Minnesanteckningar från möte nr. 3 med resursgrupp Tillgänglighet land och sjö 2014-08-28

1(7) Handläggare Eva Ness8 Minnesanteckningar från möte nr. 3 med resursgrupp Tillgänglighet land och sjö 2014-08-28 Tid: Torsdag 28 augusti 2014, kl. 13:00 16:00 Plats: Konferensrum T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare från organisationerna för funktionshinderfrågor Amir Amirriazi, DHR Lars Eklund, HSO/Hjärt- och lungor Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarm Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Tomas Hellström, HSO/Stockholms dövas förening (2 tolkar) Leif Pehrson, SRF Gunnel Skårstedt, SRF Bengt Jansson, HSO kansli Hamaddah Mansour, SRF kansli Från TF: Ditte Kahlström Jansson, Tillänglighetsspecialist, SU/ Essan Tehranipour, Projektledare Station Lokalbana Buss, PU/Projekt (punkt 1) Eric Hörnfeldt, Affärsförvaltare Frakomlighet, TA/Buss och Färdtjänst (punkt 2) Inger Karlsson, Affärsförvaltare Trafikproduktion Lokalbanor, TA/Lokalbana (punkt 3) Mikael Swenne, Affärsförvaltare IT Försäljning, Marknad, TA/Trafiknära IT/Stöd (punkt 3) Åsa Tivelius, Avtalscontroller, Enheten för sjötrafik (WÅAB) (punkt 4) Martin Larbo, Förvaltningsledare, TA/Trafiknära IT/Trafikinformationssystem (punkt 5) Karl Rydahl, Affärsförvaltare, TA/Trafiknära IT/Försäljning och trafikkompetens (punkt 6) Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ 1 TFs och WÅABs ärenden Ditte hälsade välkommen till första resursgruppsmötet efter sommaren. Efter genomgång av dagordningen presenterade sig alla kort. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(7) 1.2 Information om upprustning Hallunda/Norsborg Essan Tehranipour berättade att TA har utbildning i jämnställdhets- och jämställdhetscertifiering. Tillgänglighetsanspassningen av Norsborg har varit besvärlig. En mycket lång rulltrappa blev en stor utmaning. Stationen har fått bättre belysning, trygghetskameror, trygghetsrum 1 och tillgänglighetsanpassad station. Mera glas så att allt blir mera synligt. Ett annat projekt arbetar med eventuella kameror i hissarna. Jätteviktigt att man fixar Norsborgs station, tycker Amir Amirriazi, som önskade ett speciellt möte med projektet om Norsborg. Alla frågor av intresse för projektet skickas direkt till Essan eller till Ditte som skickar till Essan. Byggprojekt kollas utifrån CSR = social hänsyn. Som byggherre och beställare kravställs mot byggentreprenörerna att de ska åta sig att anställa 3 5 personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De ska helst komma från närområdet. Det är inte klart hur man får tag på dessa personer inget är klart ännu men att man söker kanaler. Hamaddah Mansour önskar få kontakt med Essan liksom Thomas Hellström som känner flera personer som Essan kan vända sig till för att få tag på ungdomar som behöver arbete. Ditte skickar kontaktuppgifter. Projektet ska se över möjligheterna med toaletter på stora mötesplatser eller förbättra skyltningen för att visa på var offentliga toaletter finns. Stationerna tillgänglighetsanpassas för att bli tryggare och säkrare, enligt Essan. 1.3 Kommundialog angående busshållplatslägen och cykelbanor I sitt arbete har Eric Hörnfeldt bl.a. regelbundna kommundialoger med nio kommuner norrut och innerstaden. Mötena hålls växelvis hos kommunerna och trafikförvaltningen. Man turas också om att skriva minnesanteckningar. Genom dessa möten får trafikförvaltningen ganska bra koll på hur olika hållplatser är utformade. Kommunerna har huvudansvaret för byggnationen av hållplatserna och står för kostnaderna. Trafikförvaltningen rekommenderar hur hållplatserna ska utformas. Kommunerna kan söka statlig finansiering för dessa byggnationer. Cykelvägar ska helst gå bakom hållplatserna, ibland går de framför, vilket är olyckligt. I Solna är det dåligt med upphöjda hållplatser, enligt Anders Lissegårdh. Att ta sig på bussen blir svårt, eftersom det blir så stort glapp. Det går bättre med de nya bussarna, som kan niga djupare. Kolla Solna! Specifika platser ska meddelas SL Kundtjänst. Om de inte svarar skicka meddelande till Ditte som skickar till berörda. Jaan Kaur frågade om trafikförvaltningen kan sätta kraft bakom kraven på kommunerna när de inte vill genomföra åtgärder, genom att t.ex. vägra köra? För att dra in trafik krävs många orsaker. Trafikförvaltningen gör sitt bästa för att få igenom kraven, enligt Eric Hörnfeldt. Ditte uppmanade organisationerna att ta hjälp av sina organisationer i kommunerna för att trycka på. Det har inte trafikförvaltningen rätt att göra. Det är bra ingångar för att kunna påverka kommunerna, enligt Eric Hörnfeldt. 1 Dit kan polis, väktare och ordningsvakter föra stökiga resenärer, men även om någon skulle bli sjuk kan man få tillträde till rummet om man vill.

3(7) Thomas Hellström frågade om säkerhet kring cykelbanor ihop med hållplatser. Många cyklister har ingen respekt för medtrafikanterna. Vilka möjligheter finns att t.ex. skapa farthinder på cykelbanorna? Årstaberg är speciellt besvärligt. Farthinder skulle kunna vara en bra lösning. Eventuella hinder måste byggas av Stockholms stad. Eric Hörnfeldt lämnar informationen vidare till den som ansvarar för just Årstaberg. Enligt Hamaddah Mansour är det mycket besvärligt för en som ser dåligt eller är helt blind att passera en cykelbana. De flesta cyklister visar ingen hänsyn. Enligt SRF vill man ha: Cykelbana helst bakom hållplatsen, Övergångsställe kan vara en alternativ lösning på cykelbana framför hållplatsen, Statistik över vilka busshållplatser i Stockholms län där cykelbanan går framför hållplatsen. Kommunen ansvarar för hållplatserna. Trafikförvaltningen och byggentreprenören kollar varje hållplats för sig. Det vore bra med kontakter direkt in kommunerna via organisationerna. Det finns ingen lista över 14 000 hållplatser som finns i Stockholms län. Gunnel Skårstedt tycker om att åka kollektivt, men har svårt att som icke seende ta sig till hållplats och tunnelbana då hon måste passera cykel- och gångbanor. På gångbanan ställer man ut stolar och skyltar i anslutning till kaféer och annat. Cyklisterna kör även mot enkelriktat, bl.a. på den gata som Gunnel bor på. Det vore bra med gulmålade gångstråk med taktila plattor t.ex. för att kunna ta sig till tunnelbana och hållplatser. Ett intressant förslag, men att det är Stockholms stads ansvar. Samarbetet med alla kommuner bör utvecklas så att man får bättre kännedom om problemen. Bengt Jansson efterlyste statistik över hur hållplatserna ser ut. För att kunna skicka ut öppna jämförelser till allmänheten, där man talar om hur hållplatserna ser ut. Kommunen har ansvar att lägga in information om hållplatserna i ett register, men gör det inte alltid. Amir Amirriazi tycker det är jättebra med kommunkontakter. Man har försökt med Stockholms stad, där var inte politikerna medvetna om ansvaret. Om organisationerna får en lista på dåliga hållplatser, där cykelbanorna ligger fel, kan de visa bevisen för Stockholms stad. Informationen måste vara tillförlitlig. Någon sådan lista finns inte och trafikförvaltningen har inte resurser att upprätta en. I så fall måste politikerna ge ett budgetuppdrag och resurser för att vi ska kunna upprätta ett sådant register. Vi återkommer i frågan om effektivt arbete mot kommunerna. 3 Information om kommande biljettvaliderare på lokalbanan Inger Karlsson/Mikael Swenne Ingen information får läggas ut på organisationers hemsidor eller lämnas ut på annat sätt förrän Ditte lämnar OK. Arbetet kommer att fortsätta i resursgruppen under hösten. En förstudie har gjorts kring intäktssäkring på lokalbanor. Ärendet har ännu inte varit upp i trafiknämnden. Det har varit problem med intäktssäkringen. Konduktörerna har inte hunnit med alla biljettviseringar. Valideringarna ligger idag på 40 60 %, som man vill höja till 90 %. Arbetet pågår att försöka hitta ett enkelt sätt för resenärerna att kunna

4(7) validera sina biljetter. Inger Karlsson ingår i en projektgrupp tillsammans med bl.a. Arriva. Många delar måste fångas upp. Tekniska, personella och kommunikativa frågor måste lösas. Spårväg City (linje 7) är inte med i projektet men Roslagsbanan, Tvärbanan, Saltsjöbanan och Nockebybanan. Ärendet ska upp i trafiknämnden 23 september. Man hoppas på projektstart i oktober och trolig implementering första kvartalet 2016. Olika städer har besökts för att studera olika lösningar. I de flesta städerna var resenärerna mycket duktiga på att validera sina biljetter. Det fanns biljettkontrollanter i systemet samt bra möjligheter att köpa biljett på plattformarna genom strategiskt utplacerade biljettautomater. På plattformarna fanns stolpar med valideringsutrustning utplacerde. Projektet vill ha in idéer och synpunkter från organisationerna. Tankar finns på valideringsstolpar för att täcka upp viseringen som sker i fordonen. Det behövs även biljettautomater och en tydlig gräns för när biljetten ska vara validerad. Lämpliga platser måste finnas för valideringsutrustningen. Vid besök i Frankrike kunde man kostatera att det blev trängsel vid dörrarna i högtrafik. Projektet kollar hur det ser ut idag och vilka behov som kommer att krävas av andra system. Bengt Jansson efterlyste statistik över resandeströmmar. Hamaddah Mansour att det blir problem för synnedsatta att hitta till biljettautomat och visuell spärr. Det krävs mycket tillgänglighetsarbete. Hamaddah Mansour vill veta hur synskadade kan lämna synpunkter, då man måste testa i verkligheten. Under flera tillfällen i höst ska resursgruppen åka ut i verkligheten för att se hur man på bästa sätta löser problemen, sa Ditte. Oavsett vilka politiska vindar som blåser kring olika system ska maskinerna lätt kunna ändras efter det betalsystem som gäller, svarade Mikael Swenne på fråga från Bengt Jansson. Bengt Jansson tycker att det bör vara manuell betjäning på alla sationer. Enligt Leif Pehrson är det viktigt med hela resan-perspektiv. Organisationerna för funktionshinderfrågor är med och tillgängliggör för att kunna resa flexibelt och inte alltid behöva resa med färdtjänsten. Politikerna hoppas att antalet färdtjänsttillstånd ska minska. För färdtjänstresenärerna tillkommer ytterligare ett stressmoment vid sådana här förändringar. Organisationerna kräver ärlighet genom hela processen. Om det finns stressmoment kvar mot slutet ska det ärligt beskrivas i beslutet att de får konsekvenser för färdtjänstresorna. Projektet kommer att beskriva för- och nackdelar i ärendet så att trafiknämnden kan ta beslut. Organisationerna vill varna för att ett system som ger vinster i en del av systemet samtidigt kan ge förluster i andra delar av systemen. Bra att projektet får med sig dessa synpunkter. För att få in synpunkter från organisationerna tog projektet kontakt med Ditte för att få informera. Systemet ska bli så tillgänglig som möjligt. Leif Pehrson tackade projektet för att man hade gjort rätt. Det finns politiker som inte tycker om att organisationerna får lämna synpunkter. Organisationerna ska egentligen få lämna synpunkter innan förslag lämnas till politiken, enligt FN-konventionen säger Leif. Vilka krav har organisationerna som vi kan ställa, hur ska systemen se ut för att de ska fungera, frågade Mikael Swenne. Har projektet skapats för att minska personal på plats, frågade Amir Amirriazi. Förstudien är till för att säkra intäkter. Viseringsgraden har sjunkit så mycket på lokalbanornar, varför det behövs ett system för att kunna säkra valdideringen

5(7) av biljetterna. Konduktörernas roll kan komma att förändras. De kanske kommer att arbeta mera som betalvärdar. Inget sådant har diskuterats. Det är i så fall något för Arriva. Det finns ett stort behov av att kunna visare i högtrafik, speciellt vid vissa stora stationer. Tillgänglighetsanpassning ska i första hand ske ute på plattformarna och möjlighet att ta sig till och från. Jaan Kaur tror att viseringsapparaternas utformning kommer att bli ett större problem än projektet förstår avseende höjd, storlek och hur stabil den är och hur lätt den är att nå. Det finns t.ex. få apparater i tunnelbanan som personer med olika funktionsnedsättningar kan använda. Enligt projektet har valideringsapparaterna på plattformarna en enklare utformning och sitter på gulmålade stolpar. Systemet bygger på att resenären redan har en biljett som ska viseras. Det ska ju ändå finnas biljettautomater på stationerna. Innan systemet införs kanske vi måste ha tillgängliga Accessautomater, sa Ditte. Hamaddah Mansour redogjorde för punkter som är viktiga för organisationerna Att hitta till biljettläsare, att hitta till biljettautomaten där man ska köpa biljetten, att hitta till fordonet och den visuella spärren Säkerhetsaspekten. Hur kan en synskadad t.ex. komma nära viseringsutrustningen när det är många som ska visera sin biljett? Organisationerna är oroliga för att man drar ner på personal som arbetar i anslutning till perronger. Som synskadad hittar man inte stolpen eller betalvärden. Enligt projektet kan det istället innebära att personalen jobbar mera på plattformen istället för på tåget. Hur kan man visera antal resor på stolpen, frågade Bengt Jansson. Mikael Svenne tar med sig frågan till projektet. Kommer det att finnas viseringsstolpar på flera platser på plattformarna, frågade Thomas Hellström. Det ska finnas flera stolpar på plattformarna. Det kommer att finnas personal med bärbar valideringsutrustning. Det kommer även att finnas ledstråk till stolparna, enligt Ditte Kahlström Jansson. Organisationerna efterlyste statistik på resandeströmmar. Ditte mejlar ut om preliminärt möte 23/10 mellan 13:00 15:00, då ärendet har vart upp i TN. 4. WÅABs ärenden Åsa Tivelius Tackade deltagarna för den trevliga utflykten 17/6. Åsa Tivelius och Jenny Carlsson ska ensa sina anteckningar, som sedan skickas ut. WÅAB kommer att vara med i en broschyr Skärgård för alla, som Skärgårdsstiftelsen tar fram. Gustav Myrsten hoppas på leverans av elbåten i början på september. När båten levereras mejlar Åsa Tivelius till alla om lämpligt datum. Hur kommer kajer och anslutningar för färdtjänst och bussar att fungera för planerade pendelbåtar från Ekerö, frågade Bengt Jansson. En brygginventering har gjorts, men i övrigt vet inte Åsa hur man har tänkt. För vissa bryggor som linjen ska angöra kan det behövas betydande investeringar. Bryggor som ägs av Stockholms stad. Sonny Österman på SU ska göra en inventering av bussanslutningarna. Det finns flera platser dit det är svårt att ta sig idag och som inte kan

6(7) trafikeras. Åsa ska åka med Sonny Österman för att se hur det ser ut. Även färdtjänsttrafiken måste kunna komma fram till bryggorna, enligt Leif Pehrson. Att det finns bilväg till bryggorna är en förutsättning, enligt Åsa. På fråga från Amir Amirriazi om man tagit hänsyn till organisationernas synpunkter på möblering, svarade Åsa Nej. En lista ska upprättas och sedan kontaktas operatören så vår vi se vad som kan göras. Anders Lissegårdh har synpunkter på lådor som finns på däck och tar plats. Kan de göras mindre? Åsa tror att det är flytvästar i dessa lådor. Det har troligen blivit en ökning av resenärer med färdtjänstkort på båtarna. Go Excellent har fått många frågor, enligt Åsa. 5. Information om högtalarsystem, hörbarhet och om det går att köra automatiska utrop på samma system som manuella utrop Martin Larbo Varför hörs den manuella rösten när man trycker på en knapp och rösten talar om vilka bussar som kommer bättre än utropen inne i bussarna? Skillnaden kan bero på att de inre utropen styrs via fordons-pc. Hänsyn ska tas till många såsom förare, resenärer, omgivning och till riktlinjerna. Alla utrop ska höras klart och tydligt. Det blir en svår definiering. Mätningar på de yttre utropen gjordes för ett år sedan, då boende klagade på att de var för höga. Mellan 22:00 och 07:00 ska det vara tyst. Leif frågade varför inte de yttre utropen är inställda efter omgivande ljud tekniken har funnits länge. Martin tror inte att det går att ställa om rent tekniskt. Ett projekt ska startas för att kolla yttre utrop, p.g.a. alla klagomål. Projektledaren får komma på resursgruppsmöte när projektet är i gång, enligt Ditte. Föraren kan inte påverka det yttre utropet själv. När bussen kommer i närheten av busshållplatsen ropas hållplatsen ut. Projektet ska titta på om man kan höja eller sänka ljudet. Inga utrop vid ändhållplatser. Att ljudet är bättre när föraren pratar i mikrofon är en arbetsmiljö och en säkerhetsfråga. Även de inre hållplatsutropen sker automatiskt. Thomas, som är döv, tycker att den visuella funktionen har blivit bättre. Om den inte fungerar och det händer något och föraren ropar ut, hör inte Thomas den informationen. Vill ha möjlighet att kunna se visuellt. I de nya bussar som tillkommit i det nya innerstadsavtalet finns skyltar som går att förse med bra information. Revisioner sker på depåerna några gånger per år för att kolla att utropen fungerar. När något är fel ska det anmälas till SL Kundtjänst! 6. SMS-läsare i spärren Karl Rydal är nyanställd och jobbar med SMS-tjänsten. Det har varit problem med fusk med sms-biljetter. För att stävja fusket har maskinella utrustningar monterats, som ska kunna läsa av SMS-biljetterna. Monteringen är klar för Röd och Grön linje. Kommer även på Blå linjen. Avläsarna sitter i anslutning till spärrkioskerna. Ingen optimal lösning då den är svår att använda. En kamera läser av biljetten. Mobilen måste hållas helt stilla för att det ska fungera bra. Systemet är inte resenärsvänligt. Det är ganska långsamts. Några tester har inte genomförts med personer med darriga händer. Systemet är framtaget ur ett korsiktigt perspektiv för att stävja fusket. På bussarna läser förarna av mobilen. Integrerar avläsning av SMS-biljetten med validerarna på Roslagsbanan, frågade Bengt. Bra påpekande tycker

7(7) Ditte. Den som har Parkinson får gå via spärrvakten. Alla telefoner som kan ta emot SMSbiljetter ska kunna läsas av i spärren om inte texten är förstorad eller glaset trasigt. Stor text på mobilen innebär att inte hela numret på biljetten läsas av. Uppsatta validerar är inte tillgänglighetsanpassade. En som sitter i rullstol kan t.ex. inte validera sin biljett. Enligt Ditte finns önskemål om en läsare på spärren som kan läsa av alla typer av biljetter. Utvecklingsarbete pågår. Vi har inte varit med och samverkat kring denna lösning. För liten skärm kan vara svåravläst för systemet. Det finns en kod, som spärrvakten kan kolla för att se om biljetten är giltig. Att ha avläsarna på andra ställen än i spärren är inte möjligt idag. Tyvärr ytterligare ett biljettlösningssystem som inte är tillgänglig, sa Ditte. Vi hoppas att tillammans kunna utveckla ett system som är tillgängligt för alla typer av biljetter. Organisationerna har fått kallelse för att titta på andra nya valideringslösningar i spärrmiljön. Det finns olika typer av avläsare. Det har kommit in kundsynpunkter till SL Kundtjänst från synskadade som inte har kunnat läsa av sin SMS-biljett. Vi jobbar med frågan svarade Ditte. Thomas tycker det är svårt att hitta bra information på den nya hemsidan och har skickat synpunkter till SL Kundtjänst. 2 Ärenden från organisationerna Från HSO Hade inget speciellt, då man inte hunnit ha möte. Från DHR Hissar tas upp vid nästa resursgruppsmöte Från SRF Nya kortläsare i tunnelbanespärrarna och kännbar markering tas upp på nästa resursgruppsmöte. Antecknat av Eva Ness