1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare,
2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring av smittämne Hur förbygger man smittspridning i labmiljön? Basala hygienrutiner och klädregler inklusive handskanvändning God hygienisk arbetsmiljöpraxis/god mikrobiologisk praxis Hänvisningar till lagar och förordningar
3 Blodburen smitta med mikroorganismer Kan ske via Blod och andra vävnader Blodprodukter (ej hänt i Sverige sedan 1986) Kroppsvätskor Viktigaste smittämnena är virus Hepatit B virus (HBV) Hepatit C virus (HCV) Humant immunbrist virus typ 1 (HIV-1)
4 Risk för smitta vid kanylstick Hepatit B ca 30% Hepatit C ca 3% HIV-1 ca 0,3% Använd handskar 50% till 85% mindre blodmängd p.g.a. handskens avtorkande effekt
5 Smittvägar Från Blod till blodbana eller slemhinna Infusion av blod eller blodprodukt i blodkärl Kanylstick med samtidig injektion av blod Stick/skärskada med blodigt föremål Blod på slemhinna eller skadad hud Blodkontakt med omgivningen (instrument, ytor mm) via skadad hud Sexuell kontakt Mor-barn-smitta (ffa i samband med förlossning), gravida screenas på MVC
6 HIV, Hepatit B och C Allmänfarliga, anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) Smittspårning Patienten har informationsplikt i vissa situationer i samhället och sjukvården
7 Hepatit B Ca 1.500 fall/år i Sverige, ca 100-200 akuta fall och resten kronisk hepatit (smittbärare) Sjukdom: Akut hepatit efter en inkubationstid på 2-6 månader, illamående, led- och muskelvärk, klåda, utslag, ikterus. Ca 5% kronisk form med risk för levercancer. Profylax: vaccination, tre doser, rekommenderas till viss sjukvårdspersonal Postexpositionsprofylax helst inom 24 h (senast 48h) med immunglobulin och/eller vaccination
8 Profylax mot Hepatit B 17, AFS 2005:1 Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad för arbetstagarna erbjuda vaccination och andra medicinska förebyggande åtgärder och kontroller om arbetstagarna kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för skadlig exponering för smittämnen eller andra biologiska agens. Riskbedömning görs av verksamhetschef i samarbete med företagshälsovården
9 Profylax mot Hepatit B, forts. Rekommendationer för profylax mot hepatit B - Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition, Socialstyrelsen nr 2005-130-6 Yrkesgrupper med ökad risk hälso- och sjukvårdsvårdpersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna laborerande personal som analyserar blod eller andra kroppsvätskor som kan komma från HBsAg-positiva patienter tandvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer kriminalvårdspersonal och poliser med särskilt hög risk för att komma i kontakt med blod från smittförande personer vårdpersonal vid behandlingshem för narkotikamissbrukare ambulanspersonal
10 Hepatit C Ca 2.000 antikroppspositiva/år i Sverige 150-200 nysmittade, resten kroniska bärare Ca 50.000 svenskar är troligen HCV-positiva Sjukdom. Liknar hepatit B, men vanligen mildare symptom. 60-85% får kronisk infektion. 20-30% av dessa utvecklar levercirrhos inom 10-20 år med ökad risk för levercancer Inget vaccin eller postexpositionsprofylax finns Behandling med Interferon/Ribavirin Testning rekommenderas av dem som fått blodtransfusion 1965-1991
11 HIV Under perioden 1985-2012 har ca 10.500 fall av HIV anmälts i Sverige. Ca 6.000 av dessa lever idag i Sverige. 2011 anmäldes 465 nya fall Ingen ökning av antalet nysmittade i Sverige Drygt hälften är heterosexuell smitta 53 fall av AIDS Risk för smitta ca 0,3% vid inokulation Ökad risk vid djup stickskada med större blodmängd och patient i aktivt sjukdomsstadium Minskad risk om patienten är välbehandlad med låga eller inte påvisbara viruspartiklar i blodet
12 Årliga incidenser/100.000 personer av akut Hepatit B bland sjukvårdspersonal och befolkningen i Sverige Orsaker till högre incidenser före mitten på 1970- talet: Kunskapsbrist om smitta och smittvägar Brister i personligt skydd Inadekvat/riskabelt arbetssätt Dåliga eller obefintliga desinfektionsrutiner
13 Hepatit B och C, yrkesrelaterad smitta hos vårdpersonal, 1985-2012 Hepatit B Hepatit C Yrke 1985-1999 2000-2012 1990-1999 2000-2012 Läkare 6 0 2 0 Sjuksköterska 9 0 9 3 USK, biträde 3 0 3 2 Mentalvårdare 1 0 0 0 Barnmorska 0 0 0 0 Labpersonal 1 0 0 2 Tandläkare 4 0 0 0 Tandsköterska 2 0 0 0 Okänt 1 Totalt 26 0 14 8
14 Finns det risk för blodburen smitta med andra mikroorganismer, utan anrikning? Bakterier Mucobacterium tuberculosis Brucella species Francisella tularensis Parasiter Malaria Virus Viral haemorragisk feber (ex Ebola) SARS-CoV (svår akut respiratorisk sjukdom) MERS-CoV (Middle East respiratory syndrome)
15 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i varje vårdsituation Syftet är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta)
Förutsättningar för att uppnå syftet med basala hygienrutiner är att huden är hel naglarna är korta och att inte konstgjorda naglar eller nagellack används ringar, armband och armbandsur inte används örhängen, andra smycken och övriga föremål inte hänger ner i arbetsfältet långt hår och skägg fästs upp huvudduk fästs upp och eller stoppas in under klädseln, byts dagligen och tvättas i minst +60 C handkräm används för att förebygga torra och nariga händer Anders Samuelsson 16
17 I basala hygienrutiner ingår arbetskläder handdesinfektion handtvätt handskar skyddskläder stänkskydd andningsskydd
18 Arbetskläder ska vara kortärmade ska bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade ska endast användas på arbetsplatsen ska förvaras åtskilda från privata kläder och smutsiga arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivaren som även ansvarar för tvätt ska tvättas i minst +60 C
19 Handdesinfektion använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före patientkontakt och före rent arbete, även om du ska använda handskar efter patientkontakt, orent arbete och efter handskanvändning Odling efter tvål och vatten Odling efter handdesinfektion
20 Handtvätt tvätta händerna med flytande tvål då de är så smutsiga att det syns eller känns tvätta alltid händerna före handdesinfektion efter kontakt med patient med kräkning eller diarré torka ordentligt torrt med pappershandduk/torkpapper desinfektera därefter händerna
21 Handskar använd alltid handskar vid kontakt med eller risk för kontakt med blod, sekret, urin och avföring samt vid orent arbete kasta handskarna direkt efter användning byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma patient - berör inte omväxlande smutsigt och rent Använd alltid handsprit före och efter du tar på och av handskar
22 Skyddskläder använd engångs plastförkläde eller engångs skyddsrock vid direktkontakt med patienten eller patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål byt skyddskläder mellan olika vårdmoment, även hos samma patient - berör inte omväxlande smutsigt och rent
23 Stänkskydd använd heltäckande visir, munskydd klass IR eller IIR med visir alternativt munskydd klass IR eller IIR med skyddsglasögon vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet Visir, engångs Munskydd med visir Munskydd+skyddsglasögon
24 Andningsskydd använd andningsskydd av klass FFP3 vid vård av patient med infektion som kan spridas luftburet t ex smittsam och misstänkt smittsam lungtuberkulos kasta andningsskyddet direkt efter varje användning Öppen ventil Kondensskydd, täckt ventil
25 God mikrobiologisk praxis (1) AFS 2005:1 (AFS 2012:7) God mikrobiologisk praxis (inkluderar God hygienisk arbetsmiljöpraxis) innebär att: iaktta renlighet och god ordning, planera ditt arbete undvika ringar, armband, löst hängande hår och annat som kan försvåra god hygien och bidra till smittspridning inte äta, dricka, applicera kosmetika, använda tobaksvaror eller hantera livsmedel inom arbetsområdet inte munpipettera undvika bildning och spridning av aerosoler, spill och stänk Ta hand om spill på ett säkert sätt och desinfektera kontaminerat område, utspillt provmaterial torkas upp med papper alt engångsduk Bearbeta ytan med desinfektionsmedel med tensid Arbetsbänkar och apparatur ska rengöras och desinfekteras dagligen. Använd engångsduk använda de tekniska hjälpmedel som behövs för att undvika smitta, så långt möjligt undvika att använda vassa föremål,
26 God mikrobiologisk praxis (2) hantera vassa föremål, som varit i kontakt med smittämnen eller kroppsvätskor eller använts på människor eller djur, på ett säkert sätt och genast lägga dem i behållare avsedda för stickande/skärande avfall aldrig sätta tillbaka skyddshylsan på en kanyl eller ett annat vasst föremål som använts på människor eller djur eller som kommit i kontakt med smittämnen eller kroppsvätskor hantera kulturer i slutna kärl eller på annat sätt för att hindra spridning, använda skyddskläder inom, men inte utanför, arbetsområdet använda handskar om man riskerar att komma i kontakt med smittämnen eller kroppsvätskor tvätta, och/eller desinfektera, händerna efter avslutat arbete och efter att ha tagit av handskar ha rutiner för åtgärder vid oönskade händelser
27 EU-direktiv 2010/32/EU Tvingande direktiv som i Sverige ska vara implementerat 11 maj 2013 Ansvaret som arbetsgivare och arbetstagare har att undvika blodburen smitta tydliggörs Krav på en trygg arbetsmiljö mot blodburen smitta AFS 2005:1 (AFS 2012:7) 8a Om riskbedömningen i verksamheter som omfattas av 22 och 24 visar risk för stick- eller skärskador ska vassa föremål som är avsedda att användas på människor eller djur och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor vara försedda med en fungerande integrerad säkerhetsfunktion. Syftet är att minska risken för stick- och skärskador på användaren. Detta gäller om produkter med fungerande integrerade säkerhetsfunktioner finns framtagna för ändamålet och är tillgängliga på marknaden.
28 Slutligen, tänk alltid på att betrakta allt blod som smittsamt använda handskar vid risk för kontakt med blod och andra kroppsvätskor vid risk för stänk använda munskydd/skyddsglasögon eller visir planera ditt arbete, var lugn och metodisk använda stickskyddade produkter omedelbart lägga kanyler etc. punktionssäkra kärl
29 Laglig grund och mer kunskap hittar du lättast på www.vardhygien.nu Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2005:1 AFS 2012:7) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2007:19 (M), Socialstyrelsens föreskrifter Regionala föreskrifter, Basala hygienrutiner, HSF, Vårdhygien Stockholm version 2011-05-10 Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, SoSFS2005:26 Basala hygienrutiner och personalhygien, Vårdhandboken Smitta och smittspridning, Vårdhandboken