Stockholm den 8 september 2010 Till Svenska Basketbollförbundets medlemsföreningar, BDF och förbundsserieföreningar och övriga intresserade Förbundsmötet 2009 antog visionen- Sveriges mest tillgängliga nationalsport. Organisationsutredningen fick uppdraget att ta fram ett ändamålsenligt, effektivt och tydligt förslag på hur vi ska organiseras för att kunna nå dit. Med organisation menas ansvarsfördelning, styrning och demokrati. Uppdraget handlade framför allt om mellannivån. Remissen Organisation för svensk baskets framtid är nu framarbetad och nu ska medlemmarna få möjlighet komma med synpunkter. Organisationsutredningen hoppas på en omfattande debatt och att diskussionerna blir många över hela landet. Utredningen förutsätter att distrikten anordnar genomgångar och diskussioner med sina föreningar. I samband med Utvecklingsmötet och Repskapet i Stockholm helgen 20-21/11 kommer också en öppen diskussion att äga rum. Efter avslutad remiss kommer utredningen efter att ha övervägt andring och tilläggsförslag avlämna sitt slutförslag till förbundsstyrelsen i december. På förbundsmötet i mars 2011 kommer förbundsstyrens förslag i frågan kunna behandlas för principställningstagande. I förslaget står det Basketutvecklingscentrum (BUC) som ersätter dagens BDF. Ska det heta BUC eller finns det ett bättre namn? Senast den 26/11-2010 har samtliga möjligheten att skriftligen lämna in sina synpunkter Med vänlig hälsning Svenska Basketbollförbundet Thomas Persson Ordförande Organisationsutredningen Kaj Krantz Projektledare SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDET Idrottens Hus. 114 73 Stockholm, Telefon + 46 8 699 60 00. Fax +46 8 699 63 06. www.basket.se, info@basket.se
SBBF Organisationsutredningen 2010-08-31 Organisation för Svensk Baskets framtid 1. Bakgrund 1.1. Inledning Förbundsmötet beslutade enhälligt starta en utredning om förbundets organisation. Den utredningsgrupp som tillsattes av styrelsen lämnade rapport på förbundsmötet 2009. Förbundsmötet reviderade uppdraget något och styrelsen reviderade därefter uppdraget och förändrade utredningsgruppen något. I utredningsgruppen har ingått Thomas Persson ordförande och Anna Westin från förbundsstyrelsen, Lena Wallin Kantzy och Aila Ibanez Mengüc sekreterare från förbundskansliet, Kaj Krantz Norrköping projektledare, Helena Lindvall Norrbottens BDF och Staffan Lindström Westra BDF. 1.2. Utgångspunkter Styrelsens direktiv: tydlig, ändamålsenlig, effektiv organisation, kopplad till vision, kan ta emot offentliga bidrag, särskilt fokus på mellannivån Förbundsmötets vision: Sveriges mest tillgängliga nationalsport Organisationsgruppens tolkning av visionen: från 2025 skall var tionde 20-åring spela basket och möjligt spela basket överallt i landet. 1.2. Underlag Styrelsens direktiv Underlag till förbundsmötenas beslut om organisationsutredningen Underlag till förbundsmötets beslut om visionen Av förbundsmötet överlämnade uppdrag från motioner Verksamhetsmanualen Förra organisationsarbetsgruppens rapporter Enkät till föreningarna Svenska Basketbollförbundets stadgar Synpunkter från BDF, organisationsutvecklare och SBBF anställda Bengt Wallins utredning 2002 Organisationsutredningar i andra SF Statistik om Svensk Basket PM 20100208 Basket Sveriges mest tillgängliga nationalsport bil 2 PM 20100304 LOK-stöd i basketen bil 3 2
1.3. Analys Behov av justeringar av befintlig verksamhet det finns otydligheter i dagens distrikts- och regionorganisation mycket stora variationer i verksamhet/spelare mellan städer/kommuner resp mellan distrikt kunskap om stödmöjligheter generellt låg (tex LOK o utildning) omfattande stöd till föreningarnas kärnverksamhet behövs föreningarna saknar tillräckligt stöd från nuvarande mellannivå brister i information och kommunikation mellan nivåerna visionen kräver oerhört mycket för att förverkligas elitklubbarna generellt lite engagerade i utvecklingsverksamhet på mellan och central nivå Förbättringspotential opinionsbildning vad tycker Svensk Basket saluföra varumärket basket som innehåller starka värden, jämställdhet, integration och icke-våld utveckla kommunikationen i förbundet genom webb och fysiska mötesplatser stora olikheter i möjligheterna spela basket i landet: det är stora skillnader mellan kommuner och mellan distrikt, på många platser finns ingen basket alls effektivisera rutinuppgifter, t ex tävlings- och utbildningsadministration standardisera och centralisera möjligt att ha en betydligt högre verksamhetsvolym Stockholm och Norrbotten visar på exempel ökning av intäkter mer samarbete elitlag och ungdomsverksamhet Behov av anpassning till vision och mål: behövs en tiodubbling av antalet utövare, läns och idrottsförbundsgränser Hinder/problem kontinuitetsbrister/instabilitet i den demokratiska organisationen det offentliga håller på att omorganisera läns-/regionnivån osäkerhet om ny struktur alla distrikt har inte anställda, dvs har inte förutsättningar att bedriva en stabil verksamhet 1.4. Slutsatser Utredningsgruppen har fått i uppdrag att utreda och föreslå förbättringar i förbundets organisation, med särskilt fokus på mellannivån. Syftet med utredningen är att organisationen ska vara tydlig, ändamålsenlig, effektiv, kopplad till visionen samt kunna ta emot offentliga bidrag. 3
Vår slutsats av de underlag vi tagit fram och de diskussioner som förts i utredningen och med basketdistriktsförbunden är att det krävs förhållandevis stora förändringar i förbundets organisation. Tydligheten behöver öka, liksom ett effektivare resursutnyttjande, samtidigt som förbundet inte minskar det demokratiska arbetet utan också förbättrar det. Den på förbundsmötet 2009 enhälligt antagna visionen kräver också mycket större insatser Vi menar att distrikten, men också de sk regionerna, behöver utvecklas mot en samlad mellannivå vars uppgift främst är att stödja föreningarna och att kunna motta regionala bidrag. Administrativa uppgifter centraliseras så långt som möjligt. Vi föreslår att den operativa verksamheten organiseras i basketutvecklingscentra med tydlig koppling till de mål och visioner som förbundsmötet fastställer. Den demokratiska strukturen på mellannivån ersätts med nya styrelser för varje basketutvecklingscentrum. 2. Förslag till lösning 2.1. Organisation En helt ny mellannivå med inledningsvis 12 basketutvecklingscentra (BUC) skapas som ersättning för basketdistriktsförbunden (BDF) och regionerna (se bilaga1). BUC:s uppdrag är primärt att tillsammans med förbundscentrat stödja föreningarna nå de mål och visioner förbundsmötet fastställer och att dessutom fungera som sökare/mottagare av regionala bidrag från det offentliga. I uppdraget ingår dessutom att tillsammans med förbundscentrat förmedla kunskap och information. Uppdraget innehåller dessutom uppgiften tillsammans med föreningarna svara för idrottspolitiskt opinionsarbete och vara kontaktorgan för andra regionala samarbetsparter Ett BUC består av normalt ca 10-25 aktiva föreningar, i normalfallet med minst en elitförening. Totalt finns således i landet 12 BUC, vilka alla leds av en BUC-styrelse. Varje ingående förening har rätt utse en ledamot eller suppleant i styrelsen för BUC. Styrelsen utser inom sig en ordförande och andra funktionärer. Alla föreningar har därmed möjlighet delta i BUC-styrelsens arbete antingen som ordinarie eller suppleant. Efterhand som visionen förverkligas beräknas antalet föreningar öka kraftigt. Då utökas också antalet BUC för att grundstrukturen om 10-25 aktiva föreningar skall kunna upprätthållas. Vi är också medvetna om att det initialt kommer att behöva göras avvikelser från grundprinciperna. Det kan ses redan i vårt förslag BUC:s uppdrag regleras dels i förbundsstadgarna, dels i särskilda stadgar- lika för alla - som fastsälls av förbundsmötet och sedan antas av respektive BUC. Härigenom blir BUC en egen juridisk organisation med möjlighet för föreningarna utkräva ansvar av styrelsen. För att ytterligare effektivisera administrationen samordnas administrationsarbetet i normalfallet mellan 2-3 närliggande BUC. Alla BUC blir då beställare av administrativa tjänster hos de BUC som också har administrativ personal Med administrationsarbete menas i huvudsak Utbildning: grundkurs, steg 1 och2, lärtimmar, föreningsutbildning mm Tävlingsverksamhet som spelprogram, dispenser eventuella hallbokningar och domartillsättningar 4
Licensiering Stöd till ansökningar om bidrag Ekonomihantering Till BUC kopplas resurser regionala och centrala - för att arbeta med utveckling och stöd av verksamheten och föreningarna inkl rekrytering och start av nya föreningar/verksamheter. I utveckling och stöd ingår i huvudsak EBC och EB Rekryteringsprojekt U 14- U 15 verksamhet SBBF-lägerverksamhet (även U 16 och U 18) Varje BUC bedriver i samverkan med en elitförening och skolhuvudman minst ett basketgymnasium (certifierat av förbundet och godkänt av Skolverket). Strävan är att varje BUC också ska utveckla grundskoleverksamhet i föreningarnas regi. Varje BUC har ansvar för kontakter med idrotts- och studieförbund, regioner/landsting och övriga samverkande organ inom sitt verksamhetsområde. Alla BUC har personal. Personal för utvecklingsarbete och rekryteringsarbete tillskapas i alla BUC medan administrativ personal endast tillförs vissa som då också utför administrativa uppgifter åt de BUC som saknar sådan personal. BUC samlokaliseras normalt med elitföreningen/stora föreningen för att skapa långsiktigt livskraftiga stödjepunkter. För att avlasta BUC personalansvar köps tjänsterna normalt av den förening BUC är samlokaliserad med. I de fall detta inte är möjligt kan tjänsterna köpas av förbundscentrat men placerad i BUC. För att uppnå mer likvärdig verksamhet i hela landet sker all förbundscentrats kommunikation direkt med föreningarna. BUC bistår förbundscentrat. Med modern teknologi och nya medier finns förutsättningar för betydligt kraftfullare insatser. Tävlingsadministration centraliseras genom att ansvaret för div 2 överförs till förbundscentrat och övrigt enligt ovan i BUC. Disciplinärenden centraliseras till förbundscentrat men biträds av BUC:s administratörer.förbundscentrum (nuvarande centrala kansliet) organiseras utifrån de nya förutsättningarna. 2.2. Demokratisk organisation 2.2.1 Förbundsmötet Ovanstående förslag till ny organisation är inriktat på att skapa en struktur för utveckling och tillväxt. För att bättre ge möjlighet till utvecklingsdiskussioner föreslås att förbundsmötet i likhet med flera andra organisationer vartannat år ersättas med en utvecklingskonferens. Vid 5
denna konferens bör också förbundsstyrelsen lämna en skriftlig rapport om det gångna verksamhetsåret Mandatfördelningen till förbundsmötet fördelas ungefär som idag, dvs att ca en tredjedel av mandaten ges till elitföreningarna och två tredjedelar ges till sammanslutningar av föreningar, dvs BUC. Elitföreningarna har en röst per elitlag liksom idag. Det är viktigt med elitföreningarnas direkta engagemang i förbundets verksamhet. BUC har en grundrepresentation med 2 röster på förbundsmötet och därefter tilläggsröster efter antalet medlemmar i föreningarna (inte antal föreningar som idag). Totalt bör antalet BUC- röster utgöra cirka 60 för närvarande. När antalet BUC utökas bör antalet grundröster ökas motsvarande. 2.2.2 Representantskapet Representantskapet har idag en otidsenlig röstfördelning. Dess roll har också förändrats och övertagits av utvecklingsmöten. Större principiella tävlingsfrågor föreslås därför överföras till förbundsmötet eller ovan föreslagna utvecklingskonferens (se förbundsmötet) medan övriga hanteras av styrelsen eller dess förlängda arm TU. Dagens moderna teknik ger också stora möjligheter till enkla remissförfarande för påverkan. För att ge större tydlighet anpassas stadgarna. Förslag från föreningar eller BUC i tävlingsfrågor lämnas direkt till styrelsen som avgör om frågan skall hanteras av TU, styrelsen själv eller förbundsmötet. I större, kontroversiella eller svårbedömda frågor tillämpas utvecklingskonferensen och/eller remissförfarande för att ge möjlighet till påverkan. 2.2.3 BUC BUC är en egen juridisk enhet knuten till SBBF med enhetliga stadgar, Förening som är medlem i Svenska Basketbollförbundet är automatiskt medlem i sitt BUC. Styrelsen består av 7 ledamöter och så många suppleanter att alla aktiva föreningar erhåller en ordinarie eller en suppleant som välj på årsmötet. För att kunna nomineras och väljas till styrelsen krävs att den nominerade är styrelserepresentant i sin förening Varje förening har 1 röst på BUC:s årsmöte 2.2.4. Övrigt Aktiva förtroendevalda i dagens basketdistriktsstyrelser kommer sannolikt till stor del att ingå i de nya BUC-styrelserna. Övrigas kompetens tas tillvara i utskott och motsvarande på centrala nivån. 6
2.3. Ekonomi Nuvarande distriktsorganisation finansieras genom avgifter från föreningar, licensmedel, bidrag från offentliga regionala organ genom idrottsförbunden och genom idrottslyftet. Det senare har i huvudsak gått till utbildning och utvecklingsarbete. Från regionala offentliga bidragsgivare ställs också allt högre krav på att stödet skall användas till utvecklingsarbete. Den framtida BUC-organisationen blir naturligtvis beroende av samma finansiärer. Det är dessutom självklart att de höga ambitionerna som visionen innebär kräver mer resurser. Med ett så utvecklingsinriktat mål som visionen innebär bör idrottslyftet eller dess motsvarighet även fortsättningsvis kunna utnyttjas De t finns också en oerhörd möjlighet i LOK-stödet för föreningarna med bättre verksamhet och större kunskap. Den del av verksamheten som ovan kallas administration föreslås även fortsättningsvis finansieras genom avgifter för tävlings- och utbildningsverksamheten. BUC:s utvecklings- och stödarbete föreslås finansieras genom offentliga bidragen genom idrotts- och studieförbunden (särskilda utvecklingsbidrag kan också ofta sökas), idrottslyftet eller dess motsvarighet, något förhöjda licensmedel och medlemsavgifter till förbundet baserad på föreningarnas LOK-stöd 2.4. Avslutning Organisationsutredningsgruppens förslag skall ses som ett principförslag för att skapa grundförutsättningar att nå den stora utmaningen Sveriges mest tillgängliga nationalsport För at nå dit behövs Effektivare administration Frigjorda resurser för rekrytering Samarbete elit- och ungdomsverksamhet Större delaktighet Vår förhoppning är förslaget leder till engagerad debatt med syfte föra Svensk Basket till Sveriges mest tillgängliga nationalsport SBBF:s organisationsutredning Bil 1 Förslag Basketutvecklingscentrum (BUC) Bil 2 PM 20100208 Basket Sveriges mest tillgängliga nationalsport Bil 3 PM 20100304 LOK-stöd i basketen 7
Bilaga 1 Förslag Basketutvecklingscentrum Luleå Sundsvall Östersund Uppsala Stockholm V Stockholm S Norrköping Karlstad Jönköping Växjö Göteborg Malmö BUC försedda med administrativa uppgifter Anställda administratörer arbetar med Utbildning: GK-steg 2, lärtimmar, föreningsutbildning Tävlingsverksamhet Licensiering Kontroll av licenser Stöd till ansökningar om bidrag Ekonomihantering Anställda utbildare/coacher arbetar med EBC och EB U14-U15 verksamhet Rekryteringsprojekt SBBF-lägerverksamhet (även U16 och U18) BUC utan administrativa uppgifter Anställda utbildare/coacher arbetar med EBC och EB U14-U15 verksamhet Rekryteringsprojekt SBBF-lägerverksamhet (även U16 och U18) Kontroll av licenser 8
Bilaga 2 Norrköping 20100207 Kaj Krantz Basket Sveriges mest tillgängliga nationalsport Nationell nivå Vad betyder vår nya vision egentligen när den konkretiseras till mätbara storheter. Jag försöker här beskriva detta i mättbara volymtal. Tolkning av visionen i antal utövare Från och med år 2025 skall var tionde tjugoåring spela basket på någon nivå Innebörd för Easy Basket Ett realistiskt antagande är att hälften av alla barn som nås av Easy Basket och prövar basket finner att det inte är deras sport. Barn prövar sig fram i den åldern och ägnar sig åt många idrottsaktiviteter. Det innebär att vi måste nå var femte tredjeklassare med Easy Basket Challange (dvs 20 procent). För att nå den nivån behövs att vi når en del av barnen redan tidigare. I denna beräkning antas att vi behöver nå var tionde försteklassare (dvs 10 procent) och var sjunde andraklassare (dvs 15 procent). Om målet att var tionde tjugoåring utövar basket år 2025 skall nås behöver vi alltså redan säsongen 2014-2015 nå 10 procent av årskurs 1, 15 procent av årskurs 2 och 20 procent av årskurs 3. I nedanstående tabell omsätts ovanstående till hur många barn som behöver nås. För säsongen 2010-2011 beräknas 1 procent av årskurs 1, 2 procent av årskurs 2 och 4 procent av årskurs 3 nås. Åren mellan 2010 och 2014 ökas andelen i årskurs 3 med 4 procentenheter per år. Motsvarande sker för årskurs 1 och 2 Beräkningarna bygger på SCB:s befolkningsstatistik och befolkningsprognoser. Tabell 1. Prognos över antal barn i ådern 7-9 år och antal barn i Easy Basket Challange säsongsvis Säsong 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 2014-2015 2015-2016 Barn 7-9 år 303 000 313 000 319 000 325 000 331 000 337 000 Easy Basket 8 080 16 640 26 500 37 800 49 500 50 400 Challange Tabell 2. Prognos över antalet ungdomar i åldern 20 år Säsong 2009-2010 2010-2011 2014-2015 2019-2020 2024-2025 Totalt 20 år 126 800 134 600 121 200 99 600 111 600 Basket 20 år 1 500?* 1 500?* 2000?* 2000?* 11 200 *uppskattning från licensstatistik Som framgår av tabellerna krävs stora insatser inom området Easy Basket Challange redan under de närmaste åren för att nå ett mål som ligger ganska långt bort. Distriktsnivå 9
Med samma tolkning och antaganden som ovan kan visionen Basket Sveriges mest tillgängliga nationalsport brytas ner distriktsvis Tabell 3. Antal 7-9 år som måste delta i Easy Basket Challange för att nå målet var tionde tjugoåring spelar basket år 2025 distriktsvis Distrikt Stockholm Uppsala Östsvenska Småland Blekinge Skåne Westra Mellansvenska Västmanland Gävle-Dala Mellannorrland Västerbotten Norrbotten Summa Easy Basket Challenge Summa 7-9 år 8080 303000 16640 313000 26500 319000 37800 325000 49500 331000 Säsong 2010-2011 1980 291 638 743 1204 1430 469 210 436 299 202 178 2011-2012 4077 599 1315 1531 2479 2945 965 433 899 616 416 366 2012-2013 6493 954 2094 2438 3949 4691 1537 689 1431 981 663 583 2013-2014 9261 1361 2986 3478 5632 6691 2192 983 2041 1399 945 832 2014-2015 12128 1782 3911 4554 7376 8762 2871 1287 2673 1832 1238 1089 2015-2016 12348 1814 3982 4637 7510 8921 2923 1310 2722 1865 1260 1109 50400 337000 Säsongen 2014-2015 nås med ovanstående förutsättningar den nivå som måste genomföras varje år därefter Basket 2030 och därefter Om vi lyckas följa de skisserade målen kommer 200 000 barn och ungdomar under 20 år spela basket år 2025. Till det kan troligen läggas ytterligare cirka 20 000 som är över 20 år. Full effekt når dock inte satsningen förrän omkring år 2030 då 50 000 som är över 20 år beräknas spela basket. Totalt blir det ca 250 000 basketspelare då. Slutsatser Av ovanstående framgår mycket tydligt den oerhörda kraftansträngning som visionen innebär. Inom en femårsperiod skall vi nå cirka 50 000 lågstadiebarn per år. Den självklara fråga vi i organisationsutredningen bör ställa oss är: Vilken organisation är det som skall klara detta och hur får vi resurser till arbetet. Det blir för mig mycket tydligt att administrationen av tävling och utbildning måste rationaliseras (centraliseras) för att få loss resurser till rekryteringsarbetet. Rekryteringsarbetet tror jag däremot måste ske lokalt (decentraliseras) 10
Bilaga 3 Norrköping 2010-03-04 Kaj Krantz LOK-stöd i basketen För år 2008 erhöll basketföreningarna sammanlagt drygt 30 milj kronor i sk LOK-stöd. Stödet utbetalades till 240 föreningar för 2,9 milj deltagare vid drygt 300 tusen aktiviteter. Både antalet aktiviteter och antal deltagare nådde som högst 2004. Därefter har en minskning skett med totalt nästan 10 procent vad gäller deltagare och något mindre vad gäller aktiviteter. Av de 240 föreningarna hade 10 procent endast sökt vid ett av ansökningstillfällena. Basketen är den sjätte största sporten vad gäller LOK-stöd. Fotbollen står i en klass för sig, men bland de lagsporter vi jämför oss med är vi klart distanserade av innebandy och ishockey. Handboll ligger på samma nivå som vi. Innebandyn har nästan dubbet så många deltagare som basketen. Ishockeyn mer än 50 procent mer. Basketen får knappt 100 kronor (97) i genomsnitt per aktivitet med knappt 10 deltagare(9,6) per gång. Den genomsnittliga ersättningen per deltagare och aktivitet blir cirka 10,50 kronor LOK-stödet varierar oerhört mellan distrikten som framgår av nedanstående tabell Tabell. Basketens LOK-stöd 2008 per BDF BDF LOK-stöd kr Aktiviteter Deltagare Deltagare per 100 personer 10-14 år Gävle Dala Mellannorrland Mellansvenska Norrbotten Skåne Småland- Blekinge Stockholm Uppsala Westra Västerbotten Västmanland Östsvenska Totalt 564224 805824 724 941 1 692 142 2 414 016 913 036 17 808 125 666 752 2 558 698 338 088 377 832 1 379 423 30243101 5706 7760 7653 17497 22244 10692 182711 6225 27186 3222 3487 15967 310350 53410 77418 67792 159175 235020 82500 1753318 64669 243291 32595 36768 126065 2932021 186 410 224 1241 323 169 1640 363 264 244 272 309 590 Deltagare per 100 personer 10-14 år är ett sätt att göra distrikten jämförbara Över hälften av basketens LOK-stöd går till Stockholm som tillsammans med Norrbotten är helt outstanding när det gäller deltagare, aktiviteter och ekonomiskt stöd. Inget av de andra BDF kommer ens upp till genomsnittet som är en tredjedel av Stockholms. Det valda jämförelsetalet speglar i första hand relationerna mellan distrikten. Men indirekt framgår att om antalet deltagare slås ut på hela bidragsberättigade åldersgruppen 7-20 år (dela med 3) innebär det att basketens totala antal deltagare ger cirka 2 deltagaraktiviteter till varje person i bidragsgruppen. 11
Reflexioner De stora skillnaderna mellan olika distrikt är anmärkningsvärd. Den kan bara förklaras med att aktiviteten är bättre i Stockholm och Norrbotten. Några räkneexempel 1 Alla BDF som idag ligger under hade legat på genomsnittet deltagare skulle antalet deltagare öka med en tredjedel till över 4 milj och ytterligare 10 miljoner i stöd. 2. Alla BDF hade legat på Norrbottens nivå hade antalet deltagare fördubblats vilket skulle inneburit ytterligare 30 milj i stöd 3. Vi matchar innebandyn och fördubblar antalet deltagare och även då 30 milj i mer stöd till basketen 12