Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har vi mycket goda förutsättningar för produktion av vallfoder med högt fodervärde. Detta är en konkurrensfördel som vi bör ta till vara. Användningen av närproducerade fodermedel till mjölkkor kommer i framtiden att öka av såväl etiska, hälsomässiga, miljömässiga, produktkvalitetmässiga som ekonomiska skäl. Vallens betydelse som foderproducent kommer därför att öka. I än större utsträckning än idag kommer vi i framtiden att vilja producera vallfoder som möjliggör hög konsumtion. Vallfodrets fodervärde avgör möjligheterna att bedriva en effektiv mjölkproduktion på hemmaproducerat foder. Den konsumtion som motsvarar den högavkastande kons näringsbehov kräver vallfoder med högt fodervärde. Det kan vi nå genom rätt val av artsammansättning, skördetidpunkt och ensileringsprocess. Den unika mikrobfabriken Idisslarens förmåga att tillgodogöra sig fiberrika fodermedel beror på att en stor del av deras matsmältningskanal utgörs av ett stort jäskar, som bebos av mikroorganismer, med förmåga att bryta ned växtfibrer. Dessa växtfibrer som inte kan nyttjas av enkelmagade djur, omvandlas via idisslarens vomm, till högkvalitativa livsmedel (mjölk och kött). Rätt nyttjad kan en mjölkko leverera mera energi och protein än vad som ingår i hennes foder och som samtidigt kunde ha nyttjats för human konsumtion. Vallen vårt gröna guld är basen Vallfoder utgör basen vid utfodring av mjölkkor, köttdjur, får och getter likaväl som till hästar. För att kon ska orka äta mycket vallfoder krävs att hennes ämnesomsättning fungerar. Mikroberna i vommen måste kunna jobba maximalt. Utfodring med rätt mängd fiber och rätt fiberkvalitet ger lämplig struktur och ett tillräckligt flöde genom vommen. Lika viktigt är tillförseln av protein av rätt kvalitet och i rätt mängd. Dessutom måste man balansera tillförseln av lättlösliga kolhydrater så att de bidrar till kons försörjning utan att störa vommens mikrober. Varje obalans i vomjäsningen sänker konsumtionen av foder och därmed också mjölkproduktionen. Vallfodrets fodervärde beror av näringsinnehåll, kornas förmåga att konsumera fodret samt förekomsten av så kallade antinutritionella substanser. Sortval och växternas utvecklingsstadium är viktiga faktorer för fodervärdet. Vallfoder är den viktigaste källan för smältbara fibrer för mjölkkor. Vallväxter består av två huvudkomponenter: cellinnehåll och cellväggar. I cellinnehållet finns de mest lättsmälta delarna av vallfodret, som t.ex. organiska syror, proteiner, fett, stärkelse och socker. Cellinnehållet bryts ned snabbt och nästan fullständigt av idisslaren, och till 132 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
C 1. S J Ä L V F Ö R S Ö R J N I N G P Å D J U R G Å R D E N och med av enkelmagade djur. Cellväggen är den fiberrika delen av vallfodret och består av strukturkolhydrater (cellulosa och hemicellulosa), lignin, andra fenoler, vax, och kisel. Många faktorer som leder till ökad smältbarhet leder också till ökad konsumtion, varför även små förbättringar av smältbarheten kan resultera i stora produktionsökningar hos djuret. Medan cellinnehållet bryts ned med en jämn och hög hastighet, bryts cellväggarna ned med mycket varierande hastighet beroende på sort och vävnadstyp. Nedbrytningshastigheten för cellväggen kan variera mellan 2 % ända upp till 20 % per timme. Till synes små skillnader i nedbrytningshastighet kan ha stor betydelse för den totala tiden för fodrets nedbrytning. Man har också funnit att cellväggar med olika nedbrytningshastighet påverkar förhållandet mellan acetat och propionat i vommen, vilket har betydelse för mjölkproduktionen. Vallfoderfibrer ger foderstaten struktur En minsta mängd växtfiber av lämplig smältbarhet och fysisk form är nödvändig i en idisslares foderstat för att uppnå maximal konsumtion och energiintag, för att behålla normal vommfunktion och mjölkfetthalt och möjligen också för att förhindra hälsomässiga störningar. Foderfaktorer som t.ex. vallfoder med liten partikelstorlek sänker ph i vommen, vilket minskar aktiviteten hos fibernedbrytande bakterierna och medför försämrat utnyttjande av fibern. På liknande sätt påverkas förjäsningen i vommen vid utfodring av otillräcklig mängd fibrer eller grovfoder med liten strukturverkan. Fetthaltsdepression är ytterligare en effekt av utfodring av alltför fiberfattigt foder. Kräver rätt sorts fiber För att optimera energi- och protein-utnyttjandet under nedbrytningen i vommen behövs balans i tillförseln av kolhydrater och kväve både i tid och mängd. Det krävs därför att det finns tillräckligt med smältbar fiber i vommen. Detta kan uppnås genom att man kombinerar olika typer av fiber på ett bra sätt. Konsumtionen av vallfoder Den mängd foder som läggs på foderbordet är inte alltid den mängd som korna förmår att äta. Kons konsumtionsförmåga begränsar den mängd näringsämnen hon verkligen kan nyttja för att producera och hålla sig frisk. Kännedom om den verkliga konsumtionen krävs för att man ska kunna skapa väl anpassade foderstater. Störst betydelse för konsumtionsförmågan har smältbarheten. Andra faktorer som kan antas öka våra möjligheter att förutse konsumtionen är fodrets nedbrytningshastighet i vommen, balansen mellan resorberade näringsämnen, effektiviteten i syreutnyttjandet, andelen ättiksyra i vommen och tuggningstid. Till detta kommer djurets psykologiska och känslomässiga upplevelser, såsom gruppbeteende, stress m.m. Många faktorer påverkar alltså konsumtionen. De två viktigaste teorierna som försöker förklara hur konsumtionsförmågan styrs är den 133
fysiska regleringen av vomfyllnaden och den metabolisk-feedback begränsningen. Var och en av dessa teorier kan tänkas vara viktigast under vissa förutsättningar, men det mest troliga är att det är den samlade effekten som reglerar konsumtionsförmågan. Fysisk reglering Foder med låg smältbarhet anses begränsa konsumtionen därför att det bryts ned långsamt i vommen och passerar sakta genom matsmältningskanalen. Väggarna i vommen och bladmagen innehåller receptorer som minskar aptiten när innehållet ökar. Cellväggarna, som i allmänhet bryts ned långsamt, anses vara den del av fodret som har störst betydelse för den fysiska regleringen. Metabolisk reglering När innehållet av fibrer är tillräckligt lågt, kan djuren konsumera tillräckligt mycket. Inom området med metabolisk kontroll, är det främst djurets energibehov som avgör den konsumerade mängden. Den metaboliska feedback teorin innebär att djuret har en högsta produktionskapacitet och högsta hastighet vid vilken näringsämnena kan nyttjas för att motsvara produktionsbehovet. När upptaget av näringsämnen, främst fettsyror, överstiger behovet, kommer den metaboliska feedbacken att minska konsumtionen. Nedbrytningshastighet Den hastighet med vilken fodermedlet bryts ned i vommen har betydelse för djurets konsumtion och produktionsförmåga. Här ingår bl.a. den hastighet med vilken foderpartiklarnas storlek minskas, jäsningshastigheten och hur snabbt foderpartiklarna rör sig genom matsmältningskanalen. Nedbrytningshastigheten bestäms som den andel av den smältbara substansen i vommen som bryts ned per timme. Nedbrytningshastighet och smältbarhet måste behandlas var för sig. Nedbrytningshastigheten beskriver bara egenskapen hos den smältbara delen av ett ämne. Hastigheten är konstant under hela nedbrytningsprocessen. Den mängd substrat som bryts ned varje timme är dock större i början av processen därför att mer substrat då finns tillgängligt. En hög konsumtion av fiber kan möjliggöras genom att styra nedbrytningshastigheten uppåt, ett lågt fiberinnehåll i foderstaten kan behöva en lägre nedbrytningshastighet för att skapa en bra vommiljö. Hur väljer vi idag kvalitet på vallfodret De viktigaste sätten att styra smältbarhet och fiberkvalitet i våra vallväxter är: Val av skördetidpunkt. Tidigare skörd ger högre konsumtion p.g.a. lägre fiberinnehåll och högre fibersmältbarhet. När smältbarheten (mätt som VOS) ökar med 1 %-enhet ökar konsumtionen av vall foder med 0,19 kg ts/dag, mjölkproduktionen ökar med 0,4 kg mjölk/dag. Val av vallväxt. Valet av vallväxt har stor betydelse för konsumtio- 134 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
C 1. S J Ä L V F Ö R S Ö R J N I N G P Å D J U R G Å R D E N nen. Daglig konsumtion i storleksordningen 10 20 % högre för klöver jämfört med gräs har uppnåtts både på bete och när vallfodret utfodrats som ensilage. Ökat klöverinslag i ensilaget leder också till ökad mjölkproduktion. Klöver innehåller generellt sett, i förhållande till gräsen, en lägre andel cellväggar. Partikelreduktionen i vommen liksom förjäsningen av cellinnehållet. Val av ensileringsprocess. Förutom grönmassans näringsmässiga kvalitet är jäsningskvaliteten viktig för konsumtionen av ensilage. De fermentationsprodukter som bildas vid ensileringen sänker konsumtionen. Studier visar att mängden syror i ensilaget har större betydelse för kornas konsumtionsförmåga när ensilagets smältbarhet ökar och när andelen spannmålsstärkelse i foderstaten ökar. Även olika N-fraktioner (t.ex. aminer), som kan bildas då protein bryts ned under ensileringen sänker konsumtionen. En väl genomförd ensilering för att ta tillvara växtmaterialets näringsmässiga kvalitet kan därför inte nog betonas. Kompletteringsfoder För att uppnå önskad mjölkproduktion och god djurhälsa krävs i de flesta fall någon typ av kompletteringsfoder. Proteinhalt och proteinkvalitet Ökad proteinhalt i foderstaten leder ofta till ökad konsumtion. En ökad proteinhalt i fodret brukar åtföljas av en lägre fiberhalt, varför de egentliga orsakssambanden är oklara. Man vet dock att effekten av höjd proteinhalt på konsumtionen är större om proteinnivån i foderstaten är låg. Vid låg proteintillförsel kan kvävetillgången för vommens bakterier bli begränsande för nedbrytningen och därmed foderintaget. Stärkelse och lättlösliga kolhydrater Stärkelse och socker förjäses snabbt i vommen och bidrar mycket litet till vommfyllnaden. De kan ändå ha ett negativt inflytande på foderintaget eftersom de vid vomjäsningen bildar en hög andel propionat. Det gäller alltså att hitta en balans mellan kons förmåga att omsätta näringsämnena och hennes behov. Allt för höga mängder av socker och stärkelse i foderstaten kan minska nedbrytningshastigheten av fiber, samtidigt som passagehastigheten minskar. 135
Så ska ett bra ensilage se ut För att uppnå den foderkonsumtion som svarar mot kons näringsbehov krävs ett vallfoder med högt fodervärde. De viktigaste parametrarna är smältbarhet och nedbrytningshastighet eftersom de medverkar i den fysiska regleringen av konsumtionen. Vidare krävs en styrd ensilering så att vallväxtens goda egenskaper konserveras. Här nedan (tabell 1) anges de kvalitetsmått som utmärker det optimala vallfodret. Tabell 1. Kvalitetsmått som utmärker det optimala vallfodret. Botanisk sammansättning 30 50 % klöver Torrsubstanshalt Mer än 30 % ME Mer än 11,0 MJ Råprotein 130 160 g/kg TS ph 4,0 4,5 NDF 475 525 g/kg TS beroende på växtmaterial EFD 50 56 NH 4 -N mindre än 50g/kg total N Socker mer än 100 g/kg TS Totala syror 60 80 g/kg TS Mjölksyra 45 60 g/kg TS VFA mindre än 20 % av totala syror = 15 20 g/kg TS 136 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003