'HWVYHQVNDELRWHNQLVNDLQQRYDWLRQVV\VWHPHW Drivkrafter och hinder för innovationer och tillväxt.

Innovationspolitiska analyser Arbetsrapport 'HWVYHQVNDELRWHNQLVNDLQQRYDWLRQVV\VWHPHW Drivkrafter och hinder för innovationer och tillväxt. Anna Backlund Nils Markusson Lennart Norgren Anna Sandström Maj 2000 Närings- och teknikutvecklingsverket 1

Förord Offentliga åtgärder som skall leda till ökad innovativitet och tillväxt bör ta hänsyn till de specifika villkor som gäller för enskilda innovationssystem. Genom att analysera olika delsystem kan man skapa förståelse för hur förutsättningar, drivkrafter och hinder för innovation skiljer sig åt mellan olika system och därmed få bättre underlag för att påverka dessa system i riktning mot bättre konkurrenskraft och högre tillväxt. I rapporten beskrivs det svenska biotekniska innovationsystemet. Syftet är att identifiera drivkrafter och hinder för tillväxt inom svensk bioteknik för att kunna identifiera offentliga åtgärder som kan främja tillväxt. Studien är författad av Anna Backlund, Nils Markusson, Lennart Norgren och Anna Sandström som även är projektledare. Rapporten är en del av en större studie kring det biotekniska innovationssystemet och en slutrapport på engelska avses att publiceras i slutet av år 2000. Den rapporten kommer att innehålla mer aktuella data och även en regional belysning av industristrukturen samt eventuellt en del länderjämförelser. Gunnel Dreborg NUTEK, Innovationspolitiska analyser 2

Sammanfattning Rapporten beskriver det svenska biotekniska innovationssystemet enligt definitionen: De aktörer som utvecklar, producerar, analyserar eller använder biologiska system på en mikro-, cell- eller molekylär nivå, samt de offentliga eller privata organ som påverkar dessa aktörers beteende. Syftet är att identifiera drivkrafter och hinder för tillväxt för att kunna identifiera offentliga åtgärder som kan främja svensk tillväxt inom bioteknik. Sverige har den fjärde största bioteknikindustrin i Europa efter Tyskland, Storbritannien och Frankrike 1. Totalt fanns det cirka 130 forsknings- och kunskapsintensiva bioteknikföretag med ungefär 4200 anställda 1998. Sedan dess har ett 20-tal företag tillkommit och många av företagen har expanderat sin verksamhet. Sett från ett näringslivsperspektiv består det biotekniska innovationssystemet av flera inbördes beroende delsystem som läkemedelsutveckling, diagnostik och medicinsk teknik, biotekniska hjälpmedel, kost-hälsaprodukter, miljöbioteknik, agrobioteknik med flera. Samtliga kategorier biotekniska företag som identifierats har ökat antalet anställda 1996-1998. Den största procentuella ökningen stod gruppen läkemedelsutveckling för (100 procent). Det är inom läkemedelsutveckling, diagnostik och inom biotekniska hjälpmedel vi ser den största tillväxten där många nya företag tillkommer och de företag som finns utökar sin verksamhet. Systemet är geografiskt koncentrerat till Stockholm-Uppsala, Lund- Malmö och i mindre utsträckning Göteborgsområdet samt Umeå. Företagen karakteriseras av en hög utbildningsnivå (mellan 10 och 20 procent av de anställda är forskarutbildade). För många av företagen är ett fungerande nätverk med offentliga forskningsmiljöer mycket viktigt. Detta såväl för direkta samarbeten som för att kunna identifiera och kommersialisera de senaste forskningsrönen. Många av företagen har startats och drivs av forskare. Astra och Pharmacia har fungerat som motorer i det biotekniska innovationssystemet, speciellt vad gäller företagen inom läkemedelsutveckling och diagnostik men även inom biotekniska hjälpmedel. De har samarbetat med svenska forskargrupper och därmed bidragit med finansiering, de har varit en rekryteringskälla för kompetent personal till de nystartade företagen och flera av dessa företag är dessutom avknoppningar från Astra och Pharmacia. 1 Ernst & Young BioBusiness, 1999 1

Det finns en stor potential för tillväxt inom flera bioteknikområden. Det gäller såväl avknoppningar från etablerade företag som från offentliga forskningsmiljöer samt att etablerade företag expanderar. Vad gäller kosthälsaprodukter är det av stor vikt att snabbt få till stånd nya regler där man ställer krav på produktspecifik vetenskaplig dokumentation mot att företagen får använda hälsoargument tydligare i marknadsföringen än idag. Den största drivkraften för tillväxt inom läkemedelsutveckling i framtiden är de landvinningar som för närvarande görs inom genomkartläggning och molekylärmedicinsk forskning. Det är viktigt att poängtera att det även behövs satsningar på den patientnära kliniska forskningen. Generellt skulle möjligheten att söka finansiering för kortare samarbetsprojekt mellan ett företag och en forskargrupp för att vetenskapligt verifiera, dokumentera och testa resultat från den explorativa forskningen underlätta ett utnyttjande av potentialen för avknoppning från etablerade företag som av olika skäl annars inte skulle driva projektet vidare. Det är även en stor brist på kapital till kunskapsintensiva forskningsnära företag i tidiga utvecklingsfaser s.k. såddfinansiering. Sverige har en mycket stark vetenskaplig bas inom bioteknik. I relation till folkmängden ligger svenska publikationsvolymer på första plats inom neurovetenskap och immunologi. Sverige ligger på andra plats efter Schweiz inom molekylärbiologi och genetik, mikrobiologi, biokemi och biofysik samt cell- och utvecklingsbiologi. Inom bioteknik och tillämpad mikrobiologi ligger Sverige på tredje plats efter Danmark och Schweiz. Man kan inte se en tydlig generell trend avseende kvantitets- eller kvalitetsförändringar inom svensk biovetenskaplig forskning. Förändringarnas karaktär varierar från ämnesområde till ämnesområde. Under 1984-1998 har dock fler ämnesområden försvagats än stärkts vad gäller kvalitén mätt i citeringsnivå. Det nationella forskningssystemet präglas av ett fåtal universitets totala dominans. Offentliga forskningsmiljöer har bidragit till 95 procent av antalet artiklar inom detta område och företagen till 7 procent. Karolinska Institutet har bidragit till 36 procent av det totala antalet artiklar medan Lunds, Göteborgs och Uppsala universitet har bidragit till 13-18 procent av artiklarna vardera. 2

Sverige har även en god patenteringsförmåga inom Life Science, om än inte i jämförbar med publiceringsvolymen. Sveriges andel av patenteringen i USAs patenteringssysten är ungefär 1 procent. Inom Bioteknik 2 har svenska uppfinnare bidragit till 0.5-1.0 procent av patenten vilket man kan tycka är en liten andel i jämförelse med publiceringsstatistiken (1,8%, 1984-1998). Vår studie visar att knappt 10 procent av de bioteknikrelaterade patenten hade enbart utländska uppfinnare men en svensk innehavare av patenträttigheten. Detta kan ses som ett mått på svensk hemtagningsförmåga. Våra data indikerar även att Sverige är bra på att behålla svenska upptäckter då en lika stor andel av de bioteknikrelaterade patenten (65%) har såväl endast svenska uppfinnare som innehavare (d.v.s. ägare av patenträttigheten). Den starka kopplingen mellan näringsliv och universitetsforskning inom detta område är tydlig i patenterings- och publiceringsdata. Av företagens publikationer är 65 procent samförfattade med universitetsforskare och en tredjedel av företagen som patenterar inom bioteknikrelaterade ämnesområden har publicerat vetenskapliga artiklar. Av dessa företag har en fjärdedel dessutom sampublicerat med universitetsforskare i Sverige. Förutom stöd till utvecklingsprojekt och nyföretagande är det av yttersta vikt att man även fortsättningsvis satsar på forskning och forskarutbildning inom bioteknikrelaterade ämnesområden om man vill stimulera tillväxt inom detta område. Det framhålls ofta av forskare och företagare att den satsning som krävs skulle vara mest effektiv om den satsades på etablerade starka forskningsmiljöer. Skapandet av multidisciplinära miljöer är viktigt för innovationer inom nya områden som kopplingen mellan biologi-kemi-medicin å ena sidan och IT-elektronik-ingenjörskonst å andra sidan. Mer samverkan mellan medicinsk, näringsfysiologisk och livsmedelsinriktad forskning behövs för att stimulera produktområdet kost-hälsa. Internationellt samarbete är viktigt inom biotekniska innovationsprocesser. Detta avspeglas på flera sätt i patenterings- och publiceringsstatistiken. Som exempel kan nämnas att i en tredjedel av patenten fanns uppfinnare från flera länder angivna. Det är också vanligt att innehavaren av ett patent inte kommer från samma land som uppfinnaren. Av publiceringsdata framgår att en tredjedel av publikationerna samförfattats av svenska och utländska författare. 2 Data redovisar fraktioner baserade på uppfinnaruppgiften (d.v.s. om en uppfinnare av fyra är svensk räknas det som 0,25 svenska patent). Data baseras på en aggregering av ett fåtal IPC (International patent classification system) patentklasser som angetts som första klassificering i patentansökan. Följande områden ingår: Instrument och analysmetoder inom enzymologi och mikrobiologi, mikroorganismer och enzymer eller delar av dessa samt framställning av dem, tillverkningsprocesser och separationsprocesser som använder fermentering eller enzymer, genteknikanvändning vid framställning av medicinska preparat samt genterapi. 3

,11(+c//6)g57(&.1,1* 6$00$1)$771,1*,1/('1,1* '(1Ã69(16.$Ã%,27(.1,.,1'8675,16Ã)5$09b;7 2.1 LÄKEMEDELSINDUSTRIN... 7 2.2 LIVSMEDELS- OCH FÖRPACKNINGSINDUSTRIERNA... 11 2.3 VÄXTFÖRÄDLING OCH VÄXTSKADEKONTROLL... 12 2.4 MILJÖ- OCH AVFALLSHANTERINGSTEKNIK... 12 2.5 KEMIINDUSTRIN... 12 2.6 PAPPERSMASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN... 13 '(1Ã69(16.$Ã.816.$36Ã2&+Ã)256.1,1*6,17(16,9$ %,27(.1,.,1'8675,1Ã,'$* 3.1 LÄKEMEDELSUTVECKLING... 17 3.2 DIAGNOSTIK OCH MEDICINSK TEKNIK... 21 3.3 BIOTEKNISKA HJÄLPMEDEL: NYA TEKNIKER, PROCESSER OCH UTRUSTNING... 22 3.4 PRODUKTION AV BIOLOGISKA MOLEKYLER, MIKROORGANISMER ELLER CELLER... 23 3.5 LIVSMEDEL... 23 3.6 AGROBIOTEKNIK... 28 3.7 MILJÖBIOTEKNIK... 29 3.8 BRANSCHORGANISATIONER... 29 69(16.Ã%,29(7(16.$3/,*Ã)256.1,1* 4.1 SVERIGE - EN STORPRODUCENT AV BIOVETENSKAPLIGA ARTIKLAR... 31 4.2 HÅLLER SVENSK BIOVETENSKAPLIG FORSKNING MÅTTET?... 32 4.3 NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FORSKNINGSSAMARBETE... 33 4.4 VILKA ÄR IMPLIKATIONERNA AV PUBLICERINGSSTATISTIKEN FÖR SVENSK FORSKNING OCH NÄRINGSLIV?... 36 69(16.Ã3$7(17(5,1* 5.1 SVERIGES ANDEL AV PATENTERING I USAS PATENTERINGSSYSTEN... 37 5.2 INOM VAD PATENTERAR SVENSKAR OCH HUR SER UTVECKLINGEN UT?... 38 5.3 VEM ÄR INNEHAVARE TILL PATENTEN?... 39 5.4 GER SVERIGE BORT SINA UPPFINNINGAR?... 40 ),1$16,(5,1*Ã$9Ã%,27(.1,6.Ã)256.1,1*Ã2&+Ã)g5(7$*$1'( 6.1 FAKULTETSANSLAG... 42 6.2 DELTAGANDE I EUS FJÄRDE RAMPROGRAM... 42 6.3 FORSKNINGSRÅD, STIFTELSER OCH NUTEK... 43 6.4 FINANSIERINGEN AV BIOTEKNISK FORSKNING I SIFFROR... 46 6.5 FINANSIERING AV INNOVATIONER OCH FÖRETAG... 48 )5b0-$1'(Ã$9Ã7,//9b;7Ã,120Ã%,27(.1,.Ã,1,7,$7,9Ã$.7g5(5Ã2&+ 9,.7,*$Ã0<1',*+(7(5 7.1 INITIATIV SOM FRÄMJAR FÖRETAGANDE... 52 7.2 INDUSTRIFORSKNINGSINSTITUT... 54 7.3 NÅGRA MYNDIGHETER SOM HAR EN BETYDANDE ROLL I DET BIOTEKNISKA INNOVATIONSSYSTEMET... 55 6/876$76(5Ã.5,1*Ã'5,9.5$)7(5Ã2&+Ã+,1'(5Ã)g5ÃÃ7,//9b;7Ã,120 %,27(.1,. 4

%,/$*25 $Ã)g5(7$*Ã %Ã9(7(16.$3/,*$Ã38%/,.$7,21(5 &Ã3$7(17 'Ã),1$16,(5,1* (Ã,17(59-8(5 5

1 Inledning Syftet med den studie som ligger till grund för denna rapport är att identifiera drivkrafter och hinder för tillväxt för att kunna identifiera offentliga åtgärder som kan främja tillväxt inom svensk bioteknik. Rapporten är ett delresultat i en större studie vars slutresultat kommer att publiceras vid årsskiftet. Studien bygger förutom intervjuer på ett flertal olika data som svensk vetenskaplig publicering och patentering, ekonomiska data och utbildningsdata för identifierade företag, forskningsfinansiering och företagsfinansiering. Dessutom genomfördes i november 1999 en workshop om statens roll för att främja svenskt tillväxt inom bioteknik. I det biotekniska innovationssystemet inkluderar vi de aktörer som utvecklar, producerar, analyserar eller använder biologiska system på mikro-, cell- eller molekylär nivå. I studien ingår även de offentliga eller privata organ som påverkar aktörernas beteende. Denna definition inkluderar således även klassisk bioteknik såsom fermentering, men fokus är på innovativa tillämpningar av klassisk bioteknik och på modern bioteknik. Definitionen av bioteknik är i linje med de definitioner som används internationellt inom t.ex. OECD. De viktigaste aktörerna inom systemet är forskargrupper vid universitet och högskola och de biotekniska företagen. Definitionen innebär att företagen kan återfinnas inom ett flertal olika branscher och att det i en del fall är endast en liten del av ett företags eller en koncerns verksamhet som stämmer överens med definitionen. I figuren nedan finns en del områden nämnda inom vilka man kan förvänta sig finna bioteknisk verksamhet i olika utsträckning. 'HÃRPUnGHQÃLQRPÃYLONDÃPDQÃNDQÃI UYlQWDÃVLJ ILQQDÃELRWHNQLVNÃYHUNVDPKHW Jordbruk Livsmedel Läkemedel Bioteknik Kemi Skog/ massa/papper Miljöteknik 6

2 Den svenska bioteknikindustrins framväxt Det finns två olika kategorier företag som använder klassisk och modern bioteknik. Dels företag och koncerner inom traditionella branscher såsom läkemedel, massa/papper och livsmedelsindustrin och dels de nyare bioteknikföretagen som i stor utsträckning har de etablerade branscherna som avnämare för sina produkter och tjänster. I detta kapitel kommer framväxten av båda dessa kategorier att nämnas samt de traditionella företagens olika användning av bioteknik. Fokus i senare kapitel är de moderna kunskaps- och forskningsintensiva bioteknikföretagen. 2.1Ã Läkemedelsindustrin 3 Den svenska läkemedelsindustrins historia har sin början under 1900- talets första årtionden. De första företagen hade, som i många andra länder, sitt ursprung i apoteken. Dessa företag producerade standardiserade läkemedel som ofta inte hade svenskt ursprung, för den lokala marknaden och ägnade sig i liten utsträckning åt läkemedelsutveckling. I andra länder kom revolutionerande produkter fram under 40- och 50-talet, men det var inte förrän under 60-talet som de svenska läkemedelsföretagen väsentligt ökade sina anslag till forskning och utveckling av nya produkter. Under 70-talet hade de svenska företagens satsningar på forskning och utveckling nått internationella nivåer. Under 80-talet ökade dessa företags försäljning med 16 procent årligen i jämförelse med 6-8 procent under tidigare årtionden. Ungefär 1980 hade Sverige blivit en nettoexportör av läkemedel. Under början av 90-talet var försäljningsökningen ca 27 procent per år. Idag är läkemedels- och telekommunikationsindustrin de två viktigaste svenska högteknologiska exportbranscherna. Under 80-talet omstrukturerades den svenska läkemedelsindustrin kraftigt. Från att ha bestått av sex företag i slutet av sjuttiotalet (Astra, Kabi, Pharmacia, Ferring, Ferrosan, och Leo) fanns det snart endast tre kvar: Astra, Pharmacia and Ferring. Leo och Ferring Leo producerade hormonpreparat som renframställdes ur urin och mänskliga organ och syntetiserade även cancerläkemedel där man kopplade ett cytostatikum till ett hormon 4. Leo förvärvades av Pharmacia. Även Ferrings verksamhet baserades i mycket på hormoner. Ferring som lokaliserades till Malmö, grundades 1950 och utvecklade en patenterad 3 Baseras bland annat på kapitlet: The Development of Beta Blockers at Astra-Hässle and the technological System och the Swedish Pharmaceutical Industry by Rickard Stankiewicz i boken Technological Systems and Industrial Dynamics, ed. Bo Carlsson, 1997 4 Lennart Norgren, Kunskapsöverföring från universitet till företg, En studie av universitetsforskningens betydelse för de svenska läkemedelsföretagens produktlanseringar 1945-1984, Doktorsavhandling vi Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, 1989. 7

metod för framtagning av peptider ur svinhypofyser. På 60-talet började Ferring framställa peptidhormonerna vasopressin och oxytocin i industriell skala på syntetisk väg. Med detta följde en internationell satsning som under 80- och 90-talen resulterat i ett trettiotal systerföretag världen över med ca 2000 anställda. Koncernen har idag sitt huvudkontor i Holland medan marknadsföring och produktutveckling koncentrerats till Köpenhamn under 1999. Produktionen stannar oförändrat i Malmö, där även det svenska marknadsbolaget, Ferring Läkemedel AB, är beläget. Eftersom företaget saknar forskning och utveckling i Sverige kommer företaget inte att ingå i kommande kapitel. Pharmacia och Kabi Pharmacia utvecklade på 40-talet dextran med hjälp av fermentation. Dextran kunde användas som ett komplement till blod vid operationer och tvärbundet dextran (Sephadex) kunde även användas för separation av biomolekyler. Andra separationsmedel som Pharmacia utvecklade var t.ex. Sepharose och Agaros. Ett av Pharmacias användningsområden för sin expertis inom bioseparation var extraktion av hyaluronsyra från tuppkammar. Pharmacia har växt både organiskt och genom uppköp och sammanslagningar. År 1990 förvärvades Pharmacia av Procordia och slogs samman med Kabi under namnet Kabi Pharmacia. År 1993 förvärvades Farmitalia Carlo Erba och koncernnamnet ändrades till Pharmacia. Under årens lopp upptogs över 20 företag i Europa och USA i Pharmacia och företaget blev ett av de tjugo största läkemedelsföretagen i världen. Under 90-talet har omstruktureringen fortsatt och Pharmacia har genomgått fusioner med amerikanska UpJohn (år 1995). Pharmacia & Upjohn har nu har gått samman med Monsanto (år 2000) och bildat Pharmacia Corporation. Den tidigaste svenska kommersiella användningen av modern bioteknik, som t.ex. produktion av rekombinanta proteiner mm, kom under 80-talet och för Pharmacias del startade det med inkorporeringen av Kabi och KabiGen som framställde tillväxthormon. Statliga Kabi och KabiGen som avknoppades från Kabi 1978 för att exploatera den nya gentekniken, var det första moderna bioteknikföretaget i Sverige 5. Kabi hade erfarenhet av fermentation och bioseparation bl.a. för att framställa penicillin och streptokinase. Kabi (KabiVitrum) skrev 1978 ett avtal med amerikanska Genentech som redan hade lyckats producera det mänskliga proteinet somatostatin i bakterier med hjälp av rekombinant DNA-teknik. Avtalet handlade om att försöka använda tekniken för att tillverka tillväxthormon som Kabi tidigare renframställt ur hypofyser. Kabi licenserade tekniken och fick tillgång till kunskap om tekniken samt de genmodifierade bakterierna som Genentech tog fram. Tillväxthormon kunde framgångsrikt tillverkas hos Genentech i USA 1979 och hos Kabi i Sverige 1980. År 1985 godkändes ett tillväxthormonläkemedel från Genentech av FDA (Food and Drug Administration) i USA och ett 5 Maureen McKelvey, Evolutionary Innovation, early industrial uses of genetic engineering, Linköpings universitet, 1994 8

tillväxthormonpreparat från Kabi av Läkemedelsverket i Sverige. År 1991 stod Kabis tillväxthormonförsäljning för 55 procent av marknaden utanför USA och genererade 243 miljoner dollar i intäkter. Genentechs intäkter på USA-marknaden uppgick samma år till 157 miljoner dollar. Astra Astra grundas 1913 och startade egen forskning och utveckling 1931. Redan 1934 började man exportera läkemedel. Under 40-talet började man tillverka penicillin och företaget introducerades på Stockholms fondbörs 1955. Astra träffade 1982 avtal med Merck & Co om samarbete i USA och år 1996 var Astras produkt Losec det mest sålda läkemedlet i världen. Astra gick samman med brittiska Zeneca år 1999. Astra började använda moderna biotekniska verktyg i forsknings- och utvecklingsverksamhet något senare än Pharmacia. Astra startade 1968 det antivirusforskningsprojekt som Medivir sedan övertog, men rekombinant DNA teknik användes inte förrän under sent 80-tal. I övrigt var det framför allt i nyetablerade mindre företag med nära kontakter med akademisk forskning som modern bioteknik först användes. Symbicom, KaroBio, Skandigen, Medivir med flera Några tidiga företag inom biomedicinområdet som använde biotekniska verktyg i sin forskning var Symbicom, KaroBio, Skandigen och Medivir, som alla bildades under 80-talet. Det förstnämnda företaget var en avknoppning från forskning vid Umeå universitet. Symbicoms affärside var att bedriva forskning inom molekylärmedicin genom att föra samman forskare inom kemi och molekylärbiologi. Astra köpte Symbicom 1993 och tog därmed över företagets omfattande patentportfölj där bl.a. Borelia-vaccinet, som idag ger stora intäkter till AstraZeneca ingick. Verksamheten som hade bedrivits inom Symbicom förlades till Mölndal (Hässle). KaroBio baserades på forskning vid Karolinska institutet och startades bl.a. av forskare från Astra. Medivir bildades då Astra ville lägga ned ett projekt inom virologi. I projektet ingick ett utbrett samarbete och nätverk med forskare vid olika svenska universitet. Medivir byggde ut dessa kontakter och Medivirs framgångar bygger mycket på det omfattandet samarbetet med akademiska forskargrupper. Även Symbicom byggde sin verksamhet på ett omfattande nätverk med forskare vid olika svenska universitet, medan KaroBio i Sverige framför allt var knutet till forskargruppen vid Karolinska Institutet. Skandigen AB bildades 1983 och initierade och exploaterade, främst via bolag, ett stort antal forskningsprojekt inom biomedicin under 1980-talet. Grundidén som präglade projekten var att läkemedelstillverkning baserad på mänskliga råvaror som blodplasma måste frångås på grund av risk för virusinfektioner. Detta var även ett av Kabis motiv till satsningen på rekombinant tillväxthormon. Dessutom fanns förväntningar om att biotekniska läkemedel skulle bli billigare och få stor betydelse för kostnadseffektiviteten inom sjukvården. Skandigen ville fungera som kunskapsförmedlare mellan läkemedelsindustrin och den akademiska 9

forskningen och skulle investera i projekt i tidig fas och överföra forskningsresultaten till industrin för vidare kommersiell utveckling. Den normala utvecklingstiden för projekt av den karaktär som Skandigen och dess dotter- och intressebolag bedrev är närmare 15 år. Fram till 1998 hade företaget därför vid tolv olika tillfällen tillförts kapital i form av emissioner och konvertibler med totalt 345 mkr. På grund av bristande lönsamhet avseende projekten i tidig utvecklingsfas koncentrerade Skandigen successivt verksamheten till dotterföretaget Fermentech Medical Ltd i Skottland och de större minoritetsbolagen. Företaget har nu bytt namn till namn till Skanditek Industriförvaltning AB och har bytt verksamhetsinriktning till ett industriförvaltningsföretag inom elektronik, informationsteknologi samt uppdragstillverkning inom telekom och medicinteknik. Under nittiotalet tillkom många nya bioteknikföretag framför allt inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Flertalet avknoppades från universiteten eller från de stora läkemedelsföretagen. De företag som hade sitt ursprung i Pharmacia eller Astra baserades ofta på projekt som inte längre prioriterades i det stora företaget. Det finns även exempel på företag som bildats vid omstrukturering av statlig verksamhet. SBL Vaccin baseras på forskning vid Statens Bakteriologiska Laboratorium, SBL, som inte fortsatte i statlig regi då SBL lades ner och Smittskyddsinstitutet samt SBL Vaccin bildades 1993. Sockerbolaget och Pharmacia samarbetade kring utveckling av dextran vilket senare avknoppades och ett nytt företag bildades. Exempelvis Isosep (tidigare Biocarb), Biophausia (tidigare Medisan) och Pharmalink har verksamhet som relaterar till denna forskning. Från verksamheten kring bioseparation bildades Pharmacia Biotech (nu Amersham Pharmacia Biotech) som sedan 1997 ägs av brittiska Nycomed Amersham (55%) och Pharmacia & Upjohn (45%). Företaget är idag världsledande inom produktområdet bioteknisk utrustning och instrument och har fungerat som motor för nyföretagande inom detta område i Sverige. Flera företag har avknoppats från Amersham Pharmacia Biotech. Dessa företag baseras på projekt som drivits inom företaget, ofta i samarbete med universitetsgrupper. Tidiga hinder för tillväxt Ett hinder för tidiga nyetablerade företag var brist på långsiktigt riskvilligt kapital. Symbicom blev tidigt tvungna att släppa in Astra som 25 procentig ägare av företaget, vilket minskade företagets oberoende och företaget såldes sedan i sin helhet till Astra. Det fanns dessutom inte tidigare några goda exempel på lyckade företag att inspireras av för potentiella entreprenörer. Det är först på senare år som fler små och medelstora bioteknikföretag börjar gå med vinst. Inom universitetsvärlden har dessutom en attitydförändring skett och man har nu en mer tillåtande syn på industrisamarbete och avknoppning än tidigare. Den tidigare skeptiska attityden inom akademisk forskning, bristen på finansiering samt bristen på goda framgångsexempel är möjliga förklaringar till att inte fler bioteknikföretag tidigare bildades inom detta område. 10

2.2Ã Livsmedels- och förpackningsindustrierna Livsmedelsindustrin har sin grund i jordbruksektorn och under andra halvan av 1800-talet industrialiserades livsmedelsbearbetningen 6. Framför allt bildades slakterier, mejerier och kvarnar. De drivande krafterna för utvecklingen av livsmedelsindustrin var de ekonomiska fördelarna med uppskalning, förändringar i konsumtionsmönstret samt utvecklingen av nya förpackningar. Regleringen av livsmedelsproduktionen har tidigare varit mycket omfattande. Det är bl.a. beroende på detta som det i livsmedelsindustrin idag finns få svenska stora företag som verkar internationellt. Inträdet i den Europeiska unionen har lett till mindre regleringar och ökad internationalisering. Den homogena nordiska marknaden ses nu av flera av de större svenska företagen som hemmamarknad. Livsmedelsindustrin har inte tagit till sig den moderna biotekniken i någon större utsträckning 7. Det brukar påpekas att positiva ord som förknippas med livsmedel är traditionell och naturlig, vilket sällan anses vara förenligt med modern bioteknik. Bioteknikanvändningen i livsmedelsindustrin består av naturliga skäl främst av klassisk bioteknik såsom jäsning inom bagerinäringen, fermentering och tillsatser av mjölksyrabakterier. Det är framför allt inom området där livsmedel kopplas till hälsofrämjande produkter, så kallad funktionell mat, som nya användningar av bioteknik idag kommer fram. Med funktionell mat eller kost-hälsaprodukter (eng. functional food) menas livsmedel som i ett eller annat avseende har en specifik och dokumenterad fysiologisk effekt. T.ex. finns idag inom mejerinäringen produkter med tillsatser av bakteriekulturer till fil och olika drycker. Eventuella förklaringar till att innovativa användningar av både klassisk och modern bioteknik har fått en sådan liten spridning i de traditionella livsmedelsföretagen är att det har funnits en brist på mottagningskapacitet för den nya tekniken, att den inte har varit prismässigt konkurrenskraftig i jämförelse med traditionell teknik och att man tidigare inte har sett potentialen i produktområdet kost-hälsa. Dessutom producerar branschen priskänsliga konsumentprodukter som inte har stora marginaler och därför har svårt för att bära höga utvecklingskostnader. Under 80- och 90-talen har ett fåtal små företag vuxit fram inom området kost-hälsaprodukter. De flesta är avknoppningar från universitetsforskning och har livsmedelsindustrin som avnämare. Den svenska förpackningsindustrin och då framför allt TetraPak har utvecklats kraftigt sedan 50-talet och dominerar idag den internationella marknaden för förpackning av flytande livsmedel. TetraPaks bioteknikrelaterade forskning handlar framför allt om att förhindra oönskad bakterieförekomst i de livsmedelsprodukter man förpackar genom t.ex. värmning och aseptisk förpackning. 6 Källa: Från konservbruk till evigt röd tomat Temanr 3, 1988, Teknik & Kultur. 7 Bioteknikanvändning i svensk livsmedelsindustri, NUTEK R:1998:24 11

2.3Ã Växtförädling och växtskadekontroll Inom växtförädling är Svalöf Weibull AB 8 det dominerande företaget i Sverige. Företaget bildades genom en sammanslagning 1993 av de två företagen Svalöf och Weibull, vilka i sin tur båda grundades under andra halvan av 1800-talet. Ett annat tidigare svenskt företag inom växtförädling var Hilleshög som sedan 1907 framför allt har tagit fram varianter av sockerbetor lämpade för odling i Sverige. Hilleshög är nu en del av det Schweiziska företaget Novartis under namnet Novartis Seeds. Svalöf Weibull och Novartis Seeds använder sig av biotekniska verktyg i sin forskningsverksamhet. De svenska företag som under 90-talet fått tillstånd för fältförsök med genmodifierade växter av jordbruksverket i Sverige är just dessa två och Amylogene (ägs av tyska BASF och svenska Lantmännen). Amylogene bildades 1987 av företagen Svalöf Weibull och Lyckeby stärkelse, med syftet att med hjälp av genteknik ta fram potatis som endast innehåller amylopektinstärkelse. Ett fåtal mindre företag inom biologisk växtskadekontroll har dessutom vuxit fram under 80 och 90- talen. 2.4Ã Miljö- och avfallshanteringsteknik Under 80-talet bildades en del företag inom marksanering av förorenad jord. De svenska företagens föregångare var framför allt amerikanska oljebolag. Idag finns ett antal mindre företag som är aktiva inom området. Några är dotterbolag till utländska företag, och en del har sitt ursprung i byggföretag. Den svenska marknaden ökar för närvarande och finansieras framför allt med statliga medel eller av oljebolag. Den vanligaste förekommande bioteknikanvändningen inom marksanering är tillsatser av mikroorganismer av samma typ som normalt finns i markens humuslager. Under 60-talet byggdes de kommunala vattenreningsverken ut i stor omfattning och den biologiska reningen av vattnet ökade i omfattning. Industrin har, framför allt under 90-talet, byggt ut egna vattenreningsverk. Inom teknik för miljöanalyser sker t.ex. en utveckling av biosensorer och molekylärbiologiska tester och ett fåtal företag har bildats inom dessa områden med miljöanalysinriktning. 2.5Ã Kemiindustrin Kemiindustrin är inte en stor bransch i Sverige. Före andra världskriget hade Sverige en stark position vad gäller tändstickor och sprängämnen. Sprängämnesindustrin är idag en del av försvarsindustrin. Svavelsyra var den största produkten volymmässigt från slutet av 1800-talet och fram till ungefär 1990. Produktionen har nu sjunkit beroende på omstruktureringar i den europeiska konstgödselindustrin. Idag är istället plast den största kemiprodukten 9. Den tidiga bioteknikanvändningen inom kemiindustrin var att man under 1900-talets första årtionden använde fermentationsprocesser för att i industriell skala producera kemikalier såsom aceton, butanol och glycerol. 8 Till 40 % ägt av tyska BASF 9 Sveriges industri, Industriförbundet, 1992 12

Exempel på företag som kan ha viss bioteknisk verksamhet i Sverige idag är Akzo Nobel med huvudkontor i Nederländerna, Arizona Chemical (produkter baserade på tallolja) och BIM Kemi (en mindre verksamhet är att de marknadsför mikroorganismer för svavelvätereduktion) 10. 2.6Ã Pappersmassa- och pappersindustrin Pappermassa- och pappersindustrin växte fram under 1800-talet 11. Även om industrin hade sitt ursprung i tidigare användning av träråvara så baserades den på teknik som utvecklades utomlands. Den kemiska processen för att framställa pappersmassa som introducerades under 1870-talet bäddade för en stor expansion och man bedrev tidigt utvecklingsarbete inom företagen. År 1942 bildades ett forskningsinstitut inom vilket forskningen fokuserades på produktutveckling. Det högteknologiska innehållet i branschen är framför allt inom maskin- och processutvecklingen. Under efterkrigstiden blev Sverige en stor exportör av framför allt pappersmassa, men under 70-talet blev villkoren för industrin hårdare bl.a. beroende på en ökad konkurrens. Beroende på detta samt på att återanvänt papper i ökad utsträckning användes som råvara i papperstillverkningen blev papper en större exportvara än pappersmassa. Inom industrin finns idag koncerner som SCA, Modo och Stora Enso. Inget svenskt pappersmassaföretag använde 1999 enzymatisk blekning i sina processer i större utsträckning 12. Korsnäs AB genomförde dock fullskaleförsök redan 1990, men fann att den metod man utvecklade och patenterade blev för dyr. I såväl Finland som Kanada använder man idag enzymatisk blekning (50 procent och 10 procent av anläggningarna i Finland respektive Kanada använder enzymatisk blekning). Idag rör sig bioteknikanvändningen inom pappersmassa- och pappersindustrin främst om rening av det vatten som använts vid produktionen. Under 90-talet har man även startat forskningssamarbete med universitet och högskola inom t.ex. enzymatisk behandling av träfibrer, kartläggning av olika trädsorters genom och framtagning av genmodifierade trädsorter med bättre egenskaper. 10 Källa: Branschorganisationen Kemikontorets hemsida med verksamhetsbeskrivningar för medlemsföretag, www.chemind.se 11 Papper i perspektiv svensk skogsindustri under 100 år, Sven Rydberg, Skogsindustrierna i samarbete med Gidlunds förlag, 1990 12 Laestadius, Biotechnology-A Neglected Paradigm Shift in Forest Industry?, KTH, 1998 13

3 Den svenska kunskaps- och forskningsintensiva bioteknikindustrin idag Den industrisektor som framför allt använder den moderna biotekniken i Sverige idag är läkemedelsindustrin och endast i mindre omfattning andra sektorer. Förutom läkemedels och diagnostikutveckling tillämpas modern bioteknik t.ex. i växtförädlingsföretag. Inom växtskydd och miljöteknik liksom inom kost-hälsaprodukter (eng. functional food) används naturligt förekommande mikroorganismer med eftersökta egenskaper vad gäller funktion och toxicitet. Inom livsmedelsindustrin i övrigt används framför allt klassisk bioteknik. Pappersmassa- och pappersindustrin bedriver en del forskning inom modern bioteknik, i samarbete med universitet och högskola. Biotekniktillämpningarna idag är framför allt inom hanteringen av frånvattnet. Inom kemiindustrin finns exempel på nya naturliga limprodukter och rengöringskemikalier baserade på renframställda biologiska molekyler. Industriell struktur I figuren nedan beskrivs den kunskaps- och forskningsintensiva bioteknikindustrins struktur med antal företag och antal anställda inom respektive område 1998. I bilden finns inte de stora skogs-, pappers- och pappersmassa-, livsmedels- och läkemedelsföretagen med. Att skatta omfattningen eller betydelsen av bioteknikanvändningen i de etablerade branscherna och i en del av de stora företag som beskrevs i kapitel två är mycket svårt och inga sådana försök kommer att göras. De företag som beskrivs är istället de mindre företag vilka producerar produkter eller kunskap inom olika nischområden, ofta som underleverantörer till större svenska eller internationella företag. I Sverige har jämförelsevis många nya, mindre, forskningsbaserade företag inom biovetenskap startats. I Kapitel 9, Bilaga A, finns tabeller som anger vilka företagen i figuren nedan är samt verksamhet och antal anställda. De företag i tabellerna som markerats med grått räknas som biotekniska företag enligt vår definition och finns således medräknade i figuren nedan. Totala antalet identifierade företag i denna kategori var 1998 131 och antalet anställda ca 4200. Ett 20-tal företag har dock tillkommit sedan 1998 och många av företagen har ökat antalet anställda. Flertalet företag är små och 42 procent av företagen hade färre än 5 anställda. Ett problem i identifieringen av företag är att området är mycket dynamiskt. Nyetableringar, verksamhetsförändringar inom företag, fusioner och namnbyten gör det svårt att få en överblick över utvecklingen. 14

'HQÃVYHQVNDÃNXQVNDSVÃRFKÃIRUVNQLQJVLQWHQVLYDÃ ELRWHNQLNLQGXVWULQVÃVWUXNWXUÃ Biomolekylär och mikroorg. produktion (N=20, A=307) Miljöbioteknik (N=10, A=133) Kost-hälsa produkter (N=8, A=81) Läkemedels utveckling* (N=38, A=679) Plasmaers.; Blodbehandling; Näringslösningar (N=10, A=148) Diagnostik (N=18, A=332) Instrument, bioseparation, bioinformatik (N=21, A=1381) Växtförädling (N=2, A=642) Växtskydd (N=4, A=14) N-Antal företag; A-Antal anställda Kund-leverantör relationer AstraZeneca och Pharmacia & Upjohn har inte räknats med i figuren. I läkemedelsutveckling inkluderas nya behandlingsformer och vacciner. De flesta företagen finns inom läkemedelsutveckling och diagnostik samt inom biotekniska hjälpmedel och bioproduktion. Utbildningsnivån för de anställda i företagen är hög och andelen forskarutbildade ligger på 10-20 procent för de olika kategorierna företag. Den största andelen finns inom läkemedelsutveckling. Läkemedelsutvecklingsföretagen ökar även mest i storlek. Antalet anställda har ökat med 100 procent mellan 1996 och 1998. Alla dessa kategorier företag har dock ökat antalet anställda under perioden. Många företag hade negativt rörelseresultat 1998 (störst andel inom läkemedelsutveckling) medan omsättningen generellt har ökat. Geografiskt kan konstateras att bioteknikmiljöerna koncentreras till Stockholm-Uppsala, Lund-Malmö och i mindre utsträckning Göteborgsområdet samt Umeå. I följande stycken redovisas en del information om företagen i figuren inom respektive kategori vad gäller ekonomiska data 13 och personalens utbildningsnivå 14. Först följer dock en generell beskrivning av drivkrafter, potential och innovationsprocesser. Drivkrafter och potential Vår kunskap om livets grundläggande byggstenar, generna, ökar för närvarande explosionsartat. Som ett exempel beräknas att människans arvsmassa skall vara kartlagd inom 2 år 15 och ytterligare djur och växter står på tur. Detta ger utgångspunkten för ett långt och omfattande arbete 13 Källa: Bokslutsdata från en databas levererad av Svenska Market Management AB, år 1998 innebär helår 1998 eller andra halvåret 1998 och första halvåret 1999 beroende på hur företaget redovisar bokslutsdata. 14 Källa: NUTEKs och SCBs utbildningsdatabas som baseras på registerdata från SCB 15 Redan i april 2000 hävdade det amerikanska företaget Celera att man sekvenserat det mänskliga genomet och att man nu endast behöver sortera data. 15

att finna de genetiska, molekylära och biologiska mekanismerna bakom livsprocesserna och från detta skaffa oss en möjlighet att förstå, styra och utnyttja det biologiska systemets mångfald. Denna kunskap kommer att vara en mycket viktig drivkraft för samhällelig och industriell utveckling under överskådlig framtid. I dagsläget kan man bara ana dessa möjligheter. Inom de moderna, framväxande, industriella tillämpningarna av biovetenskaper (eng. Life Science) ligger en viktig förutsättning för en utveckling mot ett hållbart samhälle och även möjligheterna att uppfylla medborgarnas önskan om bättre livskvalitet och ökat välbefinnande. Den ökande kunskapsvolymen som bl.a. genomkartläggningar innebär, samt den snabba tekniska utvecklingen leder till en stor potential för tillväxt och kommersialisering av biovetenskaperna. Detta gäller t.ex. de kunskapsintensiva företag som leder utvecklingen, oftast i samarbete med universitet och högskola. Andra företag som gynnas av utvecklingen är dessa företags underleverantörer och samarbetspartners. Potentialen för tillväxt är även stor för avnämarna av den kunskap och kompetens som byggs upp samt de tjänster och produkter som tas fram. Dessa avnämare finns inom svenska basnäringar såsom skogsindustrin, massa- och pappersindustrin, livsmedelsindustrin, kemiindustrin, jordbruket och även inom miljöområdet. Samtidigt ökar kravet på samordnade insatser för att resurserna ska räcka till de infrastrukturella satsningar som krävs vad gäller databashantering, utrustning samt skapandet av innovativa multidisciplinära miljöer inom universitet och högskola. Som ett tecken på detta områdes tillväxtkraft kan nämnas att 20-25 procent av företagen på Stockholmsbörsens O-lista verkar inom Life Science. Förutom den stora tillväxtpotentialen inom de kunskapsintensiva bioteknikföretagen finns således stora möjligheter till tillväxt om modern bioteknik eller innovativa användningar av klassisk bioteknik kan få ökad spridning till andra branscher. Nedan beskrivs en del områden med stor tillväxtpotential. Hälso- och sjukvård, läkemedel, snabbare och bättre diagnostik, individanpassade behandlingar med bättre effekt och mindre biverkningar, samt bio- och biokompatibla material. Uthållig utveckling; genom att utnyttja naturens egna lösningar kan man få effektivare processer, nya biologiskt nedbrytbara material med skräddarsydda egenskaper samt öka och förbättra användandet av biologiska processer i avfallshanteringen. Livsmedel och sambandet kost-hälsa: livsmedel som ger ett högre näringsvärde, förbättrade egenskaper och möjligheter att positivt påverka livskvaliteten. Nya skonsamma förädlingsprocesser och bättre verktyg för kvalitetsanalyser. Basindustri såsom massa-papper, trä och kemi: nya produkter och processer med hjälp av ett ökat utnyttjande av enzymer och bakterier samt speciellt utvecklade biologiska råvaror. Jordbruk, skogsbruk: effektivare och miljövänligare odling/resursutnyttjande, växtförädling, biologiskt växtskydd, och kvalitetsanalyser. 16

Nya material från biologiska råvaror. Denna kategori kan finna tillämpningar i många tillverkningssektorer såsom t.ex. bilindustrin om forskningen kan fångas upp av intermediära företag som utvecklar kommersialiserbara produkter eller produktidéer. Mycket av drivkraften för utvecklingen ligger i multidisciplinära ansatser för att lösa biovetenskapliga frågeställningar. Innovationsprocesser Intervjuer och workshopen indikerar att innovationsprocesserna inom dessa kunskaps- och forskningsintensiva företag kan delas upp i två faser: explorativ forskning och produktutveckling. Den explorativa fasen karakteriseras av ett nära samarbete med universitetsforskare. Företagen identifierar idéer till nya produkter, tjänster, eller tillämpningar från kunder, forskare eller inom företaget. I denna fas genereras teknikplattformar, patent och produktembryon som inte alltid vidareutvecklas till färdiga produkter eller tjänster, beroende på hur de passar in i företaget strategi, produktportfölj och kundkrets. Produktutvecklingsfasen innehåller mer uppdrag som läggs ut på andra företag (s.k. outsourcing). Även inom denna begränsade grupp företag skiljer sig innovationsprocesserna mycket åt beroende på vilka produkter/tjänster man utvecklar och säljer och vilken kundkrets man har. I följande stycken beskrivs några karakteristika för en del av de kategorier företag som har identifierats. 3.1Ã Läkemedelsutveckling Det finns idag mycket få företag vars verksamhet ligger inom utveckling av nya läkemedel och som inte använder sig av biotekniska verktyg. Betydligt färre företag har dock som målsättning att ta fram läkemedel baserade på stora biologiska molekyler såsom proteiner (eng. biopharmaceuticals ). Istället är proteinerna oftast målsubstanser för de läkemedel man tar fram. Läkemedlen är små molekyler oftast framställda med hjälp av organisk kemisk syntes. Av den anledningen har vi i sammanställningen av läkemedelsföretag i Bilaga A, Tabell A1, inkluderat i princip alla läkemedelsutvecklande företag för vilka vi har uppgift om att de bedriver forskning och utveckling i Sverige (således även en del utländska företag). De stora företagen Den svenska läkemedelsindustrin, inklusive svenska koncerners utländska verksamhet och Pharmacia & Upjohn 16, har vuxit kraftigt de senaste två decennierna, i storleksordningen 400-600 procent 17. År 1996 omsatte den 120 miljarder kronor och sysselsatte 75000 personer globalt. En tydlig drivkraft för branschens goda utveckling har varit det fruktbara samarbetet mellan företag och universitet och högskolor som lett fram till 16 Nu Pharmacia Corporation 17 Den biomedicinska industrin i Sverige, NUTEK B:1998:8 17

många internationellt framgångsrika produkter. I dagsläget domineras denna bransch av AstraZeneca och Pharmacia Corporation vilka verkar globalt, både avseende försäljning och forskning och utveckling. Läkemedelsutvecklingsföretagen är en central del i det biotekniska innovationssystemet och de två stora läkemedelsföretagen AstraZeneca och Pharmacia Corporation spelar en stor roll för denna grupp företag. De har samarbetat med svenska forskargrupper vid universitet och högskola och därmed bidragit med finansiering, de har fungerat som avnämare av de intermediära företagens produkter, de har varit en rekryteringskälla för kompetent personal till de nystartade företagen och flera av dessa företag är dessutom avknoppningar från Astra och Pharmacia. I många av de nystartade företagen, även universitetsavknoppningarna, finns före detta personal från Astra och Pharmacia i ledande ställning vilka tillför företagen erfarenheter från projektledning, affärsutveckling och forskning och utveckling inom läkemedelsindustrin. I detta sammanhang har ofta omorganisationer och omprioriteringar inom de stora företagen lett till avknoppningar av projekt. Det är således inte enbart negativt med neddragningar eller omstruktureringar inom dessa företag om förutsättningar finns för att fånga upp de resurser som kan frigöras. Nyföretagandet har antingen skett genom avknoppningar från dessa företag eller genom att universitetsforskare startat företag. De stora läkemedelsföretagens efterfrågan på produkter och tjänster är internationell och de kan vända sig till utländska aktörer vad gäller samarbeten med både universitetsforskargrupper och intermediära företag. Sannolikheten att de ska vända sig till svenska aktörer ökar dock med geografisk närhet. Att dessa två företag finns och har forskning och utveckling kvar i Sverige är mycket viktigt för såväl nyföretagande baserat på avknoppning från dessa företag som för att de företag som avknoppas från universiteten ska vara framgångsrika och ha anledning att etablera sig och stanna i Sverige. AstraZeneca och Pharmacia & Upjohn har delar av sin forskning och utveckling kvar i Sverige. År 1998 hade de 8 060 respektive 5 589 anställda i Sverige och omsättningen var 19 796 respektive 11 679 Mkr enligt bokslutsdata. Antalet anställda inom AstraZeneca och Pharmacia & Upjohn sammantaget har mellan 1996 och 1998 ökat med 15 procent, rörelseresultatet med 21 procent och nettoomsättningen med 8 procent. De kunskaps- och forskningsintensiva företag som utvecklar läkemedel Förutom de företag som utvecklar läkemedel finns även företag vars verksamhet ligger inom läkemedelsformuleringar och s.k. drug delivery system i Tabell A1. Dessa företag forskar kring hur de aktiva molekylerna skall nå fram till sina målmolekyler i kroppen och hur dessa läkemedel som oftast är svårlösliga, ska kunna absorberas. Dessa är inte klassade som bioteknikföretag men är mycket viktiga för företag som utvecklar läkemedel. Som framgår av tabellen har 42 procent av de företag som utvecklar läkemedel i Sverige fler än tio anställda men endast 10 procent fler än 50. Utbildningsnivån är hög. Vi har information om utbildningsnivån 1998 för 18

25 av de 38 små och medelstora företagen (d.v.s. exklusive AstraZeneca och Pharmacia & Upjohn). Endast sex företag hade ingen forskarutbildad anställd och ungefär 20 procent av de anställda i de 25 företagen hade forskarutbildning. Motsvarande andel med eftergymnasial utbildning var 30 procent. Sedan 1996 har antalet anställda i dessa företag ökat med 100 procent medan nettoomsättningen ökat med 10 procent (1998 var nettoomsättningen 615 Mkr). Rörelseresultatet för 31 av företagen var negativt 1998, vilket visar på vilken stor andel det är som ännu inte har börjat gå med vinst. Några intressanta nya företag Ett flertal företag har tillkommit inom detta område under åren 1999 och 2000 och flera av företagen håller även på att skala upp sin verksamhet. Det senare gäller t.ex. Medivir i Stockholm och A Carlsson Research i Göteborg. I Stockholm finns nystartade Accuro Immunology inom cancerbehandling och svensk-amerikanska Biostratum inom bindvävnadsforskning vilka båda är avknoppningar från Karolinska Institutet. Ett annat nystartat företag är Arexis inom funktionell genomik. Arexis baseras på forskning vid SLU (Statens Lantbruksuniversitet) och Karolinska Institutet och inriktar sig på mutationer kopplade till metabola sjukdomar. Innovationsprocesser Den viktigaste källan till idéer till innovationer inom läkemedelsutvecklingsföretagen är universitetsforskning. Dessa företag tar fram produktembryon i nära samarbete med universitetsforskare. Ofta har företagen ett etablerat nätverk av forskare vid universiteten vilka ibland kan ses som företagets utökade forskningsavdelning. Företagen samarbetar med universitetsgrupper eller kliniska forskare genom hela innovationsprocessen. Många av dessa företag förlitar sig på en fungerande kunskaps- och teknologimarknad där de får sina inkomster i form av samarbetsavtal med läkemedelsindustrin eller genom utlicensering eller försäljning av patent och produktembryon. Denna marknad är internationell. Endast ett fåtal av företagen tar en produkt via kliniska prövningar ända till marknaden. Detta beror på de stora kostnader som förknippas med klinisk prövning och att de ofta saknar marknadsförings- och försäljningsorganisation. En del företag tar någon enstaka produkt genom åtminstone fas 1 eller fas 2 av de kliniska prövningsfaserna och för en del av företagen är det en målsättning att i framtiden driva produktutvecklingen längre, då det ger större inkomster om produkten visar positiva resultat. Att förutsättningarna för företag med denna typ av affärsidé är goda beror på att de stora läkemedelsföretagen växer och därmed blir mindre flexibla. De har svårt att fånga upp idéer och forskningsresultat från universitet och högskola varför de intermediära företagen spelar en viktig och växande roll i de stora företagens innovationsprocesser. Dessutom fokuserar de större företagen i allt större utsträckning sin forskning på ett fåtal sjukdomsområden vilket skapar möjligheter för mindre företag att 19

finna en smalare men ändå lukrativ nisch. Såväl aktiemarknaden som riskkapitalmarknaden har dock hittills haft svårt att veta hur dessa företag ska värderas, samtidigt som företagen är beroende av långsiktig finansiering då sannolika stora vinster ofta ligger många år fram i tiden (se kapitel 6.5). I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att den största och mest etablerade kunskaps- och teknologimarknaden för denna grupp företag finns i USA. En del av dessa företag har genom uppköp av amerikanska bioteknikföretag etablerat en bas även där eller försöker på andra sätt skapa viktiga nätverk i USA. I figuren nedan visas några av de samband och relationer mellan aktörer som beskrivits..xqvndsvãnrpshwhqvãrfkãlgpio GHQÃVDPWÃHIWHUIUnJDQÃSn SURGXNWHUÃRFKÃWMlQVWHUÃLÃLQQRYDWLRQVSURFHVVHUÃI UÃOlNHPHGHO Läkemedelsindustrin Konsulter: kliniska försök, klinisk forskning Läkemedels utveckling Biomolekylär, mikroorg. produktion Universitet, sjukhus & instistut Instrument, bioseparation, bioinformatik Kunskaps, kompetens och idéflöden Efterfrågan på produkter och tjänster Den absolut största drivkraften för tillväxt inom detta område i framtiden är de landvinningar som för närvarande görs inom genomkartläggning och molekylärmedicinsk forskning. Förbättrade tekniker för att ta fram biologiska molekyler och upptäckandet av nya målmolekyler för läkemedel med hjälp av genomkartläggning och forskning inom funktionell genomik och proteomik är drivkrafter för tillväxt och nyföretagande inom läkemedelsområdet. Användandet av rekombinant DNA-teknik, nya förbättrade bioseparationstekniker, utveckling av analysinstrument och DNA-sekvenseringsutrustning är därmed områden som kan förutspås en stor tillväxt och nyföretagande i genomkartläggningarnas spår. Således leder tillväxt inom de forskande läkemedelsföretagen till tillväxt inom ett flertal andra områden. Det är viktigt att poängtera att det även behövs satsningar på den patientnära kliniska forskningen. Om den biomedicinska forskningen ska kunna tillämpas måste den kunna fångas upp, dokumenteras och prövas inom 20