SEABED 2009-2012
SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte är att framställa en ny vattenkvalitetsmodell för skärgårdarna och kustområdena i Stockholm, Åland, Skärgårdshavet och Västra Nyland (se bild). Speciell fokus läggs på studier av fosforavlagringar i sediment och betydelsen av fosforläckage från sediment för den allmänna vattenkvaliteten i skärgårdsområden. Totalbudgeten för SEABED är 1 182 000 euro, av vilken 75 % finansieras med ERUF-stöd från INTERREG IVA programmet, delprogram Skärgårdar och öar. IVL Svenska Miljönstitutet AB, Naturvårdsverket, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland, Svealands Kustvattenvårdsförbund, Åbo Akademi och Ålands landskapsregering står för 25 % med nationell finansiering. Projektet leds av Husö biologiska station vid Åbo Akademi. De andra partners är IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Kungliga Tekniska Högskolan, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Ålands landskapsregering. Många av partners hör även till projektets finansiärer och slutanvändare av projektets resultat och den nya vattenkvalitetsmodellen. 1
SEABED-projektområde och dess delområden. Uppsättning: P. Prabin 2
Om närsalttillståndet i Östersjöns skärgårds- och kustområden Trots omfattande vattenskyddsåtgärder för minskning av närsaltshalterna är tillståndet hos Östersjön i många avseenden fortfarande dåligt. Bottenområden med syrebrist har blivit allt vanligare, och närsaltshalterna i bottensediment och bottennära vatten är höga i många grunda skärgårds- och kustområden. Vattenskyddsåtgärderna på land har än så länge inte nämnvärt förbättrat tillståndet hos Östersjön. Foto: A. Linna Foto: C. Nilsson 3
Foto: A. Linna Tillståndet hos Östersjön förbättras långsamt, och den uppenbara ökningen av den så kallade interna belastningen gör förloppet långsammare. Förutom i öppna havsområden har syrebristen börjat orsaka fosforläckage ur bottensedimenten även i skärgårdar och kustområden, där fosfor har lagrats i sediment under flera decennier. Det här orsakar en ond cirkel av eutrofiering, där döda havsbottnar utanför Stockholm, i Skärgårdshavet och vid kusten av Västra Nyland utgör bra exempel på vad denna process kan leda till. I INTERREG IIIA projektet BEVIS konstaterades det, att även om skärgårdarna i Stockholm, Skärgårdshavet, Åland och Åbo med sina smala sund och varierade vattendjup formar en komplex omgivning, kan vattenkvalitet i områden modelleras relativt bra. Den uppbyggda modellen verkade dock klart underskatta betydelsen av den interna belastningen. 4
SEABED-projektet och dess målsättningar Uppgifterna i SEABED har fördelats mellan fem arbetsgrupper som stöder varandra: administration och koordinering, sedimentforskning, vattenkvalitetsmodellering och modellering av framtidsscenarier, uppställning av scenarier och användargränssnittet samt ökande av miljövetandet och spridning av information. Alla arbetsgrupper har minst en partner från Finland respektive Sverige. Ålands landskapsregering deltar i två arbetsgrupper. En ny 3-dimensionell matematisk vattenkvalitetsmodell konstrueras för projektområdet. Modellen består av en strömningsmodell och två modelldelar för biologiska och biogeokemiska processer. Den nya modellen beaktar bättre fosforläckaget från bottensediment än vad de tidigare modellerna har gjort. Existerande data på fosforbelastning och vattenkvalitetsmonitoring tillsammans med projektets egna mätningar på vattenkvalitet och sediment utgör grunden för modellen. För att illustrera långtidsförändringar produceras det även 4-5 scenarier på effekter av klimatförändring och de viktigaste programmen för vattenskydd i Östersjön (EU WFD, HELCOM BSAP). Scenarieresultaten kan laddas ner med hjälp av ett användarvänligt gränssnitt. 5
Foto: I. Puttonen Foto: C. Nilsson Foto: M. Karlsson SEABED ger goda möjligheter till miljömyndigheter och andra deltagare i Finland, Åland och Sverige att även i framtiden befrämja och sammanlänka samarbete och vattenskyddsåtgärder, beslutsfattande och forskning kring olika faktorer som påverkar vattenkvaliteten inom projektområdet. Information om projektets resultat sprids via hemsidor, broschyrer, media och informationsmöten. 6
www.abo.fi/huso/seabed Åbo Akademi, projektledare Johanna Mattila, www.abo.fi Ålands landskapsregeringen www.regeringen.ax Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland www.ely-keskus.fi Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland www.ely-keskus.fi IVL Svenska Miljöinstitutet AB www.ivl.se Svealands Kustvattenvårdsförbund www.svealandskusten.se Kungliga Tekniska Högskolan www.kth.se Upplägg av broschyren: Ari Linna. Foto på framsidan: A. Linna. Foto på bakpärmen: I. Puttonen