förkorta byggtider för fjärrvärmebyggnation

förkorta byggtider för fjärrvärmebyggnation Hans Gille, ÅF-Energi & Miljö AB Forskning och Utveckling 2005:121

FÖRKORTA BYGGTIDER FÖR FJÄRRVÄRMEBYGGNATION Forskning och Utveckling 2005:121 Hans Gille ÅF Energi & Miljö AB ISSN 1401-9264 2005 Svensk Fjärrvärme AB Art nr FOU 2005:121

I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten.

Förord Denna rapport beskriver resultatet av ett projekt, som är ett led i strävan att förkorta tiden som fjärrvärmeschakter är störande för trafik, boende och andra som påverkas. Minskar man tiden för störningar reducerar man sannolikt byggtider och därmed också kostnader för byggande av fjärrvärmeledningar. härrör från en idé till projekt av Bosse Blixt, Göteborg Energi AB, och det känns rätt att utveckla den i en tid, då branschen söker nya grepp för att öka fjärrvärmens konkurrenskraft. Projektets finansiär har varit Svensk Fjärrvärme AB Projektledare och författare har varit Hans Gille, ÅF-Energi & Miljö AB. Dessutom har intervjupersoner, av vilka några är namngivna under rubriken Referenser m m, med början på sidan 36, bidragit till innehållet i rapporten. Göteborg december 2004 Bild 1 Bågrör i profil Curved pipes in profile Foto: Hans Gille 3

Sammanfattning FOU 2005:121 För att kunna åstadkomma kortare tider för störningar vid förläggning av fjärrvärmeledningar finns flera saker som kan göras. Man bör i första hand koncentrera sig på de arbeten som görs i och omkring schaktet för ledningen. Från det att första taget med skopa tas fram till dess att återfyllning sker. Det finns också möjligheter att förkorta rörläggarens arbete genom att se över de svetsmetoder som används och framför allt när man byter metod från att svetsa med gas till att svetsa med el. Gassvets kan tillämpas vid större dimensioner än vad som är vanligt idag. Det tar hälften så lång tid att svetsa med gas jämfört med el. Detta innebär att kostnaderna för svetsarbete reduceras. Det råder dock brist på svetsare, på grund av bland annat pensionsavgångar, varför en satsning på utbildning måste ske. Det handlar i huvudsak om rätt planering, rätt organisation på arbetsplatsen och rätt styrning av det arbete som ska genomföras. Många av de fjärrvärmearbeten som genomförs präglas av att man vill ha så långa schakter öppna som möjligt och att installationen av rör sker i så stora etapper som det går att hantera vid provtryckning. Kan man också hitta framkomliga vägar för att ha mindre täckning över rören och också i övrigt grundare schakter ger detta möjligheter att reducera tiden för störningar och också förkorta byggtider. För att begränsa längden av och också tiden för öppet schakt finns det möjlighet att göra detta genom att använda samma framdrift som när man lägger ledningar för VA. Arbetet och organisationen på arbetsplatsen planeras utifrån detta. Frågan Är det rimligt med så långa störningstider för ett antal hundra meter rör? ställs i anslutning till Bild 2 på sidan 9. Det finns flera möjligheter och åtgärder som tillsamman gör att man betydligt kan minska tiden för öppet schakt. För att verifiera gjorda iakttagelser och tagna slutsatser vore det lämpligt att i något eller några projekt tillämpa de metoder som beskrivits för att se om det finns möjligheter att reellt förkorta den tid som förläggning av fjärrvärmeledningar stör sin omgivning och hur detta påverkar byggtider. 5

Summary FOU 2005:121 - Reducing time for construction of district heating pipe systems To enable shorter time of disturbance during construction of pipes for district heating there are several things to be done. You have foremost to concentrate on the works taken place in and around the trenches for the pipes. From the first grip with the excavator until the refilling is done. There are also possibilities to reduce time for the welding works by looking over methods used for welding and above all when you change from welding with gas to welding with electricity. Welding with gas can be applied to larger pipe dimensions than what is common today. It takes half the time to weld with gas compared to weld with electricity. It means that cost for welding works can be reduced. Unfortunately there is lack of welders depending on among other things a lot of retirements. Going in for vocational training of welders is necessary. All is mainly about right planning, right organisation on sight and right management of the works to be done. Many of the district heating projects taken place is characterized by long open trenches and the installation of the pipes take place in as long stages as possible for pressure testing. If you can find a possible way to use less covering of the pipes and make the trenches as shallow as possible it will give possibilities to reduce time for interruption and also reduce time for construction works. To be able to reduce the length of and also the time for open trenches there is a possibility to use the same method as when you construct pipes for water and sewage systems. Works and organisation of the site must be planned on the basis of this. The question is it reasonable with such long time of disturbance for a few hundreds meter piping? is asked in connection to picture 2 (Bild 2) on page 9. There are several possibilities and measures which together make it possible to reduce time for open trenches considerably. To verify made observations and taken conclusions it would be suitable to, in one or some projects, apply described methods in order to see if there are real possibilities to reduce the time when construction of pipes for district heating disturbs its environment and how this will effect time for construction works.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 9 1.1. Bakgrund... 9 1.2. Syfte... 9 1.3. Avgränsningar... 9 1.4. Tillvägagångssätt... 10 2. Förutsättningar... 10 2.1. Uppdraget... 10 3. Traditionellt fjärrvärmearbete... 11 3.1. Entreprenadformer... 11 3.1.1. Utförandeentreprenad... 11 3.1.2. Totalentreprenad... 11 3.1.3. Val av entreprenadform... 11 4. Beskrivning av studerade fjärrvärmeprojekt... 13 4.1. Fjärrvärmeutbyggnad i Lysekil... 13 4.2. Delprojekt i Villaprojektet i Göteborg... 16 4.3. Sammanfattning av studerade projekt.... 18 4.3.1. Lysekil... 18 4.3.2. Göteborg... 18 5. Hur nå kortare byggtider?... 19 5.1. Schakt och schaktmetoder... 19 5.1.1. Schaktsektioner... 19 5.1.1.1. Ändra kravet på täckning i gatumark... 20 5.1.1.2. Hantering av schaktmassor... 21 5.1.1.3. Smalare schakter mellan skarvställen... 22 5.1.2. Grävmaskin... 22 5.1.3. Fräsning... 22 5.1.4. Kedjegrävare... 22 5.1.5. Styrd borrning eller tryckning... 24 5.1.6. Färdigställa rören före eller i samband med schaktning... 25 5.2. Dränering... 26 5.2.1. Fördelar... 26 5.2.2. Nackdelar... 26 5.2.3. Förslag... 27 5.3. Ledningsbädd... 27 5.3.1. Fördelar... 27 5.3.2. Nackdelar... 27 5.3.3. Förslag... 27 7

5.4. Rörläggning... 27 5.5. Svetsning... 28 5.5.1. Fördelar... 28 5.5.2. Nackdelar... 29 5.6. Kontroll... 29 5.6.1. Jämförelse med traditionellt byggande... 29 5.6.1.1. Fördelar... 29 5.6.1.2. Nackdelar... 29 5.7. Värmning för termisk expansion och uttorkning... 29 5.8. Skarvning... 30 5.9. Kring och återfyllning samt återställning... 31 5.9.1. Nackdelar... 31 6. Arbetsorganisation...32 6.1. Entreprenörer... 32 7. Slutsatser...34 7.1. Nästa steg... 35 8. Referenser m m...36

1. Inledning 1.1. Bakgrund I många fall när fjärrvärmeledningar skall förläggas uppstår besvär för trafik, kringboende och andra människor som vistas i området där arbete ska genomföras. I de flesta fall består besvären i att man arbetar med långa schakter som är öppna under långa tider utan att, särskilt för utomstående, någon märkbar aktivitet pågår. Exempel på detta är aviserade trafikproblem och andra störningar under åtta veckor för att förlägga några hundra meter ledningar i varje gata i nedanstående annons. Bild 2 Annons Advertisement Är det rimligt med så långa störningstider för ett antal hundra meter rör? Det borde vara högst möjligt att reducera dessa. 1.2. Syfte Avsikten med detta FoU-projekt är att se om man kan finna metoder och lösningar som bidrar till att reducera störningstider så att hinder reduceras och att byggtiden för förläggning av fjärrvärmerör förkortas. Därmed får man också en lägre kostnad för sin fjärrvärmeförläggning. Rapporten vänder sig i först hand till beställare av fjärrvärmeentreprenader men också till entreprenörer som, framför allt vid totalentreprenader, har stor möjlighet att planera och genomföra sin entreprenad. Vidare ger rapporten möjligheter för konsulter att tänka i andra banor vid projekteringsarbete. Rapporten har också intresse för tillverkare av fjärrvärmerör eftersom några föreslagna åtgärder kan påverka deras produkter. 1.3. Avgränsningar Vi har valt att studera två objekt men gjort reflektioner och dessutom jämfört med erfarenheter från andra liknande projekt. Vi har tittat på ett fjärrvärmeprojekt i Lysekil och tre etapper, kampanjer, inom ramen för Villaprojektet i Göteborg. 9

1.4. Tillvägagångssätt Projektet har genomförts genom att studera två fjärrvärmeprojekt och dokumentera arbetsmoment och arbetsmetoder i ordning och vilka tider som använts. Hur långa avsnitt (öppna schakter) som bearbetas samtidigt och på vilka delar det inte pågår något faktiskt arbete och varför. Dessutom har diskussioner förts med representanter för konstruktörer, entreprenörer och materialleverantörer för att klara ut varför man gör som man gör och fundera över hur man skulle kunna göra istället. Beställare har representerats på så sätt att tekniska beskrivningar, som de tagit fram inför upphandlingar och som utgör underlag för entreprenader, har lästs igenom. De olika arbetsmoment som förekommer inom en fjärrvärmeentreprenad redovisas och belyses. Utifrån hur man vanligtvis går till väga diskuteras alternativ som vägs för och emot och vad som till slut kan leda till vad man kan göra för att åstadkomma kortare byggtider och också göra besparingar i entreprenaderna. Beroende på vad det är för typ av ledningar och framför allt vilka dimensioner dessa har är förutsättningarna, när man planerar för och genomför byggnation av fjärrvärmeledningar, olika. 2. Förutsättningar Projektet avser att försöka finna metoder för att förkorta tiden som byggnation av fjärrvärmeledningar är störande och också byggtider för fjärrvärmeentreprenader. I detta arbete ska en undersökning av förutsättningarna för enklare förläggning av fjärrvärmeledningar genomföras. Det är lämpligt att, senare och i ett separat projekt, testa föreslagna åtgärder och metoder samt kontrollera om förslagen är genomförbara och ger förväntat resultat. 2.1. Uppdraget Många upplever att byggtider för fjärrvärme med öppna schakter under långa tider är besvärande. I första skedet ska undersökningen av förutsättningar för enklare förläggning av fjärrvärmeledningar genomföras och rapporteras. I en andra fas och utanför detta arbete är det lämpligt att i något objekt testa de metoder som skulle leda till förenklad ledningsförläggning. Projektet går ut på att göra översiktliga (tids)-studier av hur ett fjärrvärmeprojekt genomförs i entreprenörsledet. Målsättning är att Finna arbetsmetoder och arbetsorganisationer som skapar förutsättningar för kortare byggtider, minimerar störningar för trafik, kringboende och andra verksamheter. Finna metoder som innebär att tider för öppna schakter inte är längre än vad som absolut krävs för att lägga rör, svetsa, prova och skarva. Att finna arbetsmoment som kan genomföras på annat sätt, av annan aktör etc. för att reducera tider för byggnation och framför allt minimera tider för öppna schakter. Att, kanske, också hitta nyckeltal för samband mellan schaktlängder, rörnedläggning, svetsning, mantelskarvning och återfyllning. 10

Innan arbetet påbörjades fanns det en tanke på att hitta lösningar kring skarvmomenten och att en stor del av förtjänsten i tid skulle ligga kring detta arbetsmoment. Under arbetets gång har tyngdpunkten förflyttats till det arbete som utförs av markentreprenören, schakten, och de arbetsmoment som är förknippade med denna. 3. Traditionellt fjärrvärmearbete 3.1. Entreprenadformer De entreprenadformer som normalt förekommer är någon form av utförandeentreprenad och totalentreprenad. 3.1.1. Utförandeentreprenad I utförandeentreprenader, som kan få formen av delade entreprenader eller generalentreprenader, kan man, som beställare och inom ramen för sin upphandlig, beskriva eller föreslå tekniska lösningar, arbetsmetoder och arbetsprocedurer för att åstadkomma önskad byggprocess till färdig anläggning. Projektering utförs av beställaren innan upphandling sker. Tekniska beskrivningar som kompletteras med ritningsunderlag och färdiga tekniska lösningar, ofta baserade på egna standarder tas fram och används som underlag under upphandling. Beställaren har rätt att ändra under entreprenadens gång med nya eller andra lösningar. Beställaren har också skyldighet att under entreprenaden rätta till oklarheter eller fel. Utförandeentreprenader ställer höga krav på att beställaren har en organisation som klarar av att i alla delar leda projektet och styra entreprenörerna till att utföra entreprenaden till det resultat man vill nå. 3.1.2. Totalentreprenad I totalentreprenader utförs arbetet baserat på en rambeskrivning som redovisar vad som ska göras samt ställer, helst noggrant preciserade, krav på funktion och kvalitet. Projektering utförs i entreprenörens regi och denne svarar för att konstruktioner och tekniska lösningar blir rätt. Det är dock relativt vanligt att beställaren, i sin upphandling, ställer långt gående krav på tekniska lösningar genom att hänvisa till att olika moment ska utföras på speciella sätt. De stora beställarna har ofta egna, väl utarbetade, standarder som används i beskrivningen. Totalentreprenaden övergår till att bli styrd. Man måste som beställare vara medveten om att de anvisade tekniska lösningarna är beställarens och dennes ansvar. Totalentreprenaden ställer höga krav på beställaren i upphandlingsskedet där tekniska kravspecifikationer ska vara underlag Han ska också vid val av totalentreprenör vara förvissad om att denne har rätt resurser och kompetens för att genomföra entreprenaden. Dessutom att entreprenören också under entreprenadtiden använder de resurser och kompetenser som har handlats upp. 3.1.3. Val av entreprenadform I rapport FoU-rapport 2003:90 Total- kontra utförandeentreprenad sammanfattas val av entreprenadform enligt nedan. 11

Slutligen besvaras projektets huvudfråga: "Har entreprenadformen någon betydelse för fjärrvärmens konkurrenskraft?" Baserat på Litteraturstudier Intervjuer av 35 st initierade och erfarna beställare och entreprenörer Egna erfarenheter Protokoll från referensgruppsmötena Översiktlig studie av 6 entreprenader Detaljerade studier och analyser av 2 entreprenader. blir svaret: Ja. Såvida Anläggningen är relativt stor och relativt normal Beställaren har ont om personella resurser Den planerade tiden fram till byggstart kan vara väl tilltagen Entreprenören besitter en långsiktigt stabil förmåga Entreprenörens funktionsåtagande är långt - minst 5 år Konkurrenssituationen mellan medelstora och stora mark/bygg-entreprenörer är god, får sannolikt beställaren den mest prisvärda anläggningen, om han handlar upp anläggningen på totalentreprenad, i dess form av funktionsentreprenad med tydliga kvalitetskrav. Observera att en dylik upphandling kräver hög kompetens på beställarsidan. För att beställaren ska få de mindre anläggningarna, med kort framförhållning, prisvärda rekommenderas ett- eller tvåårs á-prisavtal med entreprenörer. Årsavtalen ska handlas upp i konkurrens, men en lång och bra relation bör viktas tungt i utvärderingen av anbuden. Till detta kan tilläggas: Ett projekt har i utgångsläget samma förutsättningar och ska i slutändan vara samma produkt. Det går därför inte att bedöma vilken entreprenadform som är mest tids och kostnadseffektiv. Man får ju aldrig möjlighet att genomföra ett projekt två gånger med olika entreprenadformer och kan därför inte få en jämförelse. Valet av entreprenadform baseras istället på hur objektet passar in i beställarens organisation, dvs. vilka resurser och vilken kompetens man vid tillfället förfogar över. Vidare kan objektets komplexitet avgöra vilken entreprenadform man väljer. Beställaren vet att speciella resurser krävs för t.ex. konstruktion och speciallösningar eller vill använda sina egna erfarenheter. Då väljer man oftast en entreprenadform där man själv har kontroll över och kan styra tekniska lösningar. Val av entreprenadform kan också bero på var man vill lägga och vem som ska ta riskerna. Båda entreprenadformerna ställer på olika sätt höga krav på beställaren. 12

4. Beskrivning av studerade fjärrvärmeprojekt Två fjärrvärmeprojekt har studerats och som ligger till grund för studien, ett i Lysekil och tre kampanjer inom ramen för Villaprojektet i Göteborg. De båda projekten skiljer sig i omfattningar och genomföranden. Projektet i Lysekil är ett engångsprojekt medan projektet i Göteborg är ett av många projekt med liknande problemställningar som utförs av samma entreprenör under en lång avtalsperiod och där erfarenhetsåterföring görs och tas tillvara. Entreprenadformerna skiljer sig också. I Lysekil utfördes arbetena som utförandeentreprenader medan villaprojekten i Göteborg utförs som totalentreprenad. 4.1. Fjärrvärmeutbyggnad i Lysekil Lysekils Energi har under 2002-03 byggt ut sitt fjärrvärmenät från att inte ha någon fjärrvärme alls till att i princip bygga ut för och ansluta så många kunder som möjligt under utbyggnadsfasen. Nätet består av en lång överföringsledning från Scanraff in till i närheten av Lysekils sjukhus där det delar sig och övergår till en ringmatning som också grenar ut sig. Utefter matningsledningen ledningen har ett 10-tal kunder anslutits. Matningsledningen är ca 13 km lång och har en dimension på DN 300. Hela nätets längd är ca 24 km och viss utbyggnad både pågår och planeras.. Energin hämtas ur spillvärme som kommer från raffinaderiet. I nätet finns två oljeeldade reservanläggningar. Projektet har bedrivits som utförandeentreprenader med en anläggningsentreprenör, en svetsentreprenör samt en rörleverantör som också svarade för skarvning. Anläggningsentreprenören var samordningsansvarig. Utöver dessa entreprenader fanns det en entreprenör som levererade och installerade fjärrvärmecentraler. Även byggledning och kontrollantfunktion har engagerats externt. Projektet har många moment och variationer vilket är intressant att studera. Överföringsledningen är till sin största del, ca 10 km, förlagd utefter landsvägen mellan Scanraff och Lysekil. Ledningsdimension för överföringsledningen är DN 300. Ledningen ligger mestadels utefter insidan av dikesslänten till vägen och ofta i åkermark. Några styrda borrningar är genomförda där vägen korsas. I tätorten är stamledningarna klenare, från DN 100 till DN 200 med en genomsnittlig dimension på DN 150. Dessa tillsammans med servisledningar är förlagda i samma stråk som andra ledningssystem i gatumiljö. Många av gatorna i Lysekil är beklädda med gatsten med speciella krav på återställning. Beskrivningen av Lysekilsprojektet delas in i två delar, en för överföringsledningen och en för utbyggnaden av centrala stan. 13

Moment Överföringsledning Tätorten Schakt som grävs per moment Rörleveranser Rörläggning Svetsskarvar Schaktentreprenören gräver ca 80-100 m per arbetsdag. Schaktarbetet påbörjades ca 10 arbetsdagar innan rörarbeten startade. Schaktarbetet pågick utan direkt koppling till efterföljande moment. Återfyllning skedde när alla övriga arbeten var avslutade i en provtryckningsetapp som var ca 1 km. Rören levererades mot leveransplan som gjordes upp vid projektstart. Det fanns alltid tillgång till rör inom arbetsområdet. Rören levererades med två leveranser i veckan. Detta motsvarar 320 m rör. Ca hälften av rörleveranserna skickades så att rören kunde lyftas av från transportfordonet direkt i schakten. Resterande rörleveranser lossades vid ett mellanliggande lager och transporterades senare ut och las ner i schakten av rörentreprenören. Rörentreprenaden delades in i etapper på ca 1 km, som denne benämnde provtryckningsetapper. Rörentreprenören hade personal tillgänglig så att svetsarna klarade att svetsa den mängd rör som las ner i schakten. Rörentreprenören hade inledningsvis och under de första ca 5 km av sträckan valt felaktigt material för att palla upp rör för att åstadkomma utrymme för svetsaren och senare också för de som ska Schaktentreprenören gräver ca 20-25 m per arbetsdag. Schaktarbete bedrevs på minst två ställen samtidigt och med så långa etapper som var möjligt. Det förekom relativt mycket bergschakt i vissa delar. Entreprenören planerade dock för att hålla sitt försprång till rörentreprenören. Rören levererades mot leveransplan som gjordes upp vid projektstart. Det fanns alltid tillgång till rör inom arbetsområdet. Rören levererades mot avrop till mellanliggande lager och transporterades ut och las i schakten av rörentreprenören. Rörentreprenören avpassade sitt arbete till hur schaktentreprenören driver sitt arbete och kan lägga ner rör allt eftersom det finns tillräckligt långa schakter för att arbeta i. Rörentreprenören hade personal tillgänglig så att svetsarna klarade att svets den mängd rör som las i schakten. Svetsskarvarna gjordes med elsvets. 14

Moment Överföringsledning Tätorten utföra muffningsarbete. Svetsskarvarna gjordes med elsvets. Provning Svetsentreprenören läcksökte, fyllde ledningarna med vatten för provtryckning och förvärmning. Svetsentreprenören läcksökte, fyllde ledningarna med vatten för provtryckning och förvärmning. Muffning Sammanfattning Värmning av rören skede med hjälp av transportabel panna. Rörentreprenören delade in provtryckningen i ca km-långa etapper. Muffningsarbete kommer igång först efter det att svetsaren gjort klart sina arbetsmoment inklusive provning och värmning. Muffaren hade personal och utrustning för att göra ca 20 st skarvar per arbetsdag, vilket innebär ungefär samma framdrift som svetsaren. Under de första ca 5 km hindras denna entreprenad av att rören sjunkit ner mot schaktbotten på grund av felaktig pallning, vilket var tvunget att åtgärdas. Värmning av rören skede med hjälp av en transportabel panna eller med värme från en av reservanläggningarna i nätet. Rörentreprenören delade in provtryckningen i så långa etapper som möjligt. Muffningsarbete kommer igång efter det att svetsaren gjort klart sina arbetsmoment. Muffaren klarar att göra ca 20 st per arbetsdag. Det finns ingen koppling mellan entreprenörer. Gemensamt för hela entreprenaden är att delentreprenaderna genomförs som om de vore oberoende av varandra. Det fanns ett glapp mellan de olika entreprenörerna och samordning fungerade inte som tänkt var. Entreprenörernas tidigare erfarenheter från andra fjärrvärmebyggnation hade inte tagits tillvara. Markentreprenören skulle, inom företaget, kunna låna någon resurs med erfarenhet. Rörentreprenören hade tillgång till vana fjärrvärmesvetsare men använde istället personal med erfarenhet från industri. Svetsarbetet skulle kunna vara gjort med gas utefter hela ledningssystemet. 15

Moment Överföringsledning Tätorten Rörleveranserna skulle kunna ske mot planerad leveransplan i kombination med avrop efter behov. Man skulle på så sätt klara att leverera större mängd rör direkt till schakten och lägga ner dem direkt från bilen som levererade rören. Tidsåtgång för att göra rundsvets, inklusive fogberedning, är dubbelt så lång vid elsvets jämfört med gassvets. Det tar ca 1 timma att göra en gasfog på en ledning DN 300 och ca 2 timmar med el. Långa schaktsträckor ligger öppna utan att någon aktivitet pågår. För överföringssträckan drygt 1 km och inne i centrum flera hundra meter. Övrigt Utefter en sträcka på ca 1 km, parallellt med länsvägen och på åkermark, gjordes rören helt klara innan schakten grävdes och rören lyftes ner. Se avsnitt 5.1.6 på sidan 25 och bild på sidan Fel! Bokmärket är inte definierat.. 4.2. Delprojekt i Villaprojektet i Göteborg Göteborg Energi AB ansluter villor till fjärrvärme i ett projekt som kallas Villaprojektet. Göteborg Energi AB har handlat upp två stycken entreprenörer som totalentreprenörer. Dessa verkar i olika delar av Göteborg med angränsande kommuner som är anslutna till Göteborg Energi AB:s fjärrvärmenät. Entreprenadavtalen innehåller incitament. SBS Entreprenad AB, som är en av entreprenörerna, har studerats i tre av de kampanjer som fallit på deras lott i kvarteren runt Örgryte kyrka i Göteborg. Projekten är genomförda i tre villaområden. Gemensamt för dessa är att varje kampanj omfattar ca 50 kunder som ska anslutas. Husen ligger utefter tre gator och har en sammanlagd längd för stamledning på ca 1 km. Det som skiljer detta projekt från projektet i Lysekil är att entreprenören under några år arbetat med likartade problemställningar och har skaffa sig erfarenheter och byggt upp rutiner för att bygga fjärrvärme. Ledningsdimensionerna är klenare, oftast inte grövre stamledningar än DN 100. Servisledningarna är klena och nästan alltid i koppar. Ett arbetslag schaktar och lägger ner stamledningar medan ett annat, med en mindre maskin gräver för och lägger ner servisledningar. För muffningsarbetet används separat underentreprenör som resurs- och tidsmässigt planeras in i samband med planering/uppstart av en kampanj. 16

Moment Schakt som grävs per moment Rörleveranser Rörläggning Svetsskarvar Provning Muffning Arbetet delas, för varje kampanj, upp i tre delar, vardera ca 300-350 m långa. Man börjar med att schakta upp två gator parallellt. När den första gatan är uppgrävd och klar påbörjar rörläggaren sitt arbete där. När alla arbetsmoment med rören är klara i gata ett är gata två färdiggrävd och återfyllning av första gatan påbörjas samtidigt som gata tre grävs upp. Dräneringsledningar läggs inte, däremot används inte befintliga massor för bäddbotten och kringfyllning. De är i de flesta fall av för dålig kvalitet för detta. Schaktmassorna transporteras bort eftersom de i detta speciella fall oftast inte går att återanvända och dessutom ofta utgör hinder utefter smala villagator. Arbetet genomförs med två grävmaskiner för stamledningar och schaktning för servisledningar görs med en separat, liten, maskin samtidigt med huvudschakten. Rören levereras från mellanliggande lager i anslutning till anläggningsplatsen. När den första gatan är uppschaktad lägger rörläggaren rören och svetsar. Rörläggaren lägger och gör klar en gata i taget. Rörläggaren flyttar direkt över till andra gatan och fortsätter där och på samma sätt med tredje gatan. Deletapperna avskiljs från varandra med avstängningsventiler för varje gata. Den som schaktar för servisledningen rullar ut och lägger ner servisledningarna, oftast flexledningar, efter det att stamledningen är lagd. Rörläggaren ansluter till stamledningen. All svetsning sker med gas. Täthetskontroll och provtryckning sker när svetsarbetet är avslutat för hela deletappen. Alla arbeten som är förknippade med rören görs av rörläggaren. När provtryckning är klar släpps värme på och rören värms upp tills nästa arbetsdag börjar (under ca 15 timmar), dels för att expandera och dels för att torka inför muffarbete. Arbetet med skarvning påbörjas dagen efter det att provning är avklarad och på värmda ledningar. Muffning utförs av en person och avsnittet tar ca 5 arbetsdagar att genomföra. Arbetet utförs av separat entreprenör som resurs och tidsmässigt planeras in i tidsplanen innan kampanjen går igång. 17

4.3. Sammanfattning av studerade projekt. 4.3.1. Lysekil Gemensamt för hela entreprenaden är att delentreprenaderna genomförs som om de vore oberoende av varandra. Det fanns ett glapp mellan de olika entreprenörerna och samordning fungerade inte som tänkt var. Entreprenörernas tidigare erfarenheter från andra fjärrvärmebyggnationer hade inte tagits tillvara. Markentreprenören skulle, inom företaget, kunna låna någon resurs med erfarenhet. Rörentreprenören hade tillgång till vana fjärrvärmesvetsare men använde istället personal med erfarenhet från industri. Svetsarbetet skulle kunna vara gjort med gas utefter hela ledningssystemet. Rörleveranserna skulle kunna ske mot planerad leveransplan och avrop. Man skulle på så sätt klara att leverera större mängd rör direkt till schakten och lägga ner dem direkt från bilen som levererar. Tidsåtgång för att göra rundsvets, inklusive fogberedning, är dubbelt så lång vid elsvets jämfört med gassvets. Det tar ca 1 timma att göra en gasfog på en ledning DN 300 och ca 2 timmar med el. Långa schaktsträckor ligger öppna utan att någon aktivitet pågår. För överföringssträckan är det ca 1 km och inne i stan flera hundra meter. Utefter en sträcka på ca 1 km, parallellt med länsvägen och på åkermark, gjordes rören helt klara innan schakten grävdes och rören lyftes ner. Se avsnitt 5.1.6 på sidan 25 och bild på sidan Fel! Bokmärket är inte definierat.. 4.3.2. Göteborg Uppschaktning sker med en framdrift på ca 50-75 meter per dag. Varje kampanj delades in i tre delar, en gata per del. Det innebär att en delsträcka, gata, tar 5-7 arbetsdagar att gräva upp. Alla arbetsmoment med rören tar ungefär lika lång tid att genomföra liksom det efterföljande muffningsarbetet. Återfyllning med bredband tar drygt en vecka. Varje del tar ca 4 veckor att genomföra och eftersom man arbetar med två delar samtidigt tar hela kampanjen ca 6-7 veckor att genomföra. Det som återstår är färdigställande av kantsten, häckar mm och ytor som asfalt och gräs. Tabell 1 Principiellt arbetsschema för en kampanj. Gata 1 Gräv 1 Rör 1 Muff 1 Återfyll 1 Gata 2 Gräv 2 Rör 2 Muff 2 Återfyll 2 Gata 3 Gräv 3 Rör 3 Muff 3 Återfyll 3 Vecka 1 Vecka 6-7 Tidsåtgången för schaktarbeten har reducerats något sedan Göteborg Energi AB ändrade på kravet för täckning ovanför rören från 600 till 400 mm. I dessa kampanjer ingår att lägga rör mm för bredband. Detta görs i samband med återfyllning och gör att detta arbetsmoment tar längre tid jämfört med om man bara ska återfylla för fjärrvärmerören. 18

I dessa villakvarter ligger ibland elkablar för gatubelysning väldigt grunt, bara med ca 300-400 mm täckning, och utgör i sådana fall hinder för framdriften. 5. Hur nå kortare byggtider? Här redovisas de olika entreprenader/arbetsmoment som i huvudsak förekommer inom en fjärrvärmeentreprenad. Utifrån hur man vanligtvis går till väga diskuteras alternativ som vägs för och emot och vad som till slut kan leda till vad man kan göra för att åstadkomma kortare byggtider och också göra besparingar i entreprenaderna. Tre grundtankar har kommit fram. Huvudinriktningen är att nå målet med att bygga så att schakter inte ligger öppna mer än nödvändigt och att förkorta byggtider vid förläggning av fjärrvärmeledningar. Den ena av dessa tankar och målsättning är att kunna bygga fjärrvärmeledningar med samma metod som används när man bygger för VA. Det innebär, i princip, att man gräver upp i framdriftsriktningen, lägger ner och iordningställer ledningarna i mellanliggande schakt samtidigt som man fyller igen allteftersom ledningen är klar. Den andra av dessa tankar är att fjärrvärmeledningar inte läggs djupare än att man undviker de hinder i form av andra installationer som brukar förläggas med en överbyggnad på ca 600 mm. Den tredje tanken är att alltid försöka minimera schaktdjupet genom att försöka ta bort dräneringslager och minimera ledningsbädden. Har man inga eller begränsat med hinder utefter ledningssträckan kan det vara lämpligt att flytta upp schaktbotten och ändra läge på dessa hinder i stället för att fördjupa schakten. Fjärrvärmeledningarnas dimension har också betydelse för vilken framdrift man kan ha. I befintlig gatumark finns ofta parallella och korsande hinder i form av andra ledningar. Kablar för el, tele samt rör för gas och andra medier ligger vanligtvis på ett djup med 0,6 m täckning. VA-ledningar ligger oftast djupare. Klenare dimensioner på fjärrvärmerör kan därför förläggas i samma nivå som dessa ledningar medan grövre fjärrvärmeledningar måste förläggas under, framför allt korsande hinder. Varje moment jämförs med hur man vanligtvis gör i dagsläget. Fördelar och nackdelar jämförs och besparingar studeras med avseende på tid och kostnader. Dessutom redovisas förslag till åtgärder, utveckling av metoder och produkter för att målet med kortare byggtider och därmed besparingar ska nås. 5.1. Schakt och schaktmetoder Schakter indelas i två varianter, dels en som kan utföras så att fjärrvärmeledningen läggs ovanför normalt liggande hinder i form av korsande och parallella kablar och ledningar för vatten, avlopp och i förekommande fall också gas, dels en, som beroende på fjärrvärmeledningens dimension, måste läggas under dessa hinder. 5.1.1. Schaktsektioner De flesta ledningsleverantörerna, fjärrvärmebolagen samt Svensk Fjärrvärme beskriver genom sina läggningasanvisningar hur schaktsektioner bör eller ofta ska se ut. Dessa Tekniska bestämmelser används vid upphandling av entreprenader oberoende av vilken entreprenadform man väljer. 19

Det är föreslaget eller ofta bestämt att fjärrvärmerör ska ha en täckning av minst 600 mm i gatumark och minst 400 mm i inte körbar yta. Det finns minst en rörleverantör som i sina läggningsanvisningar minskat kravet på täckning med 100 mm, till 500 respektive 300 mm. Källa: PowerPipes katalog Förutom dessa synpunkter på förläggningsdjup kan gatu- och vägägare ha synpunkter som måste beaktas och som påverkar hur arbete i gatan ska utföras. Med dessa krav på täckning i gatumark hamnar schaktbotten i princip alltid under den nivå där ledningar för el, tele, gas mm ligger. Eftersom ett av de största problemen för att kunna schakta rationellt utgörs av hinder i backen, i form av befintliga ledningar och annat som ska handschaktas fram för att parera, skydda och gräva förbi, måste man försöka undvika dessa hinder. SVENSK FJÄRRVÄRME D211 Läggningsanvisningar för fjärrvärme Maj 2001 säger som förslag till bestämmelse att maskinschakt intill lokaliserad fjärrvärmeledning inte får utföras närmre än 0,5 m. De möjligheter man har är att välja andra sträckningar eller lägga ledningarna grundare. Ska man fram i stadsmiljö så återstår det oftast att försöka lägga grundare. Det som bestämmer framdriften av schakten är kunskapen om vad som finns i backen. Det vill säga att ledningsägare har dokumenterat var ledningarna finns och att det är lätt att sätta ut dem. Saknas information om denna typ av hinder är risken uppenbar att ledningar i stället grävs av. Det uppstår skador på ledningarna som måste repareras och störningar och olägenheter för de kunder som är beroende av att ledningarna fungerar. Framdriften för schakt i gatumark är ca 15-25 m per arbetsdag. Tiden varierar beroende på ledningsdimension och mängden hinder. Ren schakt utan hinder, i t.ex. park- eller åkermiljö, medger en framdrift på ca 75-100 m/dag. 5.1.1.1. Ändra kravet på täckning i gatumark Kan man lägga schaktbotten för fjärrvärmeledningar i samma nivå som man normalt lägger kabel för el, tele, gas mm, får man ett schaktdjup på ca 600 mm. 20

Man kommer att minska schaktvolym, vinna tid på att slippa hantera många av nämnda hinder. Göteborg Energi AB har i sitt Villaprojekt, sedan ett år tillbaka, tillåtet att minska täckningen i lokalgator med låg trafiklast till 400 mm från i sin ursprungliga tekniska beskrivning 600 mm. Schakt i lokalgator och med en schaktbotten som ligger i nivå med andra ledningar, ca 0,6 m schaktdjup, har en framdrift på ca 50-75 m/dag. Klarar rören 400 mm täckning medför det att man kan lägga ledningar med en mantelytterdiameter på 200 mm. Det innebär att man kan förlägga dubbelrör av dimension DN 50 och enkelrör i serie 2 med dimension DN 80. Kan man pruta ytterligare 25 mm på täckningen får DN 100 plats. Rörleverantörerna har att anta utmaningen att tillåta en täckning på 300 mm och därmed kan man lägga dubbelrör med dimension DN 80 och för enkelrör i serie 2, DN 150. Vägägare och väghållare har också att delta i utmaningen att tillåta reducerad täckningsgrad för fjärrvärmerör. Minskad täckning till 400 mm över röret Detta ger utrymme för rör med yttermantel på ~ 200mm Vilket innebär att rör motsvarande upp till DN 100 för serie 1 och DN 80 Serie 2 o 3 och DN 50 för dubbelrör kan läggas. Minskad täckning till 300 mm Detta ger utrymme för rör med yttermantel på ~ 300mm Vilket innebär att rör motsvarande upp till DN 200 för serie 1 och DN 150 Serie 2 o 3 samt DN 100 för dubbelrör kan läggas. Förutom dessa synpunkter på förläggningsdjup kan gatu- och vägägare ha synpunkter som måste beaktas. Detta har inte undersökts. 5.1.1.2. Hantering av schaktmassor Ofta är arbetsområdet begränsat vid schaktarbeten. De schaktmassor som tas upp transporteras ofta till en mellanliggande upplagsplats. I stadsmiljö är arbetsområdet ofta så begränsat att man inte har utrymme för att lägga upp schaktmassor i direkt anslutning till schakten. Schaktmassorna mellanlagras i närheten av arbetsområdet för att senare användas för kringfyllning och återfyllning. Man bör, om det är möjligt, lägga upp massorna vid sidan av schakten och återanvända så mycket som möjligt innan överskottet slutligen transporteras bort. Denna möjlighet ökar om man använder sig av grund förläggning av fjärrvärmerör eftersom volymen schakt minskar. Behöver massorna ändå flyttas reduceras antalet transporter. 21

5.1.1.3. Smalare schakter mellan skarvställen Man kan tänka sig att göra schakten smalare mellan skarvställen och arrangera utrymmet där skarvarna ska göras på normalt sätt. Detta medför att volymen av schaktmassor reduceras ytterligare. Detta har större betydelse när man schaktar för att förlägga rör på en schaktbotten som är djupare än 600 mm och där rörlängderna ofta är 16 m eftersom potentialen att reducera schaktvolymen ökar. Detta får dock inte inkräkta på anvisningar från Arbetsmiljöverket som reglerar arbetsplatsens utformning för dem som sedan ska svetsa och skarva. 5.1.2. Grävmaskin Grävmaskiner i olika storlekar används vid schakt för fjärrvärmerör beroende på ledningsdimension och schaktdjup. Med utgångspunkt från SVENSK FJÄRRVÄRME Läggningsanvisningar D:211, 2001 klarar man att schakta ca 15-25 m per dag i gatumiljö och ca 75-100 m per dag i park och åkermiljö. 5.1.3. Fräsning Fräsning har beskrivits i en separat rapport, Ecotrench läggning av fjärrvärmerör FoU 2004:114. Metoden kan vara lämplig där ledningar med klenare dimensioner ska läggas. Rapporten redovisar en schaktsektion som är 150 mm bred och 450 mm djup. I ett sådant schakt får man plats med två ovanpåliggande enkelrör i dimension DN 50, serie 2. 5.1.4. Kedjegrävare Kjällby Rör har, i Göteborg, testat en kedjegrävare för att se om man kan förkorta byggtider. Den maskin som användes klarar bredare schakter än fräsutrustning, ca 500 mm bredd och ca 500 mm djup. 22

Bild 3 Bild 4 Bilder från försök med kedjegrävare. Ledningen gjordes helt färdig vid sidan av schakten och röret lades ner kallt. Schaktmassor utefter schakten är bortplockade. Pictures from an attempt with a chain excavator. The piping was completed beside the trench and installed without preheating. The soil along the trench is taken away. Bild 5 Foto: Göteborg Energi AB Maskinen schaktar ganska fort, ca 50-60 m på en knapp timma. Maskinen lägger massorna, via ett tvärgående transportband, på utsidan av maskinen. Det samlas dock en del schaktmaterial på båda sidor om schakten och lite ostrukturerat. Detta medför att man får lägga en del tid på att hantera detta. Ledningen görs klar vid sidan om schakten och lyfts sedan ner och förläggs kalla. Metoden kan användas när man ska lägga dubbelrör upp till DN 100 i schakten. Maskinen är skoningslös mot korsande ledningar. Metoden testas inom ramen för Villaprojektet hos Göteborg Energi AB. 1 1 Uppgifterna om metoden att schakta med kedjegrävare har erhållits från Källby Rör AB, som är entreprenörer i projektet. 23

5.1.5. Styrd borrning eller tryckning Styrd borrning eller tryckning kan ske med eller utan skyddsrör. Metoden är lämplig vid svåra passager som trafikerade leder, vattendrag etc. Den kan också användas för servisledningar för att slippa gräva i trädgårdar som bedömd svåra att återställa. Används dubbelrör krävs endast ett draghål eller borrhål. Metoden går att använda när ledningen inte har några avgreningar eller, av olika skäl, måste förses med annan utrustning. Metoden kan medföra besvärliga och kostsamma reparationer vid skador på ledningen. Bild 6 Styrd borrning, utan skyddsrör från Inmatningssidan Directional Drilling Bild 7 Dragsidan Foto: Hans Gille Foto: Hans Gille Ska man utföra styrd borrning krävs det att man har plats att göra hela ledningen färdig med avseende på svetsning och skarvning. Bildexemplen är från ledningen mellan Varberg och Värö, där styrd borrning utfördes på flera ställen och bland annat under Viskans delta. Arbetet omfattade en rörsträcka på ca 250 m och 2 parallella ledningar, DN 350. Denna styrda borrning tog 5 arbetsdagar att utföra. 24

Ska man korsa järnvägsbankar ställer banverket speciella krav Tryckning under järnväg (Västra stambanan) med skyddsrör för ledningen mellan Varberg och Värö. Pipe driving through embankment. Bild 8 Foto: Hans Gille Ska man trycka eller hammarborra kan man göra klart rör/skyddsrör allt eftersom arbetet framskrider. Tryckning av skyddsrören under Marieholmsleden i Göteborg Hammerdrilling Bild 9 Foto: Hans Gille Under Marieholmsleden i Göteborg trycktes två parallella betongledningar som skyddsrör. Därefter svetsades fjärrvärmeledningar efterhand och matades igenom. 5.1.6. Färdigställa rören före eller i samband med schaktning Ska man lägga rör utefter relativt långa sträckor kan man om det finns plats göra rören helt klara vid sidan om schakten. När rören och schakten är klara lyfter eller rullar man ner rören. Detta tillämpades i Lysekil där Bild 10 är tagen. 25

Bild 10 Dessa rör, i dimension DN 300, är helt färdigställda, dvs. svetsade, läcksökta, provtryckta och muffade innan schakten grävdes. Rören ligger i princip på schaktbotten och återfyllning har skett med befintliga massor. Rörlängden är ca 1 km Innan återfyllning är dessa rör förvärmda. These pipes, DN 300, are completed before digging of the trench. The pipes are installed on the bottom of the trench without bed. Refilling is with existing soil. Pipe length is about 1 km. Foto: Hans Gille Fördelen med att göra så här är att rören görs klara under bättre arbetsförhållanden än vad man får nere i ett schakt och de är oberoende av detta. I detta fall förvärmdes ledningarna innan återfyllning. Metoden kan väl lämpa sig för kallförläggning. 5.2. Dränering Dränering behövs oftast inte i en färdig konstruktion. Dels är överliggande hårdgjorda ytor väl avrunna och släpper inte igenom regnvatten. Dels är grundvattennivåerna sällan så höga under så lång tid att det uppstår problem. Gator och vägar är ofta uppbyggda med dränerande material. Under byggtid kan, om vädret fordrar, länshållning av ledningsgrav vara nödvändigt. Därför föreslås att ledningsschakt, så långt det är möjligt, utförs utan dränering och att man löser dräneringsbehovet under byggtiden med att lägga lämpligt material vid skarvar och kompletterar med länshållning om och när det behövs. 5.2.1. Fördelar Har man en teoretisk lutning av schaktvägg på 1:4, reducerar varje 100 mm schaktdjup schaktvolymen med ca 15 %. Detta medför att man får grundare och smalare schakt. Detta i sin tur gör att störningar blir färre och att kostnader för material och arbete blir lägre. Man gör färre ingrepp i anslutning till schakten eftersom man inte ska ansluta dräneringsledningar till dräneringsbrunnar och VA-ledningar. 5.2.2. Nackdelar Blir det besvärligt med vatten under byggnation och schakten inte har tillräcklig kapacitet att dränera själv, kan man lokalt avjämna schaktbotten med makadam och länshålla. 26

Är grundvattennivån så hög att den påverkar ledningen, ökar värmeförlusterna och dränering får övervägas. 5.2.3. Förslag Fjärrvärmeledningar förläggs, så långt det är möjligt, utan dränering. 5.3. Ledningsbädd Ledningsbädd behövs oftast inte i en färdig konstruktion. Är schaktbotten besvärlig kan det finnas behov att göra speciella åtgärder vid skarvar, avgreningar och andra ställen där påkänningar på mantel och skarvar kan ställa särskilda krav. Rapport Svensk Fjärrvärme FoU 2001-58 indikerar, i så kallat sandlådeprov, att det kan gå att använda befintliga massor även kring skarvar. Fortsatta försök har gjorts och resultatet presenteras i Svensk Fjärrvärme Rapport FoU 2002-72. Behov av utjämnande yta på ca 50 mm kan vara nödvändig om schaktbotten har ojämnheter som inte går att ta upp på annat sätt. 5.3.1. Fördelar Detta medför att man får grundare och smalare schakt. Detta i sin tur gör att störningar blir färre och att kostnader för material och arbete blir lägre. Man får lägre kostnader i samband med att schaktvolymen reducerads. 5.3.2. Nackdelar Det finns risk för att manteln och skarvar kan ta skada om rören hanteras ovarsamt i samband med förläggning. 5.3.3. Förslag Fjärrvärmeledningar förläggs, så långt det är möjligt, utan ledningsbädd. 5.4. Rörläggning Rörläggningen sker med olika förläggningsmetoder beroende på hur man kan och kommer att hantera krafter från termisk expansion. Det finns ett antal metoder för att hantera detta och den vanligaste läggningsmetoden är värmeförspänning och ibland kan också kallförläggning förkomma. Det förekommer också läggningsmetoder där man värmeförspänner och använder startkompensatorer eller kompenserad metod där expansionen tas upp i böjar och eller kompensatorer. Här undersöks och jämförs värmeförspänd förläggning och kallförläggning. Vid förläggning med värmeförspänning värms systemet upp till förvärmningstemperatur före övertäckning. Efter övertäckning värmer man så snart det är möjligt till driftstemperatur. Systemet hålls delvis fast av friktionskraften mellan mantelrör och kringfyllnadsmaterial och temperaturvariationer tas upp som axialspänningar i systemet. Det innebär att man kan få långa sträckor där det, i princip, inte förekommer några rörelser i medieröret. Montaget är relativt sett enkelt men schakten behöver vara öppen under förvärmningen. Detta leder till att man, till synes, får ett öppet schakt där ingenting händer. 27

Vid kallförläggning tas temperaturlasten upp enbart som spänningar. Rören kan installeras helt utan kompensationselement eller förspänning. Man måste ta hänsyn till den höga spänningsnivån som uppstår vid avstick, riktningsändringar eller motsvarande. Metoden ställer höga krav vid montage så till vida att man är begränsad att göra riktningsändringar med girar. Vidare måste särskild hänsyn tas när man i en framtid ska schakta fram ledningen av någon orsak eller lägga ner någonting annat i anslutning intill fjärrvärmeledningen. Ska man begränsa läggningsdjupet för ledningen kan täckningen vara för liten och röret skjuter undan massorna ovanför sig. Använd så långt det är möjligt dubbelrör. Schakterna blir smalare och kostnaderna därmed lägre. Det är lättare att hitta lämpligt läge i gator där det redan är ont om plats om plats något för konstruktören att tänka på. Rören läggs direkt i schakten. Skarvgropar görs där skarvar kommer. Grundare schakt medför att avgreningar får göras som understick. Läggning av rör görs av rörläggaren med byggaren som medhjälpare. Kan leveransplan eller avrop av rör ske på sådant sätt att rören kan levereras direkt till arbetsplatsen och läggas från bil med kran direkt i schakten är detta att föredra. Detta tillämpades i stor utsträckning för ledningen mellan Värö Bruk och Varberg samt delvis för överföringsledningen i Lysekil. 5.5. Svetsning I många tekniska beskrivningar föreslås om och när man ska använda gas för att svetsa och när man ska använda el. Ofta går en gräns, över vilken man byter svetsmetod från gas till el, vid en godstjocklek i stålet på 3,6 mm, dvs. ledning DN 200 eller i bästa fall en godstjocklek på 4,0 mm vilket motsvarar ett rör med dimensionen DN 250. Entreprenören får använda gas- eller elsvets för stålrör t o m DN 200, enligt standardritning. Fjärrvärmerör i mark, ej i kammare, får gassvetsas även i dimension DN 250. I övrigt skall DN 250 och större elsvetsas. Dock får rotsträng utföras med gas vid godstjocklek 5,6 mm och större enligt standardritning (normalt = DN 300 och större). För sådan kombinerad gas- och elsvets erfordras särskild svetslicens och särskilt kompetensprov Saxat ur en teknisk beskrivning inför upphandling av entreprenad Svetsande entreprenörer framhåller att det går, med rätt kompetens hos svetsaren, att öka denna gräns för godstjocklek till 6,3 mm och göra hela svetsen med gas. Det medför att gas kan användas i dimensioner upp till DN 500. 5.5.1. Fördelar Mindre mängd utrustning hanteras i schakten. El-aggregat eller elkraftsförsörjning för svets kan tas bort. Utrustning och skyddsutrustning tar mindre plats i schakten. Man kan minska storleken på svetsgropen. Kostnaden för svetsentreprenaden är minst 50 % högre när man väljer att svetsa med el jämfört med om man svetsar med gas. Tiden för själva svetsskarven halveras. 28

5.5.2. Nackdelar Att svetsa med gas ställer höga krav på svetsentreprenören och återväxten av fjärrvärmesvetsare är dålig. Därför måste branschen se till att det finns en återväxt i denna yrkesgrupp: Utbilda svetsare som kan och vill svetsa fjärrvärmerör. 5.6. Kontroll Normalt utgörs kontroll av förlagda fjärrvärmeledningar av röntgen, läcksökning och provtryckning. Kontroll av svetsar med röntgen får betraktas som en subjektiv metod. Det finns exempel på där ett antal filmer granskats av olika kontrollföretag och där resultatet ligger spritt mellan betyg 2 och 4. Det är dessutom ingen garanti att en svets är tät ens med betyg 5. Momentet röntgen tar tid, kostar mer och ger, inte med säkerhet, det resultat som önskas. Läcksökning görs med luft eller vakuum allteftersom ledningsdragning framskrider. Provtryckning görs för att verifiera den mekaniska styrkan hos konstruktionen. 5.6.1. Jämförelse med traditionellt byggande Säkerställande av svetskvalitet görs i stället genom att svetsande entreprenör har och följer ett noggrant utformat kontrollprogram för att säkerställa sitt arbete. Beställaren följer upp kontrollprogrammet och genomför kontroll av svetsar genom stickprov. Dessa prov kan utgöras av röntgade skarvar och vid bedömning av dessa bör risken för skada bedömas utifrån hur stora eventuella porer är och var i svetsen de sitter. 5.6.1.1. Fördelar Förkortar tiden för kontrollprocessen. 5.6.1.2. Nackdelar Det ställs stora krav på beställaren att följa upp den kvalitetsplan som entreprenören upprättat. 5.7. Värmning för termisk expansion och uttorkning Fjärrvärmevatten Det finns många fördelar med att värma rören, dels tar man ut del av den termiska expansionen innan man fyller igen schakten och dels får man isoleringen i rörändarna torkad innan larmtrådskoppling och skarvning sker. Den enklaste metoden för värmning är att använda fjärrvärmevatten, genom att på något sätt koppla ihop nya ledningar med befintliga. Finns inte fjärrvärmevatten kan man värma det vatten som använts för provtryckning och värma detta genom att använda sig av små transportabla pannor som används för uppvärmning. Elförvärmning Att värma med el kan vara ett alternativ till förvärmning med fjärrvärmevatten när detta inte finns tillgängligt. Denna metod används bla. i ett fjärrvärmeprojekt i Belgrad, varifrån bilderna kommer, och på den överföringsledningen som byggs mellan Helsingborg och Landskrona. 29