Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse



Relevanta dokument
Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Om texten alla synpunkter och reaktioner

Killen i baren - okodad

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Söka CSN. Ja och bidraget beror på dina tidigare utbildningar från hemlandet.

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Om språkliga asymmetrier i vägledningssamtal med nyanlända elever

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009.

Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial. Att delta i institutionella samtal. Gunlög Sundberg

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Det är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir

Vuxenstuderande, enkätresultat Kommunal vuxenutbildning

Förstudie av äldres mobiltelefonanvändning

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

Kategoriseringar, identiteter och språk

Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

I Lilla Fridolf och Selma upplever jag att Selma ofta talar om för Fridolf vad han skall göra och hur han skall vara.

Hållbar Utveckling Miljömärkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

Kapitel 7 Betala räkningar

1 Frågor årskurs 2 grundskola

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Heteronormer i vardagen - Så funkar de språkligt

Nordiska språk i svenskundervisningen

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Tfn:

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Exempel på observation

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Anläggnings- och apparatteknik

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Gymnasieinformation läsåret 14/15 Vad tycker du om att göra? Intressen Fritidssysselsättning Favoritämnen

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Institutionella samtal som lärandemiljö

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

Svenska. Institutionen för svenska och flerspråkighet

jonas karlsson det andra målet

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

SE Varumärkesmätning: Utbildningsradion (UR) Olika typer av chefer och deras roll för det svenska samhället

Barnskötarutbildningen

Nordiska språk minns från 1800-tal till 2000-tal

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP). DELKURS 1. SPRÅK, SPRÅKANDE, SPRÅKVETENSKAP (7.5 hp)

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare

Engelska skolan, Järfälla

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

Mitt Jobb svenska som andraspråk

SLARVMANUS Öppningsscen. Version 1

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Fokusgruppssamtal. En möjlighet till fördjupande kunskap utifrån ungas perspektiv

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Bilden av den miljömedvetna medborgaren

Kort om särskild utbildning för vuxna

Avstämning med Referensgrupp Sprint 11 lnu.se + Mina saker

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Artiklarna. Grindenheten Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Medelvärde 4,2 4,2 4,1 4,0 4,0 4,0 3,9 3,9 3,9 3,9 3,9 3,8 3,1 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

I-VÄGLEDNING. Helena Gradin Thomas Wahlström

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Spanska höstterminen 2014

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

Vägar till förståelse

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Transkript:

Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse Inst. för Nordiska språk, Uppsala 5 juni 2012 Karin Sheikhi Göteborgs Universitet/Mälardalens Högskola Upplägg Avhandlingsarbetets syfte, frågor och material Något om planerad struktur och innehåll Omformuleringars förekomst och funktion i relation till förståelse 1

Avhandlingsarbetets syfte Syftet är att förklara hur samtalsdeltagarna skapar gemensam förståelse och hur de hanterar förståelseproblematik i vägledningssamtal mellan en svensk studieoch yrkesvägledare och sökande med svenska som andraspråk. Vilka tillvägagångssätt tillämpar parterna i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? Vilka orsaker finns det till förståelseproblematik? Hur förutser och förebygger förstaspråkstalaren förståelseproblem? Material : huvudmaterial Samtal1 Nov./dec. 2008 Samtal 2 Maj/juni 2009 Samtal 3 Nov./dec 2009 Samtal 4 Dec. 2010/jan 2011 Totalt Ward 55.36 31.32 42.42 37.26 2.47.16 = 167 min. Marina 53.48 31.34 23.44 39.41 2.28.47 = 149 min. Mohammed 48.22 48.19 30.06 35.58 2.42.45 = 163 min. Evin 38.22 37.26 34.15 30.42 2.20.43 = 141 min. 10.19.31 = 620 min. Benny, studie- och yrkesvägledare 2

Material : kompletterande material Samtalsintervjuer Språkdagbok Feedbackdata Samtalsanteckningar Vad ska det bli? Omformuleringar som en resurs för förståelse (Om)formuleringar analyserade bland annat med verktyg från CA Vilka tillvägagångssätt tillämpar parterna i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? Vilka orsaker finns det till förståelseproblematik? Hur förutser och förebygger förstaspråkstalaren förståelseproblem? Institutionell förståelse över lång tid Institutionella frågor analyseras som kommunikativa projekt genom fyra samtal (Gumperz 1982; Linell 2011; Adelswärd 1995) Förstaspråkstalarens interaktionella stöttning och gemensam förståelse Vägledarens tal undersöks med utgångspunkt i modified interaction (Long 1981) 3

Omformuleringar varför? Interaktionellt betydelsefulla Väl undersökta i institutionella sammanhang (framför allt Drew 1998 men även Arminen 2005 för en översikt; Heritage & Watson 1979, Sundberg 2004, Svennevig 2005, Kurhila 2006). Omformuleringar hur? förutsättningslös granskning av materialet hur yttranden förhåller sig till varandra tur för tur närhetspar Men: vidare kontext. Quite clearly, ethnograhy is required. (Goodwin 2000:1507) 4

Omformuleringar vad? Ett yttrande som utgör en tolkning av den andra talarens tidigare yttrande(n) En omformulering har en koppling bakåt till ett eller flera av den andra talarens yttranden. En omformulering består av ett eller flera yttranden som utgör en tolkning av det sagda och den innehåller ingen ny information. En omformulering är påståendeformad med avseende på dess prosodiska, syntaktiska eller ickeverbala egenskaper. En omformulering förväntas följas av en svarstur som bekräftar eller avvisar tolkningen. Omformulering Exempel 1 W: kanske jobba (.) på en bank (.) [eller eller affären eller kassan eller ja vet inte B: [på en bank jaha mm nånting sånt W: ja B: DU VILL HÅLLA PÅ MED PENGAR ((ler)) W: nej inte pengar [men B: [ä du intresserad av ekonomi W: ja (.)((nickar, ler)) [de ä de ä min studera min ekoekonomi B: [de ä du 5

Omformuleringarnas fördelning i samtalen Samtalstillfälle Samtalspar 1 2 3 4 Totalt Benny/Ward 7/0 4/0 9/2 5/0 25/2 Benny/Marina 6/0 0/0 1/0 1/0 8/0 Benny/Mohamm 3/0 1/4 0/3 1/1 5/8 ed Benny/Evin 14/3 3/4 1/4 8/1 26/12 Totalt 30/3 8/8 11/9 15/2 64/22 sammanfattande, förtydligande, slutledande, samtalsstödjande Sammanfattande omformuleringar Exempel 2 M: ja studerar ää (.) sex året på grundskolan B: mm M: å andra till gymnasiet (.) ää (1.9) commercial commercial B: ja ja vet va du menar ((skrattar lite)) DU HAR GÅTT ALLTSÅ NÅN FORM UTAV HANDEL ELLER [EKONOMI M: [commercial ne- (.) samma ekonomi (.) commercial [13 yttranden utelämnade: Benny jämför engelskans commercial med svenskans kommersiell] B: DU HAR GÅTT TOLV ÅR ALLTSÅ EN (1) TYP EKONOMISK (.) [LINJE (4.2) ((Benny antecknar)) M: [mm 6

Förtydligande omformuleringar Exempel 3 hm B: vi ska ha en liten (.) snabbare utbildning för dom M: ja B: å då kan man (.) kanske (.) klara både (.) svenska b och engelska a inom (1.5) förti veckor eller [nånting sånt där M: [mhm mhm B: men vi ä inte där än (1.2) så att ää M: DEN FINNS INTE [JUST NU B: [den finns inte att söka [nu M: [m Omformulering som slutsats Exempel 4 M: ((pekar på katalogen med högskoleutbildningen)) ja vill fortsätta B: mm M: å göra dom här B: mm (1) å en högskoleutbildning ä ä alltid en högskoleutbildning faktist M: mhm B: å den ä också int- mer internationellt (.) gångbar än va en sån här M: mhm B: ky-utbildning eller yrkes[högskoleutbildning M: [SÅ DU TROR DE HÄR KURSEN ÄR BÄTTRE ÄN DE DÄR B: de bli- du blir ju inte helikoptermekaniker här ((pekar på högskolekatalogen)) M: mhm B: utan du blir flyg(1)ingenjör eller flygtekniker [eller nånting sånt där M: [eller hur 7

Stödjande omformuleringar Exempel 5 E: också läkare kanske (.) han ää läkare bestämmer (.) behöver elever (1) en ää möt (.) möt B: mm E: eller två [tre möt B: [ja okej HUR MÅNGA GÅNGER mm mm E: ja ja ja läkare bestämma Stödjande omformuleringar Exempel 6 B: du kunde väldit lite svenska då när du va ute W: mm B: du kan mycke mer nu W: mm B: idag skulle de ha (.) känts bättre kanske W: kanske B: hja W: men inte bra i alla fall (1.1) inte så bra inte (1.9) ((pekar på sig själv)) ja känner mig själv B: ja W: ja och ää B: DU Ä INTE NÖJD W: nej B: nähej W: jag behöver mycke B: mm W: och ää (2.4) när ja pratar med dig och ää ja inte nöjd men (1.8) för för ja behöver träna å träna å träna 8

Är omformuleringar en resurs för förståelse? Lokal förståelse Flera svårigheter för andraspråkstalare Ej maktutövning, mindre styrt av institutionella krav Referenser Arminen, Ilkka 2005. Institutional Interaction: Studies of Talk at Work. Aldershot: Ashgate. Goodwin, Charles 2000. Action and embodiment within situated human interaction. Journal of pragmatics 32, s. 1489-1522. Drew, Paul 1998. An exercise in the comparative analysis of talk-in-interaction in different (institutional) settings: the case of formulations. I: Lehti-Eklund, Hanna (red.), Samtalsstudier. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.) Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, s. 29 42. Heritage, John & David R. Watson 1979. Formulations as conversational objects. In: Psathas, George (ed.): Everyday Language. New York: Irvington, s. 123 162. Kurhila, Salla 2006. Second Language Interaction. (Pragmatics & Beyond. New Series.) Philadelphia: John Benjamins. Sundberg, Gunlög 2004. Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. Acta Universitatis Stockholmiensis 39. Stockholm: Almquist & Wiksell International. Svennevig, Jan 2005. Repetisjon og reformulering som forståelsesstrategi i andrespråks-samtaler. I: Lie, Svein, Gudlaug Nedrelid & Helge Omdal (red.): MONS 10. Utvalde artiklar frå det tiande Møtet om norsk språk i Kristiansand 2003. Kristiansand: Høyskoleforlaget, s. 33 56. 9

Extra: fördelning mellan typer Typ av omformulering Samtalstillfälle 1 2 3 4 Totalt Sammanfattande 12/1 5/1 1/2 3/0 21/4 Förtydligande 10/2 0/5 3/3 5/2 18/12 Slutledande 5/0 2/2 5/4 3/0 15/6 Samtalsstödjande 3/0 1/0 2/0 4/0 10/0 Totalt 30/3 8/8 11/9 15/2 64/22 10