Guide till såddinvesteringsverksamhet. Projektet Svensk Tillväxtsådd

Guide till såddinvesteringsverksamhet Projektet Svensk Tillväxtsådd 1

Innehåll Inledning... 4 1. Bakgrund... 4 1.1. Syfte... 4 1.2. Generella erfarenheter... 5 1.2.1. Behovet av finansiering i tidiga skeden... 5 1.2.2. Varför privat kapital ofta saknas i de tidiga investeringsskedena... 5 1.2.3. Problemet med kapitalgapet... 6 1.2.4. Syfte med finansieringsverksamhet... 6 1.2.5. Traditionella investeringsfonder... 6 1.2.6. Utvecklingsprojekt som kräver stora resurser fram till verifierad affärsmodell... 7 1.2.7. Speciella behov i tidig fas... 7 1.2.8. Kapital + kompetens behövs i tidig fas à kopplingen till innovationsmiljöer... 7 1.2.9. Närhet till investeringsobjekten... 8 1.2.10. Flexibla finansieringsformer... 8 1.3. Såddinvesteringsfonder i innovationsmiljöer... 8 1.3.1. Samverkan mellan investeringsverksamhet och innovationsmiljö... 9 1.3.2. Den inkubatornära såddinvesteringsfondens effekter... 9 1.4. Exempel på struktur i såddinvesteringsfond... 11 2. Start av såddinvesteringsfond... 12 2.1. Behovsinventering... 12 2.2. Formulera en modell som passar det lokala behovet... 13 2.3. Investeringskriterier... 13 2.4. Investeringsformer... 14 2.5. Såddinvesteringsfondens kapitalbehov... 14 2.6. Management/driftsfinansiering... 15 2.7. Struktur... 15 2.8. Lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder... 17 2.8.1. Typfall #1 Såddkapitalfond med institutionella investerare, semiprofessionellt holdingbolag och semiprofessionella affärsängelinvesterare. 17 2.8.2. Typfall #2 Såddkapitalfond med institutionella investerare, holdingbolag och affärsängelinvesterare... 19 2.8.3. Typfall #3 Matchningstjänst för såddinvesterare... 20 2.8.4. Typfall #4 Såddkapitalfond med alla investerare som styrelseledamöter... 22 2.8.5. Typfall #5 Family offices... 23 2.9. Införsäljning och kapitalresning... 24 2.9.1. Lead investor(s) och lokala champions... 24 2.9.2. Marknadsföring... 25 2.9.3. Säljargument... 25 2.9.4 Avtal... 25 3. Drift... 28 3.1. Ägarroll i innehav... 28 3.2. Investering enligt portföljstrategi... 28 3.3. Investeringskriterier... 28 3.4. Investeringsprocessen... 30 3.5. Investeringsformer... 30 2

3.5.1. Lån... 30 3.5.2. Ägarkapital... 31 3.6. Uppföljning och rapportering... 32 3.7. Utveckling av innehav... 33 3.8. Styrelsearbete... 33 3.9. Kompetenstillförsel och utveckling... 34 3.10. Följdinvestering... 34 4. Exit... 34 5. Fler mallar... 35 6. Exempel/intervjuer... 35 7. Referenser... 36 7.1. Bidragit med material... 36 3

Inledning Med stöd från Tillväxtverket har den nationella branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks (SISP) drivit projektet Svensk Tillväxtsådd under 2012-2014. Svensk Tillväxtsådd har syftat till att stimulera uppstart och utveckling av regionala såddkapitalfonder respektive affärsängelfunktioner i hela Sverige. Ett betydande antal av SISPs medlemmar driver i dag egna fonder kopplade till inkubatorer och affärsängelnätverk. Såddkapitalfonder engagerar lokalt och regionalt riskkapital och bidrar till Sveriges näringslivs framtida tillväxt genom att investera ägarkapital och aktivt ägarengagemang i de allra tidigaste skedena hos företag med stor tillväxtpotential. Denna dokumentation är gjord för att samla de erfarenheter och good practice som har genererats under projektets gång. Denna dokumentation ämnar vara en inspirationskälla och kunskapsbank för de som är involverade i att starta, driva eller finansiera såddinvesteringsverksamhet och bör ses som en rådgivande guide. Huvuddelen av projektarbetet har genomförts genom s.k. erfarenhetsträffar, där 95 st deltagare från ett drygt fyrtiotal olika organisationer har deltagit. Kunskap, inspiration och erfarenheter har hämtats från etablerade såddinvesteringsverksamheter, venture capital-bolag (VC), ängelnätverk, crowd funding-verksamheter, EU-nätverk, branschorganisationer för affärsänglar och riskkapitalister samt myndigheter såsom Finansinspektionen och Tillväxtverket. Information om projektet finns även på webben: http://www.svensktillvaxtsadd.se/ 1. Bakgrund 1.1. Syfte För att åstadkomma tillväxt i svensk ekonomi så behöver vi skapa fler nya och växande företag. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en fungerande kapitalförsörjning i samtliga utvecklingsfaser. För etablerade företag som önskar expandera finns en fungerande privat kapitalmarknad, men för entreprenörer som skall starta och driva upp nya företag är situationen annorlunda. I vissa fall kan familj och vänner gå in och hjälpa till att finansiera en företagsstart, och ibland går andra privatpersoner s.k. affärsänglar in och investerar i tidiga skeden. Det offentliga finansieringssystemet har en stor utmaning i att fylla det s.k. kapitalgapet i dessa tidiga, och ofta mycket riskfyllda, skeden. Många olika program, metoder, finansieringsformer och organisatoriska lösningar har prövats genom åren. Erfarenheter från tidigare program och den tämligen dynamiska utvecklingen av det svenska innovationssystemet ligger till grund för denna dokumentation. Ambitionen med projektet Svensk Tillväxtsådd har varit att skapa flera effektiva, lokalt förankrade och uthålliga finansieringskällor i form av nya såddfonder av public/private partnership-karaktär. Denna guide bygger således på den kollektiva och konkreta kunskap och erfarenhet som byggts upp inom projektet tillsammans med dess deltagare. 4

1.2. Generella erfarenheter 1.2.1. Behovet av finansiering i tidiga skeden Tillgången på kapital är en av de avgörande faktorerna som påverkar start och tillväxt av nya kunskapsintensiva företag. För en entreprenör kan dagens system för tidig finansiering ofta te sig svåröverskådligt och svårtillgängligt, i det fall det överhuvudtaget finns något. Ofta skall ett antal villkor uppfyllas (idéns ursprung, mognadsgrad på projekt/bolag, branschtillhörighet etc.) som gör att många projekt inte kan finansieras pga. teknikaliteter. Ibland krävs en mycket omfattande och resurskrävande dokumentation som underlag för beslut vilket även det försvårar för ett uppstartsbolag med högt tempo och få anställda. I ytterligare fall är finansieringen begränsad i tiden till några enstaka söktillfällen på året vilket kan vara svårt att pricka in med det egna kapitalbehovet. I många fall krävs en medfinansiering och beslutstiderna upplevs i många fall som långa. Här nedan illustreras de vanligaste typerna av riskkapital. Olika typer av riskkapital Riskkapital Public Equity Börsnoterade bolag Private Equity Investeringar i onoterade bolag med ett aktivt ägarengagemang Affärsänglar Privatpersoner som gör investeringar i onoterade bolag Venture Capital Investerar i tidig start-up eller expansionsfas Buy out Utköpsaffärer kompletterat med lånefinansiering Behoven varierar avsevärt beroende på vilken typ av bolag som skall startas. Alla bolag skall ju skapa sin lönsamhet baserat på kundintäkter men vägen dit skiljer sig dock åt och ser olika ut för olika typer av bolag och därmed varierar även kapitalbehovet stort. Snabb tillgänglighet på den allra första finansieringen är dock en mycket kritisk faktor för de flesta kunskapsintensiva och innovativa uppstartsföretagen. Den enskilde entreprenören har allt som oftast en begränsad tid som hen kan stå utan inkomst och behöver därför snabbt få in den första finansieringen. Ju mer komplex en affärsidé är desto längre tid brukar det ta innan företaget kan finansieras av försäljning, varför alternativ finansiering då ofta behövs. 1.2.2. Varför privat kapital ofta saknas i de tidiga investeringsskedena Det finns en privat kapitalmarknad, som dock är mycket begränsad. Ofta kan man höra att för goda idéer finns det alltid pengar, men många upplever att så inte är fallet. Till detta finns det flera skäl. 5

Det är omvittnat svårt att i ett tidigt skede plocka ut vinnarna och bedöma affärspotentialen vilket gör en tidig investering mycket riskfylld i jämförelse med senare skeden. Svårigheten med att driva en kommersiell investeringsverksamhet med fokus på investeringar i mycket tidiga skeden är således väl omvittnad; hög risk, långa investeringstider och höga transaktionskostnader då varje investeringscase kräver en noga bedömning och genomlysning medan den investerade summan per case initialt oftast är mycket liten. Dessa faktorer sammantaget inverkar negativt på lönsamheten i investeringsverksamhet i tidiga skeden. Konsekvensen av detta är att många affärsidéer med tillväxtpotential därför inte kan attrahera finansiering. 1.2.3. Problemet med kapitalgapet Ovanstående gör att det finns ett kapitalgap på finansmarknaden. I de tidigaste finansieringsfaserna är offentlig finansiering dominerande. Fram till en fungerande kommersiell finansieringsmarknad finns det utöver statliga finansiärer dock ytterst få övriga aktörer. En ytterligare komplicerande faktor är att detta kapitalgap är konjunkturberoende. När konjunkturen är svag vidgas gapet pga. att den kommersiella finansmarknaden undviker risk, dvs. drar sig mot senare, och därmed ofta säkrare, investeringar. En utmaning för det offentliga marknadskompletterande finansieringssystemet är således att hitta modeller som bryggar över kapitalgapet och som förmår att göra det även i konjunktursvängningar. En annan utmaning för det offentliga riskkapitalet, särskilt det statliga, har hittills varit att nå tidiga skeenden, något bl.a. Riksrevisionen klargjorde i en rapport 1 våren 2014. 1.2.4. Syfte med finansieringsverksamhet Det ovan beskrivna kapitalgapet kan även tecknas ur ett annat perspektiv. För det offentliga finansieringssystemet så är syftet med finansieringsaktiviteterna i huvudsak att skapa tillväxt. Den renodlade finansmarknaden har i stället avkastning på investerat kapital som främsta mål. Det offentliga finansieringssystemet kan räkna hem finansieringsverksamheten i termer av nya jobb, ekonomisk tillväxt och till det kopplat en större skattebas. Det finns dock nyanser i syftet när det gäller privata investeringar. Affärsänglar kan i många fall ha inslag av filantropiska motiv som att t.ex. att stödja bygden eller att återgälda till startup-scenen eller dyl. 1.2.5. Traditionella investeringsfonder Den etablerade VC-industrin har under en längre tid lämnat den olönsamma, tidiga investeringsfasen. Fokus ligger nu på Buy out-sektorn (uppköpssektorn) som har uppvisat exceptionell lönsamhet över flera konjunkturcykler. De få kvarvarande VC-fonder som agerar i tidig fas tenderar att dra in större kapital, i de fall de överhuvudtaget kan hitta investerare. Detta medför också en allmän trend mot att göra större investeringar vilket då ofta innebär investeringar i senare faser. 1 http://www.riksrevisionen.se/pagefiles/18786/rir_14_1_riskkapitalförsörjning_anpassad.pdf 6

Avkastningen för VC-fonder som investerar i tidiga skeden är generellt låg, utomlands såväl som i Sverige, även om variationer i resultat har uppvisats. Den gängse modellen för en VC-fond är att den är en så kallad closed end-fond (sluten fond), dvs. det finns ett slutdatum för när fonden skall avvecklas och kapitalet skall återbetalas till investerarna i fonden. Det visar sig dock att detta ofta medför en negativ påverkan på fondens lönsamhet. Orsaken är att fonden är tvingad att sälja innehav inom en viss tid och har begränsad möjlighet att invänta rätt säljtillfälle. För att få fonder att fungera på kommersiella grunder så har storleken betydelse. En gängse uppfattning är att det krävs ett kapital om minst 300 MSEK om för att driva en VC-fond på helt kommersiella grunder. Detta för att managementkostnaden annars tar för stor andel utav fondens totala kapital. Dock, när detta skrivs i slutet av 2014 finns allt fler tecken på att industrin generellt riktar allt större fokus emot innovationsbolag i tidiga skeden, både VC-fonder men även allt fler vanliga företag som utvecklar olika former av venture-funktioner för att såddinvestera i nya bolag, jobba med interna och externa innovationer och affärsidéer. En mycket positiv utveckling kan alltså skönjas, även om kapitalgapet nämnt ovan är långt ifrån täckt. 1.2.6. Utvecklingsprojekt som kräver stora resurser fram till verifierad affärsmodell De finansiella behoven skiljer sig också mycket mellan olika branscher och typer av företag. Ett bolag med kort tid till en verifierad affärsmodell gör att riskerna är lägre och kapitalbehovet mindre, som t.ex. för flertalet webbrelaterade tjänster och produkter. Ett bolag med långa utvecklingstider innan produkten kan nå marknaden ger oftast stora kapitalbehov och innebär oftast högre risker. Exempel på detta återfinns ofta inom områden som exempelvis life science och nya material. 1.2.7. Speciella behov i tidig fas De tidiga skedena i ett företags utveckling ger speciella förutsättningar avseende finansiering. Hög risk och långa ledtider ger stor osäkerhet avseende eventuell framtida avkastning. Höga driftskostnader i förhållande till investerat kapital stryper lönsamheten. I enstaka fall kan självklart avkastningen bli mycket stor, men det är omvittnat svårt att i mycket tidiga faser kunna plocka ut guldäggen, dvs. välja de projekt/bolag som kommer få stor framgång och kan skapa stort värde för ägarna i senare skeden. Det finns stora variationer i hur den tidiga finansieringen fungerar. Inte minst varierar situationen mellan de lokala finansiella ekosystemen. Detta gäller såväl privat kapital från affärsänglar och såddkapitalfonder som offentliga finansieringsaktörer. 1.2.8. Kapital + kompetens behövs i tidig fas à kopplingen till innovationsmiljöer En generell observation är att ju tidigare som investeringen görs, desto mer beroende av kompetenstillförsel är investeringsobjektet för att skapa ett bra företag. 7

Investeringar i tidiga skeden görs nästan alltid på obekräftade uppgifter, idéer och hypoteser etc. Detta kräver erfarenhet och kompetens från investeraren för att genom ett aktivt engagemang i bolaget (dvs. inte enbart finansiellt utan även kompetensmässigt) skapa bra värden, framgångsrika företag och därmed lyckade investeringar. Ett samarbete med etablerade aktörer som arbetar med kompetenstillförsel och kvalificerad affärsrådgivning ökar således sannolikheten för att få ut god effekt av investeringsverksamheten. Ett bra exempel på sådana är de företagsinkubatorer som finns väl etablerade på många ställen runt om i landet. Ofta kan affärsänglar som investerar i tidiga skeden även bidra med kompetenstillförsel och kontakter som gagnar bolagets verksamhet. Även andra organisationer och nätverk som exempelvis CONNECT kan tillföra kompetens inom området. De exakta organiseringsformerna varierar från ort till ort men det väsentliga är att det finns en organiserad affärsängelfunktion nära knuten till affärsutveckling av nya tillväxtbolag. Därmed kan bolag göras investeringsbara och sammanföras med investerare. 1.2.9. Närhet till investeringsobjekten För att uppnå en effektiv investeringsprocess är det väsentligt att investeringsarbetet utförs nära källan, det vill säga i den lokala miljön där entreprenören/investeringsobjektet finns. Det skapar bra förutsättningar för en enkel och snabb utvärderingsprocess. Det ger också möjlighet till snabb återkoppling till entreprenören och kortar ned beslutstiderna. 1.2.10. Flexibla finansieringsformer I de tidiga skedena finns det ofta behov av en finansiär som kan gå in i de allra tidigaste skedena, utan krav på medfinansiering, men som i sin tur kan utgöra medfinansiering till andra finansieringsprodukter från det offentliga systemet. För att tillgodose behovet hos merparten av nystartade företag bör både lån och ägarinstrument vara tillgängliga. 1.3. Såddinvesteringsfonder i innovationsmiljöer Det finns idag flera aktiva såddinvesteringsfonder knutna till innovationsmiljöer runtom i landet. Dessa är uppkomna ur ett lokalt behov av att finansiera unga företag. Ofta har de tillkommit på initiativ av lokala affärsänglar eller initierats av en lokal aktör såsom en science park eller en inkubator. Några bolag har etablerats på initiativ av en nationell aktör såsom exempelvis 6:e AP-fonden. Syftet med investeringsverksamheten är oftast tredelad: - att skapa fler nya tillväxtföretag, och därigenom ökad tillväxt i svensk ekonomi - att ge en avkastning på investerat kapital - att få en tidig insyn i lovande bolag och därmed kunna följdinvestera framgångsrikt 8

För att åstadkomma fler nya tillväxtföretag är en fungerande kapitalförsörjning en kritisk faktor. Det är omvittnat svårt att generera en god avkastning genom investeringar i mycket tidiga skeden och det kan därför vara svårt att uppfylla syftet om detta enbart siktar på att skapa god avkastning på investerat kapital. Regionala såddinvesteringsfonder knutna till innovationsmiljöer fyller en väsentlig lucka i finansieringssystemet genom att tillgodose behovet av kompetent, privat kapital i mycket tidiga skeden, samt att genom en professionell investeringsverksamhet kopplade till etablerade stödstrukturer öka sannolikheten till god avkastning på investerat kapital. 1.3.1. Samverkan mellan investeringsverksamhet och innovationsmiljö Vanligtvis etableras en såddinvesteringsfond med några lokala drivande affärsänglar. Såddfonden är en egen juridisk enhet (AB) som i vissa fall är ägarmässigt kopplad till innovationsmiljön men inte alltid. Både privat och offentligt institutionellt ägarkapital förekommer också i såddinvesteringsfonderna, exempelvis via banker, försäkringsbolag eller genom 6:e AP-fonden. Investeringsverksamhet i mycket tidiga skeden är både riskfylld och arbetskrävande. Genom att koppla investeringsverksamheten till en lokal aktör som arbetar med start och utveckling av företag uppnås flera fördelar. Den lokala innovationsmiljön har en etablerad process för identifiering, utvärdering och utveckling av affärsidéer. Genom den lokala närvaron kan då såddinvesteringsfonden relativt enkelt hitta investeringsobjekt i det etablerade flödet. Genom företagsinkubatorn i den lokala miljön finns även en verifierad utvecklingsprocess som ger aktivt stöd i affärsutveckling, finansiering, rekrytering m.m. Detta underlättar utvecklingen av investeringsobjekten och bidrar till att såddinvesteringsfonden kan hålla nere kostnaderna för att driva investeringsverksamheten. Detta är speciellt viktigt för att kunna upprätthålla lönsamhet i investeringar i mycket tidiga skeden. Investeringar i tidiga skeden karakteriseras av att de enskilda investeringsbeloppen ofta är relativt små, ofta mindre än 1 MSEK, vilket leder till en oproportionerligt stor managementkostnad i förhållande till investerat belopp. Även om investeringsbeloppen är små krävs det trots allt någon som driver investeringsverksamheten. Vanligtvis kommer dessa resurser helt eller delvis från lokala eller regionala offentliga medel. I praktiken kan det t.ex. innebära att den lokala och delvis offentligt finansierade innovationsmiljön (inkubator/science park) lägger in sin tid eller ger fonden ett direkt bidrag för att delvis täcka managementkostnaderna. 1.3.2. Den inkubatornära såddinvesteringsfondens effekter Kombinationen av att koppla investeringsverksamheten, och del av de tillhörande kostnaderna, till en lokal innovations- och utvecklingsprocess, ger en mycket positiv effekt på möjligheten att attrahera privat kapital. 9

En affärsängel kan investera med filantropiskt motiv, men det finns oftast krav på en affärsmässig avkastning i grunden. Etablerade såddinvesteringsfonder har visat att modellen fungerar bra för att attrahera privat kapital som annars inte skulle vara aktivt förrän i senare investeringsfaser. Det är betydligt lättare att övertyga en affärsängel om att investera i ett nystartat bolag, om hela investeringen oavkortat används till att investera i bolag och inte till drift av investeringsverksamheten. Vilket är ytterligare ett skäl till varför investeringsverksamhet i tidiga faser bör driftas av offentliga medel i större utsträckning än vad som görs idag. Såddinvesteringsfonderna karakteriseras ofta av att det är selektivt inbjudna engagerade och aktiva erfarna företagare och investerare (affärsänglar) som deltar i investeringsverksamheten. De bär med sig värdefull kompetens som kan nyttjas i investeringsobjekten, exempelvis som rådgivare eller som styrelseledamot. Branscherfarenhet och kontakter till potentiella kunder, leverantörer eller partners kan skapa stor direkt nytta i ett ungt företag. I detta avseende skiljer sig såddinvesteringsfonderna markant ifrån normala investeringsfonder riktade till privatpersoner (ofta icke-professionella investerare) på den öppna kapitalmarknaden. Finansieringskartan för de lokala innovationsekosystemen runtom i landet varierar ganska mycket. Från ett samhällsperspektiv kan konstateras att såddinvesteringsfonderna fyller en central funktion för att hålla ihop finansieringskartan lokalt. I en del fall arbetas det med en modell där affärsänglar som investerat i såddinvesteringsfonden systematiskt erbjuds att investera parallellt med såddinvesteringsfondens investering. En övergripande effekt av denna modell är att mer privat kapital lockas till tidigare faser, och den lokala investeringskartan får på så vis färre glapp. Såddinvesteringsfonden har möjlighet att gå in som första och enda privata investerare, även om det oftast önskar saminvestera med andra aktörer, vilka i sin tur ibland har krav på medfinansiering (exempelvis Almi Invest). Vidare utgör såddinvesteringsfondernas investeringar mycket ofta medfinansiering till olika offentliga stöd eller lånefinansieringar, såsom Almi, VINNOVA, Tillväxtverket, Energimyndigheten m.fl. 10

1.4. Exempel på struktur i såddinvesteringsfond Investerare Investerare Investerare Aktieägaravtal/ Fondavtal Fond AB Management AB Aktieägaravtal Managementbolag Aktieägaravtal Managementavtal Portföljbolag Figuren ovan beskriver ett exempel på en relativt avancerad struktur för en såddinvesteringsfond (Fond AB i figuren). Grundprincipen är att samtliga såddinvesteringsfonder drivs i form av AB, men i flera fall har man ej separat managementbolag för att driva investeringsverksamheten, utan den kan t.ex. skötas av anställda och/eller styrelsen i såddinvesteringsfonden. Såddinvesteringsfonderna skiljer sig i många avseenden från varandra. Inom ramen för projektet Svensk Tillväxtsådd gjordes 2012 en undersökning av såddinvesteringsfonder länkade till innovationsmiljöer runtom i Sverige. I undersökningen ingick nio st etablerade såddinvesteringsfonder. Kapitalbasen varierade mellan några MSEK upp till 170 MSEK. I övrigt noterades att bland de nio såddinvesteringsfonderna hade: sju affärsänglar som investerare/delägare sex inkubator eller science park som delägare fyra universitet som delägare tre 6e AP-fonden som delägare tre Innovationsbron som delägare tre Länsförsäkringar som delägare två lokala banker som delägare sju mindre än 40 MSEK i förvaltat kapital sex mellan 0-10 bolag i portföljen 11

I övrigt noterades att: samtliga drevs i form av AB tre st. var s.k. closed end, resterande var s.k. ever green ingen hade krav på syndikering vid investering sex hade anställda investment managers 2. Start av såddinvesteringsfond 2.1. Behovsinventering När en ny såddinvesteringsfond skall startas inleds processen lämpligen med en behovsinventering i det lokala/regionala innovations- och finansieringsekosystemet. I denna inventeras möjligheter och förutsättningar för att driva en investeringsverksamhet i aktuell kontext samt övriga tillgängliga finansieringsaktörer. Grundläggande är vilket flöde av investeringsobjekt som kan förväntas i den miljö där investeringsverksamheten har sitt fokus. Lokala aktörer, inkubatorer, science parks, affärsänglar, offentliga lokala finansiärer är exempel på källor som tillsammans brukar kunna ge en bra bild av hur många och vilka typer av investeringsobjekt som kan förväntas samt hur stort kapitalbehov som detta underlag förväntas skapa. Grunddata och information är av typen: Antal företag Storleken på tänkta investeringar Typ av investeringsobjekt (fas, bransch etc.) Källor Möjlighet att öka flödet Finns exempel på case/företag ur lokala miljön? Kopplat till detta görs en analys av hur den lokala finansieringskartan ser ut. Hänsyn bör då tas till både privata och offentliga aktörer såväl som både lokala och nationella (som verkar i aktuell kontext). Grundfrågeställningen är att identifiera inom vilket område som investeringarna skall fokusera på. Oftast avgränsas fokus till en investeringsfas (kopplat till storlek på investering) samt eventuella begränsningar på investeringarna, som t.ex. att enbart fokusera på vissa källor (t.ex. inkubatorbolag) eller branscher (t.ex. med tech). I detta arbete kan med fördel även inkluderas en uppskattning på vilken värdeutveckling som kan förväntas på den typ av bolag som representerar merparten av flödet. Detta kan komma att bilda ett konkret underlag att luta sig mot vid t.ex. en införsäljning av fonden mot potentiella investerare. Exempel på en lokal finansieringskarta från 2012, från tidig till senare fas (vänster till höger). 12

ALMI' förstudie' 50'tkr' VIVAN' 50'tkr' Exempel'på'finansieringskarta' ALMI' innovaionslån' <500'tkr' BANKER' lån' <500'tkr' ALMI' invest' 1K10'mkr' Tillväxtverket' PU'medel' 400'tkr' InnovaIonsbron' Verifiering'för'tv' InnovaIonsbron' IMR' InnovaIonsbron' Ägarkapital' SKAPA' 100'tkr' 250'tkr' 1K2.5'mkr' 20'tkr' Venture'Cup' 20'tkr' VINNOVA' VINN'NU' 300'tkr' VINNOVA' VINN'verifiering' VC' >5'mkr' GIO' VI'0'&'1' 150'tkr' <2000'tkr' VINNOVA' Forska'&'Väx' <5000'tkr' Affärsänglar' <1000'tkr' 2.2. Formulera en modell som passar det lokala behovet Grundläggande för att skapa en funktionell modell för investeringsverksamheten är att fastslå i vilket syfte som verksamheten skall drivas. Är det enbart avkastning på investerat kapital eller finns det kompletterande syften med verksamheten. Det kan konstateras att i de flesta av de i dagsläget etablerade såddfonderna så är syftet med verksamheten tudelad. Det är oftast en kombination mellan avkastning och något annat syfte, såsom t.ex. att förbättra förutsättningarna för att inkubatorföretag skall kunna växa sig starka. Grundläggande är också att definiera rollen för investeringsverksamheten i det lokala systemet, dvs. hur bör interaktionen och samarbetet med övriga aktörer som finns på den lokala arenan se ut. Det gäller såväl relationer med andra finansiärer som kopplingar till de lokala aktörer som arbetar med företagsutveckling. 2.3. Investeringskriterier Investeringskriterier kan vara av olika karaktär. Normalt definieras kriterier utifrån: Investeringsfas (mognadsgrad) Kapital (Min Max) Segment (IT, miljö-, life science, etc.) Ursprung (inkubator, region, etc.) Ev. krav på saminvestering 13

Ursprung och segment är ofta nyckelfrågor för att attrahera lokala privata investerare i såddkapitalfonden. En annan aspekt som kan vara värd att reflektera över är hur saminvestering med investerare i såddfonden bör hanteras. Det har i flera fall visat sig vara en önskad möjlighet för privatinvesterare i såddfonden, att kunna investera, som privatperson, tillsammans med såddfonden. Det ses av många som positivt att såddkapitalfonden gör en första investering för att sedan släppa in privatinvesterare från såddfonden i nästa investeringsrunda när bolaget har mognat, även kallat titthålsinvestering. 2.4. Investeringsformer Den vanligaste investeringsformen i portföljbolag är att göra investeringen i ägarkapital via nyemission av aktier. Det förekommer även att man finansierar tidiga projekt, innan bolag ens har bildats. Normalt avtalar man då vilken ägarandel som investeraren skall erhålla då man senare bolagiserar. Om såddkapitalfonden investerar direkt vid start av bolaget är det relativt vanligt att samtliga ägare tillskjuter aktiekapital på miniminivå (50.000 kr) och därefter kapitaliseras bolaget genom aktieägartillskott (ovillkorade eller villkorade). Genom detta förfarande minskas risken för att behöva upprätta kontrollbalansräkning genom att aktiekapitalet hålls på mini-nivå. Det förkommer även lånefinansiering. Lån av bankkaraktär med enbart amortering och ränta är mycket ovanligt, men har praktiserats på något ställe. Däremot finns det fler exempel på lånefinansiering antingen mot en återbetalning via royalties och/eller möjlighet att konvertera lånen till direkt ägande via aktier. Konvertering kan då antingen ske till en förutbestämd kurs, eller till en värdering som är kopplad till bolagets utveckling (exempelvis uppnådda försäljningsmål), eller kopplad till en kommande värdering. Normalt tillämpar man då en rabatt vid konverteringen i storleksordningen 20-30%. Bland kommentarer från projektdiskussioner kring de olika formerna för investering kan nämnas: En fördel med lån kopplad till konverteringsmöjlighet är att man inte måste ikläda sig ägarrollen i ett bolag direkt från start. Man har kvar möjligheten att kliva in som ägare i ett senare skede. Det blir lättare att avveckla engagemanget i bolag som inte tar fart, vilket i sin tur leder till att man kommer att få en mindre portfölj av direktägda bolag och därmed mindre administration. Bland nackdelar som nämnts återfinns att direkt ägande kan skicka starkare signaler till saminvesterare, samt att lånemodellen gör balansräkningen svagare och kan göra att bolaget lättare får upprätta kontrollbalansräkning. 2.5. Såddinvesteringsfondens kapitalbehov Kapitalbehovet är förstås starkt beroende av förväntningarna på antal och storlek på tänkta investeringar. En nyckelfråga är i vilken utsträckning driften av investeringsverksamheten skall finansieras av investeringskapitalet (management fee). 14

Om man utgår från relativt vedertagna modeller från VC-industri, så brukar man som tumregel avsätta en tredjedel av tillgängligt kapital till nyinvesteringar, en tredjedel till följdinvesteringar och slutligen reservera en tredjedel som reservkapital. Detta är framvuxet ur normal venture-verksamhet, oftast i lite senare faser och oftast enbart med syfte att generera avkastning på investerat kapital. Dimensioneringen av kapitalbasen blir ofta begränsad av tillgången på villiga finansiärer till den lokala såddfonden. Om inte kapitalet är den begränsande faktorn för investeringar, så vittnar många aktörer om bristen på bra investeringsobjekt. Om såddfondens kapital är för stort i förhållande till det deal flow som finns tillgängligt kan det påverka verksamheten negativt. Det finns många exempel på att man vid start av en investeringsverksamhet, i iver av att visa på resultat, kan ta mindre bra investeringsbeslut. Flera aktörer vittnar om att det är svårt att hålla i pengarna när man startar. Detta är ännu ett skäl till varför det är viktigt att initialt lägga tid på en ordentligt genomarbetad behovsinventering samt analys av den lokala finansieringskartan. Det rekommenderas även att involvera personer med tidigare erfarenhet av investeringsverksamhet, gärna över minst en konjunkturcykel och helst med specifik erfarenhet av försäljning av innehav (och exit). 2.6. Management/driftsfinansiering Driftfinansieringen av investeringsverksamheten är en nyckelfråga för såddfonder. Det är kostnaden för att driva investeringsarbetet i kombination med långa investeringscykler (och därmed lång tid till avkastning), som utgör de största utmaningarna för de flesta såddinvesteringsfonder. I korthet kan sägas att de tidigaste faserna karakteriseras av investeringsobjekt som är mycket omogna. Det innebär att investeraren ofta får ta ett större ansvar och lägga ner mer arbete på investeringar i denna fas än om man arbetar med mera mogna investeringsobjekt. Genom att investeringsbeloppen är små relativt senare faser blir då kostnaden per investerad krona mycket hög. Det är således nödvändigt att på något vis kompensera för detta. Det kan ske antingen genom att offentliga finansiärer går in direkt med stöd/bidrag för att driva investeringsverksamheten eller att det sker indirekt via någon annan aktör exempelvis en inkubator eller science park. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för i projektet medverkande regionalt förankrade såddkapitalfonder. En stark koppling till en supportorganisation kan delvis avlasta supportbehovet från såddkapitalfonden. För såddfonder med kapitalbas under 50 MSEK rekommenderas starkt att säkerställa driftsfinansiering utan fondavgift från investeringskapitalet. 2.7. Struktur Det finns ett antal former eller generella upplägg för att driva såddinvesteringsverksamhet. Inom VC-verksamhet har tidigare ofta använts kommanditbolagsstrukturer. Men i och med att skattelagstiftningen har förändrats, är nu aktiebolagsformen den helt förhärskande. 15