Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd Jämtlands Läns Landsting Nio föräldraråd Föräldra- Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård, Jämtlands län, Emma Knutsson & Lisa Fröst Björnsdotter, leg. psykologer, augusti 2009. Reviderad februari 2011. Reviderad 2014 av Lisa Fröst Björnsdotter & Linda Petersson, leg. psykologer.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 1 Nio föräldraråd 1. Sänk tempot låt barnet styra 2. Arbeta för en god relation till ditt barn 3. Var här och nu 4. Vårda förhållandet bekräfta varandra 5. Prata om och dela närhet, ömhet och sex 6. Kom överens om arbetsfördelningen 7. Sov när ni kan avlös varandra 8. Skapa utrymme för egen tid 9. Dela föräldraledigheten
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 2 Nio föräldraråd Följande nio föräldraråd är formulerade utifrån ett genus-, jämställdhets- samt jämlikhetsperspektiv. Råden är tänkta att användas av personal inom mödrabarnhälsovården (MHV) och barnhälsovården (BHV) som utgångspunkt i samtal med föräldrar under graviditeten och barnets första år. Syftet med råden är att sätta barnets bästa i fokus, samtidigt som föräldraskapets gemensamma glädje, ansvar och skyldigheter poängteras. För var och en av de nio punkterna redovisas syftet med punkten, diskussionsfrågor, bakgrund, aktuell forskning samt förslag på övningar. Syftet, bakgrunden och forskningen är tänkta som information och inspiration till er som professionella när ni pratar om dessa frågor i gruppen. Till informationen finns källhänvisningar, detta för att ni vid frågor ska kunna hänvisa till källan, eller själva läsa vidare om ni vill fördjupa er ytterligare. Diskussionsfrågorna är anpassade till MHV respektive BHV och är gjorda för att diskuteras i föräldragrupperna. Övningarna är tänkta att användas i föräldragrupperna för att underlätta diskussionerna. I vissa fall hänvisar vi till övningar som redan finns i Z-modellen, föräldrastödsmodellen för MHV och BHV i Jämtlands län. Längst bak i dokumentet finns ett papper med råden samt diskussionsfrågor som man kan ge ut till föräldrarna så att de kan ta hem och fortsätta diskutera hemma. Genus och föräldraskap. Det finns i samhället starka föreställningar om hur män och kvinnor ska vara som föräldrar, man kan uttrycka det som att föräldraskapet är starkt bekönat. Med det menas att samhället har olika förväntningar på mammor och pappor, liksom mammor och pappor har olika förväntningar på sig själva. I föräldraskapet innebär det att mammor ofta ses på, och ser sig själva som den primära vårdnadsgivaren, den som har huvudansvaret, medan pappan blir en andrahandsförälder vars huvudsakliga uppgift är att försörja familjen samt stötta mamman. Det innebär att kvinnor får bekräftelse som mammor, de blir sedda och uppskattade när de gör så som samhället förväntar sig av dem, medan män i högre utsträckning blir bekräftade i sin yrkesroll. I praktiken innebär det att vi i föräldraskapet förutsätter att mammor tar föräldraledigt, har koll på barnets kläder, etc., medan vi har betydligt mindre krav på vad en pappa ska klara av. Nackdelen med det här, är att mammor ofta känner dåligt samvete för att de inte är tillräckligt bra mammor trots allt de gör som föräldrar, och ofta tar på sig mer ansvar. Detta samtidigt som risken finns att barn inte har nära, trygga relationer till sina föräldrar i och med att pappan inte i samma utsträckning har vardagsansvar för barnen. Motsatsen till detta är att föräldrar ses som lika viktiga och självklara för sina barn, oavsett kön. Med de här råden vill vi främja ett tilltal till föräldrar där båda ses som lika självklara och viktiga. Jämställt föräldraskap innebär delat ansvar där föräldrar har samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet oavsett kön. Anledningen till att detta är viktigt är framförallt att det är tryggt för barnet att ha en nära relation till sina föräldrar, oavsett familjekonstellation.. Men även då det ses ha en positiv påverkan på jämställdheten i samhället. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oberoende av kön, etnicitet, sexuell läggning, socioekonomisk status etc. I vårt samhälle utgår vi ofta från en vit heteronormativitet när vi pratar om föräldraskap, vilket kan göra att andra grupper känner sig uteslutna eller diskriminerade. Idag känner många som definierar sig inom Homosexuell, bisexuell, transperson och queer (HBTQ), diskriminerade i samhället, då inte minst inom
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 3 vården. En strävan i utformandet av råden är ett inkluderande tilltal där alla sorters föräldraskap är tänkta att få plats. De allra flesta människor vill leva i jämställda förhållanden, men i praktiken är det svårt att få till. Jämställdhet kräver att man diskuterar och förhandlar hemma, speciellt viktigt blir detta när man får barn. Målsättningen med råden är att bidra med kunskap så att föräldrar kan ta genomtänkta beslut för barnet och dem själva, beslut som utgår från dem som individer och de förutsättningar just deras familj har. Blivande och nyblivna föräldrar befinner sig i en fas i livet där nya mönster tar form, vad vi inom MHV och BHV förmedlar spelar stor roll för de beslut de fattar. Vi har därför en unik position och möjlighet att påverka detta. Ett sådant förhållningssätt förutsätter kunskap kring genus och föräldraskap. Det är även viktigt att tillsammans med sina kollegor ha reflekterat över sina egna värderingar och sitt bemötande. Dessa nio föräldraråd är tänkt att vara en hjälp i detta, men förutsätter också fortbildning inom Genus- och HBTQ-frågor samt reflektionstid.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 4 1. Sänk tempot - låt barnet styra Syfte: Sätta det väntade och det nyfödda barnets behov i fokus. Diskussionsfrågor: MHV: Hur är tempot i mitt liv just nu? Vems behov styr? Hur tror jag detta kommer att förändras när barnet kommit? Hur kommer mitt barns behov att se ut de första tre månaderna? BHV: Hur är tempot i mitt liv just nu? Vems behov styr mitt liv just nu? Vad tror jag att mitt barn/mina barn kommer att ha för behov framöver? Hur ser mina behov ut? Bakgrund: Att vänta barn är för många en stor glädje och också en stor omställning. Redan under graviditeten anpassar sig föräldrar till barnets behov av t ex näring och lugn, något som är viktigt för barnets utveckling under fosterstadiet. När barnet sedan föds har det behov av närhet, mat och att någon närstående svarar på dess signaler. Små barn kan inte vänta, det är här och nu som gäller, och man kan inte skämma bort små barn. Vad gäller stimulans räcker det egentligen att titta på föräldrarna. Barn är väldigt olika redan från början och som förälder får man anpassa sig till det. Det är också olika vad föräldrar har för behov av stimulans den första tiden. En del vill bara vara hemma med barnet, andra kan snabbt bli rastlösa. Det är ok att som förälder att ha egna behov. Det finns inget rätt sätt att vara förälder på. Första tiden efter att barnet har kommit är en lära känna period - att lära känna barnet, lära känna sig själv som förälder och att lära känna den andra som förälder. Delat ansvar ger trygghet och skapar goda förutsättningar för hela familjen. Forskning: Människobarnets överlevnad och känsla av trygghet är beroende av att en vuxen värmer, matar och beskyddar det. Omsorgsgivaren behöver också svara tillräckligt lyhört och förutsägbart på barnets signaler. Under de första veckorna använder barnet alla sina sinnesmodaliteter för att lära känna sin omgivning och de personer som ständigt återkommer (Broberg, Risholm Mothander, Granqvist & Ivarsson,2009). Prematura barn som får mycket kroppskontakt har lättare att reglera sömn-vakenhet, är mindre ledsna och stressade och har senare mer utforskande beteenden (Feldman, Weller, Sirota, & Eidelman, 2002). Det hjälper också barnet att knyta an till föräldrarna (Dodd, 2005). Barn föds med olika temperament och det är en utmaning för föräldrarna att lära känna just sitt barn och hitta ett sätt att vara tillsammans som passar både barn och föräldrar. Pigga barn kan man behöva hjälpa att komma till ro
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 5 och de lugna barnen behöver fångas de stunder då de är vakna och aktiva (Bergström, 2013). Hur mycket man jobbar påverkar möjligheten att anpassa sig till barnets behov. SCB s tidsanvändningsundersökning visar att kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket, sett över veckans alla dagar. Män får i större utsträckning betalt för sitt arbete än kvinnor, som lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Kvinnor har under de senaste 20 åren minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn. Under samma period har männen ökat sitt obetalda arbete med 8 minuter. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna och var tionde sysselsatt man arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och av det yngsta barnets ålder, medan mäns arbetstid inte påverkas av detta Småbarnsföräldrarnas tid för obetalt arbete är stor jämfört med andra grupper, mammor ca 40 timmar i veckan, pappor ca 32 timmar i veckan (SCB, 2013). Observera: Viktigt att poängtera den kroppsliga närheten som båda kan ge. Prata om amning utan att stressa, och om hur de som inte ammar kan skapa fysisk närhet till barnet. Förslag på övningar: MHV: Avslappningsövning ex kroppsscanning Vad behöver göras-lista inför förlossningen, vem gör vad? BHV: Spädbarnsmassage för den som inte är hemma med barnet
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 6 2. Arbeta för en god relation till ditt barn Syfte: Uppmärksamma varje förälders eget ansvar för relationen till sitt barn. Diskussionsfrågor: MHV: Hur får jag en bra relation till barnet i magen? Vad tror jag kan hjälpa mig att ha en god relation till barnet i magen? Vad tror jag kan försvåra för mig att ha en god relation till mitt väntade barn? Vilka är fördelarna med att ha en god relation till mitt väntade barn? På kort sikt/ på lång sikt? För mig/för barnet? BHV: Hur får jag en bra relation till mitt barn? Vad hjälper mig att ha en god relation till mitt barn? Vad försvårar för mig att ha en god relation till mitt barn? Vilka är fördelarna med att ha en god relation till mitt barn? På kort sikt/på lång sikt? För mig/för barnet? Bakgrund: Blivande föräldrar skapar en relation till barnet i magen tidigt under graviditeten, något som är en viktig del av föräldraförberedelsen. Barn som har trygga anknytningar till sina föräldrar utvecklas mer positivt och har en bättre psykisk hälsa som vuxna. Att växa upp under trygga och goda förutsättningar är inte avhängigt huruvida barnet växer upp med sam- eller olikkönade föräldrar. Barnets anknytningssystem har en hierarkisk uppbyggnad där den som sköter om barnet mest är den som blir viktigast. Denna hierarki kan ändras under tiden men för att få den stora glädjen att få en nära relation till ett barn krävs det att man tillbringar tid med barnet. För små barn är det kvantitet som gäller när det handlar om tid. Barn har förmåga att knyta an till flera personer samtidigt och blir tryggare av att ha flera nära relationer. Barnet har rätt till nära och trygga relationer till sina föräldrar oavsett om man bor ihop eller ej. Att båda engagerar sig i barnet kan också leda till att vuxenrelationen stärks och att de får en ökad förståelse för varandra. Båda får då möjligheten att utveckla självförtroende i föräldrarollen och att känna sig kapabla och viktiga som föräldrar. Forskning: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvaret för barnets uppfostran. I artikel 18:1 står: Konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i första rummet. Anknytning handlar om att den vuxne ska utgöra en bas som barnet kan utforska ifrån och en trygghet att återvända till när fara hotar (Bolwby, 1988). För att en trygg
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 7 anknytning ska utvecklas behöver den vuxne vara lyhörd för barnets signaler och svara på dem. För att bli en god anknytningsperson behöver man tillbringa tid med barnet och träna på att läsa dess signaler (Broberg et al., 2009). Barn har en medfödd förmåga att söka inlärningssituationer och socialt samspel. Redan under första veckan reagerar barnet och känner igen vårdnadshavarens lukt och röst. Vid bara några veckors ålder ser de skillnad mellan olika människor och visar att de föredrar dem som de känner igen. De bygger också vid denna ålder upp förväntningar på samspelet. Spädbarn kan ofta visa besvikelse om ett ansikte de möter inte kommunicerar med dem (Bergström, 2013). Det gäller att ha en nära kontinuerlig relation med barnet för att en trygg anknytning ska formas. Barn har förmågan att knyta an till flera personer samtidigt och det är tryggt för barnet att ha några få, nära personer som känns välbekanta och kan trösta. Det krävs då att barnet har tillgång till båda föräldrarna under stor del av sin vakna tid då spädbarns minnesfunktioner är mindre utvecklade. Detta också med tanke på hur mycket av barnets tid vid denna ålder som går åt till mat och sömn (Hwang & Wickberg, 2001). Barn utvecklar parallella anknytningar till sina vårdnadshavare, snarare än att först utveckla anknytning till den ene och sedan till den andre. Man kan alltså utgå ifrån att barnet utvecklar relationsspecifika anknytningar till båda föräldrarna utifrån hur relationen till respektive förälder utvecklats (Broberg et al., 2009). Det finns inget stöd för biologiska skillnader i förmågan att vara anknytningsperson, dvs. förmågan att kunna läsa av sitt barns behov är något som både män och kvinnor har i lika hög utsträckning, män och kvinnor reagerar fysiologiskt likadant på spädbarns gråt (Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, & Ivarsson, 2006). Ett tidigt nära band till barnet påverkar föräldrarnas vilja och behov av att upprätthålla en nära och ansvartagande relation gentemot barnet under hela dess uppväxt (Duvander & Jans, 2009). Barnets psykiska hälsa och sociala anpassning främjas av att ha flera nära personer som är engagerade i dem (Sarkadi, Kristiansson, & Bremberg, 2004). På vardagar tillbringar papporna cirka 2 timmar mindre med barnen än mammorna, något som till stor del beror på att papporna ägna mer tid åt förvärvsarbete. På veckosluten då papporna och mammorna ägnar i stort lika mycket tid åt förvärvsarbete tillbringar papporna närmare 1,5 timme mindre med barnen än mammorna. När det gäller skillnader mellan barnens kön kan bl.a. noteras att familjer med endast flickor tillbringar mammorna i genomsnitt drygt 3 timmar mer per dygn med barnen än vad papporna gör (Dahl, Sonnerby & Järvklo, 2014). Barn i regnbågsfamiljer växer upp under minst lika gynnsamma förhållanden som andra barn. Det finns idag forskning som tyder på att barn med samkönade föräldrar tom. har bättre hälsa. (Anderssen, Amlie, & Ytterøy, 2002., Biblarz & Stacey, 2010., Gartrell, & Bos (2010)., Crouch, Waters, McNail, Power & Davis (2014). Observera: För barnet finns bara här och nu, ju tidigare man kommer in som förälder desto bättre är det. Undvik att hamna i att män och kvinnor kompletterar varandra - ett sådant resonemang förstärker skillnader mellan könen och bidrar i förlängningen till att mamman blir första förälder med huvudansvar. Föräldrar, som individer, kan komplettera och stötta varandra. Viktigt att poängtera att var och en är ansvarig för den egna relationen till barnet.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 8 Förslag på övningar: MHV: Visa ultraljudsbilden. Föräldrarna får berätta kring sina upplevelser av ultraljudet. BHV: Mindmap; vad behöver ert barn för att må gott? (se Z-modellen, träff 8)
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 9 3. Var här och nu Syfte: Att uppmuntra föräldrar till balans i arbetsfördelningen så att båda kan vara i nuet och därmed se barnet. Diskussionsfrågor: MHV: Vad behöver jag för att kunna fokusera på barnet i magen? Vad kommer jag behöva för att kunna vara här och nu med barnet sedan det fötts? Vad tror jag att jag/ min partner behöver för att kunna fokusera på barnet i magen? Vad tror jag att min partner kommer att behöva för att kunna vara här och nu med barnet sedan det fötts? Hur kan vi underlätta för varandra nu och hur kan vi kan underlätta för varandra när barnet har kommit? BHV: Vad behöver jag för att kunna vara här och nu med barnet? Vad tror jag att min partner behöver för att kunna vara här och nu med barnet? Hur kan vi underlätta för varandra? Vad kommer jag behöva för att vara här och nu när föräldraledigheten är slut? Bakgrund: Att vara här och nu underlättar möjligheten att kunna glädjas åt graviditeten och åt sitt barn och dess framsteg. Stress och utmattning försvårar möjligheten att vara här och nu. Det är därför viktigt att ha en balans i arbetsfördelningen. Forskning: I vårt samhälle ses kvinnor fortfarande i hög utsträckning som förstahandsföräldrar medan män ses som mer som ett stöd till mamman, detta gör att vi ställer olika krav på föräldrar, beroende på kön, där huvudansvaret för barn läggs på mamman (Elvin- Nowak, 2011). Bland unga vuxna tycker tre av fyra att båda föräldrarna bör förvärvsarbeta lika mycket samt dela jämt på hemarbete och skötsel av barn. Kvinnor tycker generellt att detta är viktigare än männen. 80% av kvinnorna har jämställdhet som ideal, men endast hälften säger sig dela hushållsarbetet lika i praktiken. (Bernhardt, 2005). I endast 8 % av svenska par gör mannen hälften eller mer av det totala hushållsarbetet (Nilsson, 2008). Småbarnsmammor står för den huvudsakliga omsorgen av små barn, däremot leker barnen nästan lika mycket med papporna som med mammorna (SCB, 2003). Kvinnor ägnar dubbelt så mycket tid som män till hushållsarbete. Mest ojämställt är fördelningen av tvätten. Skillnaderna ökar när paret får barn (SCB, 2003). Om mannen och kvinnan i en tvåförsörjarfamilj delar på familjeansvaret gynnas parförhållandet. Jämställda familjer skaffar fler barn, och verkar stabilare (Oláh, 2002). Friskfaktorer för föräldrarna under småbarnsperioden är fysisk träning, minskad stress, avslappningsövningar av något slag, god sömn, regelbundna måltider och att sätta ord
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 10 på känslor (Hwang & Wickberg, 2003). Detta påverkar i sin tur barnets mående positivt. Observera: Om bara en förälder är där är det viktigt att omformulera frågorna så att föräldern pratar om sig själv, inte om den andra. Undvik att hamna i att män och kvinnor kompletterar varandra. Uppmuntra dem istället att uttrycka vad de behöver för att kunna vara här och nu med sitt barn. Förslag på övningar: MHV: BHV: Kortare mindfulnessövning, t.ex. kroppsscanning 5-10 min. Diskutera, hur kan ni som föräldrar kan få egentid med bara barnet, dvs., närvaro med barnet utan t.ex. mobil och annat som kan hindra uppmärksamheten gentemot barnet.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 11 4. Vårda förhållandet bekräfta varandra Syfte: En bra relation mellan föräldrarna är viktig för barnets psykiska hälsa. Diskussionsfrågor: MHV: Hur visar jag min partner kärlek? Hur uttrycker jag känslor? Hur tar vi hand om vårt förhållande under graviditeten? Hur kommer vår relation att förändras när vi blivit föräldrar? BHV: Hur visar jag min partner kärlek? Hur uttrycker jag känslor? Hur tar vi hand om vårt förhållande? Hur har vår relation förändrats sedan vi blivit föräldrar? Bakgrund: Att vänta barn och att bli förälder innebär för många en tid av glädje, kaos och omställning. Många beskriver att relationen förändras, ofta kan det innebära fler konflikter samtidigt som man kan komma varandra närmare. Samtidigt rapporterar många par en minskad tillfredställelse när det gäller parrelationen. En bra parrelation är ett gott skydd mot psykisk ohälsa för hela familjen. Att kunna prata om problemen och bekräfta det som är positivt är ett av de bästa sätten att ta hand om sin relation. Forskning: Många par rapporterar en minskning i tillfredställelsen när det gäller parrelationen efter det att de har fått barn, speciellt kvinnorna (Shapiro, Gottman, & Carrére, 2000). Forskning visar att det finns fem faktorer som kan påverka relationen negativt i samband med barnafödande: 1) En mer traditionell fördelning av hushållsuppgifter. 2) Minskad tid för kommunikation. 3) Minskad inkomst. 4) Minskad tid och kvalitet när det gäller vi-tid. 5) Sexuella problem. (Petch & Halfoord, 2008). Faktorer som visat sig öka sannolikheten för att paret ska vara nöjda med relationen är att man utrycker ömhet mot varandra och är uppmärksamma på varandra och relationen (Shapiro, Gottman, & Carrére, 2000). Forskning visar att par i mycket liten utsträckning förhandlar om arbetsfördelningen i hemmet. Par som förhandlar lever mer jämställt och separerar mer sällan (Evertsson & Nyman, 2008). Att som professionell prata om den stora omställning det innebär för parrelationen att bli förälder med båda föräldrarna är något som forskningen visat har betydelse (Petch & Halford, 2008). Observera: När man pratar om parrelationer är det lätt att hamna i att män och kvinnor är olika. Det är viktigt att nyansera diskussionen - vi är alla olika som människor och därmed i hur vi hanterar relationer. Som ensamstående kan man fundera på hur jag får bekräftelse och hur jag kan ta hand om mig själv.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 12 Förslag på övningar: MHV och BHV: Bekräftelseövning (se Z-modellen träff 5) Styrkekort där föräldrarna får välja varsitt och använda det för att beskriva en positiv egenskap hos sin partner eller någon annan som står/ kommer att stå barnet nära. Detta kan göras i mindre grupp och/ eller parvis (se Z-modellen träff 5).
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 13 5. Prata om och dela närhet, ömhet och sex Syfte: Bra samliv för båda på bådas villkor. Diskussionsfrågor: MHV: Hur tillfredsställs mina och eventuell partners behov av närhet, ömhet och sex idag? Hur tror jag att vårt samliv kommer att förändras sedan vi fått barn? Hur pratar vi om närhet, ömhet och sex? BHV: Hur tillfredsställs mina och eventuell partners behov av närhet, ömhet och sex? Hur har vårt sexliv förändrats sedan vi fått barn? Hur pratar vi om närhet, ömhet och sex? Bakgrund: I samhället pratas det ibland om att graviditet och småbarnstid innebär mindre intimitet och sex. Detta stämmer in på en del, men inte på alla. För många innebär föräldraskapet att man som par kommer varandra närmare, något som kan motverka att det känns negativt om man har mindre sex under en period. Det finns många föreställningar när det gäller sex, kopplat till kön, där mannen ses som någon som ska ha lust jämt, medan kvinnors behov av sex ses som litet. Men hur stor sexlust man har beror inte på vilket kön man har. Både män och kvinnor kan tappa lusten efter de har fått barn, och oavsett könstillhörighet kan man ha kvar samma sexlust eller få en ökad sexlust efter man fått barn En förutsättning för att få tillgång till sin lust är dock att man som nybliven förälder känner att man har ett eget värde, inte bara är viktig som förälder. Sexlust hänger nära samman med hur man mår i allmänhet. Har man mycket att göra, känner sig stressad och trött kan det ofta vara svårt att känna lust. Småbarnstiden är en tid av omställning med ökat ansvar och ofta mindre sömn. Genom att dela ansvar och vårdnad om barnet så att båda föräldrarna är lika trötta - eller lika pigga, ökar chanserna att parets behov av närhet, ömhet och sex matchar varandra. Forskning: De flesta par har sex 1-2 ggr i månaden ett halvt år efter förlossningen, trötthet är en vanlig orsak till att inte ha sex (Ahlborg, 2002). Spänningen mellan att ha barnet i fokus å ena sidan och den sexuella lusten å andra sidan kan hanteras genom en bra kommunikation och bekräftelse av varandra. Bra kommunikation underlättar för att hitta en balans mellan föräldra- och partnerrollen (Ahlborg, 2002). Ahlborg (2002) framhåller att vi som professionella kan ge stöd genom att framhålla intimitet med kompenserande sensualitet som viktigt, när sexualiteten går på sparlåga. Bekräftelse av partnern är viktigt för att underlätta anpassningen till föräldraskapet.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 14 Att fortsätta ha kroppskontakt och ha en intimitet är viktigt för att sedan kunna återuppta sexlivet. Observera: Det är bra om gruppen känner sig någorlunda trygg innan detta tema tas upp, är det en tyst grupp så uppmuntra dem att fundera och diskutera vidare hemma. Väljer man att dela på gruppen för att diskutera detta tema är det viktigt att sedan samla ihop gruppen och återföra. Uppmuntra dem att prata med varandra! Viktigt att poängtera att alla delar med sig på den nivå hen är bekväm med. Deltagarna kan diskutera i par eller mindre grupp och sedan dela upplevelsen av övningen i storgrupp. Förslag på övningar: MHV: Jag-budskap, att kommunicera med varandra på ett tydligt och respektfullt sätt (se Z- modellen träff 5) Lyssna- övning. Paret turas om och förmedla något, den andra får träna på att lyssna utan att avbryta (se Z-modellen träff 5) BHV: Jag-budskap, att kommunicera med varandra på ett tydligt och respektfullt sätt (se Z- modellen träff 7) Lyssna- övning. Paret turas om och förmedla något, den andra får träna på att lyssna utan att avbryta (se Z-modellen träff 7) Diskutera: hur gör ni för att få egentid tillsammans och göra roliga saker
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 15 6. Kom överens om arbetsfördelningen Syfte: Uppmuntra paret att tillsammans bestämma vad som behöver göras och vem som ska göra det för att på så sätt synliggöra en arbetsfördelning som annars riskerar att bli dold och ojämställd. Diskussionsfrågor: MHV: Vem gör vad av det som måste göras i hemmet idag? Vilka uppgifter när det gäller hem och barn kommer ingå för den som är hemma med barnet? Vilka uppgifter när det gäller hem och barn kommer ingå för den som jobbar? BHV: Vem gör vad av det som måste göras i hemmet idag? Vad ingår i att vara föräldraledig? Vad ingår när man jobbar? Vilken förebild gällande arbetsfördelning vill jag vara för mina barn? Bakgrund: Att bli förälder är en ny situation då många par hamnar i en mer traditionell fördelning av arbetsuppgifter. Det ställs därför höga krav på föräldrarna när det gäller att prata om och komma överens om hur man nu vill leva tillsammans. Det är viktigt att diskutera och tillsammans bestämma vad som behöver göras, samt att fördela det som måste göras mellan sig. Genom en pågående diskussion och förhandling ökar chanserna att fördelningen blir jämn vilket i sin tur är grunden för att båda ska må bra i relationen. Listor och rutiner är alltså bra, även om det kan kännas oromantiskt. För att kunna ägna sig åt den omställning det innebär att bli förälder kan det vara klokt att inte behöva känna pressen på sig att hemmet ska vara i samma skick som man haft det innan man fick barn. I dagens samhälle läggs större ansvar på kvinnor än på män vad gäller barn och hem, vilket ofta leder till att kvinnor känner högre krav på sig. Många kvinnor önskar en större insats från sin partner, men är samtidigt osäkra på om fördelningen i hushållsarbete är möjlig att ändra och är därför benägna att acceptera en ojämn fördelning. Vi har därför en viktig uppgift i att hjälpa föräldrarna att diskutera detta. Hur man väljer att fördela ansvaret för barn och hem under småbarnsåren är viktigt då det starkt hänger samman med hur ansvarsfördelningen blir på lång sikt. Föräldrarna är viktiga förebilder för sina barn, också i hur de väljer att dela arbetsuppgifterna Forskning: Ofta blir det så att den som är hemma med barnet också ser vad som behöver göras, vilket leder till en ojämn arbetsfördelning hemma då fördelningen av föräldraledighet och deltidsarbete är ojämn mellan könen (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003). Man har sett att ett icke jämställt hushållsarbete är en bidragande orsak till psykisk ohälsa och även till sjukfrånvaro för värk, trötthet och överansträngning. Störst risk för
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 16 ohälsa har personer som har det totala ansvaret för allt hushållsarbete, vilket oftast är kvinnor (Thomsson, 2013). Kvinnor gör fortfarande merparten av det obetalda hemarbetet, bland par med barn är ojämlikheten större (Nilsson, 2008). Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. År 1990/1991 utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete och män 21 timmar per vecka. Tiden som avsätts varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet (SCB 2013). Kvinnlighet och "mammaskap" görs ofta i runtomkringaktiviter (ansvar och omsorg om barnet i stort) medan manlighet och pappaskap ofta görs i lek och aktivitet med barnet (Elvin-Nowak och Thomsson, 2003). Var tredje mamma respektive pappa upplever sällan eller aldrig balans mellan arbete och familjeliv. Föräldrar med barn i åldrarna 3-6 år, ensamstående föräldrar och högutbildade kvinnor upplever balans i mindre utsträckning än andra föräldrar (Nylin, 2008). Män uppger oftare än kvinnor att de delar lika på ansvar för barnen och hushållsarbete (Bernhardt, 2005). Kvinnor står för ca två tredjedelar av sjukfrånvaron och mycket av den stora skillnaden kan förklaras med att villkoren för könen är så olika både i arbetslivet och i hemmet. Betydligt fler kvinnor än män anger att konflikten mellan hemarbete och yrkesliv bidragit till deras sjukskrivning (Bergendorff & Gardberg Morner, 2006). Forskare fann en obetydlig skillnad i mäns och kvinnors sjukfrånvaro innan det första barnets födelse. Det som förändrar sjukfrånvaron är det första barnets födelse. Efter ett år är småbarnsmammorna dubbelt så mycket sjukskrivna som papporna. Skillnaden består upp till 15 år efter första barnets födelse. En tolkning av denna skillnad är att kvinnornas ökade närvaro på arbetsmarknaden inte mött motsvarande rörelse mot hemmen och barnen från männen sida (Angelov, Johansson, Lindahl & Lindström, 2010). De par som delar mest jämnt diskuterar och förhandlar också om fördelningen mellan dem ska vara. Par med mest ojämnställd arbetsfördelning diskuterar inte fördelning. (Magnusson, 2006). Barn lär sig genom att efterlikna för dem viktiga personer, t ex imiterar de föräldern av samma kön som de själva och belönas för detta av de vuxna (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009). Observera: Ansvarsfördelning sker i samspel. I många familjer krävs det att män tar mer ansvar när det gäller barn och hushåll för att kvinnor ska kunna ta mindre. Förslag på övningar: MHV och BHV: Kommunikationsövning arbetsfördelning (se Z-modellen träff 5)
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 17 7. Sov när ni kan avlös varandra Syfte: Informera om sömnens viktiga betydelse för hälsa och mående, och uppmuntra föräldrar att dela på eventuell sömnbrist. Diskussionsfrågor: MHV: Hur tror jag att min sömn kommer att påverkas av att få barn? Hur kan vi göra för att bäst tillgodose ditt och mitt behov av vila och sömn sedan vi fått barn? BHV: Hur ser mitt sömnbehov ut nu? Hur har min sömn påverkats av att få barn? Hur tillgodoser vi bäst ditt och mitt behov av vila och sömn sedan vi fått barn? Bakgrund: Småbarnsföräldrar får ofta en störd nattsömn. Sömn är hjärnans viktigaste återhämtning. Under sömnen händer mycket i kroppen, t ex stärks minnet av det vi lärt oss under dagen, immunförsvaret stärks, kroppen bildar nya celler m.m. Sömn är mycket viktigt för hur vi mår och fungerar. Under småbarnsperioden kan det vara svårt att tillfredställa behovet av sömn och det är därför viktigt att hjälpa paret diskutera hur de båda kan hitta tid till återhämtning. Upplever man att man har ansvar kan det hända att man är lättväckt, eller har svårt att somna. Det är inte självklart att den som är föräldraledig tar nätterna, ofta kan det vara bäst att göra tvärt om. Forskning: Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Under sömnen aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktionen av stresshormoner minskar (1177.se). Störd sömn är en nyckelvariabel i utvecklingen av utmattningssyndrom (Almén, 2007). Vissa situationer går det inte att ändra och då behöver man tänka på att få så mycket återhämtning som möjligt. Avslappningsövningar, fysisk aktivitet och att njuta av vackra vardagliga saker rekommenderas (Almén, 2007). En vuxen behöver i genomsnitt 7 timmar och 23 minuters sömn på vardagar, och på helger 8 timmar och 33 minuter (Åkerstedt, 2002). Redan efter en natt utan sömn minskar förmågan att fatta komplicerade beslut som kräver nytänkande (Åkerstedt, 2002).
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 18 Även lindrig stress, som oro för att man kommer att vakna gör att vi får svårare att somna och att vi vaknar lite oftare vilket gör att djupsömnen störs. Vi blir alltså mindre återhämtade (Åkerstedt, 2002). Störd sömn ger hög vårdkonsumtion. Hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och depression är sjukdomar som hänger nära samman med sömnbrist. Sömnbrist stör också immunsystemet. Vidare ökar risken för skador och olyckor med sömnsvårigheter och trötthet. (Åkerstedt, 2002). En tupplur är ett effektivt sätta att komplettera huvudsömnen, en lur på ca 20 minuter ger avsevärd återhämtning utan att väckningen blir obehaglig (Åkerstedt, 2002). Observera: Lätt att hamna i att den som är föräldraledig också ska ta alla vaknätter. Alla behöver sömn, speciellt viktigt är det för den som är hemma och har huvudansvar för ett litet barn. Förslag på övningar MHV: BHV: Runda där var och en får berätta om något hen gör för att sova gott och för att få återhämtning. Bekräfta talaren med den forskning som finns. Uppmuntra paren att diskutera hur deras sömnvanor och sömnbehov ser ut nu och fundera kring hur de kan fördela vaknätter när bebisen har kommit. Uppmuntra paren att diskutera hur deras sömnvanor och sömnbehov ser ut nu och jämför med hur det var innan de fick barn. Hur kan de fördela vaknätter och se till att få återhämtning. 4-hörnsövning eller Heta stolen kring sömn. Exempel på påståenden: o Den som är föräldraledig borde ta nätterna o Den som jobbar borde ta nätterna o Ett schema för vem som ska ta vilken natt vore bra för oss. o Eget alternativ
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 19 8. Skapa utrymme för egen tid Syfte: Att som förälder få utrymme för sig själv och sina egna behov. Diskussionsfrågor: MHV: Vad har jag för egen tid nu? Hur tror jag det kommer förändras? Hur kommer det förändras för min partner? Har jag egna intressen som jag ger mig tid till? Har min partner egna intressen som han/hon ger sig tid till? BHV: Vad har jag för egen tid nu? Hur har min egen tid förändrats sedan jag blev förälder? Hur har detta förändrats för min partner? Har jag egna intressen som jag ger mig tid till? Har min partner egna intressen som han/hon ger sig tid till? Hur klarar jag/ min partner av att vara både förälder och partner? Bakgrund: Små barn behöver mycket tid och uppmärksamhet, speciellt när de är nyfödda då de behöver ständig tillgång till en trygg vuxen. Som förälder är det därför viktigt att redan från början få egen tid för återhämtning, speciellt viktigt blir det för den som är hemma med barnet. För den som inte är hemma kan det istället vara viktigt att få egna stunder med barnet, liksom det är bra för barnet att få tid med denne. Då småbarnstiden är intensiv är det lätt att ge upp sina egna intressen, framförallt är det vanligt att småbarnsmammor gör det. Detta kan kopplas till rådande normer i samhället kring vad det innebär att vara en bra mamma. Det är viktigt för alla småbarnsföräldrar att få påfyllnad och att få ha kvar någon del av sig själv som är frikopplad från föräldraskapet. Olika personer kan ha olika behov av egen tid, men på sikt är det bra för relationen och för barnet att man delar den tid man själv styr över någorlunda jämnt inom paret. Forskning: Stress handlar framförallt om att kraven på individen blir för många och för höga. Det bästa sättet att motverka stress är därför att skära ner på ansvarsområden. (Åkerstedt, 2002). Återhämtning är av största vikt för att må bra, men även som strategi för att hantera stress i vardagen. Stress och utmattningsproblematik har ofta ett starkt samband med bristande återhämtning. Forskning idag visar att långvarig sömnbrist och brist på återhämtning kan kopplas till stress, nedstämdhet, oro och nedstämdhet (Almén, 2007). Livshändelser som innebär förändringar, såväl positiva som negativa, har också effekt på vårt psykiska välmående. Graviditet, ny familjemedlem, förändrad ekonomi,
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 20 förändrade levnadsförhållanden och ändrade sömnförhållanden är faktorer som påverkar hälsan och kan utgöra ökade påfrestningar. Vikten av återhämtning i dessa sammanhang blir därför väsentlig (Währborg, 2009). Kvinnors fritidsintressen bortprioriteras i högre utsträckning än mäns sedan de blivit föräldrar (Magnusson, 2006). Intresse är en grundaffekt som är viktig för att vi ska känna oss levande och vitala (Sonnby-Borgström, 2005). Att bibehålla egna intressen är alltså viktigt för vårt mående i stort. Observera: Det är bra att göra saker bara för sin egen skull! Det är viktigt att inte fastna i att man gör saker för sig själv för att bli en bättre förälder. Förslag på övningar: MHV och BHV: Må bra lista. Vad behöver jag själv och vi tillsammans som föräldrar för att må gott? Planera för en timmes egentid var under kommande vecka, vad är rimligt? Genomförbart? Avlastning?
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 21 9. Dela föräldraledigheten Syfte: Främja en delad föräldraledighet för barnets bästa. Diskussionsfrågor: MHV: Hur planerar vi att dela på föräldraledigheten? Vem ska vara hemma först? Hur tror jag att fördelningen kommer att påverka mig själv och min familj på kort respektive lång sikt? BHV: Hur har vi planerat att dela på föräldraledigheten? Vem är hemma först? Hur tror jag att fördelningen kommer att påverka mig själv och min familj på kort respektive lång sikt? Bakgrund: Föräldraförsäkringen är utformad för barnets bästa och är i grunden delad i två lika stora delar. Utöver detta har pappan rätt till tio dagar i samband med förlossningen. Detta innebär att båda föräldrarna har lika stor rätt att tillbringa tid hemma med sitt barn. Skälet till detta är barnets rätt till nära trygga relationer till båda sina föräldrar. Föräldrar som delar mer jämt på föräldraledigheten är nöjdare än andra och har större chans att hålla ihop. Föreställningar om kön och föräldraskap styr uttaget av föräldraledigheten i hög utsträckning. I dagens samhälle tar mamman ofta ut den absolut största delen av föräldraförsäkringen. En konsekvens av detta blir att det är hon som har den närmsta relationen till barnet, hon blir en slags förstahandsförälder. Pappan däremot tar ofta ut den mindre delen av föräldrapenningen, vilket på ett sätt innebär att han blir andrahandsförälder och huvudsaklig försörjare. En annan konsekvens av det ojämna uttaget är att kvinnor får en sämre ställning på arbetsmarknaden och halkar efter männen lönemässigt. Vi behöver hjälpa föräldrarna att bli uppmärksamma på hur de pratar med varandra om detta så att inte rådande normer förstärks i föräldragruppen. Utifrån ovan nämnda faktorer kan det vara bra att räkna konkret på hur mycket man faktiskt förlorar på att den som tjänar mest är hemma, med jämställdhetsbonusen inräknad, och att de funderar på vad som är viktigast att prioritera för just deras familj. Forskning: Forskning visar tydligt att föräldrar har liten kunskap om hur föräldraförsäkringen är uppbyggd. I en studie trodde flertalet att männen endast hade rätt att ta ut de reserverade månaderna (Andersson & Johansson, 2006). Flertalet föräldrar och de som informerar om föräldraförsäkringen anser att det är ekonomin som styr hur man delar föräldraledigheten, men i praktiken kan det vara andra förhållanden som är avgörande. Försäkringshandläggare och barnmorskor som
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 22 informerar om föräldraledighet kan också påverka (Edlund, Johansson, Linderoth, & Ståhl, 2000). Kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig (Socialförsäkringsrapport 2013:8). Fördelningen av föräldraledigheten är starkt påverkad av föreställningar kring mäns hinder för föräldraledighet, dessa hinder har endast delvis förankring i verkligheten (Andersson & Johansson, 2006). I dag tar män i genomsnitt ut 24 procent av dagarna med föräldrapenning om man ser till samtliga uttag upp till barnet är 8 år. Bilden ser dock litet annorlunda när man tittar på pappans uttag de första viktiga åren. När barnet fyllt 1 år har pappan, i genomsnitt, svarat för 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldrapenningsdagar. När barnet fyllt 2 har han svarat för 17 procent. Uppskattningsvis delar cirka 12 procent av föräldrarna jämställt på antalet dagar under barnets första 2 år. Samtidigt tar fortfarande ca 25 procent av männen i Sverige inte ut någon dag alls under barnets första 2 år (Dahl et al, 2014). Pappor är mer nöjda om de är hemma längre än om de är hemma en kortare tid eller inte alls. Mammor är däremot mer nöjda om de är hemma kortare tid än om de tar ut den största andelen föräldraledighet. Missnöjda föräldrar är bland annat de som anger att det som främst styrde uppdelningen var ekonomin eller pappans arbete (Josefsson, 2007). Män som varit föräldralediga länge är mycket nöjda med sitt val och relationen till barnet ses som viktigare än allt annat (Chronholm, 2004). Risken för separation mellan föräldrarna är mindre bland par där pappan tar ut ett medelstort eller stort antal dagar föräldraledighet (Nilsson, 2008). Pappor som varit föräldralediga arbetar mindre än pappor som inte varit föräldralediga efter återgång till arbete, ju längre papporna varit föräldralediga desto mindre arbetar de (Duvander & Jans, 2009). Detta visar att ju mer föräldraledighet en pappa tagit ju större är benägenheten att fortsätta prioritera en nära kontakt med barnet. En längre tid ensam med barnet behövs för att pappan ska ha vardagsansvaret. Är både mamman och pappan hemma blir det ofta hon som har det slutgiltiga ansvaret (Brandth & Kvande, 2003). Pappor som varit föräldralediga och som senare separerar från barnets mamma träffar barnen oftare än pappor som inte varit föräldralediga (Duvander & Jans, 2009). Inkomstskillnaderna mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet, eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av deras huvudansvar för hem och barn (Westerlund, Lindblad, & Larsson, 2005) Kvinnor hade år 2012 i genomsnitt 86 procent av mäns lön. Den enskilt största förklaringen till löneskillnaderna är att kvinnor och män finns i olika yrken. Män har dessutom i genomsnitt högre lön än kvinnor i de flesta yrkena, även i många kvinnodominerade. Löneskillnaderna är förstås viktiga. Men ett annat viktigt mått är den totala inkomsten, som avgörs av hur mycket vi arbetar under året, och som sedan ligger till grund för den pension vi får. År 2012 hade kvinnor 80 procent av mäns inkomst ( SCB, 2014). Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar (SCB, 2008). Hur föräldrar väljer att dela på föräldrapenningen påverkas starkt av den information de möts av på MVC och BVC (Jansson, 2001). Observera: Hur föräldrar väljer att dela föräldraledigheten kan vara ett känsligt ämne. Målet är att genom information och inspiration få dem att ta genomtänkta beslut som blir bra för just deras familj snarare än utifrån de normer som ofta styr dessa val.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 23 Förslag på övningar: MHV och BHV: Uppmuntra föräldrarna att vara observanta på hur de bemöts i diskussioner kring föräldraledighet. Finns det skillnader mellan hur män och kvinnor bemöts? 4-hörnsövning eller heta stolen kring hur man kan dela föräldraledigheten. Exempel på påståenden: o För oss är det bäst att en förälder är hemma första perioden, sedan båda halvtid en period och därefter den andra motsvarande tid som första perioden. o För oss är det bäst om den som fött barnet tar största delen av föräldraledigheten. o För oss passar det bäst om den som inte fött barnet tar största delen av föräldraledigheten. o Eget alternativ.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 24 Förslag på vidare läsning 1177 Vårdguiden en tjänst från Sveriges landsting och regioner (2014). Hämtad 2014-08-26, från http://www.1177.se/ Försäkringskassans hemsida: http://www.forsakringskassan.se/statistik/barnochfamilj http://www.genus.se www.jamstallt.se SCB s hemsida: htpp://www.scb.se Se även litteraturförteckning.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 25 Litteraturförteckning Ahlborg, T. (2002). First time parents intimate relationships. Göteborg: Nordic school of public Health. Almén, N. (2007). Stress- och utmattningsproblem. Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. Lund: Studentlitteratur. Andersson, C., & Johansson, M. (2006). Att vara eller inte vara. Styrs uttaget av föräldraledighet av föreställningar eller faktiska förhållanden. Karlstad: Karlstad Universitet. Anderssen, N., Amlie, C. & Ytterøy E. A. (2002). Outcomes for children with lesbian or gay parents: A review from studies 1978 2000. Scandinavian Journal of Psychology Vol. 43(2), s. 335 351. Angelov, N., Johansson, P., Lindahl, E., & Lindström, E-A. (2010). Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Uppsala: IFAU. Bergendorff, S., & Gardberg Morner, C. (2006). Health Implications of the Swedish Gender Equality Policy. Stockholm: Försäkringskassan. Bergström, M (2013). Lyhört föräldraskap Barns utveckling och anknytning de första fyra åren. Stockholm: Bonnier fakta. Bernhardt, E. (2005). Familjeidealen skiljer sig från verkligheten. Välfärd Nr 4, SCB, s. 10-11. Biblarz, T, J & Stacey, J. (2010). How does the gender of parents matter? Journal of Marriage and Family, vol 10. 72, s. 3 22. Bolwby, J. (1988). A Secure Base- clinical applications of attachment theory. London: Routledge. Brandth, B., & Kvande, E. (2003). Fleksible fedre. Maskulinitet, arbeid, velferdsstat. Oslo: Universitetsforlaget. Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2009). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteori. Stockholm: Natur och kultur. Crouch, S. R., Waters, E., McNail, R., Power J. & Davis, E. (2014). Parent-reported measures of child health and wellbeing in same-sex parent families: a cross-sectional survey. BMC Public Health, vol. 14, s. 635 Dahl, S., Sonnerby, C., Järvklo, N (2014) Män och jämställdhet. SOU 2014:6 Chronholm, A. (2004). Föräldraledig pappa: mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Dodd, V. L. (2005). Implications of Kangaroo care for growth and development in preterm infants. Journal of obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 218-232.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 26 Duvander, A.-Z., & Jans, A.-C. (2009). Hur länge spelar pappors föräldraledighet roll - en studie av sambandet mellan pappors föräldraledighet och deras kontakt med sina barn. Stockholm: Försäkringskassan. Edlund, T., Johansson, G., Linderoth, K., & Ståhl, P.-O. (2000). Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Stockholm: Försäkringskassan/Riksförsäkringsverket. Elvin-Nowak, Y. (2011). Finns det några pappor i din mammmagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. Lund: Studentlitteratur Elvin-Nowak, Y., & Thomsson, H. (2003). Att göra kön - om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. Evertsson, L., & Nyman, C. (2008). Myten om den förhandlande familjen. i A. Grönlund, & B. Halleröd, Jämställdhetens pris (ss. 45-81). Umeå: Boréa Bokförlag. Feldman, R., Weller, A., Sirota, L., & Eidelman, A. I. (2002). Skin-to-Skin Contact (Kangaroo Care) Promotes Self-Regulation in Preterm Infants: Sleep-Wake Cyclicity, Arousal Modulation, and Sustained Exploration. Developmental Psychology, Vol 38, No. 2, 194-207. Gartrell, N. & Bos, H. (2010). US National Longitudinal Lesbian Family Study: Psychological adjustment of 17-year-old adolescents. Pediatrics, vol 126(1), s. 28 36 Gottman, J. (1998). EQ för föräldrar - hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn. Stockholm: Natur och kultur. Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2099). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber Hwang, P., & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Hwang, P., & Wickberg, B. (2003). Postpartum depression - nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Jansson, P. (2001). Forskning kring män, faderskap och jämställdhet. i A. Skantze, & A.-M. (Grewin, Kön och genus som villkor. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Jedling, K., Åkerstedt, T., & Perski, A. Hur sömnstörningar påverkar annan hälsa. Stockholm: Sömnmottagningen. Josefsson, J. (2007). Uppdelning av föräldraledighet- nöjda och missnöjda föräldrar. Stockholm: Försäkringskassan. Magnusson, E. (2006). Hon, han och hemmet - genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer. Stockholm: Natur och Kultur. Nilsson, K. (2008). Jämställdhet, baranafödande och separationer. i Grönlund, A. &. Halleröd, B. Jämställdhetens pris (s. 83-109). Umeå: Boréa Bokförlag.
Föräldra- Barnhälsan Nio föräldraråd 27 Nylin, A.-K. (2008). En av tre föräldrar upplever inte balans i livet. Välfärd Nr 3, SCB, s. 22-23. Oláh, L. S. (2002). Jämställd familj håller längst. VällfärdsBulletinen Nr 2, SCB, s. 4-5. Petch, J., & Halford, W. K. (2008). Psycho-education to enhance coupels` transition to Parenthood. Clinical psychology Rewiew, 1125-1137. Sarkadi, A., Kristiansson, R., & Bremberg, S. (2004). Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. SCB. (2003). Tid för vardagsliv. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Schaller, J. (1992). Spädbarnets social värld. i P. Hwang, Barnets tidiga relationer (s. 34-64). Stockholm: Natur och Kultur. SCB. (2008). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB (2013) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Shapiro, A. F., Gottman, J. M., & Carrére, S. (2000). The Baby and the Marriage: Identifying Factors That Buffer Aginst Decline in Marital Satisfaction After the First Baby Arrives. Journal of Family Psychology, vol 14, no 1, 59-70. Socialförsäkringsrapport 2013:8. De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenningsuttag. Försäkringskassan Sonnby-Borgstöm, M. (2005). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster- ett bio-psyko-socialt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Thomsson, H. (2013). Kvinnors sjukfrånvaro - en genusanalys. Hämtad 2014-08-26, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/52/10/d427bc43.pdf Westerlund, L., Lindblad, J., & Larsson, M. (2005). Föräldraledighet och arbetstid - hur mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige. Währborg, P (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur Åkerstedt, T. (2002). Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Fakta och goda råd. Järvsö: Bauer Bok. 1177 Vårdguiden en tjänst från Sveriges landsting och regioner (2014). Hämtad 2014-08- 26, från http://www.1177.se/