Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren

HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR ATT MÅ BRA GENOM EN AKTIV FOLKHÄLSOPOLITIK?... 2 SAMVERKAN... 4 HÄLSOUTVECKLINGEN I UPPSALA LÄN I FÖRHÅLLANDE TILL FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT... 5 MÅLOMRÅDE 1... 5 Delaktighet och inflytande i skolan... 5 MÅLOMRÅDE 2... 7 Ekonomisk och social trygghet... 7 MÅLOMRÅDE 3... 8 Trygga och goda uppväxtvillkor... 8 MÅLOMRÅDE 5... 9 Sunda och säkra miljöer... 9 MÅLOMRÅDE 8... 9 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa... 9 MÅLOMRÅDE 9 OCH 10... 10 Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor och säkra livsmedel... 10 MÅLOMRÅDE 11... 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande... 11 MÖJLIGA INDIKATORER FÖR ATT FÖLJA HÄLSOUTVECKLINGEN HOS UPPSALA LÄNS UNGDOMAR...11 MÅLOMRÅDE 1... 12 Delaktighet och inflytande i skolan... 12 MÅLOMRÅDE 2... 12 Ekonomisk och Social trygghet... 12 MÅLOMRÅDE 3... 12 Trygga och goda uppväxtvillkor... 12 MÅLOMRÅDE 5... 12 Sunda och säkra miljöer och produkter... 12 MÅLOMRÅDE 8... 12 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa... 12 MÅLOMRÅDE 9 OCH 10... 12 Ökad fysisk aktivitet och Goda matvanor och säkra livsmedel... 12 MÅLOMRÅDE 11... 12 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande... 12 1

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Om människor tillfrågas om vad som är viktigast i livet svarar de flesta att en god hälsa är ett av de allra viktigaste målen. En god hälsa är också förutsättningen för ett samhälle bestående av produktiva, friska individer som har en tro på framtiden. Vårt läns barn och ungdomars hälsa är relativt god. Det finns dock levnadsvanor hos ungdomar som är oroande och som måste förbättras för att inte riskera en försämrad hälsa i framtiden. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor för den växande generationen är av stor vikt eftersom ungdomarna inom en inte allt för lång framtid skall bära upp samhället. Samtidigt som en av de bästa investeringarna på sikt måste vara att investera i den växande generationens goda hälsa så kräver detta långsiktiga lösningar och målmedvetna satsningar. Hälsan kan påverkas genom flera faktorer och på olika nivåer. Individen har själv ett ansvar, men omgivningen påverkar individen och de möjligheter som bjuds. Utöver detta har politiken en viktig påverkansmöjlighet genom olika beslut beträffande till exempel skola, arbete och bostäder. boende tobak alkohol trafik narkotika stress utbildning arbete Barnet motionsvanor socialförsäkring arv kön ålder sömnvanor fritid och kultur matvanor sex och samlevnad socialtjänst arbetsmiljö hälsosjukvård Figur 1. Modell av hälsans bestämningsfaktorer som visar på olika faktorers betydelse för individens hälsa samt hur dessa kan verka parallellt på flera nivåer. 2

Liv och Hälsa Ung är en undersökning där Landstinget i Uppsala län kartlägger hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos ungdomar i årskurs 7, 9 och gymnasiets årskurs 2 i Uppsala län. År 2005 besvarade 10.000 av länets ungdomar frågor om dessa områden. I Liv och Hälsa Ung visar det sig att det är mycket vanligt att framförallt flickor uppger stress, oro och nedstämdhet. Nationell statistik visar också att yngre personer och framförallt kvinnor står för en stor del av sjukskrivningarna som har samband med psykisk ohälsa så som utmattningstillstånd, ångest och oro. Liv och Hälsa Ung visar också att framtidstron för ungdomarna år 2005 är sämre för samtliga grupper jämfört med förra omgången av undersökningen. En förklaring till en lägre framtidstro kan vara att förutsättningarna för den unga generationen idag är markant skilda jämfört med deras föräldrars förutsättningar när de var i samma ålder och att oron för framtiden sprider sig i ungdomsgenerationen. Som ung idag ställs man inför ett stort antal valmöjligheter relativt tidigt i livet. Flera unga går en längre utbildning än deras föräldrar gjorde. Trots långa utbildningar finns en osäkerhet på arbetsmarknaden om arbetsmöjligheter när utbildningen är klar. Framtidstron påverkas av möjligheten till jobb efter utbildning, möjligheten att få en egen bostad, barnomsorg och skola av hög kvalitet som gör att familjeliv och arbete fungerar att kombinera vid familjebildning. Framtidstron kan således förutom individuella faktorer påverkas av samhällsfaktorer avhängiga av politiska beslut på såväl lokal, regional och nationell nivå. Många av de faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska kompetens och kunskapsfältet. En konsekvens av detta är att det inte är möjligt att bara påverka hälsan genom till exempel en förbättrad kunskap kring metoder och pedagogik utan att hälsan också indirekt kan påverkas av den politik som förs. Detta är också något som skett i en mängd politiska beslut under senaste 100 åren då till exempel medellivslängden ökat med 25 år. Bara en liten del av den ökade livslängden antas bero på medicinska framsteg och en större del av förklaringen är bättre levnadsstandard, bättre mat och bättre utbildning. Det är därför viktigt att vara medveten om den roll olika politiska åtgärder kan ha för hälsans utveckling. Ett sätt att följa upp folkhälsopolitiken är att genom olika verktyg så som till exempel hälsokonsekvensbedömningar alternativt hälso/välfärdsbokslut kunna följa upp gjorda politiska satsningar. Skolan har en mycket viktig roll i att kunna påverka hälsoutvecklingen. Det finns dock problem med att lägga för stort ansvar på skolan för frågor som den inte alltid har vare sig resurser eller kompetens till. Det är viktigt att betona att skolans kärnverksamhet är lärande. En förutsättning för gott lärande är dock att skolan upplevs som positiv av elever och personal vilket i sin tur kan påverka hälsan. Om ett bra lärklimat finns blir konsekvensen att skolan som lärande miljö får bättre styrka och kraft. Kunskap om hälsofrämjande metoder är en förutsättning för hälsoarbete inom skolan, men förutom detta så behöver strategier och systematiska metoder utvecklas vidare. I detta är det viktigt att betona att lärande och hälsa har nära koppling. Därför är medvetenhet om dessa faktorer viktig. Många metoder och olika sorts pedagogik finns idag för att hantera en mängd levnadsvanor, så som psykisk ohälsa, rökning och alkohol. Dessa behövs absolut och är nödvändiga, men samordningen och en enad vision kring dessa frågor på alla nivåer behöver ytterligare förtydligas för att få till en långsiktig och varaktig förändring där alla arbetar mot samma mål. Margaretha Persson, sektionschef vid Sveriges kommuner 3

och landsting, har vid ett flertal tillfällen diskuterat vikten av en politisk vision kring just folkhälsopolitiken. Hon menar att politikens uppgift måste vara att ge samhället visioner som skulle kunna öka ungdomarnas framtidshopp. Som en del i ett sammanhang är det troligtvis av stor vikt att tydliggöra politiska mål för folkhälsan på alla nivåer och på detta sätt bana väg för en framtida god hälsa och en positiv framtidstro hos våra ungdomar. Samverkan Det skulle troligen underlätta om beslut på central nivå inom landsting och kommun kan tas när det gäller vissa typer av insatser för ungdomar. Detta för att få en rakare, tydligare linje och en tydlig vision om vilka mål Uppsala län har. Risken idag är att skattemedel används på ett otydligt sätt för insatser vars effekter i vissa fall kan vara tveksamma. Insatser som skulle kunna tjäna på gemensamma beslut är till exempel metoder för att motverka mobbing och kränkande behandling i skolan. I en utvärdering från utvärderingsenheten vid Uppsala kommun år 2003 visade det sig att skolornas handlingsprogram mot mobbing i de flesta fall var utformade på respektive skola med egna metoder. Eftersom det finns evidensbaserade program mot mobbing och kränkande behandling (Olweus program mot mobbing) med mycket god effekt borde skolorna kanske istället använda sig av detta. I Norge har man vid Stortinget tagit beslut om att det detta program skall användas som metod. Genom att ta gemensamma beslut om vilken typ av insatser som kommun och landsting skall bedriva beträffande vissa frågor till exempel alkohol, rökning, övervikt och fysisk aktivitet skulle insatserna sannolikt kunna få ett större genomslag. Genom att se över och eventuellt förändra strukturer för att bemöta dessa områden kan samordningen troligtvis förbättras och ett effektivare arbete bedrivas. Befintliga resurser kan sannolikt också användas på ett mer effektivt sätt om de insatser man fattar beslut om att genomföra är evidensbaserade eller i förhand välplanerade för effektutvärdering. På detta sätt kan hälsan hos länets ungdomar påverkas i positiv riktning. Det innebär även andra fördelar med att komma överens kring vilka insatser som skall bedrivas: Till exempel behöver tid inte användas till att skapa egna insatser eftersom metoderna i många fall redan finns. Genom att använda evidensbaserade metoder kan resurser också sparas på utvärdering. Andra fördelar är att personalens kunskap kan utnyttjas mer effektivt om flera personer arbetar med samma metoder eftersom kunskap då kan utnyttjas inom och mellan olika organisationer. En annan fördel med att komma överens kring insatser är möjligheten till att insatserna blir mer rättvist fördelade i hela länet. Utbildningskostnader för personal som skall arbeta med frågorna kan också minska på detta sätt genom att flera kan utbildas vid samma tillfälle. Troligtvis kan även kvaliteten på utbildningarna som bedrivs på detta sätt bli högre. Genom sådana gemensamma beslut kan troligtvis även det övergripande målet för Uppsala läns folkhälsopolicy En god hälsa på lika villkor bättre uppnås i och med att fler kan få tillgång till de bästa metoderna. Självfallet är det viktigt att även beröra att det kan finnas uppenbara nackdelar med centrala beslut. En uppenbar nackdel är att till exempel institutioner känner att påbud kommer uppifrån och att självbestämmandet blir mindre, vilket också kan ha betydelse för engagemanget. Även hur en sådan samordning skall ske kan vara problematisk eftersom den kräver en tydlig struktur med många inblandades intressen. 4

Andra problematiska delar är hur kostnaderna skall fördelas och vem som äger frågan eftersom det kräver en omstrukturering av medel. Trots eventuella svårigheter är det viktigt att dessa frågor lyfts. Regionförbundet i Uppsala län är ett samverkansorgan för kommun och landstingsfrågor i hela vårt län. Syftet med Regionförbundet är att stärka samverkan på regional nivå samt att verka för utveckling och tillväxt i vårt län. Det finns därför anledning att fundera kring vilken roll Regionförbundets verksamhet kan ha för framtida samverkan kring barns och ungdomars hälsa Hälsoutvecklingen i Uppsala län i förhållande till folkhälsopolitisk rapport Under 2005 har man på regeringsuppdrag arbetat fram en nationell folkhälsopolitisk rapport. Ett syfte med denna är att förtydliga politikens roll i folkhälsoarbetet som bedrivs runtom i landet. 11 målområden ingår och i denna rapport följer en beskrivning över dessa samt hur hälsan hos ungdomarna i vårt län ser ut avseende dessa målområden. För att bedriva en aktiv hälsopolitik på lokal nivå kan det tänkas att en gångbar metod för detta är att använda folklhälsopolitisk rapport som en hjälp för samtliga målområden och se över vilka olika åtgärdsplaner och insatser som krävs för att förändra hälsoläget utifrån de lokala och regionala förutsättningar som finns. Nedan följer en beskrivning över de olika målområdena inom folkhälsopolitisk rapport och vad som framkommit inom vart och ett av dem utifrån undersökningen Liv och Hälsa Ung 2005 som har som syfte att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos ungdomar i hela Uppsala län. Inom varje målområde presenteras också förslag på uppföljningsindikatorer som kan bli en del av ett välfärds- eller hållbarhetsbokslut. Andra användbara indikatorer är egen statistik och folkhälsoinstitutets kommundatabas. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i skolan I folkhälsopolitisk rapport mäts delaktighet i skolan genom två indikatorer: Den första indikatorn är andel som tycker att de får vara med och bestämma arbetssätt på skolan. I Liv och Hälsa Ung finns en fråga med om eleverna tycker att de får vara med och påverka det som görs i skolan. Jämfört med förra omgången år 2003 och 2004 så upplever fler att de tycker att de får vara med och påverka det som görs i skolan. Se figur 2. Elever i årskurs 9 upplever i minst utsträckning att de får vara med och påverka. Det är också viktigt att notera att bara en femtedel upplever att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det som görs i skolan. Om man undersöker hur elever vid de olika skolorna svarat så är det stora skillnader mellan olika skolor. Vid några skolor så upplever runt hälften eller mer en stor delaktighet, medan elever på andra skolor i mycket liten utsträckning upplever att de får vara med och påverka. Andelen som instämmer i ovannämnda påstående varierar från 0 upp till 83 procent. 5

100 80 60 40 20 0 83,3 70 50 50 22 20 16 15 0 0 0 3,7 åk 7 flickor åk 7 pojkar åk 9 flickor åk 9 pojkar åk 2 flickor gym 69,2 73,5 22 20 7,4 5,8 åk 2 pojkar gym medelvärde länet högst lägst Figur 2. Andel elever som upplever att de får vara med och påverka det som görs i skolan. Figuren visar dels på medelvärde för länet, dels det resultat som är högst respektive lägst när varje skola undersöks separat. Ett annat mått på delaktighet som används i Liv och Hälsa Ung är i vilken utsträckning eleverna upplever att de får vara med och planera tillsammans med lärarna. Se figur 3. Även här är det något fler som upplever att de får vara med och planera tillsammans med lärarna jämfört med förra omgången. Majoriteten upplever dock att de i ganska liten utsträckning får vara med i planeringen. Även här skiljer sig skolor ganska mycket åt och vid vissa skolor är det ytterst få som instämmer i detta. Andelen som säger att de upplever att de får vara med och planera tillsammans varierar från 0 upp till knappt 54 procent. Att det är så stora skillnader ger funderingar om varför det är så stor variation mellan skolorna. Vad skiljer skolor som har elever som känner sig delaktiga åt jämfört med skolor där eleverna inte upplever delaktighet. Värt att notera är att flickor generellt upplever att de får vara delaktiga i något högre utsträckning än pojkar, men att variationen mellan könen inom varje skola ibland är stor och att i vissa fall känner sig något av könen betydligt mer delaktig än det motsatta könet vid samma skola. 100 80 53,8 52,9 60 45 38,7 41,4 37,5 40 25,5 24,5 16,1 17,2 13,9 13,3 17,4 20 5,6 0 0 0 0 0 åk 7 flickor åk 7 pojkar åk 9 flickor åk 9 pojkar åk 2 flickor gym åk 2 pojkar gym medelvärde länet högst lägst Figur 3. Andel elever som upplever att de får vara med och planera tillsammans med lärarna. Figuren visar dels på medelvärde för länet, dels det resultat som är högst respektive lägst när varje skola undersöks separat. 6

Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Hur den ekonomiska situationen ser ut i befolkningen har betydelse för hälsan. Det visar sig också att i grupper med dåliga ekonomiska villkor och en social otrygghet är hälsan sämre än i grupper som har en bättre ekonomi. I folkhälsopolitisk rapport lyfts ekonomisk och social trygghet som ett övergripande målområde. Viktiga bestämningsfaktorer för detta målområde är till exempel ekonomiska villkor och arbetsmarknadsposition där två indikatorer är inkomstojämlikhet och sysselsättning. I Liv och Hälsa Ung finns en fråga som används för att mäta socioekonomiska skillnader. Socioekonomi är beräknad genom att eleverna tillfrågas om de har tillgång till olika saker i sin tillvaro. Sju frågor ingår. Exempel på frågor är: Finns det dator hemma hos dig? Brukar familjen åka på utlandssemester? Har familjen tillgång till sommarstuga? Om eleven svarar ja på högst 2 av frågorna beräknas detta som låg socioekonomisk status (SES), svarar eleven ja på 3-4 så beräknas detta som medel SES och 5-7 beräknas som hög SES. Även om detta mått är relativt grovt så ger det en fingervisning om sociala och ekonomiska förutsättningar. Familjens situation vad gäller sysselsättning är uppdelad i tre grupper: arbetande, sjukskrivna och arbetslösa. Denna kategoriserar huruvida minst en förälder är arbetslös eller sjukskriven. För att få så renodlade grupper beträffande arbetande, arbetslösa och sjukskrivna skapades ytterligare en grupp som är kallad övrig. Där ingår olika kategorier, till exempel studerande eller där en förälder är arbetslös och en är sjukskriven. Detta innebär att denna grupp är mycket heterogen varför jämförelsen med denna grupp inte blir meningsfull. I Liv och Hälsa Ung visar det sig att elever som hamnar i gruppen med låg socioekonomi har en mängd fler problem än gruppen med hög socioekonomi. Det är till exempel vanligare att både flickor och pojkar som hamnar i gruppen med lägst socioekonomi har ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd jämfört med gruppen som har hög socioekonomi. Se figur 4 Dåligt hälsotillstånd 25 20 15 10 5 0 13 5 6 4 2 2 Låg SES Mellan SES Hög SES flickor pojkar Figur 4. Andel elever som uppger ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd uppdelat utifrån socioekonomi. 7

Liknande mönster visar sig för övervikt och fysisk inaktivitet där grupper med låg socioekonomi i större utsträckning är överviktiga och i lägre utsträckning är fysiskt aktiva jämfört med gruppgen som har hög socioekonomi. Även en liknande bild för elever där minst en förälder är arbetslös visar sig. Elever med minst en arbetslös förälder skattar till exempel sin allmänhälsa som något sämre än elever vars föräldrar arbetar. Det är således oerhört viktigt att fundera över hur olika politiska beslut kan påverka den socioekonomiska situationen för familjer. Avgifter till hälso- och sjukvård, avgifter inom olika typer av föreningsverksamhet, utbud till fria aktiviteter så som isbanor, lättillgängliga lekytor är några sådana exempel som troligtvis kan ha stor betydelse för grupper med lägre socioekonomi. Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Samtidigt som svenska barn och ungdomar har en god hälsa så har den psykiska hälsan försämrats markant från 90-talet till nu. Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden som ung är mycket svårare idag än för föräldragenerationen. Psykiska problem utvecklas i nära samspel med omgivningen. Det innebär också att omgivningen kan ha en skyddande funktion på framtida ohälsa. Med hjälp av flera kontakter och ett väl utvecklat samspel utvecklas barnets sociala kompetens vilket kan ha en skyddande inverkan Därför är det viktigt att undersöka hur samspelet med andra människor fungerar. I folkhälsopolitisk rapport finns ett antal indikatorer för att mäta miljön i hemmet, miljön i skolan och barns och ungas kompetenser. Dessa indikatorer är relationen mellan barn och föräldrar, barns och ungas inflytande, hur elever bemöts av lärare, andra vuxna och andra elever samt även andelen med fullständiga betyg i grundskolan. I Liv och Hälsa Ung finns ett antal frågor som kan likställas med dessa indikatorer. De allra flesta elever upplever att de har en god kontakt med sina föräldrar och detta har inte förändrats sedan förra omgången av Liv och Hälsa Ung. Mellan 20-30 procent upplever dock att de inte kan prata med sina föräldrar om det mesta. Se figur 5. 100 80 60 40 20 0 77 79 82 75 7273 75 76 åk 7 flickor åk 9 flickor åk 2 flickor gym åk 7 pojkar 70 70 71 71 åk 9 pojkar åk 2 pojkar gym 2003-2004 2005 Figur 5. Andel elever som upplever att de kan prata med sina föräldrar om det mesta. I Liv och Hälsa Ung ställs också frågan om ungdomarna tycker om att vara med sina föräldrar vilket ger ett visst mått på hur ungdomarna upplever kontakten med sina föräldrar. Åtta av tio elever uppger att de antingen tycker att det stämmer precis eller 8

stämmer ganska bra. Det skall dock noteras att runt sex procent av ungdomarna inte tycker att detta stämmer alls eller ganska dåligt. I Liv och Hälsa Ung ställs frågor om lärarnas aktiva inställning till vissa områden inom skolan. En fråga som ställs och som kan ses som en indikator är: Lärarna anstränger sig för att ingen elev skall bli utfryst eller mobbad. Av flickorna svarar 84 procent att det stämmer på minst hälften av lärarna och 86 procent av pojkarna tycker att detta stämmer i samma utsträckning. De flesta elever upplever alltså att minst hälften av lärarna aktivt engagerar sig i frågan om mobbing. En annan fråga som ställs är huruvida eleverna upplevt kränkning av någon vuxen i skolan. Nästan 5 procent av pojkarna och knappt 4 procent av flickorna säger att detta inträffat flera gånger. Frågan om elever upplevt sig retad eller kränkt av skolkamrater visar att 4,5 procent av flickorna och nästan 6 procent av pojkarna tycker att det stämmer i samma utsträckning. Totalt uppger 70 procent att de är godkända i samtliga ämnen. Om andelen godkända delas upp utifrån årskurs så är det färre på gymnasiet som uppger att de är godkända. I årskurs 9 är det 76 procent som uppgav att de var godkända i samtliga skolämnen. Dessa siffror ligger mycket nära skolverkets nationella uppgifter om andelen godkända i årskurs 9. Målområde 5 Sunda och säkra miljöer Tack vare ett systematisk skadeförebyggande arbete har andelen skadade i olycksfall minskat under lång tid. Det är ändå så att olycksfall är den vanligaste anledningen till dödsolyckor bland barn varför detta område inte bör bortses ifrån. Skador som tillfogas av andra är en vanlig olycksorsak i ungdomsgruppen. I Liv och Hälsa Ung ställs frågor om man varit med om olycksfall. En fjärdedel av flickorna uppger att de varit med om olycka som föranlett dem minst en gång att söka sjukhusvård eller tandvård det senaste året. Nästan 28 procent av pojkarna uppger samma svar. Vilken typ av skador det handlar om kan tyvärr ej utläsas av undersökningsmaterialet. Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Andelen ungdomar som drabbats av klamydia har sedan mitten av nittiotalet ökat I vårt län, liksom i övriga Sverige. Risken för att bli gravid är också högre om man inte använder preventivmedel vid samlag. Det är därför angeläget att försöka påverka användningen av preventivmedel och då framförallt användningen av kondom. Ungefär 3 av 10 ungdomar i Liv och Hälsa Ung har sexdebuterat. Runt 6 av 10 har haft samlag I årskurs 2 på gymnasiet. Nästan 70 procent av flickorna som haft samlag uppgav någon preventivmetod som inte var säker med avseende på sexuellt överförbara sjukdomar. Motsvarande siffra för pojkarna var 53 procent. Två av 10 använde inget preventivmedel alls vid senaste samlag. Se figur 6. Ett mål I folkhälsopolitisk rapport är 9

att öka användningen av kondom. I Liv och Hälsa Ung ställs frågan om kondom använts vid senaste samlag. Detta torde vara en rimlig indikator att använda framöver. 50 40 38,6 40,7 30 20 22,5 19,9 25,7 24,5 flickor pojkar Inget preventivmedel 10 4,3 2,9 0 Dagen efter piller P-piller Kondom Kondom+p-piller 5,1 5,3 3,1 2,8 3,4 1,1 Annat Andra kombinationer Figur 5. Vilken typ av preventivmetod ungdomarna uppger att de använt sig av vid senaste samlaget. Ett annat viktigt område för trygg och säker sexualitet är att det bygger på fri vilja. I Liv och Hälsa Ung visar det sig att en liten andel, drygt 2 procent blivit tvingade till sitt första samlag. 17 procent av flickorna uppger också att de blivit sexuellt antastade mot sin vilja 2 gånger eller fler. Detta är inte alls lika vanligt att pojkar uppgav detta svar (6 %). När det gäller andelen kränkningar vid flera tillfällen än 5 är det i princip lika vanlig att pojkar och flickor uppger detta svar, 4,2 respektive 3,5 procent. Målområde 9 och 10 Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel Andelen med övervikt och fetma har ökat i snabbare takt hos barn runt 10 år och ungdomar än bland vuxna under senare år. I Liv och Hälsa Ung visar det sig att totalt sett är 15 procent av ungdomarna överviktiga eller feta. Det är fler pojkar än flickor som väger för mycket. Förutom de medicinska riskerna med att väga för mycket visar det sig också att de med övervikt har både sämre allmänhälsa och är mindre nöjda med livet. De kraftigt överviktiga är i mindre utsträckning också fysiskt aktiva jämfört med sina normalviktiga kompisar. Att vara fysiskt aktiv minskar risken för en mängd sjukdomar, men minskar också risken för övervikt och fetma. Rekommendationen från folkhälsoinstitutet är att barn upp till puberteten skall röra sig med minst måttlig intensitet minst 60 minuter per dag och övriga minst 30 minuter per dag för att undvika risken för ohälsa på grund av fysisk inaktivitet. Andelen som är fysiskt aktiva minst två till tre gånger i veckan är bland flickor 65 procent och bland pojkar 73 procent. Andelen som säger att de idrottar är lika många hos pojkar som flickor, 3 av 4 säger att de idrottar. Flickor uppger dock att de idrottar mindre frekvent än pojkar. Att ha goda och sunda matvanor är även det en 10

förutsättning för att hålla vikten och att må bra. Att äta en tillräcklig mängd frukt och grönt kan vara en del i detta. Andelen ungdomar i Liv och Hälsa Ung som uppger att de äter frukt och grönt dagligen är 57 procent av flickorna och 35 procent av pojkarna. Bland pojkarna är det alltså bara drygt en av tre som säger att de äter frukt, grönsaker eller bär dagligen, medan denna siffra är betydligt högre för flickorna. Några av de indikatorer som folkhälsopolitisk rapport föreslår är andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, andelen med övervikt och fetma samt konsumtionen av frukt och grönt. Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Andelen dagligrökare har stadigt minskat från 1983-2000. Sju procent av ungdomarna i Liv och Hälsa Ung 2005 uppger att de röker dagligen. Detta är en procent lägre än undersökningen år 2003 och 2004. Pojkar på gymnasiet är det som totalt sett minskat sin konsumtion mest, medan flickor på gymnasiet står för största andelen dagligrökare. Redan i årskurs 9 står flickor för en större andel av dagligrökandet jämfört med pojkarna. Andelen som är dagligsnusare har även det minskat något jämfört med förra omgången av Liv och Hälsa Ung. År 2003-2004 sade 14, 5 procent av pojkarna att de snusade dagligen. I denna omgång sade 12,1 % att de snusade dagligen. Bland flickorna är det väldigt få som snusar, här är det dock något fler som uppger år 2005 att de är dagligsnusare jämfört med 2003 och 2004 (1,2% vs 0,7%). Om man slår ihop andelen som säger att de antingen röker eller snusar dagligen eller både och, så är det fler pojkar än flickor som nyttjar någon form av nikotin. Gruppen som röker då och då är en riskgrupp för framtida rökning därför är även denna grupp viktig att kartlägga. I samtliga grupper är det något färre som säger att de röker då och då jämfört med år 2005. Slår vi ihop gruppen som snusar då och då med gruppen som snusar dagligen så är det färre pojkar år 2005 som hamnar i denna grupp (21,8%) jämfört med förra omgången (25%). För flickor är det ingen skillnad. (8,3% år 2003-2004 vs 8,5% år 2005). Konsumtionen av alkohol har ökat snabbare bland unga än bland vuxna under en 20 års period. Andelen ungdomar som konsumerar alkohol är dock lägre än i den vuxna befolkningen. I Liv och Hälsa Ung år 2005 är andelen som säger att de aldrig druckit alkohol högre än år 2003-2004. Andelen som uppger att de dricker sig berusade är lägre i samtliga grupper, men fortfarande högt. Det är också i princip lika vanligt att flickor och pojkar både dricker alkohol och berusar sig. Elever som deltagit i Liv och Hälsa Ung och som är rökare, eller berusar sig ofta hade i betydligt större utsträckning icke-godkänt i minst ett skolämne jämfört med elever som inte rökte eller drack alkohol. Det visade sig att elever som hade flera riskfaktorer i form av rökning, alkohol, fysisk inaktivitet och övervikt också i högre utsträckning var underkända i minst ett ämne i skolan jämfört med elever som inte hade dessa riskbeteenden. Det finns alltså all anledning att på olika försöka sätta in åtgärder mot de olika målområden som folkhälsopolitisk rapport berör och som också passar väl in i på problematiken hos Uppsala läns ungdomar. Sammanfattningsvis kan konstateras att de områden som nämnts kontinuerligt är föremål för en rad politiska beslut och därmed på olika sätt påverkar förutsättningarna för en god hälsa för länets barn och ungdomar. 11

Möjliga indikatorer för att följa hälsoutvecklingen hos Uppsala läns ungdomar I folkhälsopolitisk rapport finns ett antal bestämningsfaktorer som konkretiseras i form av mätbara faktorer eller så kallade indikatorer. Nedan ges förslag på vilka frågor i Liv och Hälsa Ung som kan användas som indikatorer och som är jämförbara med de nationella indikatorerna. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i skolan Möjliga indikatorer Tycker du att du får vara med och påverka det som görs i skolan? Lärarna planerar tillsammans med oss elever Målområde 2 Ekonomisk och Social trygghet Möjliga indikatorer Elevens socioekonomiska situation baserad på självrapportering Förälders sysselsättning baserat på elevuppgift. Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Möjliga indikatorer Tycker du att du kan prata med dina föräldrar om det mesta? Trivs du att umgås med dina föräldrar? Lärarna anstränger sig för att ingen elev skall bli utfryst eller mobbad. Kränkning av vuxen i skolan Kränkning av andra elever i skolan Andel godkända i samtliga ämnen Målområde 5 Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Möjliga indikatorer Andel som använder kondom vid senaste samlag Andel som upplevt sig tvingade till att ha sex fast de inte ville Andel som upplevt sig sexuellt antastade mot sin vilja Målområde 9 och 10 Ökad fysisk aktivitet och Goda matvanor och säkra livsmedel Möjliga indikatorer Andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andel med övervikt och fetma Andel som äter frukt varje dag. Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Möjliga indikatorer Självrapporterat tobaksbruk Självrapporterad alkoholkonsumtion Självrapporterat berusningsdrickande Självrapporterad narkotikaanvändning Sunda och säkra miljöer och produkter Möjlig indikator Andel skadade som föranlett uppsökande av tandvård eller hälsosjukvård 12

I rapporten diskuteras hur en aktiv folkhälsopolitik kan ha betydelse för ungdomars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Rapporten tar också upp hur hälsan kan påverkas parallellt på flera nivåer samtidigt och vikten av en tydlig struktur för att få ett effektivt arbete med dessa frågor. Utifrån de elva nationella folkhälsopolitiska målområden diskuteras möjliga indikatorer för hur Uppsala län skulle kunna följa hälsoutvecklingen bland ungdomar över tid för. Genom att utgå från nationella indikatorer som anpassas till de lokala och regionala förutsättningarna kan möjligheten till ett långsiktigt arbete med att förbättra hälsan hos ungdomarna i länet öka. Landstinget i Uppsala län Slottsgränd 2a Box 602 751 25 Uppsala tel 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 www.lul.se/folkhalsa Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben