Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014
Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population) 100.0 90.0 80.0 70.0 60.0 50.0 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0 4.8 5.8 7.0 8.9 11.0 12.0 12.7 14.4 16.6 18.0 17.6 17.5 66.9 64.3 61.7 59.0 57.0 56.2 15.6 15.5 14.7 14.2 14.3 14.2 2011 2020 2030 2040 2050 2060 0-14 years 15-64 years 65-79 years 80+ years (1) 2011, provisional; 2020-2060 data are projections (EUROPOP2010 convergence scenario) Source: Eurostat (online data codes: demo_pjanind and proj_10c2150p)
Återstående medellivslängd 1900-2010. Vid åldern 0, 30, 50, 65 och 85 år Källa: SCB
Återstående medellivslängd 2013-2063 vid 65 års ålder - prognos 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 2013 2023 2033 2043 2053 2063 Män Kvinnor Källa: SCB
Utträdesåldern i vissa OECD-länder, 1990-2011 Källa: Pensionsmyndigheten, Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv. Alla beräkningar grundas på Labor Force Surveys
Pensionering och hälsa Varför ska man förvänta sig några effekter på hälsan? pensionering kan leda till en förbättrad hälsa kan vara att det medför mindre stress och minskar exponeringen för eventuella hälsorisker i arbetsmiljön ökade möjligheter att själv bestämma över sin tid och få tid för socialt umgänge, motion och andra hälsosamma levnadsvanor fortsatt arbete ger bättre hälsa eftersom såväl kognitiva som sociala förmågor upprätthålls Ett livsstilsbyte som pensionering kan resultera i såväl negativa som positiva effekter Utträdet kan ha olika effekter beroende på om det är oplanerat eller planerat
Pensionering och hälsa Svårt att uppskatta vad effekten på hälsan är Pensioneringsbeslutet kan bero på den egna hälsan idag och förväntningar om hälsan i framtiden En bättre hälsoutveckling bland de som arbetar upp i åldrarna kan troligtvis inte förklaras med att senare pensionering leder till förbättrad hälsa Studier finner såväl negativa, som positiva, samband mellan senare hälsa och pensioneringstidpunkt. Korrelationssamband Oklar policyslutsats Nyare litteratur försöker ta hänsyn till detta metodologiska problem allmänna resultatet är att det finns en positiv effekt på hälsan av tidig pensionering
Denna studie I denna studie undersöks effekten av tidig pensionering på individens hälsa. Hälsa mäts som slutenvårdsinläggningar och dödlighet. Utgångspunkten för den empiriska analysen är ett erbjudande om tidig pensionering från 55 års ålder i stället för att gå i pension vid 60 år Yrkesofficerare i militären, enbart män
Vad undersöks och hur undersöks det? Utnyttjar en så kallad kvasiexperimentell design Undersöker effekterna på hälsan senare i livet från möjligheten att gå i pension tidigt vid 55 års ålder i stället för vid 60 års ålder
Åldersgrupper och födelsekohorter som påverkades av försvarsbeslutet 1992 Födelseår Ålder mellan 55 och 59 som påverkades av reformen 55 56 57 58 59 1931 1986 1987 1988 1989 1990 1932 1987 1988 1989 1990 1991 1933 1988 1989 1990 1991 1992 1934 1989 1990 1991 1992 1993 1935 1990 1991 1992 1993 1994 1936 1991 1992 1993 1994 1995 1937 1992 1993 1994 1995 1996 1938 1993 1994 1995 1996 1997 1939 1994 1995 1996 1997 1998
Hur påverkade försvarsbeslutet pensioneringen? 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Yrkesofficerare 1931-32 Yrkesofficerare 1938-39 Andra statsanställda 1931-32 Andra statsanställda 1938-39 Utnyttjande av tjänstepension för militärer och andra statsanställda för de två kohorterna 1931 1932 och 1938 1939. Amn.: Egna beräkningar.
Hur påverkades disponibel inkomst? 30 000 20 000 10 000 0-10 000 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70-20 000-30 000-40 000 Reformeffekt Nedre konfidensintervall Övre konfidensintervall Reformeffekten på den disponibla inkomsten (kronor per år) för åldrarna 59 70 år
Effekten (procent) av att bli erbjuden tidig tjänstepension på antal dagar i slutenvård i åldrarna 56 70 år Ett erbjudande med fem års tidigarelagd pension (kohorterna 1931 1932 och 1938 1939) (1) Ett erbjudande om ytterligare ett år av tidigarelagd pension (kohorter 1931 1939) (2) Effekt -0,3472* -0,0833** (0,1446) (0,0293) P-värden: p<.1; * p<.05; ** p<.01. Tar hänsyn till län, inkomst vid 54 års ålder, utbildning. Antal observationer 19 986.
Effekten (hazardkvot) att bli erbjuden tidig tjänstepension på dödssannolikheten Upp till 71 års ålder Upp till 66 års ålder (1) (2) Effekt 0,7424 0,6109* (0,1148) (0,1283) P-värde: p<.1; * p<.05; ** p<.01. Tar hänsyn till inkomst vid 54 års ålder, utbildning. Antal observationer 283 208 respektive 232 087.
Olika effekter för olika grupper Ett visst stöd för en minskad risk att avlida i akut hjärtinfarkt fram till och med 65 års ålder. Går inte att peka ut en enskild orsak som förklarar effekten på sjukhusinläggning. Tidigare inkomstnivå och utbildningsnivå Större positiv hälsoeffekt färre antal dagar i slutenvård för dem med en låg inkomstnivå och för dem utan en hög utbildningsnivå Minde positiv hälsoeffekt för dem med hög tidigare inkomstnivå och hög utbildningsnivå
Slutsatser och diskussion Studiens resultat är delvis i linje med tidigare studier av andra yrkesgrupper. Pensionserbjudandet resulterade i både en lägre dödlighet och färre dagar i slutenvård fram till 70 års ålder. Erbjudandet om tidig avtalspension ökade de tidiga, frivilliga avgångarna och minskade sysselsättningen. Verkar inte förklaras av inkomstskillnader tillföljd av erbjudandet.
Slutsatser och diskussion Större positiv hälsoeffekt för dem som hade relativt låga inkomster före pensionserbjudandet och bland dem som saknade en längre högskoleutbildning. Ett visst stöd för att erbjudandet ledde till en minskad risk att dö i en akut hjärtinfarkt. En tolkning kan vara att effekten hänger samman med mindre stress och mindre exponering för riskfyllda arbetsplatser.