1 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2010-03-15 Koll på läget insikt för en bättre utsikt Projektledare och projektägare Linköpings Kommun: Bildningsnämnden genom Sektion specialverksamhet Intressenter Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen Landstinget: Barn och ungdomshabiliteringen / Vuxenhabiliteringen. Linköpings Kommun: Sektion specialverksamhet / Anders Ljungstedts gymnasium / Jobbtorget / Socialkontoret / Omsorgskontoret / Hjälpmedelsinstitutet / Kinda Kommun Studieförbund Bakgrund Inledning År 2006 gick 1,4% av skolungdomar i särskola, en ökning med nästan 70% jämfört med 1994. Den största delen av denna ökning är ungdomar som ligger i gränslandet till att klara den ordinarie skolan, dvs. gruppen med lindrig utvecklingsstörning. Erfarenheterna från Linköping visar att det oftast är för dessa ungdomar som problematiken runt övergång från skolliv till vuxenliv blir som störst. Linköpings ökning av andelen elever inom gymnasisesärskolan är jämförbar med riket. Linköping har dock inte kommit så långt i arbetet med andelen elever i arbete. I dagsläget får inga elever i Linköpings kommun arbete efter avslutade gymnasiesärskolestudier. Andra jämförbara kommuner såsom Karlstad, Norrköping och Örebro har prioriterat
elevgruppen och genom målinriktat arbete och i samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassa nått goda resultat. I Karlstad fick 34 % av eleverna arbete 2006 och 49% av eleverna som slutade 2007. I Norrköping har två elever av 19 fått arbete 2006 och 2007. Bifogat finns Norrköpings samverkansmodell: http://www.senrp.se/content/1/c6/01/37/41/norrkoping_arbetsmo dell_sar.pdf Bakgrund Behovet av stöd i denna transition har uppmärksammats på flera håll. Det finns många aktörer såsom skola, LSS inom kommunen t.ex fritid, sysselsättning och boendestöd, Anhörigcenter, överförmyndarenheten, barn och vuxenhabilitering, barn och vuxenpsykiatriska kliniken, Unga vuxna mottagningen, AF, Jobbtorget Team Rehab, FK, som har ett uppdrag mot målgruppen. Trots detta saknas en samlad insats och nätverk för att ge största möjliga förutsättningar för att förbereda den unga inför arbetsliv och vuxenliv. Arbetet med insikten om funktionsnedsättningen samt verktyg och strategier att hantera konsekvenserna av denna behöver påbörjas tidigt. Unga Vuxna, 16-25 år, med lindrig utvecklingsstörning är i dag en utsatt grupp på många sätt. Det har under grundskoletiden varit en spridd grupp där många särskoleinskrivna barn och ungdomar går inkluderade i vanlig klass med speciellt stöd och läser utifrån särskolans läroplan. Det är i samband med gymnasiestarten som många ungdomar först konfronteras med sin diagnos och vilka konsekvenser en särskoleinskrivning medför. Medvetenheten och kunskapen om den egna särskoleplacering är varierad hos barnet/ungdomen. Diagnosen Utvecklingsstörning har en negativ laddning för de flesta ungdomar och föräldrar vilket gör att många värjer sig inför både diagnos och stöd riktad till målgruppen. Begreppet utvecklingsstörning ses som mycket svårkompatibelt med en positiv självbild. I samhället idag är en låg begåvning när det gäller inlärning mycket laddat och svårt att hantera. Det här är svårt att prata om och många föräldrar undviker att göra det också för att inte såra sitt barn. Även i skolan undviker man ofta att prata om svårigheterna kring inlärning. Identifikation Individens egna insikter eller brist på insikt kan skapa stora problem. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt en avsaknad av strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen. Kopplat till denna insikt är också den egna identifieringen, dvs. om jag kan identifiera mig
med att vara en av de personer som inte klarar allt på egen hand och kan behöva hjälp och stöttning för att reda ut olika situationer. Den mest välutvecklade av alla strategier som dessa ungdomar besitter brukar vara konsten att dölja sin funktionsnedsättning. Individen känner sig oftast inte utvecklingsstörd och vill inte ha någon mer kontakt med den världen när man väl har lämnat skolan. Utan insikten/identifikationen är det svårt att acceptera att söka t.ex. daglig verksamhet. Om det skulle finnas behov av att få ett lönebidrag eller någon form av subventionering kopplad till en anställning längre fram upplevs detta som konstigt och kränkande då man ser sig själv som normal. Vissa ungdomar går till och med hellre utan jobb än att låta en eventuell arbetsgivare få veta något om ens funktionsnedsättning. Även bristen på hållbar och aktuell dokumentation kring funktionsnedsättningen kan bli problematisk. Att kunna styrka sin tillhörighet till LSS personkrets 1 är en förutsättning för att kunna söka de stödinsatser som en ungdom med funktionsnedsättning har rätt till. Intressenter och insatser Insatser för vår målgrupp söks i första hand från fem instanser LSS(kommun): Daglig verksamhet, boendestöd, god man, Fritidsaktiviteter m.m. Landstinget: Barn och Ungdomshabiliteringen / Vuxenhabiliteringen Försäkringskassan: Ekonomi Aktivitetsersättning Socialkontoret: Ekonomi Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Arbetsförmedling: Subventioner i samband med anställning, arbetstekniska hjälpmedel När det gäller Landsting samt Arbetsförmedling kan dessa instanser själva utreda rätten till stöd samt tillhörigheten till personkretsen. När ungdomarna däremot söker insatser från LSS- Kommun samt Försäkringskassan är de själva ansvariga för att ordna fram hållbar dokumentation och kan också få avslag på grund av bristande underlag. Stöd från socialkontoret delas ut enligt socialtjänstlagen och här prövas ungdomarna som vem som helst, dvs. detta stöd är inte beroende av om ungdomen kan styrka tillhörigheten till personkretsen. Däremot ställer socialsekreteraren krav på att individen försöker bli självförsörjande för att bevilja ekonomiskt bistånd, det är upp till socialsekreteraren att utreda detta i dialogen med ungdomen. Detta kan ställa till problem då ungdomarna inte är särskilt motiverade att visa på sina brister i att på egen hand uppnå självförsörjning vilket kan innebära mycket svårigheter i kontakten med socialhandläggaren.
De insatser från arbetsförmedlingen som kan vara aktuella för denna målgrupp handlar om olika typer av subventioner när vi närmar oss en anställning på öppna arbetsmarknaden. Det kan också handla om olika former av stöd i introduktion och uppföljning när man börjat ett arbete eller olika former av arbetstekniska hjälpmedel. Förutsättningen för att dessa insatser ska kunna komma på fråga är att AF kan göra en funktionshinderkodning. Denna kodning måste dokumenteras på något sätt. Detta kan ske genom att AF tar del av det utredningsmaterial som togs fram vid inskrivning i särskolan. Om detta inte finns tillgängligt kan AF via sina befintliga utredningsresurser erbjuda en Arbetspsykologisk utredning APU. Resultatet av denna visar på styrkor och svagheter och man kan även diskutera kring lämpliga former av arbete. Problemen som uppstår vid inskrivning är just att det är brister i dokumentationen. Det kan t.ex. vara svårt att få fram alla handlingar alternativt att de är så pass gamla och ouppdaterade att de är ett dåligt stöd för ungdomen. Alternativet med en APU innebär två problem dels att det är en hårt ansatt resurs inom AF vilket oftast innebär långa väntetider vilket det inte alltid finns utrymme för när möjligheten till ett jobb har dykt upp. APU är heller inte en särskilt omfattande utredning vilket till del begränsar individens nytta av den. Orsaken att göra en APU är oftast att dokumentationen kring funktionshindret saknas och denna behövs gentemot flera myndigheter. APU är en utredning som endast har bäring inom AF s ramar och man har mycket liten nytta av den när man till exempel söker ersättning från FK eller stöd enligt LSS. Det är inte ovanligt att personalen i gymnasiesärskolan upptäcker elever där det finns anledning att ifrågasätta om de tillhör personkretsen. I dag har gymnasiesärskolan inga resurser och ingen organisation riggad för att kunna göra utredningar. Man har heller inga rutiner kring för att köpa in dessa tjänster. I praktiken innebär detta att om lärare börjar misstänka att en elev trots allt inte hör till personkretsen så får den eleven i alla fall gå igenom gymnasiesärskolans fyra år. Efter detta är ungdomarna ofta dubbelt diskvalificerade från såväl försörjning som sysselsättning. Med särskolebakgrunden kommer de sist i prioriteringsordningen på den öppna arbetsmarknaden samtidigt som de inte har möjlighet att söka de stödinsatser som en person som verkligen hör till personkretsen har rätt att göra. I och med Jobbtorgets koppling till ALG har ungdomarna automatiskt en fortsättning på jobbtorget och oftast kan även AF bevilja stödinsatser efter att man har genomgått en APU arbetspsykologisk utredning hos dem. Detta kan då innebära att man inte står helt utan hjälp på vägen att nå en
sysselsättning/försörjning men att vägen dit kommer att vara lång. Syfte En smidig transition genom - ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen - kunskap hos berörda instanser både om funktionshinder i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen vilket är en förutsättning för förståelse - attitydpåverkan i de samarbetssituationer som inkluderade gymnasiesärskoleelever befinner sig i. - hållbar och aktuell dokumentation som ett stöd i individens utveckling och förutsättning för att söka berättigade insatser Tillsammans syftar det till att ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier samt delta i ett fullvärdigt vuxenliv. Mål Målet är att 50% av de individer som står till arbetsmarknadens förfogande uppnår någon form av anställning ett år efter avslutade studier på gymnasiesärkolan. Målet med insatserna ska vara att få möjlighet till ett gott vuxenliv. Viktiga områden kan vara personlig utveckling/utbildning, arbete/yrkesval, fritid/ledighet, hälsa/välbefinnande, familjerelationer/egna föräldrar, syskon mm, intima relationer/partner, vänner och bekanta/sociala relationer, föräldraskap, medborgarskap, arbete/yrkesval, andlighet, stöd. De mätbara målen blir: Antal individer i anställning - ökning Upplevd delaktighet - ökning Projektet blir en metodutveckling med syfte att bygga en samverkansmodell mellan de parter som ingår i projektet. Ambitionen är att samverkansmodellen ska kunna tillämpas i andra kommuner och för andra målgrupper där insatsbehoven är av liknande karaktär. Nya rutiner som inte bygger på relationer utan på en kronologi av insatser byggs upp kring eleverna. Projektet kan peka på brister och bygga upp nya fungerande rutiner som gör parterna i
projektet bättre rustade för framtiden i arbetet med unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning. Kronologin utformas av projektledare i samråd med intressenterna Exempel på rutiner och insatser: Dokumentation: utredningar - pedagogiska översättningar, Funktiondbedömning, läkarintyg Insikt Nätverk Vem hjälper mig med vad när jag behöver hjälp. Hur får dessa personer veta det jag själv inte kan ta reda på. Utbildning av såväl nätverk som personal. Organisation Organisationen byggs som en samverkansmodell av kronologiska insatser och utformas av projektledarna. Projektet kräver och leds av två heltider: specialpedagog och arbetsterapeut som blir projektetets ledare. Dessutom krävs ytterligare resurser i form av psykolog, läkare på vardera 25 %. Därutöver 25 % i ledningsresurs förlagd till Sektion specialverksamhet vilket möjliggör samarbete med andra utvecklingsprojekt t ex med Hjälpmedelsinstitutet. Dessutom finns tid avsatt i budget för att ge möjlighet för intressenterna att delta i arbetsgrupper. Projektledare är sammankallande för referensgrupp med representanter från de olika aktörerna i syfte att driva projekets samverkansformer framåt. Projektledare är sammankallande för avgångskonferens vilket utgör en gemensam ingång för handläggning inom respektive verksamhet. Projektledare är sammankallande för gemensam utbildningsinsats för de som berörs av projektet. Tid & aktivitetsplan Projekttid: 4 år med start av 50 % projektledning en termin tidigare Målgruppen avser ungdomar med lindrig utvecklingsstörning inskrivna i gymnasiesärskolan på specialutformade och nationella program.
Målsättningen är att eleven i samverkan med det nätverk (dvs projektets deltagare samt elevens sociala nätverk ) som finns runt eleven kan förstå sin diagnos, sina styrkor och svagheter på ett sätt som stärker en positiv självbild. Projektet Koll på läget har fyra olika spår: 1. Ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen 2. Kunskap hos berörda instanser både om funktionshinder i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen vilket är en förutsättning för förståelse 3. Attitydpåverkan i de samarbetssituationer som inkluderade gymnasiesärskoleelever befinner sig i. 4. Hållbar och aktuell dokumentation som ett stöd i individens utveckling och förutsättning för att söka berättigade insatser Exempel på aktiviteter -Projektet startar med en gemensam utbildningsinsats riktad till berörd personal hos projektets intressenter samt Åtvidaberg och Kinda kommuner, för att nå gemensam grund och samsyn. -Övrig kompetensutbildning. - Pedagogisk översättning av WISCIII a la Meissner vid inskrivning eller år 1 på gymnasiet. Löpande kommunicerad funktionsbedömning. - Projektet erbjuder funktionsbedömning under år 1 för att varje elev ska få en god kunskap kring sina egna förutsättningar, för att utgöra en pedagogisk grund för att kunna rikta utbildningen och på bästa sätt utveckla elevens starka sidor för att öka chanserna till självförsörjning efter genomgångna studier. Det är också viktigt att följa upp elevens utveckling över tid då t ex invandrarungdomar som assimilerats i samhället och fått språk och kulturförståelse kan vara i behov av ny utredning. -Avgångskonferens. Med skolan som arena ges möjlighet för Försäkringskassa, AF, LSS-handläggare, utförare inom Daglig verksamhet att samverka för indvidens fortsatta insatser. - Funktionsbedömning med läkarintyg och utskrivningssamtal i samverkan med AF och Försäkringskassan inför framtiden i år 3 och 4 för att få rätt arbete/sysselsättning och rätt stöd från samhället. Om möjlighet ta fram en gemensam bedömningsmatris som kan användas av flera aktörer. - Klargöra vem som långsiktigt har ansvar ( primärvård, habilitering, skolhälsovård m fl ) för det läkarintyg som krävs vid ansökan av olika insatser efter projektets slut. - Skolundervisning i samarbete med andra aktörer som bidrar till att nå målet. Förstärka, förtydliga och konkretisera det
uppdrag som aktörerna har genom att använda skolan som en plattform och bas. Ta fram kursmaterial till Kommunikation och samspel, lektioner i ämnet varje vecka. - Föräldrautbildning/föräldrainformation/möten sker i samarbete med projektets intressenter och erbjuds parallellt under hela gymnasietiden. - Bygga upp en återkommande regelbunden samverkan enligt schema under fyra år med andra aktörer såsom Ungdomshälsan och FK, LSS fritid och Jobbtorget, habilitering m. fl. för ökad själinsikt och vidare bearbetning. - Dokumentation och informationsmaterial. - Hemsidor för målgruppen - Ta fram material guideböcker för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning och anhöriga - Under hela gymnasietiden finns möjlighet till individuellt samtalsstöd och coachning - Friskvård, hälsoaspekt - Hjälpmedelsinstitutet vill gärna vara med och stötta attitydpåverkan och visa vad teknikstöd och ändamålsenliga hjälpmedel kan betyda. Grupper och sammankallande Projektledare är sammankallande för referensgrupp med representanter från de olika aktörerna i syfte att driva projekets samverkansformer framåt. Projektledare är sammankallande för avgångskonferens vilket utgör en gemensam ingång för handläggning inom respektive verksamhet. Projektledare är sammankallande för gemensam utbildningsinsats för de som berörs av projektet. Projeketet är förankrat hos samtliga parter i projektansökan som också kommer att vara arbetande och bidragande part i projektet. Planerad budget Resurser krävs i form av psykolog, läkare, arbetsterapeut, specialpedagog, Av dessa utgör arbetsterapeut och specialpedagog, två st projektledare som även är operativa och leder helheten i projektet tillsammans med en ledningsresurs på 25 % placerad på Sektion Specialverksamhet. Projektet kräver två heltider: specialpedagog och arbetsterapeut Projektet kräver en psykolog på 25 % och en läkare på 25 %
Lönekostnad Projektets tjänster Intressenters lönekostnader Övriga kostnader Uppstart, utbildning, information, utskick, utvärdering mm Summa per år Ht -10 300 300 År 1 1375 200 250 1825 År 2 1416 206 100 1722 År 3 1458 212 100 1770 År 4 1502 218 250 1970 Totalt 7587 Bildningsnämnden medfinansierar projektet med 300 000 kr under ht 2010. Dessa används till 6 månaders heltidstjänst för en projektledare som en förberedelse inför projektets start. Detta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt och inte förlora projekttid för planering. Uppföljning Genom projektledare bildas referensgrupp med representanter från de olika aktörerna som genom regelbundna träffar följer projektet och rapporterar till respektive huvudman. Här presenteras den löpande uppföljning och utvärdering av projektet. Utvärdering Viktigt med en pågående utvärdering för både individens och projektets skull. Det är även av stor vikt för de olika intressenternas utvecklingsarbete. Val av metod för utvärdering sker under förprojekteringstiden ht 2010. Projektledaren har även i uppgift att undersöka möjligheten att samarbeta med universitet och högskolor kring utvärdering. Lämpliga metoder och mätområden kan vara: - Sjävskatttning av insikt kring den egna funktionsnedsättningen - Delaktighet som aspekt av positiv hälsa. ( ex CHILD ) - Antal individer i anställning ett år efter avslutade studier - Allmänt hälsotillstånd för inidiver som ingått i projektet jämförs med hälsotillstånd för individer som inte ingått i projektet. - Samhällsekonomisk nytta ( ex Payoff )
Mätpunkt: år 1 och år 4 i dag att jämföra med år 1 och 4 när projektet genomförs. Jämför även med 2 år efter avslutad skola. Projektets framtid efter avslut Projektet blir en metodutveckling med syfte att bygga en samverkansmodell mellan de parter som ingår i projektet. Projektet bygger på nya och befintliga resurser som kan användas i en organiserad samverkan. Målet är ett nytt sätt att arbete som får fäste i våra respektive organisationer. Ambitionen är att samverkansmodellen ska kunna tillämpas i andra kommuner och för andra målgrupper där insatsbehoven är av liknande karaktär. Tillsammans syftar det till att ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier samt delta i ett fullvärdigt vuxenliv. Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektledare