Populärvetenskap för årskurs 5-6 Levande Frågelådan
Frågelådans forskare har svar på dina frågor Hur mycket salt finns det i saltvatten? Hur stor är sannolikheten för en royal straight flush? Absoluta nollpunkten, vad är det? Vad är myror bra för? Den levande frågelådan är en mycket populär paneldiskussion i universitetsaulan, Aula Nordica, där elever i årskurs 5 6 ställer frågor inom naturvetenskap. Sju forskare, experter inom var sina ämnesområden och jätteduktiga på att förklara hur saker och ting fungerar, svarar på frågorna. Utfrågningen leds av Staffan Ling, skådespelare och programledare i tv, bland annat känd från filmen Sällskapsresan II och Parlamentet. Levande frågelådan arrangerades för första gången i Umeå år 2005. Frågelådan är en gemensam satsning av de naturvetenskapliga fakulteteterna vid universiteteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt Vetenskapsrådet. Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet och stimulera deras kreativitet vill vi skapa ett intresse för för naturvetenskap bland de elever och lärare som deltar.
Varifrån kommer havet? Svar: Havet kommer förmodligen från jordens inre! Vi vet inte så mycket om jordens tidiga utvecklingsfas, men antagligen frigjordes vattenånga när lava fördes från jordens inre till ytan, till exempel i samband med vulkanutbrott. När jorden kyldes av bildades moln och när vattnet i molnen kondenserades fälldes det ut som nederbörd och samlades i fördjupningar i jordskorpan. Källa: Frågvis?
Hur många stjärnor Hur fastnar hårfärgen när man färgar håret? Hur mycket bajsar en elefant och kan det bli en tsunami i Sverige? Frågorna spretar åt alla håll och frågelådans panel är sällan svarslösa. Det stimmar och sorlar när drygt 800 sjätteklassare och deras lärare strömmar in i Aula Nordica. Konferencieren Staffan Ling presenterar forskarna i panelen som ett gäng smartskallar och drar i gång med en radda frågor på temat färg. Vi får till exempel veta varför människor har olika hudfärg, hur hårfärg funkar och varför mjölk är vit. Det är för att mjölk består av vatten och fett, och när ljuset reflekteras av fettpartiklarna studsar det iväg åt alla kanter. När ögat tar emot det uppfattar ögat det som vitt, förklarar kemisten Henrik Antti. NÄSTA ÄMNE ÄR bajs och framkallar mycket applåder och fniss. Hur ofta går vi på toa och hur länge blir det under ett liv? Tänk att elefanter bajsar 100 200 kg varje dag. Det blir stora berg på ett år. Och vem visste att badvattnet är fullt av knottbajs? Varje dag rinner det 400 ton knottbajs under broarna i Umeälven. Tänk på det när ni får en kallsup, säger ekologen Bent Christensen. Sedan delas mentometerdosor ut i publiken för lite matematiskt-statistiska övningar på samma tema. Sjätteklassarna får svara på hur ofta och länge de sitter på toa och matematikern Catarina Rudälv kan räkna ut att barnen kommer att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på toa. Mentometerknapparna används också för att kolla vad barnen tror är Fysikern Patrik Norqvist får det att ryka och pysa med flytande kväve. sant och falskt. Kan en orm ringla iväg snabbare än en häst? 75 procent gissar det, men nej, hästen springer fortare. Finns det fortfarande kvar molekyler av Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja, det tror 66 procent och det gör de alldeles rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt utspätt vid det här laget, men lite finns kvar i vattnets kretslopp. ERSÄNGSSKOLAN HAR en fråga om varför man blir kär. Här får kemisten Henrik Antti träda in igen för kärlek handlar i grunden om kemi i hjärnan, närmare bestämt nivåerna av tre molekyler som är inblandade i hjärnans belöningssystem. Noradrenalin som får hjär-
finns i rymden? Geologen Christian Bigler förklarar varför det sällan blir rejäla jordskalv i Sverige. Foto: Mattias Pettersson Konferencier Staffan Ling fångar upp publikens frågor.
NO i skolan är kul när man får göra egna experiment, tycker Elina Rubinsson och Alva Bjursell, Norsjö skola. tat att pumpa snabbare och kinderna att rodna, dopamin som ger må-bra-känslor och serotonin som när det kommer i obalans kan göra oss svartsjuka, deppiga eller osäkra. Samma system är det som gör att vi tycker att godis smakar gott, ja rent av gör vår förkärlek för sötsaker till en överlevnadsfråga. Ni borde gilla godis, slår ekologen Bent Christensen fast. DÄREFTER FÅR TANKARNA svindla när fysikern Patrik Norqvist svarar på hur många stjärnor som finns i rymden tiotusen miljarders miljarder bara i den del av rymden vi kan se. Tar man hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se blir det verkligen oändligt många. Geovetaren Christian Bigler förklarar att för en tsunami krävs en rejäl jordbävning på havets botten och så stora jordbävningar inträffar aldrig i Sverige. Sedan får alla ställa sig upp och hoppa jämfota och se att det ger utslag på en seismograf, men jämfört med ett jordskalv når fotstampandet inte högt på Richterskalan. EFTER NÅGRA EXPERIMENT med flytande kväve går konferencieren Staffan Ling runt med mikrofon i publiken och samlar upp frågor: Varför kan vatten förstöra elektronik? Vad händer när man hickar? Varför fryser varmvatten fortare än kallvatten? Det där med varmvattnet är faktiskt en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer man ett glas varmt och ett glas kallt vatten i frysen är det bara om frysen är dåligt avfrostad som varmvattnet fryser fortare, för då fryser varmvattenglaset fast fortare för att frosten leder kyla. Är frysen avfrostad ordentligt går det fortare att frysa kallvattenglaset! Hur har vi lärt oss allt? undrar en elev lite finurligt. Vi har lärt oss av varandra, säger Bent Christensen.
Gillar träd för att de är annorlunda Växtforskaren Stefan Jansson forskar om hur växter äter solljus för att kunna växa och varför bladen blir gula på hösten. Han fascineras särskilt av träd för att de är så annorlunda. Två aspar ute i skogen är genetiskt lika olika varandra som en människa och en schimpans! Vi tycker ju ofta att träd av samma art ser rätt likadana ut, träd som träd liksom. Men, börjar man titta noga kan man se olikheterna. Varför blev du forskare? Det är nog för att jag drivs av att göra saker som egentligen inte borde gå. Det finns en utmaning i att pröva något ingen gjort förut, då måste man göra det bara därför. Dessutom har jag alltid varit intresserad av djur, natur och miljö och var med i Fältbiologerna när jag var ung. Då blev det naturligt att börja läsa biologi och att sedan att fortsätta och bli forskare för att få gräva ner sig riktigt i ämnet. Att vara med i Levande frågelådan är jätteroligt, tycker Stefan Jansson som medverkat flera år i rad. Efteråt har man samtalsämnen i flera veckor där hemma om alla roliga frågor som kommit in. Vilken är den roligaste eller klurigaste fråga du fått? Det är nog hur många myggor som behövs för att suga ut allt blod ur en människa! Vad var svaret? Jag minns inte riktigt, men det är många, flera miljoner. Har du någon drömfråga? Kanske något som är kopplat till det jag forskar om, varför trädens blad blir gula på hösten till exempel. Fast egentligen är själva poängen att få frågor man aldrig skulle ha kommit på att ställa själv! FAKTA Namn: Stefan Jansson. Ålder: 54 år. Uppvuxen i: Härnösand. Bor: i lägenhet mitt i Umeå. Familj: fru, fem barn och fyra barnbarn. Gör på fritiden: spelar i rockband, släktforskar, åker skidor och är i sommarstugan. Vill du veta mer om Levande frågelådan? Gå in på vår hemsida: http://www.teknat.umu.se/ samverkan/for_skolor/levande_fragelada
Välkommen till Levande frågelådan! När? Onsdag den 13 maj kl 10-12 Var? Aula Nordica, Umeå universitet Hur? Anmäl din klass genom att mejla/fylla i ett formulär på vår hemsida/skicka in nedanstående talong: Ja, vi är intresserade av att delta: Skola: Klass: Antal elever: Ansvarig lärare: E-post: Telefon: Behov av specialkost (vi bjuder på något att dricka samt en macka med pålägg) Vi besöker gärna din skola/klass före evenemanget och berättar mer om teknik och naturvetenskap. Vilka veckodagar passar bäst? Svar: Skicka in din anmälan senast 15 februari 2015. Adress: Har du frågor? Lennart Johansson Kontakta Lennart TekNat kansliet Johansson Umeå universitet 090-786 64 78 901 87 Umeå E-post: lennart.johansson@adm.umu.se Hemsida: http://www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/ levande_fragelada