Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse Inst. för Nordiska språk, Uppsala 5 juni 2012 Karin Sheikhi Göteborgs Universitet/Mälardalens Högskola Upplägg Avhandlingsarbetets syfte, frågor och material Något om planerad struktur och innehåll Omformuleringars förekomst och funktion i relation till förståelse 1
Avhandlingsarbetets syfte Syftet är att förklara hur samtalsdeltagarna skapar gemensam förståelse och hur de hanterar förståelseproblematik i vägledningssamtal mellan en svensk studieoch yrkesvägledare och sökande med svenska som andraspråk. Vilka tillvägagångssätt tillämpar parterna i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? Vilka orsaker finns det till förståelseproblematik? Hur förutser och förebygger förstaspråkstalaren förståelseproblem? Material : huvudmaterial Samtal1 Nov./dec. 2008 Samtal 2 Maj/juni 2009 Samtal 3 Nov./dec 2009 Samtal 4 Dec. 2010/jan 2011 Totalt Ward 55.36 31.32 42.42 37.26 2.47.16 = 167 min. Marina 53.48 31.34 23.44 39.41 2.28.47 = 149 min. Mohammed 48.22 48.19 30.06 35.58 2.42.45 = 163 min. Evin 38.22 37.26 34.15 30.42 2.20.43 = 141 min. 10.19.31 = 620 min. Benny, studie- och yrkesvägledare 2
Material : kompletterande material Samtalsintervjuer Språkdagbok Feedbackdata Samtalsanteckningar Vad ska det bli? Omformuleringar som en resurs för förståelse (Om)formuleringar analyserade bland annat med verktyg från CA Vilka tillvägagångssätt tillämpar parterna i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? Vilka orsaker finns det till förståelseproblematik? Hur förutser och förebygger förstaspråkstalaren förståelseproblem? Institutionell förståelse över lång tid Institutionella frågor analyseras som kommunikativa projekt genom fyra samtal (Gumperz 1982; Linell 2011; Adelswärd 1995) Förstaspråkstalarens interaktionella stöttning och gemensam förståelse Vägledarens tal undersöks med utgångspunkt i modified interaction (Long 1981) 3
Omformuleringar varför? Interaktionellt betydelsefulla Väl undersökta i institutionella sammanhang (framför allt Drew 1998 men även Arminen 2005 för en översikt; Heritage & Watson 1979, Sundberg 2004, Svennevig 2005, Kurhila 2006). Omformuleringar hur? förutsättningslös granskning av materialet hur yttranden förhåller sig till varandra tur för tur närhetspar Men: vidare kontext. Quite clearly, ethnograhy is required. (Goodwin 2000:1507) 4
Omformuleringar vad? Ett yttrande som utgör en tolkning av den andra talarens tidigare yttrande(n) En omformulering har en koppling bakåt till ett eller flera av den andra talarens yttranden. En omformulering består av ett eller flera yttranden som utgör en tolkning av det sagda och den innehåller ingen ny information. En omformulering är påståendeformad med avseende på dess prosodiska, syntaktiska eller ickeverbala egenskaper. En omformulering förväntas följas av en svarstur som bekräftar eller avvisar tolkningen. Omformulering Exempel 1 W: kanske jobba (.) på en bank (.) [eller eller affären eller kassan eller ja vet inte B: [på en bank jaha mm nånting sånt W: ja B: DU VILL HÅLLA PÅ MED PENGAR ((ler)) W: nej inte pengar [men B: [ä du intresserad av ekonomi W: ja (.)((nickar, ler)) [de ä de ä min studera min ekoekonomi B: [de ä du 5
Omformuleringarnas fördelning i samtalen Samtalstillfälle Samtalspar 1 2 3 4 Totalt Benny/Ward 7/0 4/0 9/2 5/0 25/2 Benny/Marina 6/0 0/0 1/0 1/0 8/0 Benny/Mohamm 3/0 1/4 0/3 1/1 5/8 ed Benny/Evin 14/3 3/4 1/4 8/1 26/12 Totalt 30/3 8/8 11/9 15/2 64/22 sammanfattande, förtydligande, slutledande, samtalsstödjande Sammanfattande omformuleringar Exempel 2 M: ja studerar ää (.) sex året på grundskolan B: mm M: å andra till gymnasiet (.) ää (1.9) commercial commercial B: ja ja vet va du menar ((skrattar lite)) DU HAR GÅTT ALLTSÅ NÅN FORM UTAV HANDEL ELLER [EKONOMI M: [commercial ne- (.) samma ekonomi (.) commercial [13 yttranden utelämnade: Benny jämför engelskans commercial med svenskans kommersiell] B: DU HAR GÅTT TOLV ÅR ALLTSÅ EN (1) TYP EKONOMISK (.) [LINJE (4.2) ((Benny antecknar)) M: [mm 6
Förtydligande omformuleringar Exempel 3 hm B: vi ska ha en liten (.) snabbare utbildning för dom M: ja B: å då kan man (.) kanske (.) klara både (.) svenska b och engelska a inom (1.5) förti veckor eller [nånting sånt där M: [mhm mhm B: men vi ä inte där än (1.2) så att ää M: DEN FINNS INTE [JUST NU B: [den finns inte att söka [nu M: [m Omformulering som slutsats Exempel 4 M: ((pekar på katalogen med högskoleutbildningen)) ja vill fortsätta B: mm M: å göra dom här B: mm (1) å en högskoleutbildning ä ä alltid en högskoleutbildning faktist M: mhm B: å den ä också int- mer internationellt (.) gångbar än va en sån här M: mhm B: ky-utbildning eller yrkes[högskoleutbildning M: [SÅ DU TROR DE HÄR KURSEN ÄR BÄTTRE ÄN DE DÄR B: de bli- du blir ju inte helikoptermekaniker här ((pekar på högskolekatalogen)) M: mhm B: utan du blir flyg(1)ingenjör eller flygtekniker [eller nånting sånt där M: [eller hur 7
Stödjande omformuleringar Exempel 5 E: också läkare kanske (.) han ää läkare bestämmer (.) behöver elever (1) en ää möt (.) möt B: mm E: eller två [tre möt B: [ja okej HUR MÅNGA GÅNGER mm mm E: ja ja ja läkare bestämma Stödjande omformuleringar Exempel 6 B: du kunde väldit lite svenska då när du va ute W: mm B: du kan mycke mer nu W: mm B: idag skulle de ha (.) känts bättre kanske W: kanske B: hja W: men inte bra i alla fall (1.1) inte så bra inte (1.9) ((pekar på sig själv)) ja känner mig själv B: ja W: ja och ää B: DU Ä INTE NÖJD W: nej B: nähej W: jag behöver mycke B: mm W: och ää (2.4) när ja pratar med dig och ää ja inte nöjd men (1.8) för för ja behöver träna å träna å träna 8
Är omformuleringar en resurs för förståelse? Lokal förståelse Flera svårigheter för andraspråkstalare Ej maktutövning, mindre styrt av institutionella krav Referenser Arminen, Ilkka 2005. Institutional Interaction: Studies of Talk at Work. Aldershot: Ashgate. Goodwin, Charles 2000. Action and embodiment within situated human interaction. Journal of pragmatics 32, s. 1489-1522. Drew, Paul 1998. An exercise in the comparative analysis of talk-in-interaction in different (institutional) settings: the case of formulations. I: Lehti-Eklund, Hanna (red.), Samtalsstudier. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.) Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, s. 29 42. Heritage, John & David R. Watson 1979. Formulations as conversational objects. In: Psathas, George (ed.): Everyday Language. New York: Irvington, s. 123 162. Kurhila, Salla 2006. Second Language Interaction. (Pragmatics & Beyond. New Series.) Philadelphia: John Benjamins. Sundberg, Gunlög 2004. Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. Acta Universitatis Stockholmiensis 39. Stockholm: Almquist & Wiksell International. Svennevig, Jan 2005. Repetisjon og reformulering som forståelsesstrategi i andrespråks-samtaler. I: Lie, Svein, Gudlaug Nedrelid & Helge Omdal (red.): MONS 10. Utvalde artiklar frå det tiande Møtet om norsk språk i Kristiansand 2003. Kristiansand: Høyskoleforlaget, s. 33 56. 9
Extra: fördelning mellan typer Typ av omformulering Samtalstillfälle 1 2 3 4 Totalt Sammanfattande 12/1 5/1 1/2 3/0 21/4 Förtydligande 10/2 0/5 3/3 5/2 18/12 Slutledande 5/0 2/2 5/4 3/0 15/6 Samtalsstödjande 3/0 1/0 2/0 4/0 10/0 Totalt 30/3 8/8 11/9 15/2 64/22 10