Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga



Relevanta dokument
Barn som närstående/anhöriga

Projekt Barn som anhöriga

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn som är närstående

Barn som är närstående

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

När någon i familjen fått cancer

Barn som anhöriga - pyramiden

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Jag är ju en del av det hela

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn som är närstående

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Barn som far illa & våld i nära relationer

Barnperspektivet inom Beroendevården

När någon i familjen fått cancer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Kartläggning av strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Psykisk funktionsnedsättning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

1 januari (HSL 2 g )

BARN SOM ANHÖRIGA. Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Lagstiftning kring samverkan

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Sammanställning 1. Bakgrund

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Vårdproduktionsutskottet

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Ärenden Föredragande kl

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Stöd för barn och familjen

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

När mamma eller pappa dör

Bästa platsen att växa upp på

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Habilitering och rehabilitering

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Transkript:

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se

Sjukvårdens ansvar och förutsättningar - Hälso- och sjukvårdspersonalens fokus är i första hand riktat mot den vuxne patienten vid allvarlig sjukdom/ skada, missbruks/ beroendeproblematik, psykisk funktionsnedsättning eller oväntad död. - Sjukvårdens verksamheter ska utifrån den specifika vårdsituationen som barnets anhörige befinner sig i informera, erbjuda stöd och stärka patienten (förälder/vårdnadshavare) i deras föräldraroll, för att patienten ska uppmärksamma och stötta sitt barn. - Barnet ska få möjlighet att komma till tals, och information, råd och stöd anpassas efter barnets ålder och mognad och i samråd med barnets förälder/vårdnadshavare.

Var i sjukvården sker arbetet På vuxenvårdens avdelningar och mottagningar där sjuksköterska, läkare, kurator och övrig behandlingsansvarig personal arbetar och som vårdar den allvarligt sjuke patienten och möter dess anhörige. - stödja patienten/föräldern -identifiera om patienten har minderåriga barn samt undersöka barnets behov av information, råd och stöd. - informera sig och följa upp patientens behov i relationen till barnet. - ge barnet som anhörigt möjlighet till delaktighet och att komma till tals Bemöta barn respektfullt och lyssnande och få dem att känna sig trygga och välkomna till sjukhuset och mottagningarna. Barnet behöver få veta: vad som händer nu och vad som händer den närmaste tiden. att inte barnet har orsakat situationen eller bär ansvar för förälder/vårdnadshavares behandling. förälder/vårdnadshavares sjukdom och tillstånd samt vanliga symtom. hur barnet kan vara delaktigt och vara till hjälp utan att ta vuxenansvar.

Aktiviteter/åtgärder till stöd för sjukvården - utbildningsinsatser för familjebehandling vid livshotande sjukdom med teamarbete i cancervården. På fyra arbetsplatser har 16 personer (den specialiserade palliativa vården i Borlänge och Falun, hematologi och gynekologi i Falun) erbjudits utbildningsinsatsen. Kuratorsenheten i Falun har kuratorer som ingår på arbetsplatsen. - utbildningsinsats i metoden Föra barn på tal till vuxenverksamheter. Under projekttiden har 232 personal som möter barn som anhöriga i sjukvården utbildats vid 30 utbildningstillfällen under 2013-2014 inom somatisk och psykiatrisk vård. - utbildat metodutbildare för att fortsätta utbilda. - utbildningsinsats i metoden Beardslees familjeintervention. 8 personal inom vuxenpsykiatrin genomförde utbildningen.

Aktiviteter/åtgärder till stöd för sjukvården - revidering av riktlinje När barn är anhöriga i hälso- och sjukvården. - insatser för information och kunskapsspridning på olika nivåer och på flera arbetssätt. - kunskapshöjande aktiviteter för barnpiloterna i vuxenverksamheterna. - material. - dokumentationsmall Barnperspektiv för journalregistrering. - mötesplatser för att främja dialogen mellan föräldern som vårdas på lasarettet och dess familj. - kunskapsspridning kring anmälningsplikten till vuxenverksamheterna. - revidering av vårdprogram till barnpiloterna inom vuxenpsykiatrin.

Aktiviteter/åtgärder till stöd för sjukvården - ett skattningsformulär har implementerats inom mödrahälsovården i Dalarna för att tidigt upptäcka depression under graviditet. - pilotstudie av ett självskattningsinstrument för ett bättre omhändertagande av blivande föräldrar med ätstörningsproblematik. Ett samarbetsprojekt mellan ätstörningsenheten inom vuxenpsykiatrin och BHV/MVC. - kartläggningsarbete och ett seminarium har genomförts utifrån hur stödet ser ut när en förälder/vårdnadshavare med minderåriga barn oväntat avlider. - förbättrat miljön i väntrummet på Patologen. - utveckling av stödgruppsverksamheten för barn i sorg. Fler stödgruppsledare. - samarbete med Borlänge kommun. Information om varandras uppdrag och förutsättningar utifrån HSL och SoL har inhämtats vid seminarier, möten och genom att utarbeta foldrar.