Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Datum 2012-09-10 Brukarsamverkan med Handikapporganisationer Minnesanteckningar 2012-08-24 Tid: 2012-08-24, kl 13.15 16.30 Plats: Börshuset, Malmö Närvarande: Cara Feldman, RBU Lotta Lagerholm, FA Fredrik Sahlsten, DHR Ingrid Persson, RTP Kristina Olsson, HRF Krister Weidenmark, VIS Bengt Wedding, DHB Arne Lorentzon, FSDB Hans Lennart Kramer, FSDB Karin Bengtsson, förvaltningschef Helén Holmström, verksamhetschef syn, hörsel, döv Ingrid Kongslöv, verksamhetschef vuxen Mikael Reingsdahl, verksamhetschef hjälpmedel Kerstin Liljedahl, FoU-chef Åsa Waldo, forsknings- och utvecklingsledare Peter Farkas, enhetschef tolkcentralen Magnus Hallgren, kommunikatör tolkcentralen Margareta Nilsson, verksamhetschef barn o ungdom från kl 15.00 Ulla Mårtensson, sekreterare Christine Fernström, projektledare Presentation Karin Bengtsson hälsar välkommen och deltagarna presenterar sig. Christin Fernström berättar om två projekt Hösten 2010 initierades ett politiskt uppdrag Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden. Det har resulterat i de två projekt som Christin Fernström leder. Projekten har bidrag från Europeiska socialfonden. Habilitering & Hjälpmedel Skånehuset, 291 89 Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon: 040 33 30 00 Fax: 044-309 41 10 E-post: habhjalp@skane.se Hemsida: www.skane.se/habilitering Bankgiro: 273-9480 Org.nr: 232100-0255
2 Vägen in pågår 2011-08-01 2014-06-30 Projektets syfte är att hitta vägar in på arbetsmarknaden för personer som inte har samma möjligheter att konkurrera på den allmänna arbetsmarkanden. Personer med psykisk funktionsnedsättning praktiserar inom Region Skåne. Slutmålet är att ett 25-tal ska få anställning. Förståelse öppnar nya dörrar pågår 2012-02-01 2014-01-31 Projektet innehåller arbetsnära kompetensutvecklingsinsatser, möten och lärande i vardagen. Projektets målgrupp är HR-personal, samt personal och fackliga företrädare som finns på de avdelningar där deltagarna från Vägen in praktiserar. Resultat hittills är att det finns 30 personer inskrivna, 15 praktikplatser, 5 anställningar samt 10 personer som knackar på. Projekten handlar om psykiska funktionshinder men slutsatserna kommer att gagna alla funktionshinder. Information från Syn-, hörsel- och dövverksamheten Helén Holmström informerar om: - Brukarundersökningen för tolkanvändare kommer att ske genom en enkät som sänds ut via post till alla som har använt tolk under september och oktober. Vid sin kontakt med samordningen kommer information att lämnas att man senare får svara på en enkät. Frågorna gäller hur det senast genomförda tolkuppdraget har fungerat. Det är viktigt att det blir hög svarsfrekvens och det är bra om organisationerna hjälper till. Indikator genomför undersökningen. Frågorna kommer att teckentolkas. - Upphandling av externa tolkar kommer att göras. Via mail har synpunkter efterfrågats från organisationerna. Det framförs att man bör ställa samma krav som på de egna tolkarna. På frågan om antalet egna tolkar skall minska svarar Karin Bengtsson att det inte är aktuellt. Externa tolkar används endast när de egna inte räcker till. - Peter Farkas berättar att en kommunikationsanalys har genomförts och den är nu klar. En del av de brister som framkom kan rättas till genast, men andra får man jobba med på sikt. Ny kommunikatör, Magnus Hallgren, kommer att arbeta med dessa frågor i samverkan med förvaltningens kommunikationsenhet. - Det har framkommit svårigheter att beställa tolk. Det bästa är att göra det via webben och inte via Mina vårdkontakter. - Lotta Lagerholm frågar om sociala tolkar och Helén Holmström svarar att det inte ingår i förvaltningens uppdrag. - Vid förra brukarsamverkan med tolkberoende fanns en fråga om audionommottagningarna remitterar vidare till fördjupad undersökning om det behövs. Under 2011 inkom det 1 034 remisser till fördjupad utredning. 10 % var från audionommottagningar, 70 % från öronkliniker, 5 % från privata läkare och 5 % från övriga (företagshälsovård m m) - Krister Weidenmark tar upp önskemål om avläsarkurser för TSS, tecken som stöd. TSS används av dem som har blivit döva i vuxen ålder. Det har tidigare funnits kurser på folkhögskola. Helén Holmström berättar att verksamheten erbjuder som en rehabiliteringsinsats. TSS-lärare och vuxendövtolkar har kafé-
3 sammankomster för tolkanvändare där man tränar TSS. Det framfördes önskemål om mer kurser utöver dessa sammankomster. - Hans-Lennart Kramer framför från FSDB att man var mycket nöjd med tolkbemanningen under deras sommarläger. Information från Vuxenhabiliteringen Ingrid Kongslöv informerar: - Det utvidgade uppdraget där habilitering erbjuds till de som bor i gruppbostad m m fortsätter. Det har gjorts en enkät till kommunerna och den visar att arbetet fungerar väl. Det är få kommuner som inte har kommit igång och aktiviteter är inplanerade under hösten för att få allt på plats. - I höst kommer man att jobba med prioriteringar av insatser och fokusera på de metoder som ger bäst effekt. - Lotta Lagerholm undrar över läkarkontakt för vuxna barn med autism. Ingrid Kongslöv svarar att det är inom psykiatrin som det finns läkare med specialistkompetens. Övergången från Barn- och ungdomshabilitering till Vuxenhabiliteringen Kerstin Liljedahl berättar om en undersökning om hur de som fått stöd av Barnoch ungdomshabiliteringen nu upplever stödet man får från Vuxenhabiliteringen. Kvinnor är med nöjda än män. Många upplever övergången som otydlig och därför svår. Det finns förbättringsmöjligheter och förvaltningen kommer att jobba vidare för att göra övergången så bra som möjligt. Information från Barn- och ungdomshabiliteringen Margareta Nilsson informerar om följande: - Ett resursteam för framförallt utbildningar men också vissa insatser/aktiviteter i grupp är under utveckling. Man samarbetar mycket över enhetsgränserna men kan utveckla samarbeten ännu mer för att säkerställa att alla barn/unga får tillgång till samma insatser. - När det gäller barn/unga med utvecklingsstörning kommer man att arbeta med tidiga insatser, för att förebygga beteendeproblem, vilket är vanligt förekommande hos många ungdomar. - Arbetet med prioriteringar utifrån den nationella modellen pågår. Man skall i största möjliga utsträckning erbjuda metoder/arbetssätt som är granskade utifrån kvalitet och effekt. Cara Feldman undrar hur man gör praktiskt när man prioriterar. Margareta Nilsson svarar att man använder den nationella modellen för öppna prioriteringar vilken utgår ifrån effekt av olika insatser på definierade tillstånd. Alla prioriteringar görs på gruppnivå. En individuell bedömning görs sedan för varje barn. - Cara Feldman framför att det är problem i Lund och Margareta Nilsson är medveten om det och man kommer att lösa problemen.
4 Information från Hjälpmedelsverksamheten Mikael Reingsdahl informerar om följande: - Uppdelningen mellan regionen och kommunerna när det gäller hjälpmedel för vuxna är kännbar för brukarna. Många klagomål handlar just om hjälpmedel där kommunen har ansvar. Man försöker överbrygga så gott man kan. - Det friare valet av hjälpmedel har kört igång i fem landsting. Om det blir aktuellt för Region Skåne är det ett politiskt beslut. - Upphandling av hörapparater påbörjas och synpunkter från brukarna är välkomna. Mail kommer att sändas till organisationerna. Karin Bengtsson talar om att målet är att köpa det bästa som finns. Det finns inga besparingskrav på upphandlingen. - Rekvisition hörapparat är ca 30 % och det ökar. - Hans-Lennart Kramer undrar hur man hänger med i den moderna tekniken. Mikael Reingsdahl svarar att man ständigt följer utvecklingen och tar reda på vilka effekter tekniken har, för att kunna utnyttja den så mycket som möjligt. Karin Bengtsson informerar - Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningens ekonomi är god. För 2012 är prognosen ett överskott på 3 miljoner kronor. Inför 2013 förväntas ingen kompensation för kostandsökningar och preliminärt blir resultatet minus 10 miljoner för 2013. - Kerstin Liljedahl berättar om rapporter där brukares nöjdhet har undersökts. Under nästa år kommer förvaltningen att göra en enkät som Indikator kommer att sända hem till brukare. Kerstin Liljedahl informerar Hur kan vi tillsammans stärka kunskapsutvecklingen? Från 2002 har forskningsoch utvecklingsavdelningen samt verksamheterna bjudit in representanter för brukarorganisationer för att ta fram intressanta utvecklingsprojekt. Projekten har syftat till att pröva olika typer av behandlingsmetoder. Under 2002 2011 har man tillsammans beslutat om 6 7 mindre projekt varje år. Det finns 105 publicerade arbeten som kan läsas på hemsidan www.skane.se/habilitering/fou under publikationer. Under 2012 finns ett 40-tal pågående arbeten som engagerar ca 70 medarbetare. Hur skapar vi ännu bättre samarbetsformer? Inför mötet har några frågor sänts via mail till deltagarna. Frågorna är inspirerade av HSO:s skrift Från forskningsobjekt till medaktör. Den finns på HSO:s hemsida. - Vilken verksamhetsinriktad kunskap tycker du och din organisation skulle vara viktig att utveckla? - Vilka områden skulle vara viktig att undersöka? - Vilka områden saknas? - Hur skulle du och din organisation vilja samarbeta med FoU? Det visar sig att många föreningar inte har haft något möte sedan frågorna sändes ut. Man kan dock när som helst höra av sig till Kerstin Liljedahl med idéer som framkommer senare. Hans-Lennart Kramer påpekar vikten av att lyssna på brukare och efter hur var och en upplever en insats. Kristina Olsson framförde
5 att innehållet i den fördjupade hörselrehabiliteringen kan undersökas. Cara Feldman anser att rörelsehindrade barn inte får vad de behöver i skolan. Man skulle kunna ta fram hur det påverkar dem och vad följderna blir. Det kan vara argument när man pratar om resurser i skolan. Det bestämdes att Kerstin Liljedahl ska vara med på alla möten i fortsättningen. Avslutning Karin Bengtsson låter deltagarna svara på några frågor om eftermiddagen och lämna in skriftligt om man vill. Muntligt framförs en del positiva åsikter, bland annat att tolkcentralen har en positiv anda. Negativt var att den tekniska delen, hörslingan, kunde ha varit bättre. Det framfördes också att vissa föreningar tog upp mer tid än andra. Till nästa gång fick deltagarna i läxa att fundera på följande: Skall vi ha några stora möten? Skall även detta möte vara uppdelat på två mindre grupper med tolkberoende för sig och övriga föreningar för sig? Nästa brukarsamverkan är den 30 november i Malmö, Regionhuset, två grupper. En grupp träffas på förmiddagen och tolkberoende träffas på eftermiddagen. Vid datorn Ulla Mårtensson