UPPDRAG Vindkraftprojekt Ödmården UPPDRAGSNUMMER 5462815000 UPPDRAGSLEDARE Olle Viotti UPPRÄTTAD AV Marie Ernström DATUM Dok nr 331021800_16 Komplettering av miljökonsekvensbeskrivning till Bergvik Skog ABs ansökan om uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården, Söderhamns kommun, Gävleborgs län, Dnr 551-7697-2013 Inledning Sökanden Bergvik Skog AB (nedan kallat Sökanden eller Bergvik) har den 2013-01-31 tagit emot synpunkter och kompletteringsbegäran från Miljöprövningsdelegationen och vill nu göra följande komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Föreliggande PM utgör bilaga A8 till ett huvuddokument från Sökanden med svar på förläggandet från Miljöprövningsdelegationen. Svaren nedan är uppdelade utifrån den ordning i vilken frågeställningarna redovisats i de olika yttrandena från Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Gävleborg samt Söderhamns - och Gävle kommuner. En del av frågorna besvaras även i huvuddokumentet. Bergvik har givit Sweco uppdraget att svara på frågeställningarna och göra de kompletteringar som berör miljökonsekvensbeskrivningen. Detta görs i form av föreliggande kompletteringsskrift. Bilagorna i denna komplettering följer i numrering på bilagorna till miljökonsekvensbeskrivningen som inlämnades sommaren 2013. Miljöprövningsdelegationens föreläggande om komplettering, 2013-01-30, Dnr 551-7697-2013:2182-149; Aktbil.9 Bergvik vill lämna följande svar med anledning av Miljöprövningsdelegationens (nedan kallat MPD) frågor/synpunkter. Svaren på frågorna följer den ordning i vilken frågorna framgår av MPD s yttrande. 1 (42) Sweco Envi ro nment AB
Ansökan Punkt 1-6.) Dessa frågor/synpunkter besvaras i huvuddokumentet, förutom vad gäller önskemålet om komplettering under avsnitt 6.5 i ansökan. Den frågan hanteras i svaret under punkt 7.7 nedan. Miljökonsekvensbeskrivning Punkt 7.3 Etablering och nedmontering Av föreslagen layout framgår att det skulle behövas åtgärder på befintliga vägar även utanför gränsen för ansökningsområdet (områdets södra och sydvästra del). Redogör för varför ansökningsområdet inte omfattar samtliga delar där åtgärder kan behövas samt hur detta i så fall kommer att hanteras/prövas när åtgärder sker utanför ansökt område. Bilaga 11, Preliminär utformning av elnät vad betyder siffrorna? I den mån den slutliga parklayouten medför att åtgärder krävs på t.ex. befintliga infartsvägar såsom breddning är det Sökandens bedömning att det är lämpligare att de hanteras som s.k. 12:6 samråd och enligt övrig relevant lagstiftning om och när det blir aktuellt. Att göra ansökningsområdet så stort att alla tänkbara befintliga vägar som eventuellt kan komma att användas för intransporter ingår skulle medföra att ansökningsområdet inte blir representativt för var vindkraftverken kommer att placeras. Det skulle ge helt fel bild av projektets omfattning. De olika siffrorna i bilaga 11 till inlämnad miljökonsekvensbeskrivning redovisar hur det interna elnätet är tänkt att lämpligen kunna grupperas, d v s hur kabelnätet samlas upp internt inom parken innan det leds vidare till en eller flera transformatorstationer, vilka placeras centralt inom vindparken, för att sedan anslutas till överliggande elnät. Punkt 7.5 Planförhållanden Karta figur 27, önskas i större format (A3) med förklarande text till de markerade områdena. Bergvik bifogar en ny version av denna karta enligt MPD s önskemål i bilaga 56. Punkt 7.6 Riksintresseområden Karta figur 28, önskas i större format (A3). Bergvik bifogar denna karta i större format (A3) i bilaga 57. 2 (42)
Punkt 7.7 Andra vindkraftprojekt i närområdet Komplettera med andra parker i närområdet, Kvissjaberget och Hittsjön som har fått tillstånd till uppförande. (Jfr yttrande från Lst Gävleborg) Eolus Vind AB har lämnat in en ansökan (Klubbäcken) som avser ett område öster om Lingbo på gränsen mellan Söderhamn och Ockelbo kommuner. Komplettera gärna beskrivningen med en karta över tillståndsgivna och ansökta vindkraftparker. Som framgår av Sökandens svar till fråga 12 i yttrandet från Länsstyrelsen Gävleborg nedan så vill Bergvik i och med detta lägga till vindkraftpark Hittsjön samt Kvissjaberget i redovisningen av andra vindkraftparker i kap 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. MPD nämner även Eolus Vind ABs ansökan om Klubbäcken, som avser ett område öster om Lingbo på gränsen mellan Söderhamn och Ockelbo kommun. Bergvik vill även komplettera med den i redovisningen i kap 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. Sökanden vill även påpeka att skrivningen angående Samkrafts projekt Ljusne/Vallvik i kap 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen nu blivit inaktuell. Detta med bakgrund av att Samkraft meddelat att det projektet läggs ner. En karta med samtliga de idag av Bergvik kända planerna på vindkraftparker i närområdet till Ödmården framgår av karta i bilaga 58. Även med dessa tillägg av planerade parker i området kring Ödmården är slutsatsen densamma som i miljökonsekvensbeskrivningen, d v s att dessa vindkraftparker ligger på för långt håll från Ödmården för att riskera att ge några kumulativa effekter avseende ljud och skuggor. Punkt 9.3 Bebyggelse Kartan i bilaga 25 behöver kompletteras med en gräns även för ljudnivån 40 db(a). För de byggnader som ligger innanför denna gräns ska sökanden redogöra för varför en ljudnivå på 40 db(a) och däröver skulle kunna tillåtas. Enligt önskemål från MPD bifogas en karta (bilaga 59), som även redovisar gränsen för ljudnivån 40 db(a). Som framgår av bilaga 25 till miljökonsekvensbeskrivningen är de byggnader som ligger inom den angivna gränsen av enkel beskaffenhet. Av bilaga 59 till detta dokument framgår att Sökanden äger eller disponerar samtliga byggnader inom ljudnivågränsen. Sökanden kan därmed tillse att byggnaderna inte används för bostadsändamål. 3 (42)
Punkt 9.4 Ljus- och hindermarkeringar Beskriv konsekvenserna av att ett radarbaserat system inte skulle komma att installeras. Konsekvenserna ska beskrivas för både dag- och nattetid med fotomontage, jämför 10.11 nedan. (Jfr yttranden från Lst Gävleborg och Söderhamns kommun) Bergvik har, som framgår av huvuddokumentet punkt 1.6, justerat villkorsförslag 5 rörande hinderbelysning. I villkoret har nu formuleringen kommersiellt tillgängliga till ekonomiska villkor som inte är orimliga utgått. Sökanden förutsätter att det därmed inte finns behov av att göra en påverkansanalys för den händelse att radarstyrd, eller motsvarande, hinderbelysning inte installeras. Se även svar nedan på liknande frågeställningar angående ljus- och hindermarkeringar till Länsstyrelsen Gävleborg respektive Söderhamns kommun. Punkt 10.4 Natura 2000 Enligt hydrologiutredningen, bilaga 28, ska verksamheter inom avrinningsområdena Ödmården 6-10 bedrivas så att de inte skadar Natura 2000-området Skärjån. Sökanden behöver utveckla riskerna för påverkan och vilka åtaganden sökanden gör för att inte riskera en negativ påverkan på Skärjån. (Jfr yttranden från Lst Gävleborg och Gävle kommun). Kartan med samtliga markerade avrinningsområden i bilaga 28 ska kompletteras med ansökningsområdet och exempellayout med vindkraftverk och vägar. Sökanden vill, med anledning av denna synpunkt från MPD, hänvisa till svaren nedan som lämnas av Bergvik på fråga 13 i Länsstyrelsens yttrande samt svaret till Söderhamns kommuns i fråga om Skärjån. Kartan i bilaga 28 till miljökonsekvensbeskrivningen har nu kompletterats med ansökningsområdet och exempellayout med vindkraftverk och vägar enligt MPDs yttrande. Kartan finns i bilaga 53. Punkt 10.5 Fåglar Utveckla utformningen av skyddszonerna för smålom och tjäder. (Jfr yttranden från Lst Gävleborg och Söderhamns kommun) Komplettera med inventeringen av tjäderspelplatser. (Jfr yttrande från Söderhamns kommun) Kommentera och bemöt i övrigt de synpunkter och frågor som ställs i yttrandet från Söderhamns kommun. Bergvik har utvecklat svaret på detta nedan i svaret på fråga 14 i Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande samt i sitt svar på dessa frågeställningar till Söderhamns kommun. Vad gäller MPDs önskemål om redovisning av tjäderinventeringen så sker detta nu, vilket framgår av Bergviks svar nedan till Länsstyrelsens fråga 14 respektive till Söderhamns 4 (42)
kommun, i den sammanfattande rapporten av samtliga genomförda fågelinventeringar i ansökningsområdet, se bilaga 49. Bergvik har, som MPD efterfrågar, nedan besvarat Söderhamns kommuns synpunkter och frågor rörande fågel i denna komplettering till miljökonsekvensbeskrivningen under rubriken Fåglar och fladdermöss. Punkt 10.9 Strandskydd Sökanden har åtagit sig att undanta det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan med vissa begränsningar. I övrigt bedöms ingen negativ påverkan ske inom strandskyddade områden. Sökanden behöver utveckla varför strandskyddet kan åsidosättas. (Jfr yttrande från Lst Gävleborg) Bergvik hänvisar till svar angående åsidosättande av strandskyddet som ges till Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande (fråga 8) nedan. Punkt 10.11 Landskap I bilaga 34, avsnitt 4.4, föreslås vissa skyddsåtgärder för att minska påverkan på landskapsbilden. Bl. a behöver synligheten studeras närmare och hänsyn tas när layouten läggs fast. Redogör för hur sökanden kommer att ta hänsyn till landskapsbilden och synligheten när layouten med antal verk och placering ska läggas fast. Komplettera och fördjupa analysen avseende synligheten från Axmar bruk. (Se yttrande från Gävle kommun) Kompletterande fotomontage från platser enligt yttrande från Söderhamns kommun. Komplettera beskrivningen av hinderbelysning nattetid med fotomontage. Merparten av de fotomontage som bilagts miljökonsekvensbeskrivningen och detta dokument har exempellayouten som utgångspunkt. Exempellayouten är utformad för att ge en beskrivning som visar hur vindkraftparken skulle se ut om verk m.m. placerades på lämpliga platser men med maximal påverkan inom givna gränser, t.ex. så nära områdesgränsen som ljudvillkor medger. För att ytterligare illustrera påverkan har vissa montage gjorts med antagande om att tystare verk skulle kunna placeras närmare områdesgränsen. De montage som gjorts visar typiskt sett att enstaka verk kan bli synliga eller döljas beroende på verkens placering men att det samlade intrycket av parken är relativt oberoende av hur verken placeras inom området. Utöver detta kommer den slutliga utformningen av vindkraftparken, enligt Sökandens villkorsförslag 3, att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Inför detta samråd avser Sökanden att, om så erfordras p.g.a. förändringar i t.ex. layouten, att ta fram nya fotomontage. I denna komplettering har, enligt synpunkt från MPD och Gävle kommun, tagits fram en kompletterande analys, se bilaga 51, avseende synligheten från Axmar Bruk, vilket även finns redovisat i svaret till Söderhamns kommun nedan. Analysen visar att endast delar av 5 (42)
vindkraftverk kommer att synas från kulturreservatets landområden, och endast från enstaka platser inom dessa landområden. Även från udden vid Axmar brygga (en välbesökt plats som ligger strax utanför kulturreservatet) syns relativt få verk. Från kulturreservatets vattenområden blir något fler verk synliga, men inte heller här dominerar de landskapsbilden. Sammantaget bedöms kulturreservatets upplevelsevärden inte störas förutsatt att hänsyn tas i den fortsatta planeringen av vindkraftparken så att verk inte blir synliga över skogen i någon större omfattning, sett från kulturreservatet. Vad gäller kompletterande fotomontage har Bergvik, vilket framgår av svaret till Söderhamns kommun nedan, låtit ta fram fotomontage enligt kommunens önskemål. Dessa kompletterande fotopunkter framgår av karta i bilaga 47 till detta dokument. Fotomontagen återfinns i bilaga 48 samt på CD i pärmen. Av dessa fotomontage framgår att vindkraftverk framförallt kommer att synas från sjöarna Norrbränningen, Sörbränningen, Tönnånger och Tönnebrosjön. Som framgår av svaret under punkt 9.4 ovan så har Bergvik justerat villkorsförslag 5 rörande hinderbelysning. I villkoret har nu formuleringen kommersiellt tillgängliga till ekonomiska villkor som inte är orimliga utgått. Sökanden förutsätter att det därmed inte finns behov av att göra en påverkansanalys i form av fotomontage nattetid för den händelse att radarstyrd, eller motsvarande, hinderbelysning inte installeras. Punkt 11.4 Friluftsliv, jakt, fiske och turism I förslag till skyddsåtgärder sägs att skoterled och häst- och vagnleden kan behöva dras om och att graden av omdragning får diskuteras med ledansvariga. Det sägs också att Bergvik är beredda att diskutera ett bidrag till omledningskostnaden. Förtydliga om detta är ett åtagande och om det är sökanden eller fastighetsägaren som svarar för det. (Jfr yttrande från Lst Gävleborg) Denna fråga besvaras av Bergvik nedan i svaret på fråga 16 i Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande. Övrigt MPD bereder Bergvik möjlighet att kommentera ytterligare synpunkter mm som remissinstanserna har lämnat i kompletteringsskedet samt även möjlighet att bemöta yttrandet som inkommit från GLOFs Havsörns- och Kungsörnsgrupp. Sökanden har i denna komplettering valt att besvara samtliga frågor och synpunkter i de av myndigheterna lämnade yttrandena. Vad gäller GLOF s Havsörns- och Kungsörnsgrupps yttrande kommer Bergvik att besvara det senare i tillståndsprocessen. En stor del av frågeställningarna i det yttrandet hanteras dock nedan under svaren till Länsstyrelsen Gävleborg, Söderhamn och Gävle kommuner. 6 (42)
Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande, 2013-09-19, Dnr 551-5464-2013 Bergvik vill lämna följande svar med anledning av Länsstyrelsen Gävleborgs frågor/synpunkter. Svaren på frågorna följer den numrering som framgår av Länsstyrelsens yttrande. Ansökan Fråga 1-7.) Dessa frågor besvaras enbart i huvuddokumentet. Fråga 8.) Bolaget har åtagit sig att undanta det område som utgör strandskydd för Lill- Skärjan (förutom gällande breddning och ombyggnation av befintliga vägar) men anser att strandskyddet i övrigt kan åsidosättas då ingen negativ påverkan bedöms ske. Eventuella arbeten i vatten anmäls enligt 11 kap miljöbalken. Länsstyrelsen anser att påverkan på vattenmiljön till följd av åsidosättande av strandskyddet är för dåligt utredd. Vattenmiljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i och vid vatten kan påverkas även av arbeten på mark. Till exempel kan anläggandet av en väg eller en kabeldragning parallellt med ett vattendrag medföra att stora delar av kantzonen avverkas eller påverkas. Länsstyrelsen anser därför att bolaget bör vidareutveckla sin talan. Här vill länsstyrelsen även passa på att inflika att bolaget inte nämner kabeldragningar när man diskuterar undantag från restriktioner och om/nybyggnation av väg. Om det är avsiktligt eller ej kan länsstyrelsen inte uttala sig om men kabeldragning sker ofta i anslutning till väg vilket ofta bedöms lämpligt ur markanvändningssynpunkt. Påverkan på strandskyddat område utifrån exempellayouten I syfte att beskriva hur strandskyddet kan komma att beröras har Sweco med exempellayouten som utgångspunkt, på uppdrag av Bergvik, genomfört en studie dels av vilka delar av exempelvägnätet som är beläget inom 100 m från vattendrag, samt vilka av vindkraftverken i exempellayouten som är belägna inom 100 m från vattendrag. Studien är uppdelad i strandskydd som rör Tvärån och tjärnar med en diameter större än 100 m 1 respektive strandskydd som rör övriga mindre vatten (bäckar, diken, gölar). Det strandskyddade området runt Tvärån och tjärnar utgör ca 3 % av ansökningsområdet medan strandskyddet kring bäckar, diken och gölar motsvarar ca 25 % av ansökningsområdet. Det kan 1 Denna definition inkluderar Lomtjärnen, Hundtjärnen, Fäbodtjärnen, Tvillingtjärnen, Stråtjärnarna, Lill-Skärjan samt Horntjärnen. 7 (42)
tyckas mycket men är typiskt för ett vanligt svenskt skogsområde som oftast genomkorsas av ett relativt finmaskigt nät av små diken och bäckar. Resultatet vad gäller vägnätet redovisas i figur 1 nedan. Figur 1 Vägsträckor inom strandskyddat område. Av figur 1 ovan framgår att merparten av de åtgärder som berör strandskyddet, kopplat till planerat vägsystem inom parkområdet, utgörs av troliga behov av förstärkning/breddningar av redan befintliga vägar, vilka idag i stor utsträckning nyttjas för skogsbruket i området. Det vill säga att de vägarna ligger redan idag inom strandskyddsområde Undersökningen visar också att inget verks fundament är placerat inom strandskydd för Tvärån och tjärnar. 22 fundament av de planerade 98 verken i exempellayouten är placerade inom 100 m från strandskydd för bäckar och diken. I Ödmårdens ansökningsområde finns således 7 stycken tjärnar med en diameter större än 100 m 1 och ett större vattendrag, Tvärån. Sökanden har åtagit sig att undanta det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan förutom ombyggnad, inklusive breddning av befintliga vägar, och ledningsdragning längs sådana vägar där dessa ligger inom eller i anslutning till det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan. En av anledningarna till att strandskyddsområdet runt Lill-Skärjan i huvudsak bibehålles är att det är den tjärn inom området där smålom häckar. I övrigt anser Sökanden att strandskyddet kan åsidosättas då försiktighetsmått, som beskrivs nedan, och annan lagstiftning gör att någon nämnvärd negativ påverkan inte bedöms ske och då vattnen ifråga huvudsakligen utgörs av mindre bäckar, gölar och diken. Försiktighetsåtgärder och hänsyn När det uppkommer behov av att korsa ett vattendrag eller utföra markarbeten i närheten av ett vattendrag eller en vattenspegel kommer de åtgärder att vidtas som krävs för att i görligaste mån undvika negativa konsekvenser av anläggningsarbetet. Det är till exempel viktigt att spara 8 (42)
kantzonen eftersom den har många viktiga funktioner, exempelvis fungerar den som näringsoch sedimentationsfilter och den ger skugga vilket förhindrar igenväxning av vattendraget och fungerar temperaturreglerande. Från kantzonen faller växtdelar och insekter ner i vattendraget vilket utgör mat för de djur som lever där. Kantzonen fungerar också som spridningskorridor för många djur. Av samma skäl kommer man att sträva efter att undvika köra med fordon i kantzonen under byggtiden. För att minimera risken för grumling, då detta kan påverka faunan negativt i vattendraget, bör dagvattendiken från vägar inte mynna direkt i vattendraget. Generellt förläggs kablarna längs vägarna. Anläggning av elkabel som korsar vattendrag kommer att ske med lämplig teknik för att minimera riskerna för grumling. Eventuella arbeten i fiskförande vatten kommer att undvikas vid tidpunkter då lekperiod för fisk kan störas. Där befintlig väg går inom strandskyddat område kommer eventuell breddning av vägen att göras på sida som vetter från vattendraget, om så är möjligt. Vid anslutning av nya vägar till befintliga vägar kommer de befintliga vägdikenas funktion att i huvudsak bibehållas. Sammanfattning Bolaget har, vid utformningen av ansökningsområdet, tagit hänsyn till slutsatserna ur den geohydrologiska undersökningen (Melica AB) och den naturinventering som gjorts i området. Där det inom ansökningsområdet finns kända höga naturvärden inom strandskyddsområden utgör dessa i sig restriktionsområden som Sökanden redan tagit hänsyn till vid utformningen av exempellayouten. Sammanfattningsvis bedömer Bergvik att det undantag för strandskydd som begärs tillsammans med de skyddsåtgärder som föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen och i denna komplettering vad gäller vattenmiljöer, inte kommer att medföra någon större miljöpåverkan på vattenmiljöer i området jämfört med idag då de delar av strandskyddsområden som kommer beröras främst utgörs av redan befintliga vägar som kommer behöva breddas/förstärkas. Det är en liten andel nya vägar där strandskyddet kommer att behöva beröras. Syftet med strandskyddet, att bevara allmänhetens friluftsliv, bedöms inte heller påverkas i någon större omfattning än idag då området redan är påverkat av det produktionsskogsbruk som bedrivs med vägar etc och som i sig kan inverka på strandskyddet och allmänhetens friluftsliv. Som påpekas i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kommer Bergvik dessutom att, i god tid innan uppförande av parken, samråda med tillsynsmyndigheten om de slutliga verksplaceringarna, vägarna, kabeldragningar etc samt också bland annat separat inlämna särskilda anmälningar om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken där vattenpassager för vägar eller liknande behöver göras. Om krav på särskilda utredningar vad gäller vattenmiljön vid berörda vatten bedöms som nödvändiga av Länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten vid det 9 (42)
skedet ställer sig Sökanden positivt till detta. Behov av några ytterligare vattenutredningar i pågående tillståndsärende bedömer Bergvik inte föreligger. Vad gäller Länsstyrelsens påpekande i fråga 8 om att kabeldragningar inte nämns så besvaras denna fråga av Sökanden i huvuddokumentet (punkt 1.11) till denna komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Fråga 9.) Undantagen från restriktionerna (de egna åtagandena) är generellt hållna och ej specificerade. Det kan leda till olika tolkningar vid samrådet med tillsynsmyndigheten (villkorsförslag 3) och därmed oklarheter av vad ett eventuellt tillstånd innebär och vilken påverkan det kommer att få. För att belysa frågan om undantag från restriktionerna har exempellayoutens vägdragning, kabeldragning och verksplaceringar undersökts närmare. Därigenom illustreras principiellt var och hur många undantag som kan bli aktuella. Enligt ansökan 4.(iii) beskrivs följande möjliga undantag från åtaganden. Observera att det nu i denna komplettering gjorts ett tillägg med att detta även gäller för kabeldragningar: Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar, och kabeldragning längs sådana vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till Nyckelbiotoper, Våtmarker klass 1 och 2, Bergviks frivilliga avsättningar, Naturvårdsobjekt eller Hänsynsytor. Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar, och kabeldragning längs sådana vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till (a) Fast fornlämning (förutsatt att tillstånd meddelas enligt lag 1988:950 om kulturminnen m.m.), och (b) Bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning. Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar, och kabeldragning längs sådana vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan. Nybyggnation av väg och kabeldragning kan i undantagsfall göras i de områden som anges i ovanstående tre stycken. Med exempellayouten som utgångspunkt är det endast befintliga vägar vid 12 platser som, enligt exempellayoutens vägdragning, är aktuella för undantag från åtaganden. På en av dessa platser leder även en ny väg från den befintliga och bort från restriktionen, se tabell 1 nedan samt figur 2-5. Kartorna finns i större format i bilaga 38-41. 10 (42)
Tabell 1: Restriktion vid väg # Typ av väg Restriktion 1 Befintlig väg Frivillig avsättning 2 Befintlig väg Bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning (gruvområde) 3 Befintlig väg Bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning (vägmärke) 4 Befintlig väg Nyckelbiotop, frivillig avsättning 5 Befintlig och ny väg Frivillig avsättning 6 Befintlig väg Naturvärdesobjekt 7 Befintlig väg Strandskydd Lill-Skärjan 8 Befintlig väg Bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning (Träindustri, by- /gårdstomt) 9 Befintlig väg Frivillig avsättning 10 Befintlig väg Frivillig avsättning 11 Befintlig väg Högt naturvärde 12 Befintlig väg Frivillig avsättning 11 (42)
Figur 2: Undantagna restriktioner punkt 1, 2, 3, 4 och 8 enligt Tabell 1. Figur 3: Undantagna restriktioner punkt 5 och 6 enligt Tabell 1. 12 (42)
Figur 4: Undantagna restriktioner punkt 7 och 9 enligt Tabell 1. Figur 5: Undantagna restriktioner punkt 10, 11, och 12 enligt Tabell 1. 13 (42)
Av ovanstående sammanställning framgår således att det nästan uteslutande är vid befintliga vägar som det, enligt exempellayoutens utformning, är aktuellt med undantag från åtagandena. Vid bedömningen har formuleringen i anslutning till tolkats som inom 15 m från centrum av vägen. På vilket avstånd ett natur- eller kulturvärde berörs beror på vilken typ av värde det rör sig om. En platsspecifik bedömning krävs därför vid den slutgiltiga vägdragningen i varje enskilt fall för att minska påverkan på den lokala miljön. De befintliga vägarna är av god kvalitet och de går genom terräng som huvudsakligen gör eventuella vägarbeten enkla. I flera fall kan det bli aktuellt att bredda och förstärka vägen. Transportkraven skiljer sig något åt mellan olika vindkrafttillverkare, men krav på vägbredden brukar vara ca 4-5 m. Vid kraftigare svängar och korsningar behövs en fri korridor på 15-20 m där träd och andra hinder måste avlägsnas eftersom bland annat bladen har ett kraftigt överhäng. Generellt förläggs elkablarna längs vägarna. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas vid anläggningsarbetet för att t ex inte riskera att skada närliggande natur- och kulturvärden etc. Dessa skyddsåtgärder kommer specifikt att redovisas till tillsynsmyndigheten vid samrådet om den slutliga utformningen av layouten för parken. Exempel på skyddsåtgärder som kan komma att föreslås är t ex åtgärder för att förhindra grumlingsrisk i vattendrag, att utföra arbeten under tid med lågt vattenstånd och under icke lekperiod för fisk, breddning av väg på morstående sida från natur- och/eller kulturvärde etc. Bergvik anser att ovanstående analys av exempellayouten och med de försiktighetsåtgärder som kommer att föreslås vid utformningen och samrådet om den slutliga layouten illustrerar hur undantagen tillämpas och visar att någon betydande påverkan på de värden som restriktionsområdena omfattar inte kommer att ske. Miljökonsekvensbeskrivning Fråga 10.) Inledning samt kapitel 7.1 Som nämnts ovan under punkt 1 behöver kartan över områdets avgränsningar (figur 1 och bilaga 1) förtydligas. Detta för att det inte ska råda några tvivel om vart områdesgränserna går. Enligt Länsstyrelsens önskemål redovisas i bilaga 42 till detta dokument en karta i A3-format över ansökans avgränsning. Denna karta ersätter/kompletterar således figur 1 samt Bilaga 1 i tidigare insänd miljökonsekvensbeskrivningen samt hänvisningar som görs på olika ställen i miljökonsekvensbeskrivningen till figur 1 och bilaga 1, som t ex i första stycket under kap 7.1. Fråga 11.) Kapitel 6.2 Bolaget har utfört en alternativ/lokaliseringsutredning utefter ett antal givna kriterier. För tydlighets och läsbarhets skull anser länsstyrelsen att dessa kriterier bör redovisas i tabell eller lista. Med anledning av Länsstyrelsens fråga vill Bergvik förtydliga att alternativa lokaliseringar togs fram och jämfördes utifrån de kriterier som framgår av bilaga 43. 14 (42)
Fråga 12.) Kapitel 7.7 Länsstyrelsen vill meddela att det finns två tillståndsgivna vindkraftparker i Gävle kommun som inte nämns i MKBn. Det rör sig om vindkraftpark Hittsjön samt vindkraftpark Kvissjaberget. De är belägna i höjd med Trödje, ca 3 mil söder om ansökningsområdet. Med anledning av Länsstyrelsens information om ytterligare två tillståndsgivna vindkraftparker i Gävle kommun vill Bergvik lägga till dessa i redovisningen i kap 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen, d v s vindkraftpark Hittsjön samt vindkraftpark Kvissjaberget. Som nämnts ovan i svaret på punkt 7.7 till MPD s föreläggande vill Bergvik även lägga till Eolus Vind AB s ansökan om Klubbäcken. Sökanden vill samtidigt påpeka att skrivningen angående Samkrafts projekt Ljusne/Vallvik i kap 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen nu blivit inaktuell. Detta med bakgrund av att Samkraft meddelat att det projektet läggs ner. Fråga 13.) Kapitel 10.4 I den geohydrologiska utredning som tagits fram bedöms att markavvattningar och dikningar i de delar av ansökningsområdet som i bilaga 28 benämns Ödmården 7, 9 och 10 kan medföra negativ påverkan på Natura 2000-området vid Skärjån. Bolaget åtar sig att i möjligaste mån undvika sådana åtgärder men skjuter detaljplaneringen till samrådet med tillsynsmyndigheten (villkorsförslag 3). Vidare bedömer bolaget att konsekvenserna på Natura 2000-området till följd av den ansökta verksamheten är ringa. Länsstyrelsen ställer sig frågande till hur en sådan bedömning kan göras när bolaget trots de utpekade riskerna inte presenterat några egentliga skyddsåtgärder utan använder sig av i möjligaste mån samt hänskjuter frågan till samrådet med tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen vill här påpeka att eventuell påverkan på Natura 2000-området ska beskrivas och avgöras i prövningen. I de fall de utpekade skyddsvärdena riskerar att påverkas kan större krav på miljökonsekvensbeskrivning och särskild utredning ställas. Utformning/Begränsning av ansökningsområdet I den geohydrologiska utredningen från Melica AB, bilaga 28 till miljökonsekvensbeskrivningen, som avsåg ett större område än det slutliga ansökningsområdet, görs bedömningen att det ur hydrologisk synvinkel endast finns en riktigt känslig del i inventeringsområdet. Denna bedöms vara Ödmården 1:1, se figur 7 nedan samt bilaga 53, och är belägen sydost om Norrbränningen. Utredningen konstaterar att området kan påverkas av verksamheter väster om E4 och i ett 750 m brett stråk en kilometer nedströms från E4 längs Kusbäcken. Hela det området i ett 750 m brett stråk en kilometer nedströms från E4 längs Kusbäcken har därför uteslutits ur ansökningsområdet som en skyddsåtgärd. 15 (42)
Vidare skrivs att En vägkropp och dikena vid sidan kan ändra det ytliga grundvattnets flödesriktning och träd som har anpassats till ett ständigt flödande grundvatten kan ta skada. Störst är risken om en väg skär av en lång sluttnings nedre del. De träd som är mest känsliga är ädla lövträd som t.ex. ask. Tall är i huvudsak okänslig för denna typ av påverkan och granens ytliga rotverk är inte heller särskilt känsligt. Denna typ av natur är ovanlig inom Ödmårdsområdet men risken bör tas i beaktande vid utläggning en av vägarna. I naturvärdesinventeringen hittades ädellövskog endast i området Tvärån Sunnäsbruk. Hela området som omfattas av naturvårdsprogrammet Tvärån-Sunnäsbruk har uteslutits ur ansökningsområdet bland annat som en skyddsåtgärd med avseende på hydrologin. Med de två ovan beskrivna åtgärderna anser sig Bergvik, genom utformningen av ansökningsområdet, tillsett att några större problem avseende hydrologi inte föreligger. Kompletterande hydrologisk undersökning Vad gäller avrinningsområde Ödmården 8 står fyra verk (17, 26, 30, 69), enligt exempellayouten, placerade inom ett område som, enligt den geohydrologiska rapporten, ligger nära Natura 2000-området Skärjån. Stefan Bydén från Melica AB, som skrivit den geohydrologiska utredningen, förtydligar i mail och telefonsamtal till Sweco att det är rinntiden ner till närliggande vatten och vidare ut till Skärjån som egentligen avgör känsligheten. Ju kortare rinntid desto större risk för påverkan. För att ytterligare utreda rinntiden och den eventuella risk som finns för påverkan specifikt av vattenmiljön i Skärjån utifrån exempellayouten i ansökan, har Sweco på uppdrag av Bergvik, nu utfört en kompletterande utredning baserad på föreliggande exempellayout se bilaga 44. Av utredningen framgår att anläggande av vindkraftverk 17, 30 och 26 (Ödmården 8) inte bedöms medföra någon risk för påverkan på Skärjåns Natura 2000- område. Bedömningen grundar sig på terrängens beskaffenhet och avrinningsvägar. Däremot har en liten risk för grumlingspåverkan identifieras vid anläggning av vindkraftverk 69. Den bedömningen grundar sig på att det finns en naturlig avrinningsväg mot Skärjån. För att skydda Natura 2000- området för eventuell påverkan från vindkraftverk 69 föreslås skyddsåtgärd i form av placering av halmbalar i befintligt bäcksystem, vilket beskrivs i bilaga 44. Halmbalarnas funktion är att minska vattenhastigheten i bäcken varmed grumlande partiklar sedimenterar, samt att fungera som en filtrering. Åtgärden ska sättas in innan vägar och diken anläggs och ska röjas undan efter att byggarbetena är färdigställda. Utöver denna skyddsåtgärd med placering av halmbalar i befintligt bäcksystem föreslås att: om det vid anläggningsskedet visar sig att lösningen med halmbalar inte är lämplig finns andra metoder att tillgå. Exempelvis kan vatten i diken och bäckar avledas med hjälp av V-formade skarvtäta konstruktioner av plankor som limmas och skruvas ihop. Syftet är att avleda eventuellt grumlande vatten från vattendraget till växtområden i närheten av vattendraget. Det avledda vattnet ska silas över på en platta av trä på cirka 1 *1 meter för att inte lokalt erodera marken. Sedan sker en naturlig infiltration och vattnet leds diffust tillbaka till vattendraget som markvatten. 16 (42)
att maskin- och transportarbeten inom detta område utförs på ett välplanerat och försiktigt sätt för att undvika att grumlingsrisk eller störning av den naturliga hydrologin uppstår (Branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark Skogsindustrierna och Skogsägarna) Om dessa åtgärder sätts in bedöms det inte finnas risk för grumling till Skärjån från verksposition 69. Effekten bör kontrolleras, vilket lämpligen sker i verksamhetsutövarens egenkontrollprogram. Utöver dessa specifika skyddsåtgärder, med avseende på grumlingsrisken vid verk 69, bör de övriga förslagen till allmänna skyddsåtgärder under kapitel 3.3 i bilaga 44 även beaktas. I rapporten från Melica AB har vidare konstaterats att de åtgärder som eventuellt skulle kunna vara ett hot mot de skyddsvärden som finns vid Skärjån bedöms vara de eventuella markavvattningar/dikningar som kan behövas vid utformningen av vägsystemet i områdena benämnda som Ödmården 6, 7, 9 och 10 inom vindkraftparken (enligt bilaga 28 i miljökonsekvensbeskrivningen). Vad avser eventuell påverkan från anläggningsarbeten inom område 6 och 7, visar utredningen (bilaga 44) att det inte bedöms föreligga någon risk för påverkan av Natura 2000-område Skärjån på grund av avstånd till vattendragen och markförhållanden med kuperad och blockig terräng. I område 9 och 10 har en möjlig risk identifierats. Det gäller vindkraftverk 46 och 77 enligt exempellayouten, där det finns en risk att uppförande av dessa verk kan ge en viss grumlande effekt. För att hindra den risken föreslås, i likhet med skyddsåtgärden vid verk 69, att halmbalar placeras i bäcken så långt uppströms från Skärjån som möjligt för att filtrera bort grumlande partiklar. Utöver denna skyddsåtgärd, med placering av halmbalar i befintligt bäcksystem, föreslås även de ovan beskrivna specifika skyddsåtgärderna vid verk 69. För att inte riskera att negativ påverkan sker på Natura 2000-område Skärjån från avrinningsområdena Ödmården 6-10 föreslås, utöver de specifika skyddsåtgärderna vid verk 69, 46 och 77, kommer de övriga förslagen till allmänna skyddsåtgärder under kapitel 3.3 i bilaga 44 även beaktas. Vid utformning av slutlig layout kommer samma eller motsvarande skyddsåtgärder att vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. Bergvik vill förtydliga att exempel på de skyddsåtgärder, som kommer att vidtas vid eventuell markavvattning och dikning, även finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen kapitel 10.8.3. Markavvattning bedöms behöva ske i mycket begränsad omfattning, och då sådan åtgärd bedöms nödvändig vid den slutliga detaljprojekteringen kommer särskilt tillstånd för detta sökas hos Länsstyrelsen enligt 11 kap 13 miljöbalken. Sammanfattning hydrologi Med den ovan beskrivna begränsningen av ansökningsområdet har en första viktig skyddsåtgärd för hydrologin i känsliga delar av området vidtagits. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området Skärjån är huvudsyftet med området att bevara och upprätthålla gynnsam bevarandestatus för vattendraget, blöta lövdominerade 17 (42)
skogstyper och de arter som rapporterats för området. De arter som finns rapporterade är flodpärlmussla, stensimpa och utter. Av rapporten i bilaga 44 framgår att utifrån resultaten av utredningen och med de skyddsåtgärder som föreslås bedöms det inte finnas risk för negativ påverkan på: flodpärlmusslor inom Natura 2000-området Skärjån vid uppförande av vindpark Ödmården. Vid den planerade byggnationen av vindpark Ödmården kommer skyddsåtgärder vidtas för att t ex undvika risk för eventuell grumling. Någon körning med maskiner i vattendrag kommer inte vara aktuell i närområdet till Natura 2000- området. Avverkning av kantzoner längs med Skärjån kommer inte att ske. Risk för att övriga av Artdatabanken utpekade hotbilder för flodpärlmusslan skulle komma att påverkas negativt av vindkraftpark Ödmården bedöms inte vara aktuella. stensimpa inom Natura 2000-området Skärjån vid uppförande av vindpark Ödmården. Skyddsåtgärder kommer vidtas för att t ex undvika risk för eventuell grumling och utsläpp av föroreningar. Några onaturliga flödesvariationer, p g a uppförandet av parken, bedöms inte uppstå. Rensning av vattendraget är inte aktuellt. Avverkning av kantzoner längs med Skärjån kommer inte heller att ske. Risk för att övriga av Artdatabanken utpekade hotbilder för stensimpan skulle komma att påverkas negativt av vindkraftpark Ödmården bedöms inte vara aktuella. utter inom Natura 2000-området Skärjån vid uppförande av vindpark Ödmården. Vid den planerade byggnationen av vindpark Ödmården kommer, som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen och rapporten bilaga 44, skyddsåtgärder vidtas för att t ex undvika utdikning av sjöar och våtmarker, undvika grumling, utföra täckdikningar och riskera utsläpp av oljor/kemikalier etc. Risk för att övriga av Artdatabanken beskrivna hotbilder för uttern skulle riskera att påverkas negativt av vindkraftpark Ödmården bedöms inte vara aktuella. Sammanfattningsvis görs bedömning att den planerade byggnationen av vindpark Ödmården inte riskerar att medföra någon negativpåverkan på Natura 2000-området Skärjån. Utifrån de slutsatser som redovisas i rapporten från den kompletterande utredningen (bilaga 44), och med de skyddsåtgärder som föreslås i tillrinningsområdena uppströms, bedöms de i bevarandeplanen beskrivna naturtyperna och/eller arterna inte påverkas negativt av den planerade vindkraftparken i Ödmården. 18 (42)
Fråga 14.) Kapitel 10-5 Bolaget har infört skyddszoner vid Lill-Skärjan samt vid en Tjäderspelsplats. De nämns endast kort i MKB:s text och för beskrivning av själva avgränsningen hänvisas till karta. Länsstyrelsen anser att den skriftliga beskrivningen av skyddszonerna i MKB:n behöver utvecklas. Till exempel bör det i MKB framgå hur stort skyddsavstånd är mellan spelplats och skyddszonens yttre gräns, hur utformningen av flygzons-tratten har gjorts samt hur tjock ridå mot Lill-Skärjan som ska behållas. För att minimera störning vid nämnda skyddszoner kan det även vara lämpligt att sätta tidsbegränsande skyddsåtgärder så att arbete vid tjäderspel och häckningstid i anslutning till skyddszonerna ej utförs när risk för att störning på spel/häckning föreligger. Bergvik har till denna komplettering låtit Grouseexpeditions framta en sammanfattande rapport av samtliga genomförda fågelinventeringar i Ödmården-området, se bilaga 49 till detta dokument. Där finns bl a ny information från de kompletterande fågelinventeringar (uppföljande örninventering 2013, sträckinventering hösten 2013, riktad inventering nattskärra 2013) som Grouseexpeditions utfört på uppdrag av Bergvik och som utförts efter det att tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen insändes sommaren 2013. I rapporten finns även tjäderspelsinventeringen redovisad, av vilken det bl a framgår att den enda spelplatsen för tjäder, inom ansökt område, är vid Saxmyrorna. Den sammanfattande fågelrapporten innehåller även en del förtydliganden i övrigt med anledning av de frågor som ställts i yttrandena som inkommit inför kompletteringen, som t ex hur flyg- och skyddszonen för smålomstjärnen framarbetats etc. Denna nya sammanfattande fågelrapport ersätter därmed de tidigare rapporter som inlämnats i miljökonsekvensbeskrivningen i juli 2013. Permanenta skyddsåtgärder tjäder Den av Grouseexpeditions föreslagna permanenta skyddsavståndet mellan tjäderspelplats och skyddsområdets yttre gräns framgår bl a av karta i bilaga 12 i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning, se även bild nedan med utsnitt ur den kartbilagan. Måtten på det skräddarsydda permanenta skyddsområdet för tjäderspelsplatsen vid Saxmyrorna är ca 200 meter bred och ca 300 meter lång. 19 (42)
Det skräddarsydda skyddsområdet för tjäder syftar till att skydda födosöksområdet runt spelplatsen från påverkan. Hönorna vill ha goda födosöksområden i direkt anslutning till en spelplats då de bara kommer in snabbt till spelplatsen för parning och i övrigt födosöker och håller uppsikt över spelet. Det är också viktigt att spelplatsen har visst insynsskydd uppifrån då rovfåglar annars utgör en för stor riskfaktor och det blir troligt att tupparna överger platsen. Det ovan nämnda skyddsområdet är rekommenderad av Grouseexpeditions utifrån dessa krav. Som framgår av huvuddokumentet (bilaga A6) i denna komplettering, åtar sig Bergvik att följa rekommendationen från Grouseexpeditions att inte placera vindkraftverk, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader, vägar och ledningsdragningar inom skyddsområde för tjäderspelplatsen vid Saxmyrorna. Permanenta skyddsåtgärder smålom Länsstyrelsen ställer fråga om hur den s k flygzons-tratten för smålom har utformats. En beskrivning av detta lite mer i detalj finns i den nu framtagna rapporten med sammanfattning av samtliga genomförda fågelinventeringar i Ödmården, se bilaga 49. Smålommen är en klumpig flygare och behöver lång startsträcka. Den flyger i de allra flesta fall in och ut ur en tjärn i samma riktning varje gång. Innan den nått marschfart har den fullt upp med stigningen och har därför svårt att undvika träd och andra föremål i dess väg. Detta gör att smålommen väljer en tjärn med en tydlig korridor i någon riktning, vilken också blir den rådande utfarten. Detta gäller dock inte myrhäckande par på tundran eller fjällregionen, men gäller i miljöer i skogslandet. Figur 6 nedan visar på skyddsområde skapad av Grouseexpeditions vid Lill-Skärjan där häckande smålom kunnat konstateras. Flygzonens sidor har i fallet Lill-Skärjan, föreslagits efter genomförda studier av hur uppflogsmönstret ser ut genom att studera 26 uppflog. Den bortre gränsen av flygzonen bestäms av var smålommen börjar cirkla. Skyddsområdet ( Nyckelhålet ) i fallet Lill-Skärjan, framgår även av kartor i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera störningen för smålommen krävs insynsskydd från tjärnen de häckar i. Storleken på det skyddsområdet beror helt av vegetationen i närområdet och måste skräddarsys specifikt på plats, enligt Grouseexpeditions. Storleken på cirkeln i nyckelhålet, vid Lill-Skärjan har tagits fram i fält av Grouseexpeditions genom att sätta GPS-punkter på den plats där det inte längre går att se tjärnen. SOF (Sveriges Ornitologiska Förening) föreslår i sin vindkraftpolicy ett schablonmässigt skyddsområde på 1000 m radie vid smålomstjärnar/sjöar där arten häckar, d v s någon separat skyddsområde föreslås inte av SOF utan ett generellt skyddsområde. Anledningen till avvikelse från SOF:s policy i fallet Lill-Skärjan är att det enligt Grouseexpeditions inte finns några belägg för att smålom någonsin kolliderar med verk, men genom att studera deras rutinmässiga flygmönster kan rådande flygzon fastställas och därmed kan verk undvikas att placeras i dess flygväg. Det är däremot känt att smålommen är en störningskänslig art, så skyddsområdet bör, enligt Grouseexpeditions, skräddarsys på ett sätt så att lommarna ej kan riskera att erfara närvaro och på så sätt störas. Detta kan ske genom att studera aktuell tjärn och ange en lämplig skyddsridå som är så pass bred att man inte längre kan se tjärnen ifråga. 20 (42)
Figur 6: Skyddsområde för smålom vid Lill-Skärjan, baserat på vart boet låg år 2012 och vegetationen runt detsamma. Åtagande om temporära skyddsåtgärder smålom respektive tjäder För att ytterligare minimera risk för störning för smålom respektive tjäder utöver de permanenta skyddsområdena, föreslår nu även Sökanden följande temporära skyddsåtgärder baserade på de rekommendationer som ges av Grouseexpeditions i fågelrapporten (bilaga 49): Anläggningsarbeten ska inte utföras inom 500 meter från smålomstjärnen Lill-Skärjan under maj om smålom varit aktiva i tjärnen tidigare under våren det år det är aktuellt att bygga. Anläggningsarbeten ska inte utföras i maj inom 500 meter från spelplatsen för tjäder vid Saxmyrorna. Fråga 15.) Kapitel 10.11 samt bilaga 34 Bolaget har presenterat fotomontagen väldigt föredömligt med tydliga beskrivningar av fotopunkter. Det är lätt att orientera sig och man kan studera vindkraftparken utifrån såväl olika väderstreck som avstånd. Eftersom vindkraftparken är så stor kan länsstyrelsen dock tycka att själva fotografierna blir väl små och bör kompletteras med fotografier i större format. Bergvik inskickar i detta skede inga fotomontage i större format än de som redan inlämnats. Detta har även, under ärendets gång, diskuterats med MPD/Länsstyrelsen. Fotomontage kan 21 (42)
givetvis, om det anses behövligt inför kommande remissomgångar av ärendet, framställas i större format som roll-ups, men materialet kommer då bli svårt att hantera och kopiera. Behöver mer detaljer studeras än vad som framkommer av de utskrivna fotomontagen i ansökan så kan detta även göras genom att använda den bifogade CDn i ansökningspärmen (del 1) och zooma in bilagorna med fotomontagen via datorn. De nya fotopunkterna och fotomontagen, som gjorts till denna komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen, återfinns i bilaga 47 och 48 till detta dokument. Fråga 16.) Kapitel 11.4 Bolaget diskuterar under rubriken förslag till skyddsåtgärder säkerhetsavstånd mellan leder (skoter samt häst och vagn) som används vintertid och vindkraftverk. Bergvik (i det här fallet får man förmoda att det är Bergvik i egenskap av fastighetsägare man avser) är vidare berett att diskutera bidrag för eventuella omdragningar av lederna. Denna diskussion förs emellertid endast i MKB:n och lyfts inte fram i själva ansökan. Det är därför oklart hur uppgifterna ska värderas i tillståndsprövningen. Ansökan är utformad av Bergvik som en aktör inom vindkraftsektorn och åtaganden i ansökan, dess miljökonsekvensbeskrivnings-bilaga och kompletteringar görs oberoende av om Bergvik är markägare eller inte. I den mån det i ett senare läge blir en annan verksamhetsutövare än Bergvik kommer förhållandena mellan denna och Bergvik regleras i arrende- och andra avtal. Där kommer även frågor som vem som svarar för olika kostnader och åtgärder som är föranledda av åtaganden och uppgifter i ansökan, dess miljökonsekvensbeskrivnings-bilaga samt denna komplettering att regleras. Fråga 17.) En frivillig arkeologisk utredning har utförts av Arkeologicentrum (AC) på uppdrag av Bolaget. Rapporten är bifogad MKB men är ännu inte godkänd av länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Ett godkännande av rapporten samt att de nypåträffade lämningarna anmäls till FMIS (RAÄ) är en förutsättning för att samråd med Bolaget om slutlig utformning (villkorsförslag 3) ska kunna hållas eftersom nya fynd ej är anmälda varken som forn- eller kulturlämningar och därmed inte har något formellt skydd. Rapporten med den frivilliga arkeologiska utredningen har den 2013-11-21 inskickats till Länsstyrelsens kulturmiljöenhet med begäran om godkännande av rapporten. Bergvik erhöll 2013-12-04 beslut från Länsstyrelsen om godkännande av utredningen, se bilaga 45. Arkeologicentrum AB har på uppdrag av Bergvik inrapporterat de påträffade lämningarna till FMIS (RAÄ), se bilaga 46. 22 (42)
Bygg- och Miljönämnden Söderhamns kommuns yttrande, 2013-09-20, Dnr 2012/0643-21/MR Bergvik vill lämna följande svar på Söderhamns kommuns frågor/synpunkter. Svaren på frågorna följer de rubriker som framgår av kommunens yttrande. Yrkanden Fråga avseende tillståndets giltighetstid besvaras av Bergvik i huvuddokumentet genom justering av Yrkandet p.5. Villkorsförslag Frågorna från kommunen angående villkorsformuleringarna i villkor 5, 14 och 15 besvaras av Bergvik i huvuddokumentet. Landskapsbild Bygg- och miljönämnden önskar fotomontage för sjöarna Norrbränningen, Sörbränningen, Tönnångersjön och Näsfjärden samt Alderharen. Kommunen efterfrågar även fotomontage under nattetid med belysning (alternativt en animering) från Stor- Skärjan, Stora Mosisjön och Ljusnenäset. Med bakgrund av detta har Bergvik låtit ta fram fotomontage enligt kommunens önskemål. Dessa kompletterande fotopunkter framgår av karta i bilaga 47 till detta dokument. Fotomontagen återfinns i bilaga 48 samt i bifogad CD. Av dessa fotomontage framgår att vindkraftverk framförallt kommer att synas från sjöarna Norrbränningen, Sörbränningen, Tönnånger och Tönnebrosjön. Några fotomontage nattetid med belysning (alternativt animeringar) har inte tagits fram med bakgrund av att Sökanden justerat villkorsförslag 5 rörande hinderbelysning (se huvuddokumentet punkt 1.6) där formuleringen kommersiellt tillgängliga till ekonomiska villkor som inte är orimliga tagits bort. Sökanden förutsätter att det därmed inte finns behov av att göra en påverkansanalys för den händelse att radarstyrd, eller motsvarande, hinderbelysning inte installeras. Boxmodellen skapar många frågetecken Bygg och miljönämnden konstaterar att Boxmodellens möjlighet till variation av utformningen av parken bidrar till en variation av eventuella konsekvenser. Bygg- och miljönämnden önskar en beskrivning av de olika konsekvenserna för de olika 23 (42)
alternativen som kan bli aktuella. Konsekvenserna bl a för; olika placeringar av verken, olika vägplaceringar, olika slags fundament, verkens olika teknik och höjd. T ex vilka är konsekvenserna beroende på om bergförankrat fundament eller gravitationsfundament väljs? Vilka är konsekvenserna beroende på om radarbaserat system för tändning och släckning av hinderbelysning väljs eller annat system väljs? Bygg- och miljönämnden anser att detta är viktigt bland annat då möjlighet finns att det både under uppbyggnad och under drift kan finnas fler verksamhetsutövare/tillståndsinnehavare av vindkraftparken. Bergvik söker tillstånd enligt den s k boxmodellen som innebär att den exakta placeringen av vindkraftverk, vägar, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader och andra installationer inte bestäms i tillståndsbeslutet. Den presenterade exempellayouten ger, enligt Bergviks mening, en god bild av hur den mest påtagliga påverkan från vindkraftverken kan komma att bli. En stor del av det nuvarande vägnätet i området kommer att användas. Vid breddning och justering, vid kabeldragning samt även vid nyanläggning av vägar kommer detaljprojektering att avgöra val av tekniska lösningar, t ex hur funktion och kapacitet på befintliga vattengenomföringar bibehålls och behovet av detaljhänsyn till natur- och kulturvärden. Sökanden vill framhålla att boxmodellen är vald för att möjliggöra användning av bästa tillgängliga teknik på marknaden vid byggnationstillfället. Bergvik har i miljökonsekvensbeskrivningen fokuserat på att beskriva fallen med den mest påtagliga påverkan, sett ur olika perspektiv. Vad gäller placering av vindkraftverk anser Bergvik att föreslaget ljudvillkor (villkor 7), tillsammans med åtaganden i ansökan, begränsar parkens utformning. Enligt en dom från Markoch miljööverdomstolen (M 473-13, 2013-08-28) konstateras att förfarandet med boxmodell främjar användandet av bästa möjliga teknik enligt 2 kap miljöbalken och att placeringen av de enskilda verken i slutänden kommer att begränsas av ljudvillkoret i tillståndet. Exempellayouten i ansökan är framtagen för att visa den mest påtagliga påverkan vad gäller antal verk och deras höjd inom de ramar som sätts upp av ljudvillkoret. Vidare har också en alternativ layout tagits fram med placeringar skjutna mot parkens ytterområden, närmare områdets gränser än vad som idag är tekniskt möjligt om ljudvillkoret samtidigt ska hållas, för att visa mest påtaglig påverkan på landskapsbilden om en sådan layout med framtida teknik skulle bli möjlig. Konsekvenserna av dessa layouter, som alltså anses ge den mest påtagliga påverkan i form av ljud, skuggor och påverkan på landskapsbilden, har beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 9.1, 9.2 samt 10.11. De begränsningsvärden som blivit praxis för ljud och rörliga skuggor från vindkraftverk kommer att hållas. Slutsatserna är att konsekvensen är ringa både med avseende på ljud, skugga och landskapsbild. Byggnation av nya vägar samt förstärkning av befintliga vägar kommer att utföras enligt de åtaganden som beskrivs i ansökan, vilka är skrivna för att minimera konsekvenserna för kända natur- och kulturvärden i området. De föreslagna åtagandena begränsas dock till att i undantagsfall tillåta vägarbeten i eller i anslutning till sådana värden. Detta kan ge geografiskt begränsade konsekvenser på vissa natur- och kulturvärden. I den vägdragning som 24 (42)