Det antika arvet. Inledning. Framst llning

Det antika arvet Inledning I den h r uppgiften ska jag inom valda omr den redog ra f r hur det s g ut under antikens Grekland och Rom, och unders ka hur det har p verkat och n idag p verkar den v rld som vi idag lever i. Antikens greker och romare var mycket p hittiga och duktiga folk, och kom p m nga bra saker. Saker som man hittar i vardagen n idag, som kanske tas f r givet och som man inte riktigt vet ursprunget till. N got man kanske inte vet r att t.ex. akvedukterna var ett romerskt p hitt, eller att cement faktiskt uppkom i antikens Rom. Vad har allts h nt de senaste 2000 ren? Vad har f r ndrats och vad har best tt? Det r fr gor jag ocks st ller mig under den h r uppgiften. Syftet r allts att jag ska f rst hur antiken lever kvar i dagens samh lle, och vad det haft f r betydelse. Att veta om v rt arv fr n andra kulturer r viktigt, f r n r man vet n got om d tidens p verkan kan man f rhoppningsvis sp lite om framtiden ocks. De tre omr den jag har valt att skriva om r: arkitektur, litteratur och drama, och konst. Tre mnen som jag tycker r mycket intressanta och d rmed l ttare att skriva om. Jag t nker anv nda fakta fr n p litliga k llor fr n b de internet och b cker. Jag ska ocks vara k llkritisk i mitt arbete och anv nda mig av de olika kriterierna f r k llkritik: N rhet i tid, tendens, beroende och kthet. Framst llning H r ska jag nu presentera mina valda omr den: arkitektur, litteratur och drama (som jag har lagt ihop eftersom de r s pass lika varandra), och till sist konst. Jag ska ocks analysera inneh llet och koppla dem till dagens samh lle. Arkitektur Antikens greker r k nda f r att de skapade mycket storslagna, vackra tempel och byggnader. Det fanns tv stycken popul ra byggstilar under den h r tiden: dorisk och jonisk. Den doriska stilen, som var inspirerad av den mykenska och egyptiska stilen, var enkel och kompakt och man anv nde sig av kraftiga, stora kolonner. Den doriska stilen var allts mer f r ett praktiskt anv ndande n f r utsmyckning. Den joniska, d remot, var mer elegant, mjuk och inte lika kompakt. Sedan under antikens Rom kom en nnu mer dekorerad byggstil: den korintiska, som var mer avancerad och utsmyckande. 1 Dessa stilar i kolonnordningar anv nds ocks i dagens arkitektur, men kanske inte i samma utstr ckning. Idag beh vs inte alltid kolonnerna f r just st d, men f r att det ser visuellt vackert ut. GUC Uppsala 15-1-6 13.43 Kommentar: Bra inledning! GUC Uppsala 87-8-19 30.02 Kommentar: Konst är ett stort område, vilket innebär att du borde definera konst eller ta på dig uppgiften att behandla de viktigaste konstyttringarna. 1 Hull, 1997, sida 48

Precis som i dagens samh lle hade man ocks h ghus under antikens Rom. Befolkningen kade s mycket under den tiden att man var tvungen att l sa det genom att bygga h ghus. Att ha cirka sex v ningar i ett hus var allts inte helt ovanligt i staden Rom. 2 Medan de rika bodde l ngst upp fick de fattiga bo l ngst upp d r det var farligast och innebar flest risker. 3 Antikens romare kom ven p ett nytt s tt att transportera vatten: via akvedukter. Dessa akvedukter var byggda p valvb gar ist llet f r v ggar, vilket underl ttade s att det inte blev s tungt och instabilt. 4 Akvedukterna var s klart v ldigt viktiga under romartiden d det skapade tillg ng till dricksvatten, men ocks f r att f vatten till de popul ra baden. Dessa badplatser var en av de stora samlingspunkterna man tr ffades och umgicks. I Rom r 312 f.kr. byggdes den f rsta akvedukten n gonsin, vid namn Aqua Appia, som finns kvar n idag. 5 Cement r nnu en uppfinning som romarna kom p. Det var ett mycket stabilare och b ttre s tt att bygga hus och tempel n vad lera var, som man d anv nt tidigare. 6 Cement r ju faktiskt n got som man anv nder mycket n idag. Jag tycker att det r mycket intressant att det faktiskt var romarna som kom p detta, med tanke p att det var n stan 2000 r sedan som romarriket existerade. Bygget av de antika romerska och grekiska arenorna och teatrarna utf rdes p ett v ldigt bra s tt, vilket g r att vi anv nder samma id er nnu idag. Teatrarna byggdes i en sluttning f r akustikens skull. Detta g r att var man n sitter s h r och ser man bra. 7 GUC Uppsala 87-8-19 30.16 Kommentar: Vilka slutsatser kan du dra av hur akvedukterna och dess byggnadsteknik används idag? GUC Uppsala 87-8-19 30.10 Kommentar: Hur ser detta fenomen ut idag? GUC Uppsala 87-8-19 30.14 Kommentar: Ge exempel! Bevisa din tes! Idag i Rom ser man konkreta bevis p v rt antika arv: amfiteatern Colosseum. D r teatrar spelades upp, strider mellan vilda djur utk mpades, men ocks strider mellan gladiatorer. Colosseum r en mycket stor byggnad gjord p betong, med kolonnordningar- n got som var typiskt f r antikens Rom. Men n got som vi ocks ser i moderna byggnader idag. Exempelvis Vita Huset i Washington DC ser ut att vara tydligt inspirerad av den antika arkitekturen. Det ser n stan ut som om det var ett typiskt grekiskt tempel. Man kan ju se att kolonnerna p byggnaden r av antingen dorisk eller jonisk stil, d de r enkla och inte s utsmyckande. 2.http://www.popularhistoria.se/artiklar/arbetare-i-kejsarstaden-rom/ http://www.popularhistoria.se/artiklar/antikens-rom/ 3 Sheehan, Levy. (1998) sida: 44-45. 4 Sheehan, Levy (1998). Sida 36 5 http://www.popularhistoria.se/artiklar/antikens-rom/ 6 Sheehan, Levy (1998) Sida: 34 7 Hull. (1997) sida: 49

Litteratur och Drama Fr n den antika litteraturens verk och drama har man filmatiserat mycket. T.ex. Troja (2004), som har h mtat inspiration fr n Illiaden och Odysseus, b da f rmodligen skrivna av greken Homeros. 8 Litteraturen har haft ett enorm genomslag i nutidens underh llning. Gudarna som det skrevs om i olika grekiska och romerska verk (exempelvis Odysseus) har det ocks skrivits om idag. Det finns extremt m nga b cker, serier och filmer om antika gudar. Men idag tycker jag att dessa "guda-filmer" inriktar sig mer p ungdomar och barn n f r vuxna m nniskor. I antiken var det v l s att b cker om gudar, s som Odysseus, l stes av b de stora som sm. Ett exempel p filmer som handlar om antika gudar r Percy Jackson-filmerna, varav den senaste hade premi r f r endast n gra m nader sen. De grekiska gudar som visas i f rsta filmen r bland annat havsguden Poseidon, underjordens gud Hades, och alla gudars h rskare Zeus. Det finns ocks nyare verk s som boken Hungerspelen (2008), som jag kan se kopplingar till Antikens Rom. Jag kan t nka mig att det l g som inspiration f r f rfattaren Suzanne Collins. I boken sl ss n gra utvalda ungdomar mot varandra p liv och d d i en stor arena, f r att underh lla resten av befolkningen, men ocks ett s tt f r regimen f r att skr mmas och visa makt- precis som det var under antikens Rom n r det g llde gladiatorspelen. Man hade ju gladiatorspelen i liknande arenor f r att h lla befolkningen i schack, men ven f r att visa vem som best mmer. I filmtolkningen av Hungerspelen rider personer in p vagnar som jag kan se kopplingar till de tv hjuliga vagnar som man anv nde under antikens Rom, vid namn biga. 9 ven vissa namn i boken tycker jag klingar romerskt, s som Cato och Caesar. Ett sorts arv som vi har fr n gladiatorspelen r tjurf ktning. Det egentliga m let f r b de gladiatorspel och tjurf ktning r att man ska underh llas och att de utsatta tillslut ska d. Under antiken var det att gladiatorerna skulle k mpa till d ds och idag handlar det om att tjuren som matadoren k mpar mot ska d. B de tv visar hur grymt samh llet ibland kan vara, och visar att det nutida samh llet kanske inte skiljer sig s mycket ifr n antiken som man kanske tror. Epik, lyrik och drama r de tre litter ra grundformerna som faktiskt har sitt ursprung i antika Grekland. 10 Dessa tre r ju termer som anv nds ven idag. Epik r som en form av ber ttelse som skrivs ner, d r handlingen r s rskilt viktig. Det finns olika sorters epik, varav en r epos som d skrivs p vers. Epos anv ndes flitigt under antiken. Iliaden och Odyss en t.ex. skrevs p vers. 11 Lyrik r dikter som fokuserar mycket p k nslor. Under antiken framf rde man ofta dessa dikter i samband med musik. 12 Drama r som det l ter: 8 http://www.ne.se/lang/homeros 9 http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=128676&originaluri=/biga 10 http://www.ne.se/enkel/grekisk-litteratur-och-teater 11 http://www.ne.se/enkel/epik 12 http://www.ne.se/enkel/lyrik

allts en del av teaterkonsten. Det finns olika genrer inom drama, varav tragedin och komedin r tv av dem. 13 Teatern i antikens Grekland var mycket viktig. Detta var inte endast ett st lle d r man underh lls, utan ett st lle d r man talade om v rderingar och problem i en m nniskans liv. Teatrarna handlade ven ofta om viktiga h ndelser i den grekiska historien. Det var mycket popul rt, och m nga kom dit. Endast m n hade m jligheten till att sk despela p de m ktiga teatrarna, d rf r spelades kvinnorollerna av m n med kvinnomasker och kvinnokl der. N got som idag s klart l ter helt bef ngt. Det fanns tv olika sorters pj ser: Tragedier, som var allvarliga pj ser med oftast sorgliga slut. Det fanns ocks komedier, som var precis som det l ter- en rolig pj s med lyckligt slut. Syftet var alltid att f folk att skratta, och kanske f dem p andra tankar n vad verklighetens ibland h rda v rld har att erbjuda. I de antika Greklands komedier drev man med bland annat m ktiga personer och agerade ut och f rl jligade vardagssituationer. 14 Idag r komedin en genre inom bokens v rld, men st rst r den inom filmv rlden. Precis som under antikens komedi beskriver man ofta vardagssituationer som g r fel p ett roligt s tt. Tragedier, dock, r ingen filmgenre. Drama r den filmgenre som n rmast kan liknas vid antikens tragedi, kan jag tycka. William Shakespeare inspirerades nog mycket av antikens tragedier. Exemplevis en av hans mest k nda verk Romeo och Julia ter sig vara v ldigt n ra hela tanken med tragedien. I slutet d r b de huvudpersonerna, vilket r mycket sorgligt, precis som en tragedi ska vara. Konst I det antika Grekland gjorde man skulpturer bland annat f r att hedra m nniskor, f r att visa uppskattning till gudar, eller f r att ber tta en historisk h ndelse. Det var mycket vanligt att man hyllade m ktiga m nniskor, kanske inte f r att de var s rskilt goda m nniskor som gjort n got bra, utan f r att de var maktens m n. 15 Grekerna brukade ocks st lla skulpturer vid tempel. P detta vis visade man uppskattning f r gudarna, och man hoppades att gudarna skulle visa sin uppskattning tillbaka. Skulpturerna st lldes ocks vid gravplatser f r att hedra de d da. 16 Idag g r vi ocks skulpturer f r att hedra eller hylla personer som har gjort n got beundransv rt, eller varit en viktig person. Skulpturer kan ocks g ras idag f r att provocera, vilket jag inte tror var s vanligt under antiken- just f r att det kanske innebar att mycket mer n ens rykte stod p spel, utan kanske sitt liv. GUC Uppsala 87-8-19 30.28 Kommentar: Hur ser det ut på dagens teatrar. Lever de grekiska uppsättningarna kvar? N got som man missf rst tt genom tiderna r att skulpturer under antiken skulle vara marmorvita, utan n gon f rg alls. Detta r dock inte sant. Skulpturerna var faktiskt l ngt ifr n f rgl sa, de var h gst f rgglada. Anledningen till denna missuppfattning r f r att f rgen har bleknat bort fr n skulpturytan, p grund av den l nga tid den har legat begravd 13 http://www.ne.se/enkel/drama 14 http://www.ne.se/enkel/komedi, Hull. (1997) sida: 49-50 15 Burman. (2007) Sida: 40. 16 Hull. (1997) Sida: 47

under jorden. 17 D rf r har m nga filmer om romarriket, exempelvis Gladiator, som spelats in de senaste ren endast visat skulpturer som r vita. Detta har f rlett publiken att tro p en felaktig uppfattning om hur antikens konst s g ut. Det har d rmed ocks f rlett folk som inspirerats av antikens konst, och som faktiskt har efterliknat dessa skulpturer i dagens samh lle. De grekiska vaserna var dekorerade med ber ttelser eller scener ur vardagslivet. 18 Dessa fungerar som historiska monument idag, ur vilket man kan tyda hur det s g ut p den tiden. Att anv nda vaser p detta s tt r dock ingenting som r vanligt idag. Man brukar inte anv nda keramik f r att sprida ber ttelser eller budskap, utan vi brukar mer anv nda m lningar f r att illustrera dagens samh lle. De grekiska m lningarna m lades ofta p tr pann er. Tyv rr finns det inte m nga m lningar kvar idag att se d de var s l ttf rst rda. D rf r vet man inte s mycket om hur m lningarna s g ut p den tiden. 19 GUC Uppsala 87-8-19 30.34 Kommentar: Väggmålningar, mosaiker? Avslutande diskussion Det finns allts en stor del av det antika arvet i dagens samh lle. Speciellt i litteraturen och dramat ins g jag att det idag finns ett stort arv. Inte bara f r att de k nda grekiska och romerska verken har filmatiserats utan f r att massa nutida f rfattare har inspirerats och gjort egna verk av den gamla antika litteraturen. Men vi anv nder oss ocks av massa antika litter ra termer. Antikens arkitektur har nog levt kvar f r att den var s vacker men nd praktisk. De var smarta under antiken, och byggde bra. Visst har man idag f rb ttrat och gjort om lite i arkitekturen, men grundtanken r mycket lika idag, b de materialvis och hur man bygger. Man beh ver alltid n gonting att utg ifr n och n got att bli inspirerad ver n r det g ller allt h r i v rlden, och d rmed ocks arkitektur. L ngt in i framtiden, n gra 100 r fram t eller mer, r det kanske den arkitektur som vi har idag som r inspirationen? Det kanske st r i historieb ckerna i framtiden om hur vi byggde hus, och om hur v r konst s g ut. Kanske vill de ocks efterlikna v ra id er? Det r tyv rr n gonting vi aldrig kommer att f veta. Det finns en anledning till att vi har tagit efter s mycket av de antika grekiska och romerska tankarna. De har varit v ldigt fyndiga uppfinningar som man har haft stor anv ndning av. Id erna har h llit s l nge och kommer nog inte f rsvinna i f rsta taget. Det r ett arv som vi g rna h ller oss kvar vid. GUC Uppsala 15-1-6 13.30 Kommentar: Bra reflektioner. Oftast lägger manen avslutande diskussion sist så att du får med resultatet av din källkritiska granskning också. 17 http://www.svd.se/kultur/scen/antikens-gomda-pigment-statyerna-var-allt-annat-anvita_5509089.svd 18 Hull. (1997). Sida: 47. 19 Burman. (2007) Sida: 34

K llkritisk diskussion Jag r medveten om att det r mycket viktigt att ha r tt k llor, d det r det som g r hela arbetet trov rdigt. Har man d liga k llor fallerar hela arbetet, vilket r det sista jag vill. Jag anv nder mig mycket av Nationalencyklopedin, eftersom jag vet att det r en bra k lla. Jag fick ju tipset och inloggningen fr n skolan och jag tror inte att skolan skulle l ta oss anv nda en k lla som r op litlig. Men om jag inte skulle veta om den h r k llan fr n skolan, skulle jag nog ha anv nt den nd. Det ser inte ut att vara p verkat av andra k llor, allts beroende. Allt ser trov rdigt ut, och ser inte ut att vara f rgat av n gon politisk eller relig s sikt eller liknande. Syftet med hemsidan verkar vara att upplysa och sprida kunskap, inte f r att propagera f r n got. Det st r oftast vem som skrivit texten, vilket r bra d det ger m jligheten till att kolla upp den personen. Jag kollade t.ex. upp p vem som hade skrivit texten om grekisk litteratur och konst. F rfattaren var allts den avlidne professorn Sture Linn r, som specialiserade sig inom grekiska. Detta tycker jag visar att k llan r bra. Popul rhistoria r egentligen en tidning, som startade 1991, men som ocks har en hemsida. Det r en av de ledande magasinerna i Sverige. Min uppfattning om hemsidan r att den r ser v ldigt seri s ut. Jag kan inte se n got tendenti st inneh ll n r jag l ser. Det kan dock vara djupt inrotat i texten, s att man knappt kan se det men nd blir p verkad av det. Syftet h r r ocks att informera och analysera, men p ett mer underh llande s tt. Jag skulle s ga att det r en r tt s ker k lla, vad jag har uppfattat i alla fall. De l nkar dock till en annan sida: alltomhistoria.se. Jag vet inte riktigt om det r ett d ligt eller bra tecken, d det kan tyda p att de r beroende av varandra. De kommer ju fr n samma f rlag (LRF f rlag) s det r ju d rf r de l nkar till varandra, men p verkar detta inneh llet? Och r dessa tv sidor p verkade av varandra? GUC Uppsala 87-8-19 30.50 Kommentar: Jag utgår ifrån att all information du har använt hos NE är beroende av andra källor. Att författarna skulle använda sig av primärkällor är inte trovärdigt. GUC Uppsala 87-8-19 30.54 Kommentar: Bra jobbat! De b ckerna jag anv nt r samtliga fr n skolan. Det r allts b cker som vi anv nder p lektionen. Men om jag skulle bortse fr n det skulle jag tycka att det r bra k llor. De r ju f r det f rsta r tt n ra i tid. Den ena boken om Grekland av Robert Hull r fr n 1997. Visst kan det alltid tillkommit ny forskning den senaste tiden, som uppdaterar informationen men det r v l en risk man f r ta. Jag tror att den information som finns d r r trov rdig. Att anv nda mig av Svenska Dagbladet tror jag r bra. Det r ett nyhetsblad utan n gon politisk inriktning. Det st r dessutom alltid vem som har skrivit en artikel, s man kan kolla upp den personen. GUC Uppsala 87-8-19 30.56 Kommentar: Ligger åt de borgerliga hållet. GUC Uppsala 87-8-19 30.58 Kommentar: Slutsatser saknas kring resultatet av den källkritiska granskningen.

K llf rteckning B cker Hull, Robert. (1997). Forna kulturer- Grekland. Gleerups f rlag. Malm. Sheehan, Sean och Levy, Pat. (1998). Forna Kulturer- Romerska Riket. Gleerups f rlag. Malm. Ganeri, Anita och Martell, Hazel Mary och Williams, Brian. (2004). V rldens historia. Repliks f rlag. Viken. Burman, Greta. (2007) Konsten i historien. Natur och Kulturs f rlag. Stockholm. Webbsidor Popul rhistoria. Popularhistoria- artiklar. http://www.popularhistoria.se/artiklar/arbetare-ikejsarstaden-rom/. Av: Dominic Ingemark och Henrik Gerding. H mtad: 2013-12-13 Popul rhistoria. Popularhistoria-artiklar. http://www.popularhistoria.se/artiklar/antikensrom/ Av: Dominic Ingemark. H mtad: 2013-12-13 Digitala artiklar http://www.svd.se/kultur/scen/antikens-gomda-pigment-statyerna-var-allt-annat-anvita_5509089.svd Digitala uppslagsverk Komedi. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/enkel/komedi. H mtad: 2013-12-13 Epik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/enkel/epik. H mtad: 2013-12-12 Lyrik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/enkel/lyrik. H mtad: 2013-12-12 Drama. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/enkel/drama. H mtad: 2013-12-12 Biga. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=128676&originaluri=/biga H mtad: 2013-12- 15 Homeros. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/homeros. H mtad: 2013-12-14 Odysseen. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/enkel/odysseen. H mtad: 2013-12-12

Du har lagt ned ett stort arbete p din analys. Du har en bra balans av d tid och nutid i din beskrivning. Det finns dock omr den som kunde ha utvecklas ytterligare (se kommentarer). ndock s g r du utf rliga kopplingar mellan d tid och nutid. Rent formellt g r du en perfekt k llh nvisning och k llf rteckning. Praxis brukar vara att s tta avslutande diskussion sist d du ocks f r med din k llkritiska granskning d r. Din k llkritiska granskning r v lgrundad och du visar med viss s kerhet att du f rst r att man m ste se vem f rfattaren r f r att kunna granska. Du anv nder dock inte dina slutsatser helt ut ver din k llkritiska granskning f r att reflektera ver materialets relevans. H r g r du mer enkla reflektioner kring vilken betydelse den k llkritiska granskningen har f r ditt arbete. BETYG: E-C BETYG E BETYG C BETYG A Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Eleven kan göra enkla reflektioner över materialets relevans Eleven kan göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans.