VERSION 5.2, NOVEMBER



Relevanta dokument
LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

BAB-R. Bedömning av Anorexi/Bulimi Reviderad version. Lauri Nevonen, Anders Broberg, David Clinton & Claes Norring

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Bilaga A Traumaintervju

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Kontaktuppgifter & arbete

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Maria Helander Mitt Bästa Jag

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Inledning Sammanfattning

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

Hälsokontroll allmän/utökad

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Låt oss hållas starka!

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

MADRS-S (MADRS självskattning)

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Värt att veta om alkohol och din hälsa

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Projektets hemsida:

fakta om alkohol och hälsa

Kan man bli sjuk av ord?

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Frågeformulär angående din hälsa

Att leva med schizofreni - möt Marcus

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Inskrivning text, IKM-DOK

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Skolelevers drogvanor 2007

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Välkomna till Anhörigutbildning!

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Textstöd till oh-bild 1 Myter

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Kan man bli sjuk av ord?

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Äldreomsorg & Hospice. Min levnadsberättelse. Namn

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Krisplan Dödsfall bland studerande

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Transkript:

Kodnummer: Datum: Initialer: Intervjuare: B A B Bedömning av Anorexi/Bulimi VERSION 5.2, NOVEMBER 2004 Claes Norring, David Clinton & Bengt Eriksson

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 2 BEDÖMNING AV ÄTSTÖRNING Problemanamnes 1. Skulle du vilja beskriva dina problem för mig. Berätta om när och hur de började, och hur de har utvecklats. P uppger att ätstörningen började vid enålder av: (ange med halvårs noggrannhet): (Med ätstörningens början avses den tidpunkt då P första gången blev medveten om en markant förändring i tankar, känslor eller beteenden som har med vikt, kropp, mat och ätande att göra.) Hände det något särskilt i ditt liv i samband med problemens början?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 3 Finns det någon årstidsbunden variation i dina symptom, så att du t ex hetsäter under vintern och håller diet under sommaren? Beskriv! 2. Har du sedan dina problem började varit fri från dem (symptomfri) under någon period? När och hur länge? Anledning? 0 har tidigare varit symptomfri under en period om minst 1 år, eller under två eller flera perioder om vardera minst 6 månader 1 har tidigare varit symptomfri under en period om minst 6 månader 2 har tidigare varit symptomfri under en period om minst 1 månad 3 har aldrig varit symptomfri under en period om minst 1 månad sedan debuten av ätstörningen 3. Viktutveckling. a. Vikt innan debut: kg När: b. Lägsta vikt efter debut: kg När: c. Högsta vikt efter debut: kg När: d. Vikt idag: kg e. Längd: cm 4. Hur mycket vill du väga? Ofta talar personer med ätstörningar om att de vet med förnuftet hur mycket de bör väga, men att de också har en önskevikt som helt styrs av känslorna eller sjukdomen ("anorektisk idealvikt"). Är det så för dig? Vilken är i så fall din förnuftsmässiga resp. din känslomässiga idealvikt? a. känslomässig idealvikt: kg b. förnuftsmässig idealvikt: kg

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 4 Fixering vid vikt/kroppsform 5. Är du nöjd med din vikt idag eller vill du förändra den på något sätt? 0 nöjd med vikten/vill gå upp 1 missnöjd/vill gå ner några kilo 2 mycket missnöjd/vill gå ner kraftigt 3 extremt missnöjd/vill gå ner så mycket att det skulle innebära en klar medicinsk risk 6. Hur viktigt är det för dig att gå ner i vikt? 0 inte särskilt viktigt 1 måttligt viktigt; ett av många mål 2 mycket viktigt; ett av de allra viktigaste målen 3 extremt viktigt; ingenting är viktigare 7. Är du rädd för att gå upp i vikt? Hur rädd? Reaktion på 1-2 kg viktuppgång? 0 ej rädd att gå upp 1 rädd att gå upp; måttlig och kontrollerbar rädsla 2 mycket rädd att gå upp; har ibland kontroll över rädslan, ibland inte 3 extremt rädd att gå upp; okontrollerbar rädsla/panik 8. Vad tycker du om din kropp? Hur nöjd är du med din kropp? 0 positiv/neutral inställning; nöjd 1 måttligt negativ inställning; något missnöjd 2 mycket negativ inställning; markant missnöjd 3 extremt negativ inställning; klar och tydlig avsky för den egna kroppen

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 5 Hur ofta (i genomsnitt) har du följande tankar, upplevelser eller känslor? 0 aldrig/sällan (<1 gång/vecka) 1 ibland (1-3 ggr/vecka) 2 ofta (4-7 ggr/vecka) 3 alltid (flera ggr/dag) 9. Tankar på hur mycket du väger 10. Tankar på hur din kropp ser ut 11. Känslan att du är för tjock eller uppsvullen 12. Äckel eller avsky för din egen kropp 13. Rädsla för att gå upp i vikt 14. Önskan att gå ner i vikt 15. Är dina tankar på vikt/kroppsform så störande att de försämrar din förmåga att koncentrera dig/utföra dagliga sysslor? 0 ingen försämring av koncentrationen 1 viss försämring av koncentrationen 2 markant försämring av koncentrationen, kan t ex störa läsande eller TV-tittande 3 extrem försämring av koncentrationen, kan t ex störa en vardaglig konversation 16. Hur betydelsefull är din vikt/kroppsform för din syn på dig själv som person? (OBS! Här är det intervjuarens bedömning av betydelsen för P som ska skattas.) 0 ingen eller någon betydelse; en aspekt av självvärderingen, men ingen av de viktigaste 1 stor betydelse; en av flera viktiga aspekter av självvärderingen, men inte den enda viktiga aspekten 2 mycket stor betydelse; en av de absolut viktigaste aspekterna av självvärderingen, kanske den viktigaste 3 extrem betydelse; den definitivt viktigaste aspekten av självvärderingen, ingenting är mera betydelsefullt för Ps syn på sig själv

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 6 17. Beskriv dina måltider under en typisk dag. Äter du regelbundna måltider? (OBS! regelbunden har inte att göra med hur mycket eller lite patienten äter, utan enbart med rutiner och hur reguljärt hennes ätande är.) Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kväll/natt 0 minst 3 regelbundna måltider/dag 1 minst 2 regelbundna måltider/dag 2 minst 1 regelbunden måltid/dag 3 inga regelbundna måltider/kaotiska matvanor 18. Kan du äta en normal måltid utan ångest och utan några förbehåll (t ex undvika vissa typer av mat, fasta eller motionera före eller efter, kräkas eller laxera efter, d v s på något sätt "kvitta" maten)? (OBS! Här är det intervjuarens bedömning av Ps förmåga att äta normalt som ska skattas.) 0 P äter även oförberedda måltider utan problem och utan förbehåll 1 P kan i stort sett äta en normal måltid, dock undviker hon vissa "fettbildande" födoämnen eller hoppar väl lätt över måltider om det blivit "för mycket" vid de senaste måltiderna 2 P kan ibland äta en normal måltid utan ångest eller förbehåll, hon har dock svårt att klara av oförberedda måltider 3 P kan aldrig äta en normal måltid utan ångest eller förbehåll, alla måltider måste planeras i förväg

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 7 Hetsätning 19. Har du, enligt ditt eget sätt att se på saken, hetsätit under de senaste 3 månaderna? I så fall, hur ofta? a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 har ej hetsätit enligt egen definition 1 har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 2 har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 3 har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 4 har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, de senaste 3 månaderna 0 har ej hetsätit enligt egen definition 1 har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 2 har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 3 har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 4 har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, under en 3-månadersperiod När på dygnet brukar du hetsäta? Var brukar du befinna dig? Vad och hur mycket brukar du äta? Hur avslutas hetsätningen?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 8 20. Jag skall nu ge dig en definition på hetsätning: Hetsätning innebär att man under en avgränsad tidsperiod (t ex 2 timmar) äter en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle äta under en motsvarande tidsperiod. Under hetsätningen föreligger också en känsla av brist på kontroll över ätandet (t ex en känsla av att man inte kan sluta äta eller inte kan kontrollera vad eller hur mycket man äter). Om vi använder denna definition, anser du då att du har hetsätit under de senaste 3 månaderna? I så fall, hur ofta? (Det handlar här om intervjuarens uppfattning om mängder etc. Detta är en s k "objektiv" skattning i motsats till skattningen under fråga 18.) a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 har ej hetsätit enligt denna definition 1 har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 2 har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 3 har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 4 har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, de senaste 3 månaderna 0 har ej hetsätit enligt denna definition 1 har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 2 har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 3 har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka, under en 3-månadersperiod 4 har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, under en 3-månadersperiod 21. Om hetsätning definieras på detta sätt, när började du i så fall hetsäta? P uppger att hetsätningen började vid en ålder av: (ange med halvårs noggrannhet): (Med hetsätningens början avses den tidpunkt då P upplever att hon första gången tappade kontrollen över sitt ätande och åt orimligt stora mäng-der mat utan att vilja det.)

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 9 Viktkontroll 22. Begränsar du den mängd mat du äter, för att kontrollera din vikt eller av annat skäl? Hur ofta och hur mycket begränsar du ditt ätande? 0 begränsar inte ätandet; om begränsning rapporteras är det bara vid alldeles speciella tillfällen 1 begränsar ibland ätandet; t ex enstaka dagar med fasta eller bantning 2 begränsar ofta ätandet; t ex genom att hålla sig till bantningsdiet eller genom att fasta periodvis 3 begränsar ständigt ätandet; t ex genom att mycket noggrant hålla sig till en sträng bantningsdiet eller genom att fasta under långa perioder 23. Undviker du kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter i din diet? 0 ingen tendens att undvika kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 1 någon tendens att undvika kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 2 undviker ofta kolhydrater, fett och/ eller sockerprodukter 3 undviker i stort sett alltid kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 24. Hur känner du dig om du äter mat som innehåller mycket kolhydrater, fett och/eller socker? 0 inga särskilda känslor förknippade med detta 1 vissa känslor av obehag eller äckel 2 känner tydligt obehag/ångest/äckel 3 mycket starka känslor av ångest/äckel/smutsighet, katastrofkänslor (känslorna har tydlig vanföreställningskaraktär)

25. Kräks du efter hetsätning och/eller för att gå ner i vikt? BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 10 a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 kräks ej 1 kräks tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka 2 kräks ofta, d v s 2-4 dagar/vecka 3 kräks mycket ofta, d v s 5-7 dagar/ vecka 4 kräks flera gånger dagligen 0 har ej kräkts 1 kräktes tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar 2 kräktes ofta, d v s 2-4 dagar/vecka 3 kräktes mycket ofta, d v s 5-7 dagar/ vecka 4 kräktes flera gånger dagligen 26. Använder du laxermedel för att gå ner i vikt? a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 använder ej laxermedel som metod för viktkontroll 1 använder tillfälligtvis normaldoser av laxermedel för viktkontroll 2 använder regelbundet laxermedel för viktkontroll och/eller har tillfälligtvis överdoserat med upp till 5 gånger normaldosen 3 använder laxermedel för viktkontroll så gott som dagligen och/eller har regelbundet överdoserat med mer än 5 gånger normaldosen 0 har ej använt laxermedel som metod för viktkontroll 1 använde tillfälligtvis normaldoser av laxermedel för viktkontroll 2 använde regelbundet laxermedel för viktkontroll och/eller överdoserade tillfälligtvis med upp till 5 gånger normaldosen 3 använde så gott som dagligen laxermedel för viktkontroll och/eller överdoserade regelbundet med mer än 5 gånger normaldosen 27. Motionerar du för att förbränna kalorier eller gå ner i vikt? a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 motionerar inte för att gå ner i vikt 1 motionerar på ett halvhjärtat sätt i viktreglerande syfte, max 1 dag/vecka 2 praktiserar ansträngande motion i viktreglerande syfte 2-4 dagar/vecka 3 praktiserar ansträngande motion i viktreglerande syfte 5-7 dagar/vecka 0 motionerade inte för att gå ner i vikt 1 motionerade på ett halvhjärtat sätt i viktreglerande syfte, max 1 dag/vecka 2 praktiserade ansträngande motion i viktreglerande syfte 2-4 dagar/vecka 3 praktiserade ansträngande motion i viktreglerande syfte 5-7 dagar/vecka

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 11 Har P använt sig av några andra metoder för att gå ner i vikt? T ex tagit diuretika eller tuggat och spottat ut maten? Menstruation 28. Hur fungerar din menstruation? (Om problem, när började dessa?) a. nu (de senaste 3 månaderna) b. tidigare (när det var som värst) när? 0 regelbunden mens 1 oregelbunden mens 2 har amenorré sedan minst 3 månader, men inte mer än 2 år 3 har amenorré sedan mer än 2 år 0 alltid haft regelbunden mens 1 oregelbunden mens 2 hade amenorré under minst 3 månader, men inte mer än 2 år 3 hade amenorré i mer än 2 år 29. Om P har amenorré sedan mer än 2 år: Har du någonsin haft menstruation? 0 nej 1 ja 30. När fick du mens första gången? vid har aldrig haft mens års ålder

31. Har det hänt att du snattat/stulit mat? Varför? Hur ofta? BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 12 ANGRÄNSANDE PROBLEM 0 har ej snattat mat 1 har tillfälligtvis snattat mat 2 har ofta snattat mat 32. Har det hänt att du snattat/stulit annat än mat? Vad? Varför? Hur ofta? 0 har ej snattat 1 har tillfälligtvis snattat 2 har ofta snattat 33. Har du skaffat dig ekonomiska skulder p g a hetsätning? Hur mycket? 0 inga skulder 1 mindre skulder (<10.000:-) 2 stora skulder (>10.000:-) 34. Har du under någon period av ditt liv haft alkoholproblem (t ex varit alkoholberoende, druckit för mycket i perioder, använt alkohol för att dämpa ångest eller på annat sätt "lösa" personliga problem)? Hur länge? Har du för närvarande sådana problem? 0 P säger sig aldrig ha haft alkoholproblem 1 P säger sig tidigare ha haft alkoholproblem under kortare period (< 1 år) 2 P säger sig tidigare ha haft alkoholproblem under längre period ( 1 år) 3 P säger sig f n ha alkoholproblem

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 13 35. Vid hur många tillfällen under de senaste 4 veckorna har du druckit minst 1 flaska vin eller motsvarande mängd alkohol i andra drycker? (OBS! Hjälp vid behov P att minnas de senaste 4 veckorna genom att tidsbestämma helger och bekanta händelser.) Lathund för intervjuaren 1 flaska vin (= 5 glas à 15 cl) motsvaras av: Starksprit Starkvin Starköl Folköl 4 snapsar/drinkar à 4-5cl 3 groggar à 6 cl 1 /2 halvflaska à 37 cl 8 glas à 5-6 cl drygt 1 halvflaska à 37 cl 2 /3 helflaska à 75 cl 3 burkar à 45-50 cl 3 "stora stark" drygt 4 burkar à 45-50 cl Vid tillfällen 36. Har du missbrukat droger eller läkemedel? Hasch? Amfetamin/kokain? 0 har ej missbrukat droger/läkemedel 1 har missbrukat vid enstaka tillfällen ( 3 gånger senaste månaden) 2 har missbrukat ofta (4-10 gånger senaste månaden) 3 är drogberoende, d v s missbrukar så gott som dagligen 37. Har du någon gång haft självmordstankar eller t o m försökt begå självmord? Hur gick det till? 0 inga självmordstankar 1 självmordstankar 2 ett självmordsförsök 3 flera självmordsförsök 38. Hur är det med självmordstankar nuförtiden? 0 inga självmordstankar 1 självmordstankar 2 uttalade självmordsplaner

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 14 39. Har du någonsin skadat dig själv avsiktligt? (Skurit, stuckit eller rispat sig med skarpa saker som knivar, rakblad, nålar; helt tuggat sönder naglar och nagelband etc) 0 har aldrig avsiktligt skadat sig själv 1 har vid något enstaka tillfälle avsiktligt skadat sig själv 2 har ofta avsiktligt skadat sig själv 40. Forskningen har visat att det inte är ovanligt att patienter med ätstörningar varit utsatta för olika typer av övergrepp, fr a av sexuell eller aggressiv natur. Får jag fråga dig om detta? Vill du berätta? 0 P vill inte tala om detta 1 P tillåter vidare frågor a. Har du någon gång varit utsatt för oönskade sexuella närmanden? När var det? 0 nej 1 osäker 2 ja, efter 15 års ålder. ålder? 3 ja, före 15 års ålder. ålder?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 15 b. Har du någon gång tvingats till oönskat sexuellt umgänge? När var det? 0 nej 1 osäker 2 ja, efter 15 års ålder. ålder? 3 ja, före 15 års ålder ålder? c. Om Ja på någon av ovanstående två frågor, var det någon släkting eller annan närstående person som utsatte dig för detta? 0 nej 1 ja vem? d. Har du någon gång varit utsatt för någon annan typ av övergrepp, t ex misshandel? När var det? 0 nej 1 osäker 2 ja, ålder?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 16 FAMILJEFÖRHÅLLANDEN OCH HEREDITET 41. Har du huvudsakligen växt upp tillsammans med båda dina biologiska föräldrar eller har din uppväxtsituation sett ut på något annat sätt? 1 båda biologiska föräldrarna 2 ensamstående biologisk förälder moder fader 3 en biologisk förälder moder fader och en styvförälder 4 foster- eller adoptivföräldrar P är adopterad 5 annat förhållande vilket? 42. Har du några syskon (hel-, halv- eller styvsyskon)? Hur många? Ålder och kön? halvsyskon adoptiv- el kvinna man patienten ålder helsyskon mors sida fars sida styvsyskon 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 17 43. Har någon av dina biologiska föräldrar (styv-/foster-/adoptivföräldrar) eller syskon (hel-, halv- eller adoptiv-/styvsyskon) haft en ätstörning, typ anorexi/bulimi, någon gång under livet? (OBS! Numrera enligt fråga 42.) 1 0 9 ja nej vet ej närmare upplysning moder fader styv-/foster-/adoptivmoder styv-/foster-/adoptivfader annan, vem? 44. Har någon av dina biologiska föräldrar (styv-/foster-/adoptivföräldrar) eller syskon (hel-, halv- eller adoptiv-/styvsyskon) haft kontakt med läkare, psykolog eller liknande för psykiska besvär någon gång under livet? (OBS! Numrera enligt fråga 42.) 1 0 9 ja nej vet ej närmare upplysning moder fader styv-/foster-/adoptivmoder styv-/foster-/adoptivfader annan, vem?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 18 45. Har någon av dina biologiska föräldrar (styv-/foster-/adoptivföräldrar) eller syskon (hel-, halv- eller adoptiv-/styvsyskon) missbrukat alkohol, tabletter eller narkotika någon gång under livet? (OBS! Numrera enligt fråga 42.) 1 0 9 ja nej vet ej närmare upplysning moder fader styv-/foster-/adoptivmoder styv-/foster-/adoptivfader annan, vem? 46. Har någon av dina biologiska föräldrar (styv-/foster-/adoptivföräldrar) eller syskon (hel-, halv- eller adoptiv-/styvsyskon) försökt ta livet av sig någon gång? (OBS! Numrera enligt fråga 42.) 1 0 9 ja nej vet ej närmare upplysning moder fader styv-/foster-/adoptivmoder styv-/foster-/adoptivfader annan, vem?

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 19 47. Har någon av dina biologiska föräldrar (styv-/foster-/adoptivföräldrar) eller syskon (hel-, halv- eller adoptiv-/styvsyskon) diabetes? (OBS! Numrera enligt fråga 42.) 1 0 9 ja nej vet ej närmare upplysning moder fader styv-/foster-/adoptivmoder styv-/foster-/adoptivfader annan, vem? 48. Över- resp undervikt hos föräldrar: Titta på de här bilderna och tala om för mig vilka bilder som mest liknar din biologiska mamma och pappa (styv-/foster-/adoptivföräldrar) a. när de vägde som allra mest och b. när de vägde som allra minst (som vuxna). fadern (styv-/foster-/adoptiv) modern (styv-/foster-/adoptiv) modern fadern styv-/foster-/adoptivmamma styv-/foster-/adoptivpappa a. som mest b. som minst bild nr bild nr

49. Hur ser dina relationer med vänner ut idag? BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 20 RELATIONER 0 ett antal vänner (>2) som P har nära, regelbundna och spontana kontakter med 1 få ( 2) men nära och regelbundna vänkontakter eller många men ytliga och sporadiska vänkontakter 2 några vänkontakter, men dessa är av en ytlig och sporadisk karaktär 3 inga eller nästan inga vänkontakter ens av en ytlig karaktär, P umgås mycket lite utanför familjen 50. Hur ser dina relationer med det motsatta könet ut? (OBS! Ta hänsyn till Ps ålder och vad som kan bedömas vara åldersadekvat vid skattning av denna variabel. Tonåringar kan t ex inte förväntas ha etablerat samma typ av relationer som de som har kommit upp en bit i 20-årsåldern.) 0 inga eller nästan inga svårigheter med det motsatta könet; i stort tillfredsställande sexuella och känslomässiga relationer; förmåga att utveckla och upprätthålla långvariga och ömsesidiga relationer 1 inte alltför omfattande svårigheter med det motsatta könet som allvarligt begränsar Ps livstillfredsställelse; kortvariga heterosexuella relationer kan etableras och upplevas som positiva, men i längre relationer uppstår alltid mer eller mindre allvarliga problem 2 omfattande svårigheter med det motsatta könet; inte ens kortvariga heterosexuella relationer; inga eller mycket negativa sexuella erfarenheter

BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 21 51. Hur ofta har du konflikter eller problem med dina föräldrar? Vilken typ av konflikter/problem är det? (OBS! Det handlar här om de föräldrar P växt upp med och har den starkaste bindningen till. Alltså inte nödvändigtvis de biologiska föräldrarna. OBS! Här är det intervjuarens bedömning av mängden konflikter som ska skattas.) a. modern b. fadern 0 aldrig 1 då och då 2 ganska ofta 3 nästan alltid 0 aldrig 1 då och då 2 ganska ofta 3 nästan alltid 52. Hur kan du hantera konflikter och problem i relationen med dina föräldrar? (OBS! Här är det intervjuarens bedömning av Ps problemlösningsförmåga som ska skattas.) a. modern 0 P kan nästan alltid lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt och hamnar endast sällan i låsningar 1 P kan ibland lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt, men hamnar också ibland i låsningar som har en negativ inverkan på relationen 2 P kan sällan eller aldrig lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt, utan hamnar oftast i låsningar som har en negativ inverkan på relationen b. fadern 0 P kan nästan alltid lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt och hamnar endast sällan i låsningar 1 P kan ibland lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt, men hamnar också ibland i låsningar som har en negativ inverkan på relationen 2 P kan sällan eller aldrig lösa konflikter och problem på ett konstruktivt sätt, utan hamnar oftast i låsningar som har en negativ inverkan på relationen