Två internationella och många publikevenemang!

RINGRAPPORT best in show MYDOG2 och BIS-2 mydog1: Helgens andra Best in Show vanns av Nicklas och Ingunn Solberg Erikssons segerrike och väl betitlade amerikanske salukihane, Multi Ch Shiraz California Dreamin'. BIS-domare: Birgitta Svarstad. best in show Mydog1 och BIS-2 Mydog2: Helgens första Best in Show-vinst gick till en skotsk terrier från Ryssland, Multi Ch Filisite Brash Celebration. Denna hane har en gedigen meritlista, bland annat var han BIS-2 på Crufts 2010. Hans ägare och uppfödare, Valentina Popova, använder sig av en liten laserlampa för att förstärka hundens vackra halslinje. BIS-domare Ann Ingram, Irland, var lyrisk över sin BIS-line-up. Det blir alltmer tydligt att det numera inte bara finns ett, utan två stora utställningsevenemang i Sverige. Malmö och Växjö får ursäkta, men när utställarna planerar årets äventyr är Stockholm Hundmässa och MyDOG de stående inslagen i deras utställningskalendrar, år efter år. TEXT: Anna-Lena Undén, foto: Per Undén Två internationella och många publikevenemang! När resor till andra utställningar ska väljas kan rasdomaren eller den egna hundens dagsform avgöra. Men när det gäller utställningarna i Stockholm och Göteborg har sådant underordnad betydelse. Man åker ändå. Chansar, även om domaren är fel och hunden ur kondition. Annars kan man till och med välja att lämna hunden hemma. Man åker för att träffa kompisar, insupa miljön, unna sig en lyxig weekend på hotell, äta gott och ha kul. Därmed är det lätt att dra slutsatsen att intresset för den här typen lite lyxigare upplevelseevenemang har ökat. Och visst, många unnar sig både Stockholm Hundmässa och MyDOG, men min uppfattning är att allt fler väljer antingen eller. Avstånd och väderlek spelar in Bland de som väljer mellan de två handlar det givetvis först och främst om geografi. I Stockholm finns förstås fler stockholmare och finnar. Medan MyDOG har överskott på göteborgare och norrmän. Under det gångna året tycker jag mig dock ha märkt ett allt tydligare ställningstagande för och emot det ena eller andra helt oberoende av tyckarnas hemvist. Bland de som väljer bort Stockholm nämns att det är för nära jul, eller att stan känns så stor och krånglig. Många säger även att på MyDOG känner de sig sedda och bekräftade som utställare, jämfört med Stockholm som bara satsar på finalringen och låter rasbedömningen hamna lite i skymundan. Bland de som väljer bort MyDOG finns förstås många som aldrig skulle ge upp Stockholm, eftersom det är tävlingsårets stora final och en viktig tradition. För dem är MyDOG bara en utställning i raden. Lyxigare visserligen, men alltför dyr. Och visst: MyDOG är inget billigt nöje. Inför årets upplaga av evenemanget ansåg även många av de trogna fansen att anmälningsavgifterna till utställningen var väl höga, trots att man hade samma avgifter som i fjol. Då införde man differentierade avgifter i tre nivåer, vilket innebär att den som har god framförhållning och anmäler tidigt kommer billigast undan, medan den som anmäler sent betalar den högsta avgiften. Framförhållning billigast Den här gången var man tvungen att anmäla två veckor tidigare för att få de lägre avgifterna. Det innebar att anmälan skulle vara betald tolv veckor före evenemanget om man ville komma undan med 375 kronor. De som anmälde flera hundar kunde även utnyttja flerhundsrabatten, som i år var 100 kronor per hund från tredje hunden. Om man väntade tills det var åtta veckor kvar kostade det 500 kronor per hund, medan de som avvaktade ytterligare en månad fick punga ut med 625 kronor. Som jämförelse kan nämnas att Stockholm Hundmässa hade två nivåer, där den låga avgiften var 395 kronor och gällde fram till sju veckor innan showen. Därefter kunde man anmäla under ytterligare två veckor, men då kostade det 445 kronor. MyDOGs mycket tidigarelagda deadlines irriterade många och framförallt ägarna av pälshundsraser. De ansåg det omöjligt att avgöra om deras hundar skulle vara i utställningskondition tre månader innan showen, så för dem var den lägsta avgiften aldrig något alternativ. Sannolikt bidrog detta till att deltagande på årets två MyDOG-utställningar minskade med 1.400 hundar och nu låg ungefär på samma nivå som 2009, då man alltså ännu inte hade infört det differentierade systemet, men höjde avgifterna från 375 till 440 kronor per hund. I år anades således en liknande utställarprotest. 84

Samtliga gruppvinnare finner du på www.hundsport.se BIS-3 MYDOG2 : Affenpinschern Ch Pizzirico v. Tani Kazari slutade som årets vinstrikaste grupp 2-hund 2010 och en åttonde plats i tävlan om Årets utställningshund. Uppfödd i Holland med svensk och brittiska ägare. BIS-4 MYDOG1 & BIS-5 MYDOG2 (OVAN): American akita-hanen Redwitch Adrenaline Junkie kom till Norge och sin nye ägare i höstas och redan på Norsk vinnare i november vann han sitt första BIG. BIS-3 mydog1 ( till vänster): Portugisiska vattenhunden Ch Robel Alexander The Great Aquatass, född i USA efter en svensk mamma och nu importerad till Norge. Han ställdes ut första gången i Skandinavien på Stockholm Hundmässa i december, där han visades av sin amerikanska uppfödare och vann BIG och BIS-3. BIS-5 MYDOG1 & BIS-4 MYDOG2 (TILL HÖGER): Mopshanen Ch Winsome's Gold Standard kom som ettåring över till Norge från USA och har redan under sitt första år nu vunnit flera grupplaceringar. Senast på Stockholm Hundmässa i december där han blev BIS-3. Arrangörerna kommer därför att se över om tidsfristerna kan justeras till nästa års evenemang. Men de i jämförelse med andra svenska utställningar höga avgifterna lär knappast bli lägre. Inomhus är dyrt Det har sagts åtskilliga gånger förut och med en dåres envishet upprepar jag det igen: Det är väldigt dyrt att arrangera inomhusutställningar och ingen oavsett om det är en kommersiell eller ideell aktör kan arrangera en verksamhet som går med förlust. Enstaka år med minus kan de största klara och giganter som Svenska Mässan kan stå pall flera år under en uppbyggnadsfas men på sikt är det ohållbart. Det är ingen mänsklig rättighet att få visa sin hund på en inomhusutställning. Den som vill göra det måste också vara beredd att betala vad det kostar. Naturligtvis vill ingen betala för mycket och det är ingenting som undertecknad uppmuntrar. Däremot förespråkar jag prismedvetenhet, att man förstår vad det verkligen kostar och utifrån det gör en bedömning om man anser det vara värt pengarna eller ej. Vad gäller det här evenemanget bör man minnas att Västra KK 2004 tvingades lägga ned sin utställning i hallarna för att man inte klarade av de höga kostnaderna. 2005 föddes därför en kompromiss som innebar att Svenska Mässan gick in som partner och 2006 arrangerades MyDOG för första gången. Väldigt förenklat sköter VKK utställningarna på evenemanget och de pengar som blir över av utställarnas anmälningsavgifter när domare, ringsekreterare och resultatregistrering etcetera har betalats går till Svenska Mässan som hyra. Den som kan sin matematik inser att den summan (efter indexuppräkning) inte blir särskilt mycket större än den var 2005 och evenemanget (som sagt) som tidigare år blev en brakförlust. Svenska Mässan kunde emellertid tänka sig att ta den förlusten då de hoppades kunna kompensera och så småningom till och med tjäna pengar på publikintäkterna. För att folk i tillräcklig omfattning skall betala för att titta på hundar krävs emellertid ett fullspäckat, snyggt och proffsigt evenemang samt omfattande annonsering, vilket naturligtvis också kostar pengar. Kort sagt går evenemanget alltjämt med viss förlust. Anledningen till att evenemanget fortfarande arrangeras är att Svenska Mässan vet att det tar tid att etablera nya publikmässor. Huruvida MyDOG kommer att finnas kvar i det längre perspektivet är således upp till såväl utställarna som alla andra med hundintressse. Intressant att notera var för övrigt att det var ovanligt många norska utställare på MyDOG i år och färre än annars på Stockholm Hundmässa. Detta märktes inte minst i gruppfinalerna. På MyDOG var ganska precis var fjärde grupplacerad hund från vårt rika grannland i väst. Är det möjligen så att norrmännen erövrar MyDOG bit för bit och att evenemanget så småningom blir Norges största utställning? Raka spåret på E4:an Nåväl. 3.806 respektive 3.542 hundar var hursomhelst anmälda till årets två internationella utställningar och båda evenemangen flöt förvånansvärt fint. På onsdagskvällen utfärdade nämligen SMHI klass 1-varning. Det skulle bli hårda vindar och kraftigt snöfall för större delen av landet. Märkligt nog fanns en smal varningsfri strimma diagonalt placerad på väderkartorna över landet. Som av en händelse följde denna E4:an från Stockholmsområdet via Fortsättning på nästa sida 85

RINGRAPPORT bästa AVELsgrupp mydog1+2 lördag och söndag: Engelsk cocker spanielhanen NordUCh Perchwater Like A Perfect Dreams avkommor utsågs till bästa avelsgrupp både lördag och söndag. På bilden lördagens domare Åke Cronander. 2XBIG-3 GRUPP 2 MYDOG1+2: Den norskägde sredniasiatskaja ovtjarka EUW&SEUCh Shudrat But Iz Klovi har med sina grupplaceringar på MyDOG sex dito i Sverige. Han är uppfödd i Ryssland bor i Norge och är vinstrik i Sverige. Ägare: B M Halvorsen, Norge. bästa avelsgrupp1 mydog1+2 torsdag och FREDAG Och bästa uppfödargrupp mydog1 torsdag: Kennel Tangetoppen hade en vinstrik helg på MyDOG. De vann bästa avelsgrupp båda dagarna, blev bästa uppfödargrupp ena dagen och tvåa den andra. Här ses de tillsammans med domare Henric Johansson. big-veteran mydog1 torsdag (nästa sida): Moa Persson såg sin vinnare i schäfertiken SF&SE UCh Yanda von der Kleinen Birke, ägare LE Larsson, Knutby. bästa UPPFödargrupp mydog1 LÖR: Kennel Badavi med ännu en av sina otroligt vinstrika grupper av saluki. Bästa uppfödar grupp mydog2: Fredagens bästa uppfödargrupp dömdes av Hans Almgren som utsåg schäfergruppen från kennel Av Quantas, Norge, till bästa grupp. bästa UPPFödar-grupp mydog2 SÖN: Till söndagens vinnande uppfödargrupp utsåg domare Fredrik Norgren gruppen med newfoundlandshundar från kennel Cayzencie's. Fortsättning från föregående sida Jönköping och därefter RV40 via Borås. Denna väg fungerade således mycket lägligt som en ovädersfri korridor genom landet för alla utställare som kom från det hållet. Värre var det för alla andra. Längs E20, såväl från Oslo som Malmö, uppgavs bilarna krypa fram. När den första utställningen öppnades på torsdagsmorgonen var det emellertid få som var försenade. Efter nästan två månaders vargavinter har väl de flesta utställare lärt sig att resor vid den här årstiden kan ta mycket lång tid. Bland de boende på mässhotellet, som stannade under hela evenemanget, måste dock en smått surrealistisk känsla ha infunnit sig när det var dags för hemfärd. Det var nämligen plötsligt vår i luften då ett lågtryck rullat in över Göteborg med flera plusgrader i släptåg. Värmen spred sig därefter åt nordväst, så för söndagens hemfarare åt det hållet väntade mycket hala vägar och en lång natt. Men inga allvarliga olyckor rapporterades dock. Berömvärd besiktning Överhuvudtaget inträffade ovanligt få incidenter under de fyra dagarna och stämningen var god och lättsam bland såväl utställare som arrangörer och publik. En starkt bidragande orsak till det var nog den mycket smidiga veterinärbesiktningen. Istället för att trängas ute på gångbron mellan parkeringshuset och mässan hade man i år placerat halvdussinet pulpeter i en vid halvcirkel innanför entrén. I varje pulpet stod ett par, tre rödklädda representanter från ett av stans djursjukhus och kontrollerade de anländande hundarnas vaccinationsintyg. Först därefter, utanför halvcirkeln, stod veterinärer och gjorde stickprovskontroller. På så vis blev det aldrig någon kö vid insläppet och utställarnas första kontakt med evenemanget blev väldigt positiv, vilket är enormt viktigt. Utställarnas upplevelser de allra första minuterna är avgörande för hur de kommer att uppfatta resten av dagen. Om första mötet är positivt tenderar man nämligen tolka även fortsättningen välvilligt. Är det däremot grinigt, trångt och struligt spelar det därefter ingen roll, om man så vinner Best In Show. Sedan vill ju jag gärna tro att vi göteborgare är lite extra gemytliga och att det smittar av sig, men egentligen var det nya året som bidrog till den lättsamma stämningen. Nytt år betyder ju, även för ofrälse, att man vänder blad. Fjolårets tävlingar är förbi, man börjar om, nytt läge, kanske nya hundar. Det får gå hur det vill. Det är prestigelöst och lättsamt. Den nakna sanningen Några som verkligen kände så var givetvis ägarna till fjolårets vinstrikaste hundar. De fem högst placerade fanns självklart på MyDOG då prisutdelningen i års-bästa-tävlingen sedvanligt skedde i finalringen på lördagen. Hur det gick kan läsas på annan plats. Här kan däremot avslöjas vad som dessförinnan hände i kulisserna, eller rättare sagt på mässhotellet, kort innan vinnaren korades. Där bodde vinnarna och efter vinnarlunchen gick Agneta Åström, som är en mycket tjusig kvinna i 60-årsåldern, till sitt rum för att bada sin foxterrier inför prisutdelningen. För att inte kläderna skall bli blöta tar hon av dem innan hunden åker i karet. Efter att hunden är badad skall den torkas och pysslas om. Därefter packar Agneta alla sina saker, fäller ihop trimbordet och baxar ut det i hotellkorridoren för att på så vis få mer plats i rummet. Det börjar bli bråttom nu. Snart ska prisutdelningen börja. Då händer det. På bråkdelen av en sekund slår rumsdörren igen och där står Agneta utelåst i korridoren. Iklädd endast trosor och en liten topp Jag fick ju panik just då inte så mycket för klädseln utan mer för att jag riskerade att missa ceremonin så jag knackade vildsint på varenda dörr på hela våningsplanet, men ingen öppnade. Agneta berättar därefter målande, smått generat och våldsamt fnissande hur hon stod där och först efter flera minuter och tusen tankar som öppnades en dörr. Där står en ung halvt påklädd man och tittade förvånat på Agneta som halvnaken tränger sig in genom dörren med samma beslutsamhet som en kamikazepilot på självmordsuppdrag. Telefonen, jag måste låna telefonen! Det var allt jag sa. Det var först när receptionisten var på väg upp med huvudnyckeln som den stackars killen fick en förklaring. Det var förresten den där norrmannen med den där gruppvinnande mopsen. Nä, usch va pinsamt, att jag alltid ska ställa till det, avslutade Agneta röd om kinderna och fortfarande fnissande. Så kul och lättsamt har vi det i Göteborg, och om någon undrar så har Ag- 86

Samtliga gruppvinnare finner du på www.hundsport.se despelarinsatserna bidrar säkert också till att teatern är så enormt uppskattad, inte minst av barnfamiljerna. big veteran mydog LÖRdag: Vanns av rhodesian ridgeback-hanen Multi Ch Emoyeni's Grand Zuberi, ägare T Gavling Olofstorp. neta givit mig tillstånd att återberätta historien. Visserligen först efter påtryckningar från Mikael och Fredrik Nilsson, men i alla fall big veteran mydog SÖNdag: 10,5- årige afghanhanen NordUCh Mandinah From Here To Eternity, ägare E Svensson, Åstorp. BIG-2 GRUPP 10 MYDOG1 & BIG3 MYDOG2: DK&SE UCh DKV10 Abica's Fling Tiger visades på MyDOG av den framgångsrika afghanhandlern Elisabeth Levén för ägaren M Nielsen, Danmark. big-veteran mydog2 FREdag: Multi Ch Thornapple O Brother har en fantastisk vinnarkarriär med sig i bagaget när han nu har trätt in i veteranåldern. Matte Anna-Lena Munkvall visade honom till Bästa veteran. Cesar ett dragplåster... Annat kul, som alla vi på mässan dessutom kunde se i realtid, var förstås alla uppvisningar, freestyle- och agilitytävlingarna, en rad café-seminarier och inte minst rasklubbstorget. Allra mest uppmärksamhet, såväl före som under och efter de fyra mässdagarna, rönte emellertid en charmig mexikan vid namn Cesar Millan. Han var på promotionturné inför de fem föreläsningar som han kommer att göra i Europa senare i vår och vad kunde då vara bättre än att besöka MyDOG? Två halvtimmes långa framträdanden i finalringen under lördagen skulle det bli, där han berättade om sin verksamhet, sin syn på hundar och framförallt om relationen mellan hund människa. Dessutom skulle han svara på frågor från publiken. Lördag förmiddag ringlade kön längre än någonsin utanför mässans huvudentré. 12.909 av evenemangets totalt 33.022 valde att besöka mässan just den här dagen. Golden retrieverringen som låg granne med finalringen hade flyttats, ty strax fylldes allt utrymme till minsta vrå, långt in mellan montrarna på tillbehörstorget av Cesar-fans och nyfikna. Folk hängde som klasar över rulltrappornas räcken till övre plan och det jubel som utbröt när moderatorn Anna Friberg presenterade tv-stjärnan lyfte nästan taket. Det var svårt att höra vad han sa och ännu svårare att få en skymt av honom om man inte istället riktade blicken mot storbildskärmen i taket, men han gjorde vad han kunde med situationen. Han var charmig, skojfrisk och försökte såväl berätta som svara pedagogiskt och uttömmande men kort, vilket är snudd på omöjligt när det gäller hans ämne. I synnerhet då frågorna var av så vitt skilda slag. Utan att på något vis jämföra Millans ämne med fysik så blev det ungefär som om en Nobelpristagare skulle förklara sin prisbelönta kosmologiska upptäckt och under samma halvtimme försöka svara på frågor om termodynamik, atom- och biofysik på ett trevligt och lättsamt sätt det blir antingen tämligen platt eller fullständigt obegripligt Men publiken jublade efter varje svar och replik, vilket fick undertecknad att BIG-3 GRUPP 3 MYDOG1: Yorkshireterrier-tiken Ch Ekspouzd Violet Wonder från Ryssland har svenska rötter, hennes farfarsfar heter Ch Debonaire's Mini Snob. BIG-2 GRUPP 9 MYDOG1: Papillonhanen Ch Gatchaman Of Royale Blache Jp är uppfödd i Japan och ägs av Yvonne Weber, kennel Nightfire, Tyskland. associera till någon typ av frikyrkomöte. Det viktiga var inte vad han sa. Det viktiga var att han var där. Samt att han efter sitt eftermiddagsframträdande generöst kramade så många fans som möjligt innan han eskorterades av några stadiga säkerhetsvakter till ytterligare ett halvdussin presskonferenser. Det är så det är med superstjärnor. Även i hundvärlden. Mer om Millan i en separat artikel. liksom Hundteatern En annan mycket välbesökt show på MyDOG var sedvanligt Hundteatern i finalringen. Den hade snudd på lika stor publik som Cesar Millan, så egentligen lockade den nästan dubbelt så många då de hade en föreställning per dag. I år var det Snövit och de sju dvärgarna på repertoaren och som vanligt var det hundar i alla roller och Galenskaparen Jan Rippe berättare. Storyn var välkänd för de flesta och jag tror att det, i kombination med att skådespelarna så uppenbart är vanliga, älskade familjehundar och inga perfekt dresserade cirkusdjur, är hemligheten bakom succén. Jan Rippes underfundiga och ofta komiska kommentarer när han bistår de stumma och ibland lite otydliga skå- Familjevänligt rasklubbstorg Det i år rekordstora rasklubbstorget är ett annat uppskattat tillhåll för just barnfamiljerna. I år var det 65 klubbar på plats som representerade över 100 raser och rasvarianter i de kreativt dekorerade montrarna. På söndagen utsåg en jury sedvanligt den monter som de ansåg vara bäst. I år fick Schnauzer- och Dvärgschnauzerringarna dela på första priset och 2.500 kronor då de hade monter tillsammans. Den hade designats av Eva Arnell, Renée Östrand och Christina Ling- Larsson i en ren och färgmatchad utformning. Allt i montern var svart, silver, vitt eller peppar & salt, precis som de flitigt förekommande visningshundarna som ofta byttes ut för att inte bli alltför uttröttade. Något som juryn påpekade att man uppskattade. De stora plexiskyltarna där rasernas namn stod tydligt gav ytterligare pluspoäng. Det är jättekul att vi vann och jättekul att vara här. Vi har försökt att uppskatta hur många som har besökt vår monter och vi tror att det rör sig om minst 300 per dag som har ställt frågor och fått med sig vårt informationsmaterial, berättade Renée Östrand. Andra pris i montertävlingen gick till fjolårets vinnare Phalènesällskapet. Som tredjepristagare utsågs Schipperkeringen med en monter med tydlig anknytning till rasens hemland och ursprungliga arbetsmiljö som holländsk skeppshund. Ewa Stranne hade inrett och en av de enkla men mycket fiffiga attiraljerna var de lösa sjömanskragar som monterpersonalen hade. De kunde lätt lämnas över till nästa skift och gjorde det lätt för besökarna att hitta rätt person att fråga om schipperke i folkmyllret. Kragarna bars förstås även av dem som deltog i rasparaden som genomfördes i stora ringen en gång per dag. Prova på-hundsporter Ett helt nytt inslag på årets evenemang var en ring där besökarna kunde prova på olika hundsporter. Det var Svenska Brukshundklubben och ungdomar från August Kobb Naturbruksgymnasium som bistod där och visade exempel på såväl rallylydnad, tävlingslydnad som agility och freestyle. En annan nyhet var att man i år hade flyttat rastplatsen från det centrala läget mitt på mässans norra långsida lite längre västerut. Om hundägarna hade kunnat gå ut på samma ställe som tidigare för att därefter gå de 50 metrarna västerut hade det inte varit några problem. Men eftersom sträckan skulle avverkas inomhus till en annan dörr, blev det genast mycket krångligare. Då var man nämligen tvungen att passera café-scenen och ta sig en bra bit in på rasklubbtorget och i dessa trakter var det ständigt väldigt mycket folk och därmed svårforcerat. Jobbigast var detta givetvis för de utställare som hade sin ring på övre plan. Fortsättning på nästa sida 87

RINGRAPPORT Fortsättning från föregående sida Det tog väldigt lång tid för dem att ta sig till rastplatsen. Även utställare i ringarna närmast parkeringshuset tyckte att det var jobbigt och gissningsvis rastades därför några av deras hundar först inför hemfärden i parkeringshuset. Detta gjorde att min annars alltid positiva vän Mats, som jobbar i den stora matvaruaffären i huset, plötsligt svor över alla hundägare och var mycket förgrymmad över den skit som kundvagnarna nu drog in i butiken. BLÅ/GULA HUND mydog1: Till första dagens bästa blågula valde norske domaren Terje Lindström den dansksvenska gårdshunden. Bästa juniorhandler torsdag: Årets första JH-vinnare blev Vilhelmina Wallén med en parson russell terrier. JH- Domare Emelie Karlsson. bästa Juniorhandler FREDAG: Domare Christel Collowin Elmberg fann sin vinnare i Sandra Norén Wallin med amerikansk cocker spaniel. Enkelt och stilrent Nå, utöver det fanns som sagt inte mycket att anmärka på. Till och med domarna var ju på plats, vilket absolut inte är någon självklarhet denna lynniga vargavinter. I stora ringen inför finaltävlingarna var det fullt vid domarbordet trots att det i år hade blivit betydligt längre då det hade fått en ny placering längs ringens långsida mittemot den stora läktaren. Nytt för i år var även att man hissade ned ett glest draperi bestående av tunna, vita stavar vid den av ringens kortsidor som är mitt emot den lilla läktaren. Framför draperiet fanns en lång prispall där blomsteruppsättningar markerade de olika platserna. Det hela var enkelt och stilrent. Möjligen blev det lite trångt för de största hundarna och uppfödargrupperna, men det var snyggt och allra snyggast blev det förstås när respektive utställnings fem vackraste hundar slutligen stod uppställda där. Ty, vilka hundar det var i årets finaler. Flera av dem tillhör världseliten. bästa BLÅ/GULA HUND mydog2: Åke Cronander valde även han en dansksvensk gårdshund till vinnare av detta pris. Bästa juniorhandler LÖRDAG: Till tredje dagens JH-vinnare utsåg Emelie Karlsson Pernilla Lindström med saluki. bästa Juniorhandler SÖNDAG: Söndagens juniorhandlingsvinnare blev Sara Cansund med samojedhund. 2 X Best in Show På den första utställningen var tre av dem födda i USA, två av dem var norskägda och den tredje svenskägd, ytterligare en av de fem var norskägd men född i Storbritannen och vinnaren, den skotska terriern som bland annat sågs som BIS-2 på Crufts 2010, Multi Ch Filisite Brash Celebration, är såväl uppfödd som ägd av Valentina Popova i Ryssland. Efter den andra utställningens Best In Show-final, var fyra av lördagens BISfinalister tillbaka på prispallsplats men ordningen var nu en annan. Ny i gänget var den lilla affenpinschern, som är född i Nederländerna men ägs av svenska Veronica Lange. Vinnare var Nicklas och Ingunn Solberg Erikssons saluki som som bytt plats med skotten. Det var Årets utställningshund 2009, BIS-2 på World Challenge 2009 och BIS på Europavinnarutställningen i fjol, MultiCh Shiraz California Dreamin' som var Best In Show. Därmed var MyDOG slut för i år och jag tror att det var fler än jag som insåg med tacksamhet att det var hela två månader kvar till Malmöutställningen. Efter fyra dagars spring i mässhallarna var man nämligen ordentligt trött i fötterna hur trevligt det än hade varit. BÄSTA VALP1 torsdag: Bostonterriertiken Rde Boyz' America vann bästa valp. Uppf. och äg. T Ylikylä, Djurhamn. BÄSTA VALP FREDAG: Domare Åke Cronander valde den lilla franska bulldoggvalpen Torparinnans Tös Hilda att bli dagens bästa valp. BIG-4 GRUPP 10 mydog2: N&SE UCh Veredon Vanilla Ranger Windwalker, engelsk import till Norge. Ägare Åge Gjetnes (bilden) och A & K Weirud. BÄSTA VALP SÖNDAG (TILL HÖGER): Domare Jahn Stääv såg sin bästa valp i golden retriever-hanen Floprym James Bond, uppf. och ägare A Strand, Hindås. BÄSTA VALP LÖRDAG : Domare Ann- Christin Johansson såg sin bästa valp i dvärgschnauzer-tiken Mac Link's Kick And Run, uppfödare och ägare S Andreasson Weiszbach, Pixbo. BIG-4 GRUPP 6 mydog1: Danskimporterade beaglehanen DK J Ch Dynamic Flyers Posh fick en hedrande fjärdeplacering. Här tillsammans med sin ägare B Neumann, Dösjebro. 88

Samtliga gruppvinnare finner du på www.hundsport.se BIG-2 GRUPP 2 MYDOG1: Pulin Cordmaker Hurdy Gurdy, har flera BIS- och BIG-placeringar. Årets Hund-2a i Danmark 2009. BIG-2 GRUPP 5 mydog2: Bedarra Cold Paws Warm Heart, vinner stort på sin första officiella utstälning. BIG-2 GRUPP 7 mydog2 : Korthårig vorsteh-tiken Wingmark's Cinta ägs av B Thorlin och P Sunebring, Tostared. BIG-3 GRUPP 4 mydog2: Multi Ch Wervests Win, äg V Vestby, Norge, är en flitig gäst på svenska utställningar. BIG-4 GRUPP 8 mydog2 (bilden till vänster): NordUCh LineSam Someone To Hug vann BIR båda dagarna och grupplacering den ena dagen. BIG-3 GRUPP 9 mydog2: Vinstrike lhasa apsohanen Multi Ch Whisborne Ferrari med sin uppfödare och ägare A Ulltveit-Moe, Glanshammar. vinnare av Bästa rasklubbsmonter: Vanns av Dvärgschnauzer och Schnauzer- montern. Som god tvåa kom montern för Phalenesällskapet och på tredjeplats Svenska Schipperkeringen. Bo Bengtsons nya bok som ingen whippetvän kan vara utan! Rasauktoriteten Bo Bengtson ser på whippet i Dåtid, Nutid och Framtid jorden runt i denna rykande färska bok. Extra generöst format (A4+) men mycket mer än bara en vacker coffetablebook. Här finner du detaljrika kapitel om rasens utveckling från tidigt 1800-tal fram till 2000-talets första år. Utställningssporten runt världens alla hörn belyses ingående, liksom coursing och racing. Ett eget kapitel om whippets i Skandinavien samt specialkapitel med djupgående hälsoaspekter och the multipurpose whippet, under medverkan av Lisa Costello, DVM. Boken avslutas med Bo s hög-intressanta personliga minnen En uppfödares historia. OBS! Boken är på (lättläst) engelska. I lager nu 350 sidor 300 bilder Beställ genast! PRIS ENDAST 325:- MBF Bokförlag, Box 141, 161 26 Bromma. Telefon: 08-25 64 78. Fax: 08-80 85 95. www.mbforlag.se 89