Detaljplan för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, Sturup Park etapp 2, i Svedala kommun, Skåne län

repo001.docx 2012-03-2914 Detaljplan för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, Sturup Park etapp 2, i Svedala kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING 2014-09-11 Dnr: 07.471 Projektnummer: D7222 MARTIN LJUNGSTRÖM, SOFIA CAESAR

Svedala kommun 233 80 Svedala Tel: 040-626 80 00 Epost: kommunen@svedala.se 2 (41) p:\2212\2212289\000\10_arbetsmaterial\mkb\mkb detaljplan sturup park_leveransversion.docx

SWECO~ FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som ett led i Svedala kommuns arbete med att upprätta en detaljplan för ett verksamhetsområde i närheten av Malmö flygplats. MKB för detaljplaneförslaget för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, "Sturup Park etapp 2", i Svedala kommun, Skåne län har utarbetats av Pia Transe Pedersen, stadsarkitekt, Jeanette Widen Gabrielsson, planarkitekt och Christel Strömsholm Trulsson, naturvårdsansvarig, Bygg och Miljö, samtliga Svedala kommun i samverkan med Sweco där Sofia Caesar har varit rapportansvarig och Martin Ljungström uppdragsledare. Svedala 2014 1 ~ l ~ iii ~ i CS p:i221212212289\000\10_arbe1smalerial\mkblmkb delaljplan slurup park_leveransversion.docx 1 (39)

repo001.docx 2012-03-29 2 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att redovisa och bedöma miljökonsekvenserna av ett förslag till detaljplan för företagsparken Sturup Park samt att föreslå åtgärder för att begränsa negativa konsekvenser och tillvarata möjligheter till miljöförbättringar. I MKBn visas att riksintressen för turism och friluftsliv och naturmiljö inte påverkas negativt av planförslaget. Vidare påverkas inte riksintressen för kommunikationer avseende allmänna vägar och eventuellt framtida järnvägsförbindelse (den så kallade Sturupspendeln) negativt. Däremot föreligger en konflikt mellan det aktuella planförslaget och den precisering av riskintresset för luftfarten som gjorts av Trafikverket år 2013 men som har avstyrkts av Svedala kommun. Därtill har Länsstyrelsen i sitt yttrande påtalat att 1) det saknas ett resonemang som kopplar presenterade fakta med ställningstagandet om två parallella rullbanor, 2) att det inte går att utläsa varför befolkningsutvecklingen i regionen kommer att påverka resandet för Malmö flygplats positivt och 3) det saknas en analys som visar varför en eventuell ökning av resandet i Öresundsregionen kommer att innebära att Malmö flygplats når sitt nuvarande kapacitetstak. Det bör finnas alternativa sätt att tillgodose luftfartens riksintresse som inte förhindrar det aktuella planförslagets genomförande. Ett arbete med revidering av översiktsplanen har inletts av Svedala kommun bland annat med syfte att behandla riksintresset för flygändamål. I området finns biotoper som har generellt skydd enligt miljöbalkens 7 kap och med förekomst av arter enligt art- och habitatdirektivet. Biotoperna har inventerats och flertalet kommer att bevaras i planområdets dagvattenhantering. Därmed bedöms biotopernas värde som livsmiljö för biologisk mångfald bestå. Förekomst av skyddade arter har inventerats och behovet av dispenser har utretts. En riskbedömning avseende transporter med farligt gods har påvisat att väg 813 norr om rondellen vid väg 816 inte längre behöver vara primär transportled för farligt gods förutsatt att merparten av flygbränsletransporter kan tas in till flygplatsen via det östra benet i rondellen mellan väg 813 och 816. I så fall behövs ingen fördjupad riskanalys enligt länstyrelsens riktlinjer (RIKTSAM). Skyddsavstånd som är godtagbara för vägar med liknande trafikering har i stället tillämptas och bedömts ge tillräcklig säkerhetsstandard beträffande vägtrafikolyckor med farligt gods. Påverkan på yt- och grundvatten har bedömts vara obetydlig med ovannämnda hänsynsåtgärder för ytvattenberoende biotoper. I MKBn bedöms planförslaget i förhållande till riksdagens miljömål och gällande miljökvalitetsnormer. Noterbart är att planförslaget innebär verksamhet i ett område som idag saknar kollektivtrafikförsörjning vilket inte är positivt från koldioxidsynpunkt. Detta kan i framtiden komma att förändras till det bättre genom att flygplatsen får en bättre kollektivtrafikförsörjning och genom att biltransporternas beroende av fossila bränslen förväntas minska i framtiden. En åtgärdsvalsstudie ska utföras för kollektivtrafik till Malmö flygplats. 3 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 8 2 Geografisk avgränsning 8 2.1 Lokaliseringalternativ 1 8 2.2 Lokaliseringalternativ 2 9 2.3 Avfärdat alternativ och val av lokalisering 10 3 Övriga avgränsningar 10 3.2 Genomförda utredningar och underlagsmaterial 11 4 Beskrivning av alternativ 12 4.1 Utbyggnadsalternativet 13 4.2 Nollalternativet 14 5 Kommunala planer 14 5.1 Översiktsplan 14 5.2 Detaljplaner 14 6 Miljökonsekvenser 15 6.1 Riksintressen 15 6.2 Landskapsbild 18 6.3 Naturmiljö och skyddade områden 20 6.4 Kulturmiljö 24 6.5 Markanvändning 25 6.6 Yt- och grundvatten 25 6.7 Kommunikation och trafik 28 6.8 Farligt gods och riskanalys 31 6.9 Buller 32 6.10 Luftföroreningar 32 7 Miljömål 32 8 Miljökvalitetsnormer 34 9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 35 9.1 Bevisbörderegeln 35 9.2 Kunskapskravet 35 9.3 Försiktighetsprincipen 35 9.4 Lokaliseringsprincipen 36 9.5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 36 9.6 Produktvalsprincipen 36 4 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 9.7 Skälighetsprincipen 36 10 Samråd 36 11 Efterföljande tillstånd och uppföljning 36 12 Referenser och underlagsmaterial 38 Bilagor Bilaga 1 Planförslag (daterad 2014-09-11) Bilaga 2 Översikt (daterad 2014-09-11) Bilaga 3 Detalj (daterad 2014-09-11) Bilaga 4 Dagvattenhantering (daterad 2014-09-11) 5 (39)

repo001.docx 2012-03-29 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sturup Park är namnet på en golfbana och en planerad företagspark belägen sydväst om Malmö flygplats i Svedala kommun (Figur 1-1). Området benämns i en fördjupad översiktsplan över Sturup (FÖP Sturup 93) som förändringsområde Sturup Park/Rävstad och var under mitten av 1990-talet föremål för parallella uppdrag, en tävling som vanns av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB. Figur 1-1 De alternativa lägena för en utbyggnad av verksamhetsområdet Sturup Park i Svedala kommun väster om Malmö flygplats finns inom den rödmarkerade ringen. I FÖP Sturup 93 delades det tilltänkta företagsområdet in i 3 etapper med varierande planeringshorisonter (se Figur 1-2 och Bilaga 2). De två första etapperna, D2.2 och D2.3 planerades inom en tioårsperiod medan område D3.2 planerades på längre sikt. Under 1994 antog kommunen en detaljplan för område D2.2. Området har byggts ut i viss omfattning. Program med MKB för område D2.3 godkändes av kommunstyrelsen 2008-11-19 och var på samråd under tiden 12 december 2008-16 januari 2009. Länsstyrelsen framförde i yttrande 2009-01-20 att planens påverkan på riksintresset för luftfart ska utredas vidare och diskuteras. Detaljplanearbetet med Sturup Park etapp 2 avbröts därför i avvaktan på fördjupad översiktsplan för Sturups område. Under 2012 utpekade Trafikverket Malmö Flygplats, där en parallellbana ingick, som riksintresse med en remiss som kommunstyrelsen yttrade sig över 2012-10-22. I yttrandet framförde kommunstyrelsen att riksintresset påverkar möjligheterna till att utveckla verksamhetsområdet Sturup Park. Därför avstyrkte Svedala kommun förslaget till riksintresseanspråk för Malmö Flygplats. Vid styrgruppsmöte den 18 december 2012 med representanter från länsstyrelsen, Malmö Flygplats, Malmö stad, Svedala, Staffanstorps och Lunds kommuner kom man överrens om att samarbete om en fördjupad översiktsplan för Sturups område skulle avbrytas pga. motstående intressen hos framför allt Svedala och Lunds kommuner. Beslut togs i Svedala kommun 2013-03-18 av kommunstyrelsen att avbryta arbetet med fördjupad översiktsplan för Sturups område. 6 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Idag bedömer ägarna till Sturup Park att intresset för att etablera företag inom området är på uppåtgående vilket har aktualiserat att återuppta planarbetet för område D2.3. som ligger söder om det område som tidigare planlagts. Syftet med detaljplanearbetet för Sturup Park - Företagspark är att undersöka möjligheterna att pröva en detaljplan för ett företagsområde inom område D2.3 i Figur 1-2. Programområdets omfattning och intentioner utgår i stora drag från det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB (Figur 4-1). Motiven för den föreslagna lokaliseringen av verksamhetsområdet är flera. Den utbyggda cirkulationsplatsen i korsning väg 813/väg 816 ger goda möjligheter att ytterligare utnyttja infrastrukturen i området samt att använda det fördelaktiga läget intill flygplatsen. Därtill är Sturup Park AB ägare till det aktuella området och har bidragit till finansiering av cirkulationsplatsen samt förberett infarter till det aktuella planområdet. Figur 1-2 Lokaliseringsalternativ 1 (inom rosa markering på bilden) motsvarar område D2.3 enligt FÖP Sturup 93. Området har justerats något i nordöstra delen (jämför med Figur 4-1). Dessutom ingår i aktuellt förslag även en damm söder om väg 816. 7 (39)

repo001.docx 2012-03-29 1.2 Syfte I planprogramskedet bedömdes med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning som omfattar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska genomföras i anslutning till planarbetet. Denna MKB syftar till att beskriva miljökonsekvenserna av en utbyggnad av Sturup Park enligt en detaljplan som medger kontorsverksamhet och lättare industri men inte tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Detaljplanen baseras på planförslag i Figur 4-2. MKB:n syftar till att identifiera negativa effekter och konsekvenser samt att föreslå åtgärder för att begränsa dem. MKB:n syftar också till att identifiera möjligheter till positiva miljöeffekter och verka för att ta tillvara dem. I denna MKB värderas miljökonsekvenserna av en utbyggnad enligt planförslagen inom område D2.3 i Figur 1-2 och för jämförelse en utbyggnad med motsvarande innehåll i ett alternativt läge, område D3.2 i Figur 1-2 (se även Bilaga 2). 2 Geografisk avgränsning Området som omfattar de båda alternativa lägena ligger i Svedala kommun, väster om Malmö flygplats, se Figur 1-1. Området kan nås via väg 816 som ansluter till väg 108 mellan Staffanstorp och Svedala i väster samt via väg 813 som ansluter till E65 i söder (Figur 1-2). 2.1 Lokaliseringalternativ 1 Företagsparken Sturup Park förläggs sydväst om Malmö flygplats inom område D2.3 i Figur 1-2 (se även Bilaga 2). Området ligger strax norr om cirkulationsplatsen för korsningen mellan väg 813 och väg 816. Det avgränsas av väg 813 i öster, väg 816 i söder och väg 811 i väster. I norr avgränsas området av detaljplan för område D2.2 Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län. Området omfattar ca 13 ha mark, huvudsakligen bestående av jordbruksmark (Figur 2-1 och Figur 2-2). Sydost om området ligger Sturup Raceway, en anläggning för motorsport och trafikövning. I nordväst ligger golfbanan Sturup Park. Figur 2-1 Lokaliseringsalternativ 1 sett från norr. 8 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Figur 2-2 Lokaliseringsalternativ 1 sett från öster. Området har bedömts lämpligt för aktuell verksamhet med hänsyn tagen till närheten till kommunikationer. Området har ett fördelaktigt läge med anledning av närheten till Malmö flygplats och det potentiella skyltläget vid cirkulationsplatsen. Därtill ger cirkulationsplatsen i korsning väg 813/väg 816 söder om området goda möjligheter att utnyttja infrastrukturen i området. Anslutande vägar är delvis redan utbyggda. Från cirkulationsplatsen nås området via en enkelriktad entréväg från väg 816. 2.2 Lokaliseringalternativ 2 Lokaliseringsalternativ 2 utgörs av område D3.2 (se Figur 1-2 samt Bilaga 2) som ligger norr om det detaljplanerade området D2.2. Figur 2-3 Lokaliseringsalternativ 2 sett från sydöst. Marken utgörs huvudsakligen av jordbruksmark som idag ligger i träda (Figur 2-3). Delar av marken används som betesmark. I den sydöstra delen av området ligger en grund 9 (39)

repo001.docx 2012-03-29 vattensamling som är resultatet av en tillfällig dämning av ett dike som leder vatten över till golfbanan. Vattensamlingen är omgiven av vegetation i form av buskar och träd. I lågpunkter förekommer även mindre våtmarker och småvatten. Området avgränsas västerut av väg 811 (Rävstadsvägen), se Figur 1-2. En privat fastighet ligger i områdets nordvästra del med infart från väg 811. Öster om området ligger ett skogsparti. Området har ett relativt fördelaktigt läge med anledning av närheten till Malmö flygplats men saknar skyltläget vid cirkulationsplatsen och förberedd infrastruktur i form av anslutande vägar. 2.3 Avfärdat alternativ och val av lokalisering Lokaliseringsalternativ 1 (område D2.3) utgör ett ur kommunikations- och exponeringssynpunkt mer fördelaktigt alternativ för etablering av företagsparken Sturup Park än det norra området D3.2 (alternativ 2). Medan område D2.3 har befintliga anslutningar till de allmänna vägarna 813 och 816 behöver mark tas i anspråk för utbyggnad av vägar och anslutningar till det allmänna vägnätet för att möjliggöra en utbyggnad inom lokaliseringsalternativ D3.2. Det aktuella förslaget till placering av ny landningsbana i Trafikverkets precisering av riksintresset för luftfarten från 2013 (Trafikverket, 2013) är inte förenligt med någon av de alternativa lokaliseringarna för verksamhetsområdet. Båda områdena bedöms ha stora naturvärden genom att de ingår i riksintresseområdet för Romeleåsens sjö- och åslandskap inom vilket det rörliga friluftslivet ska prioriteras. Det mer avskilt belägna området D3.2 bedöms vara av större värde för friluftslivet än det mer vägnära D2.3. Östersjöleden och Skåneleden ligger öster om planområdet. Alternativ D3.2 ligger längre ifrån det allmänna vägnätet och därmed också längre ifrån ursprungsorter för såväl personal som varor som ska transporteras till och från verksamhetsområdet. Det innebär längre transporter och ökade koldioxidutsläpp jämfört med D2.3. Alternativ D3.2 hade större aktualitet i ett tidigare skede, innan planerna på en tvärgående landningsbana norr om befintlig skrinlades i Svedala kommuns översiktsplanering. Mot denna bakgrund bedöms alternativ D2.3 mer fördelaktigt ur miljösynpunkt. Utbyggnad i läge D3.2 avfärdas. I det följande jämförs därför utbyggnadsalternativet i läge D2.3 endast med 0-alternativet. 3 Övriga avgränsningar 3.1.1 Tid 3.1.2 Sak Utgångspunkten för MKB:n är att detaljplanens genomförandetid förväntas bli 10 år räknat från det datum den vinner laga kraft vilket bedöms kunna ske 2015. Den etablerade verksamheten förväntas pågå under överskådlig tid. Som prognosår för trafik har valts år 2030. MKB:ns avgränsning i sak framgår av kapitel 6 Miljökonsekvenser. 10 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Samråd med länsstyrelsen i programskedet hölls 2008-10-16. Tidigt samråd med länsstyrelsen avseende den fortsatta detaljplanläggingen hölls 2014-01-13 samt 2014-06- 12. Vid samrådet med länsstyrelsen 2014-01-13 framkom synpunkter på vilka frågor som bedöms som väsentliga för projektet. Länsstyrelsen efterfrågade bland annat motiv till verksamhetsområdets placering vid Malmö flygplats. Utredningsområdet ligger inom eller i anslutning till riksintressen för kommunikationer (Malmö flygplats och väg 816 och 813), naturmiljö och kulturmiljö (3 kap MB) och rörligt friluftsliv (4 kap MB). Riksintressenas värden ska särskilt beaktas. Frågor relaterade till en ökad trafikalstring på befintligt vägnät (E 65) som är hårt belastat kapacitetsmässigt och risker i samband med en etablering i närheten av allmän väg rekommenderad för farligt gods och Malmö flygplats ansågs vara av stor vikt. Vid samrådsmötet 2014-06-12 framförde länsstyrelsen synpunkter gällande verksamhetsområdets påverkan på förekommande värden inom riksintressena för naturoch kulturmiljö samt på skyddade arter och biotoper. Bland annat framkom att detaljplanen bör kompletteras med en grön korridor mellan de dammar i området i vilka arten större vattensalamander påträffats för att underlätta artens spridningsmöjligheter. Kulturmiljöexpert på länsstyrelsen ska kontaktas för att klarlägga behov av ytterligare arkeologiska undersökningar. Dagvattenhaneringen inom området diskuterades utifrån dess påverkan på skyddade biotoper och arter och frågan om samråd med befintligt dikningsföretag lyftes. Vidare framfördes synpunkter på ianspråktagandet av jordbruksmark för verksamheter och val av lokalisering med hänsyn till kollektivtrafikförsörjning, tillgänglighet och trafikalstring. Även synpunkter gällande risker förknippade med etableringen av verksamheter intill väg 813 som utgör primär transportled för farligt gods och konsekvenser för riksintresset för kommunikationer, gällande den så kallade Sturupspendeln, framfördes. 3.2 Genomförda utredningar och underlagsmaterial Följande utredningar och underlagsmaterial ligger till grund för föreliggande MKB. KM Geokonsult AB (1991) PM beträffande översiktlig geoteknisk undersökning inom Räfstad 1:1 i Svedala kommun. PM 1991-02-23. Naturvårdskonsult Gerell (2007) Inventering av groddjur i anslutning till Sturups Raceway banområde samt en bedömning av övriga naturvärden. Rapport 2007-05-07. Rana Konsult (2013) Inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten 1:129. Rana Konsult (2014) Kompletterande inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten Sturup 1:129. Sweco (2014) PM Dagvatten, 2014-03-12. Sweco (2014) PM Trafik, 2014-03-17. Sweco (2014) PM Vägutformning, 2014-03-18. Tyréns Infrakonsult AB (2000) VA-utredning för Sturup Park Business Centre. Rapport 2000-09-20. 11 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Wallin kulturmiljö och arkeologi (2008) Arkeologisk utredning Sturup 1:129, Börringe socken, Svedala kommun, Skåne. Rapport 2008:30. 4 Beskrivning av alternativ Förslaget till planförslag (se Figur 4-2) har haft som en viktig utgångspunkt det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB (Figur 4-1, jämför Bilaga 2). Den grundläggande tanken i Månsson Dahlbecks förslag är att så lång möjligt utgå från det landskap som ger området dess unika karaktär. Figur 4-1 Det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB. 12 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 4.1 Utbyggnadsalternativet Figur 4-2. Illustrationsskiss för verksamhetsområdet Sturup Park. Företagsparken Sturup Park föreslås få karaktären av en kontorspark med inslag av mindre, lättare industri (se planförslag i Figur 4-2 och Bilaga 1). I planprogramskedet föreslogs en inriktning som tydligare beaktade områdets småvatten och vegetationsstruktur (Svedala kommun, 2008). Föreliggande planförslag representerar en utveckling av planprogrammets förslag. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av kontor (75 %) och till mindre del av industrifastigheter (25 %) med tillhörande parkeringsplatser. Kontorsbebyggelsen uppförs i högst 2 plan. Utöver parkeringsplatser i anslutning till planerade fastigheter föreslås två parkeringshus uppföras. Gatustrukturen inom detaljplaneområdet består av två parallella gator i öst-västlig riktning som sammanbinds med en gata i väster respektive öster som ansluter till områdets inoch utfart. Den östra vägen ansluter till tidigare planerad sträckning i angränsande detaljplan Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län i norr. Sträckningen för den västra vägen är parallell med områdets centrala grönstråk och ansluter mot befintlig korsning i nordvästra delen av planområdet. Gatusektionerna föreslås bli 9,0 meter breda bestående av en körbana på 6 meter som möjliggör mötande lastbilstrafik samt sidoområden. Befintliga våtmarker och småvatten belägna i naturliga svackor och lågpunkter i området nyttjas i hög utsträckning för dagvattenhantering. 13 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter enligt miljöskyddsförordningen) tillåts inte. 4.2 Nollalternativet Nollalternativet beskriver hur miljön i området troligtvis kommer att utvecklas om verksamheten inte kommer till stånd. Det innebär att inget verksamhetsområde utvecklas vilket sannolikt innebär att den pågående markanvändningen fortsätter. Nollalternativets miljökonsekvenser för respektive sakområde beskrivs i kapitel 6 Miljökonsekvenser. 5 Kommunala planer 5.1 Översiktsplan 5.1.1 Översiktsplan 2010 I Svedala kommuns översiktsplan (ÖP 2010) som antogs av kommunfullmäktige 2010-06-09 anges inriktningen för markanvändningen i området till utredningsområde för ny/befintlig landningsbana, utbyggnadsområde för verksamheter samt områden för befintliga och planerade golfbanor (Svedala kommun, 2010). Revidering av Svedala kommuns översiktsplan pågår. 5.1.2 Fördjupad översiktsplan Sturup Kommunerna Svedala, Lund, Staffanstorp och Malmö Stad tillsammans med Swedavia AB, Malmö flygplats och Länsstyrelsen i Skåne län påbörjade 2005 ett samarbetsprojekt med syfte att ta fram en fördjupning av översiktsplanen, FÖP Sturup. Samarbetet resulterade i ett förslag till samrådshandling FÖP Sturup. Fördjupning av översiktsplan för Sturupsområdet reglering av bebyggelsen med hänsyn till Malmö Airports framtida utveckling daterad 2012-01-10 (Svedala kommun, 2012). Beslut togs av kommunstyrelsen i Svedala kommun 2013-03-18 att avbryta arbetet med fördjupad översiktsplan för Sturups område. I den antagna översiktsplanen (ÖP 2010, s 96) står att FÖP Sturup från 1993 gäller tills den nya fördjupningen av översiktsplanen för Sturup antas. 5.1.3 Fördjupad översiktsplan Sturup 93 De aktuella lokaliseringarna för verksamheterna utpekas i den fördjupade översiktsplanen för Sturup som antogs 1993-11-24 (Svedala kommun, 1992). 5.2 Detaljplaner 5.2.1 Detaljplan för Sturups flygplats. Fastställd 1971-05-06. För Malmö flygplats finns en byggnadsplan från 1971. Planområdet upptas till större delen av område för luftfart och tillhörande verksamheter. Huvuddelen av marken avses användas för landningsbanor, tillfarter till landningsbanorna, skyddsområden för bansystemet och uppställningsplatser för flygplan. En begränsad del av området är avsedd för bebyggelse. Byggnadsplanen omfattar en icke utbyggd tvärbana och en mindre parallell bana. 14 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 5.2.2 Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län. Antagen 1994-12-14. Detaljplanen ligger inom område D2.2 i Bilaga 2 och omfattar område för lättare verksamheter (kontor och småindustri) och i övrigt park- och naturmark. 5.2.3 Detaljplan för del av Rävstad 1:1, Ebbesjö 1:1 och Björkesåkra 1:1 m.fl Sturup Golf, Svedala kommun, Malmöhus län. Antagen 1994-04-13. Väg 816 regleras i planen som genomfart. Planbestämmelserna omfattar framför allt golfbana med tillhörande golfhotell samt friluftsområde. Detaljplanen påverkas genom att en mindre del i stället föreslås ingå i nuvarande förslag till detaljplan som naturområde med möjlighet till fördröjning av dagvatten. Den berörda delen av gällande detaljplan kommer att ersättas av framtagen detaljplan. Planen har i viss utsträckning tagits i anspråk för avsett ändamål. 6 Miljökonsekvenser 6.1 Riksintressen 6.1.1 Riksintresse för kommunikationer (Miljöbalken 3 kap 8 ) Vägar Tillfartsvägarna 813 (Södra Sturupsvägen) och 816 (Norra Sturupsvägen) är av riksintresse för kommunikationer då de förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse (Malmö flygplats). Väg E 65 är av riksintresse eftersom den ingår i det nationella stamvägnätet. Järnväg En potentiell framtida järnvägsförbindelse (den s k Sturupspendeln) syftar till att koppla samman Sturup med järnvägen Malmö - Ystad. Sturup skulle därmed vara länkat till det övergripande järnvägsnätet med möjlighet till persontransporter till många viktiga orter i upptagningsområdet som till exempel Trelleborg, Malmö, Kastrup, Lund och Kristianstad. Sturupspendeln är ett utpekat riksintresse för kommunikationer. Den i järnvägsutredningen redovisade korridoren för Sturupspendeln tangeras av förslaget till detaljplan för Sturup Park. I järnvägsutredningen redovisas en korridor som berör en liten del av det aktuella planområdet för Sturup Park men större delen av järnvägskorridoren ligger öster om väg 813 (Sturupsaxelns Exploaterings AB, 2005), se Bilaga 2. Nollalternativet innebär ingen påverkan på riksintresset för Sturupspendeln. Detaljplaneförslaget påverkar inte möjligheten att förverkliga Sturupspendeln negativt inom i järnvägsutredningen redovisad korridor. Järnvägssträckningen kan placeras i den del av korridoren som ligger öster om väg 813. Järnvägsutredningen föreslagna linjesträckningar redovisas i Bilaga 2 (Sturupsaxelns Exploaterings AB, 2005). En åtgärdsvalsstudie enligt Trafikverkets nya metodik för analys av infrastrukturbehov är nu aktuell för kopplingen till Malmö flygplats. 15 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Flyg Malmö flygplats är av nationell betydelse. Flygplatsen är utpekad av Trafikverket som riksintresse för kommunikationer. Ett utredningsarbete har genomförts med syfte att precisera riksintresset (Trafikverket, 2013). Utredningen har preciserat läget för ytterligare en parallell landningsbana på Malmö flygplats. Föreliggande planförslag innebär att ny landningsbana inte kan placeras enligt riksintresset för Malmö flygplats (Trafikverket, 2013). Preciseringen av riskintresset har avstyrkts av Svedala kommun. Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande (2012-10-31, dnr 340-20443-12) över preciseringen att det saknas ett resonemang som tydligt kopplar presenterade fakta till ställningstagandet om två parallella rullbanor. Vidare anser länsstyrelsen att det inte går att utläsa varför befolkningsutvecklingen i regionen kommer att påverka resandet för Malmö flygplats positivt. Det saknas även analys som visar varför en eventuell ökning av resandet i Öresundsregionen kommer att innebära att Malmö flygplats når sitt nuvarande kapacitetstak. 6.1.2 Riksintresse rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4 kap 2 ) Det planerade verksamhetsområdet ligger inom sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne (Figur 6-1). Figur 6-1. Riksintresseområdet för Romelåsens sjö- och åslandskap har en stor utbredning (rastrerat på kartan) i södra Skåne. Området är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Detaljplaneområdet ligger inte inom något av riksintressets kärnområden (Bilaga 2 kärnområde för natur, friluftsliv och rekreation samt naturvärde enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram ). Kärnområdena definieras som de områden där naturreservat, Natura 2000 och de högst klassade områdena i kommunens och i länsstyrelsens naturvårdsprogram eller rekreationsområden ligger inom riksintresseområdet. 16 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Detaljplaneområdet tillhör vidare inte de viktigaste målpunkterna inom riksintresseområdet. Mer besökta är bland annat områdena i sydväst kring Fjällfotasjön och Börringesjön samt områden i norr kring Häckebergasjön och Veberöd samt längre bort i öster, sjöarna mellan Blentarp och Sövestad. Mindre vägar i området, såväl enskilda som allmänna, har betydelse för tillgängligheten till sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna ska inte hindra utvecklingen av det lokala näringslivet. Planområdet är idag jordbruksmark och därmed i princip inte allemansrättsligt tillgänglig det vill säga av begränsat värde för turismen och det rörliga friluftslivet. Nollalternativet Nollalternativet innebär att marken även fortsättningsvis brukas som jordbruksmark och således är av begränsat värde för turismen och det rörliga friluftslivet. Effekter & konsekvenser Utbyggnadsalternativet Tillgängligheten till viktiga målpunkter för det rörliga friluftslivet försämras inte av detaljplanen och viktiga kärnområden berörs inte. Hänsynsåtgärder Utbyggnadsalternativet Inga särskilda hänsynsåtgärder föreslås. Planen kommer att innehålla vägar och gröna stråk. 6.1.3 Riksintresse naturmiljö (Miljöbalken 3 kap 6 ) Planområdet berör delvis område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken N87 avseende Backlandskapet söder om Romeleåsen (Bilaga 2). Området i stort med backlandskapet och det skånska sjölandskapet är känt för att vara viltrikt med bland annat rådjur, kronhjort och frigående dovhjort. Lågpunkterna i området är grundvattenpåverkade biotoper, tidvis med vattenspeglar, med exempelvis al och viden i träd- och buskskiktet. Detaljplaneområdet ligger inte inom och påverkar heller inte indirekt riksintressets kärnområden, det vill säga områden där naturreservat, Natura 2000 och de högst klassade områdena i kommunens och i länsstyrelsens naturvårdsprogram eller rekreationsområden finns (Bilaga 2). Planförslaget bygger på en grundläggande princip om att anpassa bebyggelsen till områdets topografi vilket minimerar konflikten med backlandskapet. 17 (39)

repo001.docx 2012-03-29 6.2 Landskapsbild 6.2.1 Förutsättningar Landskapsbilden präglas av den småkullighet som är typisk för det Sydskånska backlandskapet som karakteriseras av sina höjder och sänkor, kärr och sjöar (Figur 6-2). Figur 6-2 Backlandskapet karaktäriseras av sin kuperade terräng. Landskapet formades i slutskedet av den senaste istiden då kvarliggande isblock bildade svackor i terrängen. I de största sänkorna bildades sjöar av vilka många finns kvar som större eller mindre vattensamlingar. Mellan isblocken avsattes isälvsavlagringar, platåleror och ändmoräner som skapade den varierade topografin. Området utgörs idag av jordbruksmark av klass 6 (skala 1-10 där 10 är bäst), skogsmark och impediment. Backlandskapet tillhör inte det mest bördiga odlingslandskapet. Området ligger i Sege ås avrinningsområde och avvattnas via diken, mindre kärr och dammar till Fjällfotasjön och vidare i Sege ås avrinningsområde. Malmö flygplats i nordost dominerar idag landskapet. I öster finns Sturup Raceway, en anläggning för motorsport och trafikövning, och Sturups gamla by med rester av vägar, vegetationsstrukturer och tidigare gårdsbebyggelse. Planområdet utgörs av vallodling/jordbruksmark. I lågpunkter finns våtmarker eller vattenspeglar (dödisgropar eller märgelgravar) kantade av träd- och buskar som al och pil (Figur 6-3). Naturmark i form av vegetationsridåer och trädvolymer förekommer till exempel utmed ägogränser i form av stenmurar och vid tomtmark och bebyggelse. 18 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Figur 6-3 Det småkulliga landskapet kännetecknas av vegetation i anslutning till småvatten i lågpunkter samt vegetationsridåer och -volymer i anslutning till skiftesgränser och gårdar. Märgelgraven i bildens förgrund ligger i utbyggnadsområdets västra del (nr 5 i Bilaga 3). 6.2.2 Nollalternativet Om planen inte genomförs kommer landskapsbilden att behålla sin nuvarande karaktär av kulligt odlingslandskap. En eventuell fortsatt utbyggnad inom det intilliggande området (D2.2) enligt Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park kommer att påverka landskapets karaktär. 6.2.3 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet En utbyggnad enligt detaljplan påverkar landskapets småkulliga karaktär. 6.2.4 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet Bebyggelse och vägar i planområdet anpassas i möjligaste mån till den rådande topografin för att göra landskapets former möjliga att avläsa även efter genomförandet av planen. Kraftiga väglutningar kan således behöva tillåtas inom området vilket ställer särskilda krav med avseende på tillgängligheten för handikappade. Kraven på tillgänglighet i planområdet avses tillgodoses mellan parkeringsplatser och byggnaders entréer. Höjden på husen kommer att regleras vilket bl a kan innebära souterrainlösningar för anpassning till topografin. Bebyggelsen bör i övrigt utformas enhetligt i fråga om materialval och volym så att området får en sammanhållen och estetiskt tilltalande karaktär. Genom att låta det dominerande materialet vara tegel kan området ges en anknytning till den gamla tegeltillverkningstradition som finns i Svedala kommun. 19 (39)

repo001.docx 2012-03-29 6.3 Naturmiljö och skyddade områden Det finns inga särskilt utpekade skyddade områden inom planområdet. Däremot finns småvatten eller våtmarker som är generellt skyddade biotoper (Figur 6-4). Figur 6-4. Biotop med generellt biotopskydd i form av småvatten finns inom planområdet. Inom området finns också i anslutning till skiftesgränser och vegetationsridåer, stenmurar och odlingsrösen som uppfyller biotopdefinitionerna (Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. bilaga 1) (Figur 6-5). De har uppkommit genom att åkermarken regelbundet rensats från sten. Figur 6-5 Stenmurar och odlingsrösen omfattas av det generella biotopskyddet. Ingrepp som skadar generella biotopskyddsområden kräver dispens från länsstyrelsen. Dispens kan villkoras med kompensationsåtgärder. Detaljplaneområdet har under maj till juni 2013, med komplettering under maj 2014, inventerats med avseende på förekomst av rödlistade och i övrigt hänsynskrävande växtoch djurarter (Rana Konsult, 2013; Rana Konsult, 2014). Inventerade områden redovisas i Bilaga 3. 20 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Detaljplaneområdet består huvudsakligen av vallodling/jordbruksmark. I nord-sydlig riktning genom området löper en trädridå (nr 4, Bilaga 3) bestående av bland annat björk, ask, rönn, vildapel och hagtorn. I sydöst finns en torr örtrik ängsmark (nr 6). I anslutning till ängsmarken ligger en trädgård (nr 7). I den västligaste delen av området står ett slånbuskage i en märgelhåla (nr 5). Utöver slån förekommer runt märgelgraven även fläder, druvfläder, ask, ek och nyponros. Märgelgraven ligger i en sluttning och innehåller därför inget vatten. Inom detaljplaneområdet finns en större alskogsdunge i fuktig miljö (nr 1, Bilaga 3) samt ett utdikat kärr och ett mindre fuktområde (nr 2 och 3, Bilaga 3). Omedelbart utanför planområdet i norr finns ytterligare en alskogsdunge (nr 9, Bilaga 3). Precis söder om väg 816 ligger två mindre sänkor (nr 10, Bilaga 3) som troligtvis är vattenfyllda på våren men som vid inventeringstillfällena i maj 2014 var uttorkade och därför inte inventerades för groddjur (Rana Konsult, 2014). Vegetationen i och runt sänkorna dominerades av klibbal (den mesta död) och starrtuvor. Småvatten och våtmarker utgör viktiga livsmiljöer för växter och djur och bidrar till den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den stora aldungen utanför plangränsen i norr del (nr 9, Bilaga 3) inventerades under våren 2014. I dammen växer även tuvor av starr (troligtvis bunkestarr). Vid inventeringstillfällena i maj 2014 hade dammen klart vatten och en rik undervattensvegetation. Dammen var relativt grund och är tidvis helt torr. Vid inventeringen hittades en hona av arten större vattensalamander (Triturus cristatus). Inga andra groddjur påträffades. Miljön i dammen bedöms vara ganska gynnsam för den större vattensalamandern och utgöra en värdefull miljö (Rana Konsult, 2014). I och runt om den västra dammen (nr 1, Bilaga 3) växer främst klibbal med inslag av fläder (Figur 6-6) (Rana Konsult, 2013). Dammen torkade delvis upp under sommaren. Vid inventeringen påträffades arten större vattensalamander. Även yngel av vanlig groda (Rana temporaria) och subadulta exemplar av ätlig groda (Rana esculenta) påträffades vilket tyder på att det sker föryngring av dessa arter i dammen. Kärret (nr 2, Bilaga 3) är bevuxet med bunkestarr och omges av ett sälgsnår. Området redovisas som båtnadsområde enligt länsstyrelsens GIS-databas över dikningsföretag. Varken i kärret eller i den mindre dammen (nr 3), som ligger i anslutning till kärret och som troligen är en före detta märgelgrav, påträffades några groddjur vid inventeringen. Båda områdena hade torkat ut i mitten av juni. Bedömningen är att dessa områden sannolikt inte kan fungera som lekplatser för groddjur (Rana Konsult, 2013). Kärret (nr 2) har även inventerats i samband med planläggningen av Sturup Raceway (Naturvårdskonsult Gerell, 2007). Av Naturvårdskonsult Gerells rapport från 2007 framgår att kärret delvis omgavs av videsnår (Salix spp.). Vattnet var kraftigt eutrofierat (övergött), vilket bland annat tog sig uttryck i stor rikedom av trådalger (Cladophora spp.) som täckte botten. Håvningen resulterade inte i några organismer. Inga groddjur påträffades i eller intill dammen. 21 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Figur 6-6. Dammen i den västra delen av detaljplaneområdet har en permanent vattenspegel och omges av klibbal och fläder. Större vattensalamander, ätlig groda och vanlig groda påträffades vid inventeringar utförda under våren 2013 (Rana Konsult, 2013). Samtliga groddjur i Sverige är fridlysta. Större vattensalamander, ätlig groda och vanlig groda är inte rödlistade. Större vattensalamander påträffades i de flesta dammar inom Sturupsområdet under 1960-talet. Arten klassades som hänsynskrävande i rödlistorna från år 1992 och 2000 men uteslöts från den sist tillkomna på grund av ökad information som visade att arten var mer allmän än vad man tidigare trott. Ätlig groda (Rana esculenta) har sitt huvudsakliga utbredningsområde i sydvästra Skåne. Huvuddelen av lokalerna finns i sjölandskapet inom Svedala kommun. Den vanliga grodan (Rana temporaria) är allmänt förekommande i södra Sverige. Trots att lövgrodan (Hyla arborea) är känd i närområdet bedöms inga lämpliga leklokaler för lövgrodan finnas inom planområdet (Loman 2013). Lövgrodan minskade kraftigt inom hela sitt utbredningsområde under perioden 1980-95 och klassades därför som sårbar i den första rödlistan för Sverige från 1992. Därefter bröts den negativa trenden och arten började återkolonisera dammar, främst i sydöstra Skåne. I den senaste rödlistan är lövgrodan inte medtagen eftersom den nu bedöms ha en livskraftig stam. Vanlig groda och ätlig groda är upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv (bilaga 5, kategori F), vilket innebär att arterna är av ett sådant unionsintresse att insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för särskilda förvaltningsåtgärder, samt i bilaga 1 och 2 till Artskyddsförordningen (2007:845). För ätlig groda och vanlig groda gäller (Artskyddsförordningen 6 samt bilaga 2) att det i princip är förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. Förbudet gäller både avsiktliga och oavsiktliga åtgärder. 22 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Större vattensalamander är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv (bilaga 4) samt i bilaga 1 till Artskyddsförordningen. För större vattensalamander gäller (Artskyddsförordningen 4, bilaga 1 kategori N ) att det är förbjudet att 1) avsiktligt fånga eller döda djur, 2) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen och 4) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Vid inventeringen identifierades även sånglärka (Alauda arvensis) som är rödlistad i lägsta hotkategorin NT, nära hotad (Rana Konsult, 2013). Arten förekommer allmänt i de södra och mellersta delarna av Sverige och häckar huvudsakligen på jordbruksmark. Sånglärkan bedöms ha en negativ populationsutveckling i Sverige. 6.3.1 Nollalternativet Planområdet utgör en del av det så kallade backlandskapet som karaktäriseras av kullar, sjöar och småvatten. Nollalternativet innebär att marken sannolikt kommer att fortsätta brukas. Beskrivna naturmiljöer i form av glesa vegetationsridåer, skogsdungar och mindre våtmarker och dammar kommer att bestå. 6.3.2 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet Planen kommer att utformas så att lågpunkterna i området även fortsättningsvis förblir småvatten och våtmarker. På grund av att de kommer att ta emot dagvatten från byggnader och hårdgjorda ytor kommer vattenståndsfluktuationerna att ändras och regleras på något sätt, sannolikt med pumpanordningar och/eller bräddavlopp i kombination med en strategi för lokalt omhändertagande av dagvatten. 6.3.3 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet Dammar och våtmarker i planområdets naturliga lågpunkter föreslås delvis ingå i det system som behövs för att klara områdets framtida dagvattenavrinning. Detaljplanen skyddar damm 1 (Bilaga 3) som är ett småvatten. Övriga lågpunkter används för dagvattenhantering. De får utvecklas spontant för att ingå i områdets grönstruktur. Växtoch djurliv i småvatten och periodvis fuktiga lågpunkter bedöms kunna anpassa sig till de nya måttligt förändrade hydrologiska förutsättningarna. Fridlysta groddjur har påträffats vid inventeringar av damm nr 1, inom detaljplaneområdet, och damm nr 9, som ingår i angränsande detaljplan (se Bilaga 2 & 3) varför inget dagvatten leds dit. Eventuella anläggningsarbeten i området bör säsongsanpassas, förslagsvis utförs gräv- och schaktarbeten i området under sen höst/vinter. En minsta dag-/dränvattenavledning säkerställs i ett ytligt system. Runt damm 1 och damm 9 (se motsvarande nummer för inventerade naturområden i Bilaga 3) föreslås en naturlik grön zon på minst 5-10 meter lämnas för att bibehålla dammarnas funktioner som leklokaler och livsmiljöer för groddjur (Rana Konsult, 2014). För att gynna spridning av groddjur mellan damm 1 och damm 9 föreslås en grön korridor, utformad som ett grunt dike. Korridoren bör vara minst 3-4 meter bred och 23 (39)

repo001.docx 2012-03-29 utformas med sidobarriärer för att förhindra groddjur från att förirra sig in i bebyggda områden. Vidare kan kontinuiteten mellan dammarna och det sommarhabitat som ligger norr om planområdet, där framför allt vanlig groda och större vattenödla tillbringar tiden på land efter leken, upprätthållas genom att miljön omkring damm 9 ansluter till park i angränsade antagen plan i norr. Ytterligare barriärer kan övervägas i detaljutformningsskedet med syfte att förhindra groddjur från att förirra sig till hårdgjorda ytor med risk för uttorkning. Med ovan nämnda åtgärder bedöms dispens från artskyddsförordningen inte behövas. Asken (Fraxinus excelsior) är kraftigt drabbad av askskottsjukan och därför upptagen på rödlistan i kategorin VU sårbar. Befintliga askar i området föreslås bevaras. En översikt över dispensbehov enligt biotop- och artskyddsregler finns i kapitel 11 (Tabell 11-1). 6.4 Kulturmiljö 6.4.1 Förutsättningar Fornlämningar En arkeologisk utredning för planområdet har genomförts av Wallin - kulturlandskap och arkeologi och redovisas i Arkeologisk utredning Sturup 1:129 Börringe Socken Svedala kommun, Skåne. Enligt utredningen finns det endast ett fåtal anläggningar av en allmän förhistorisk karaktär. Området består av ett tunt matjordslager, med mycket plogspår i alven, vilket är ogynnsamma förhållanden för bevarandet av kulturhistoriska lämningar. Enligt utredningen rekommenderas inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Inom området finns stenmurar belägna längs två stråk som följer de gamla ägogränserna i riktning från syd mot nordväst respektive nordost (se nr 4 och 11 i Bilaga 3). Det är önskvärt, enligt utredningen att hänsyn tas till de stenmursförsedda ägogränserna vid en exploatering av området (Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2008). Enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det tre registrerade fyndplatser inom planområdet, Börringe 205, 206 och 207 (Bilaga 3). Fyndplatserna består av härdar och är idag undersökta och borttagna. 6.4.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen detaljplan för verksamheter upprättas. Marken fortsätter sannolikt att användas som jordbruksmark. 6.4.3 Effekter och konsekvenser- Utbyggnadsalternativet Utbyggnad av området enligt föreslagen detaljplan bedöms inte medföra några negativa effekter och konsekvenser för kulturmiljön. Delar av stenmuren som ligger i riktning mot nordost (nr 11, Bilaga 3) tas i anspråk för tomtmark. Dispens bedöms krävas för ingrepp i stenmuren. 6.4.4 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet I planförslaget (Figur 4-2 och Bilaga 1) har hänsyn tagits till den stenmursförsedda ägogränsen som ligger i riktning mot nordväst genom området. Den bevaras som ett grönstråk genom området. 24 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Delar av stenmuren som ligger i nordostlig riktning och som tas i anspråk föreslås flyttas för att komplettera den stenmur som ska bevaras. Med denna hänsynsåtgärd bedöms dispens kunna erhållas. För att verifiera Wallins (2008) slutsats om arkeologiska åtgärder föreslås samråd med länsstyrelsen enligt 2 kap. lag om kulturminnen (SFS 1988:950). Vid en exploatering av området ska hänsyn tas till de stenmursförsedda ägogränserna såtillvida att de så långt möjligt bevaras i områdets grönstruktur. För att stengärdsgården som ligger i nordvästlig riktning (nr 4, Bilaga 3) ska utgöra ett tilltalande grönstråk genom området krävs skötsel i form av röjning och rensning av vegetation. Skulle fornlämningar framkomma i samband med markarbeten så ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 Lagen om kulturminnen m m, omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar uppträder bl.a. som stenpackningar, eldstäder, mörkfärgade gropar, sotfärgade jordlager, djurben mm. 6.5 Markanvändning 6.5.1 Förutsättningar I området bedrivs jordbruk. Jordbruksmarken är av klass 6 på en skala 1-10 (där 10 är bäst). Det finns inga indikationer på att verksamheter som ger upphov till förorenad mark har bedrivits i området. 6.5.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen detaljplan för verksamheter upprättas. Marken kommer således under överskådlig tid fortsätta att användas som jordbruksmark. 6.5.3 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet Planens genomförande kommer att innebära förlust av måttligt produktiv jordbruksmark (ca 13 ha). 6.5.4 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet Inga särskilda hänsynsåtgärder föreslås. 6.6 Yt- och grundvatten 6.6.1 Förutsättningar Den underliggande kalkberggrunden utgör ett större sammanhängande grundvattenmagasin, Sydvästra Skånes kalkstenar. Kalkberggrunden utpekas av länsstyrelsen som en regional betydelsefull grundvattenresurs som även skyddas enligt vattendirektivet. Sydvästra Skånes kalkstenar har enligt Vattenmyndigheten god kemisk och kvantitativ status vilket också har fastställts som miljökvalitetsnorm. Alnarpsströmmen är en djupt liggande grundvattenresurs med goda uttagsmöjligheter som korsar området i nordvästlig riktning. Den skyddas av mäktiga överliggande jordlager. Alnarpströmmen har god kemisk och kvantitativ status vilket också har fastställts som miljökvalitetsnorm. 25 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Området ligger i Sege ås avrinningsområde och avvattnas via diken, mindre kärr och dammar till Börringesjön, delvis via Fjällfotasjön, delvis via Klosterviken (Länsstyrelsen, 2014). Den del som avvattnas till Fjällfotasjön går via Dikningsföretaget Nr 1 Sturup. Dikningsföretaget Nr 1 Sturup med omgivande båtnadsområde ligger huvudsakligen norr om planområdet och avvattnar delar av planområdet till Fjällfotasjön enligt länsstyrelsens databas VISS VattenInformationsSystem Sverige (Länsstyrelsen, 2014) (Bilaga 3). Längre norrut finns ytterligare två dikningsföretag Rävstad-Assartorp samt Floddike från ägor till Räfstad, Norra Björkesåkra m.fl.. Dessa dikningsföretag har såvitt kunnat utläsas ingen koppling till planområdet. 6.6.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen detaljplan för verksamheter upprättas. 6.6.3 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet Detaljplanen innebär att stora delar av området kommer att bebyggas. Den ökade mängden hårdgjorda ytor leder till en minskad naturlig markinfiltration och en ökad mängd dagvatten. Med anledning av planerad exploatering av området Sturup Park har en dagvattenutredning genomförts med syfte att undersöka hur dagvattnet ska hanteras inom området (Sweco, 2014). Förutsättningarna i utredningen har varit att man inom området ska kunna hantera och fördröja ett så kallat 20-årsregn. Som förutsättning har ett tillåtet flöde på 1,5 l/s*ha ansatts vilket motsvarar den naturliga avrinningen från åkermark och är ett vanligt återkommande tillåtet flöde exempelvis i dikningsföretag. På grund av markens beskaffenhet och egenskaper bedöms en dagvattenhantering som enbart bygger på infiltration inte vara möjlig. Avledning av dagvatten föreslås istället vid behov ske via fördröjning i områdets lågpunkter till recipienten Fjällfotasjön (drygt 1 km bort). 26 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Figur 6-7 Principer för hantering av dagvatten inom planområdet. Dagvattenhanteringen kommer att ske via naturliga lågpunkter i området. Ytvattenavrinningen sker via gräsklädda diken och ledningar till lågpunkterna inom området varifrån vattnet infiltrerar till grundvattnet eller avleds via bräddavlopp. Efterhand som exploateringen utvecklas föreslås dagvatten som fördröjs i de befintliga lågpunkterna att avledas via bräddavlopp till de större recipienterna inom gällande detaljplan Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park (område D2.2 i Bilaga 2). Dagvatten föreslås även vid behov att ledas vidare till fördröjningsmagasin söder om väg 813 (Figur 6-7 och Bilaga 3). 6.6.4 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet I det fortsatta planarbetet bör målsättningen vara ett systematiskt omhändertagande av dagvatten efter principen att det ska ske så lokalt och öppet som möjligt. Områdets småvatten och öppna diken tillvaratas i sammanhanget utan att ge avkall på deras värde som livsmiljöer. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för grundvattnet eftersom mäktiga jordlager överlagrar dem. 27 (39)

repo001.docx 2012-03-29 6.7 Kommunikation och trafik 6.7.1 Förutsättningar 6.7.2 Trafik Det omgivande vägnätet består av de allmänna vägarna 813, mot E65 och Malmö, väg 816 mot väg 108 och Lund/Staffanstorp samt väg 811 mot Häckeberga/Genarp/Dalby (Figur 6-8) Malmö flygplats ägen Figur 6-8 Omgivande vägnät, från NVDB 2014-03-14. Väg 813 är en rekommenderad väg för farligt gods till flygplatsen enligt den nationella vägdatabasen (NVDB). Detta bör dock revideras eftersom den enskilda vägen, Västerlångvägen, som byggdes ut omkring år 2008 idag är anvisad för tunga transporter till flygplatsområdet (Figur 6-9, Figur 6-10). 28 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Figur 6-9 Vägvisning för tunga transporter som kommer söderifrån på väg 813, foto Sweco 2014-06-08. Figur 6-10 Vägvisning för tunga transporter som kommer norrifrån på väg 813, foto Sweco 2013-11-13. 6.7.3 Kollektivtrafik Malmö Airport, som ligger cirka 1 km från det planerade området har, bortsett från flyget, under lång tid inte haft annan kollektivtrafik än flygbussarna. Det har dock nyligen öppnats en busspendel Lund-Staffanstorp-Klågerup-Sturup-Börringe-Skurup som kör 30- minuterstrafik. Varken flygbussarna eller busspendeln ingår i Skånetrafikens avgiftssystem och utbud av kollektivtrafik. 29 (39)

repo001.docx 2012-03-29 6.7.4 Områdets trafikalstring Områdets trafikalstring har beräknats utifrån de uppgifter som finns i planförslag daterad 2013-12-19 (Sweco, 2014). Beräkning av trafikalstring har genomförts dels manuellt med erfarenhetsvärden dels med hjälp av Trafikverkets webbaserade trafikalstringsverktyg. Beräkningarna leder till slutsatsen att trafikalstringen ligger mellan 3000 och 4000 fordon per dygn (ÅDT), troligen i den övre delen av spannet då bilandelen är hög. Den allmänna trafikökningen bygger på generella förändringar i bland annat markanvändning (till exempel orsakad av exploatering), befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling. Eftersom uppräkningstal för den allmänna trafikökningen inkluderar ökning till följd av exploatering är det inte lämpligt att lägga ihop den allmänna trafikökningen med den beräknade för aktuell exploatering. Den allmänna trafikökningen antas inkludera exploateringen. Trafikutveckligen i området beräknas öka bland annat som en konsekvens av en ökad resandetrafik med flyg till och från Malmö flygplats oavsett exploatering av detaljplaneområdet. Trafikökningen fram till cirka 2030 enligt såväl antagandet om en årlig ökning på 1 % som Trafikverkets uppräkningstal redovisas i Tabell 6-1. Tabell 6-1 Olika prognoser för den allmänna trafikökningen i området Väg Totalt Mätår Totalt år 2030 Prognos, 1 % per år Totalt år 2030 Prognos, Trafikverkets standarduppräkning 813 norr 4270 2003 5210 6402 816 2470 2003 3014 3703 813 syd 5490 2003 6699 8231 811 120 2012 146 180 6.7.5 Nollalternativet 30 (39) Vid nollaternativet tillkommer ingen trafik från det aktuella planområdet. 6.7.6 Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslaget Vid utbyggnadsförslaget antas trafikutvecklingen på det omgivande vägnätet resultera i trafikvolymer som framgår av Tabell 6-1. En enkel beräkning med verktyget Capcal har genomförts för att översiktligt bedöma kapaciteten i korsningarna E65/813 och 108/816. Trafikflöden har hämtats från PM Trafik (tillhörande det aktuella uppdraget) samt Trafikflödeskartan. Tillkommande trafik från planområdet har fördelats på väg 816 och väg 813 i samma proportioner som befintliga trafikströmmar. Tillkommande trafik från planområdet har adderats till befintlig trafik enligt senaste mätning, hämtad från Trafikverkets webbplats. Kapacitetsberäkning har utförts för förmiddagens och eftermiddagens maxtimme baserat på 10 % av dygnstrafiken i maxtimme samt en riktningsfördelning på 60/40 %.

repo001.docx 2012-03-2914 Resultatet för cirkulationsplatsen på väg E65 är en belastningsgrad under förmiddagen på 0,41 i den mest belastade tillfarten (E65 från öst). Under eftermiddagen är högsta belastningsgrad på tillfarten från väster på E65 0,63. Denna tillfart går dock fritt genom cirkulationen och den tillfart som är mest belastad som påverkar själva cirkulationsplatsen är tillfarten från E65 öst med en belastningsgrad på 0,25. Belastningsgrad under 0,8 är acceptabel nivå. För cirkulationsplats (vilken är under uppförande) på väg 108 är högsta belastningsgrad under förmiddagen 0,22 på anslutningen väg 108 söder och under eftermiddagen 0,31 på anslutningen väg 108 norrifrån. Belastningsgrad under 0,8 är acceptabel nivå. Överslagsberäkningarna visar på att cirkulationsplatserna klart ligger inom en acceptabel nivå på belastning med hänsyn tagen till exploateringen av planområdet Sturup Park. Beräkningarna avser dagens trafik inklusive trafik från fullt utbyggd Sturup Park enligt aktuellt planförslag. Trafikverket har föreslagit att ny motorväg E65 anläggs norr om befintlig väg och då får planskild korsning med väg 813 av typen överliggande cirkulationsplats. Utbyggnaden finns med i Trafikverkets långsiktiga plan med byggstart omkring år 2020. 6.7.7 Hänsynsåtgärder utbyggnadsalternativet Det omgivande allmänna vägnätet har nyligen förbättrats genom att en cirkulationsplats byggt i korsningen väg 813/816. Förutom i planförslaget redovisade anslutningsvägar behövs inga ytterligare åtgärder med avseende på det allmänna vägnätet. 6.8 Farligt gods och riskanalys Wuz risk consultancy AB (WUZ) har gjort en översiktlig riskbedömning avseende olycksrisker relaterade till Malmö flygplats som ett underlag till planarbetet i anslutning till arbetet med fördjupad översiktsplan (Svedala kommun, 2012). Av arbetet framgår att brinnande flygbränsletransporter har betraktats som dimensionerande för influensområdet som uppgår till maximalt 50 m. På längre avstånd än så påverkas inte omgivningen av konsekvenser vid olyckor med flygbränsle. Enligt vägdatabanken är väg 813 norr om rondellen fortfarande utpekad som primär transportled för farligt gods trots att en ny anslutning nu finns till flygplatsområdet. Transporter med farligt gods på väg 813 öster om detaljplaneområdet innebär en risk för miljöfarligt utsläpp i händelse av olycka vilket kan påverka detaljplaneområdet. Eftersom flygbränsle efter öppnandet av Västerlångvägen in till flygplatsområdet kan tas in till flygplatsområdet utan att belasta omgivning till allmän väg 813 har i stället skyddsavstånd från Vellinge kommuns riskanalyser på vägarna 100 och 101 som inte trafikeras med flygbränsletransporter tillämpats (Sweco, 2014). För dessa vägar rekommenderas ett skyddsavstånd på 12 m för kontor i 1 plan och 20 m för kontor i 2 plan. Planförslaget visar inga byggnader närmare än 20 m från väg. Avståndet till byggnad i själva rondellen (där flygbränsletransporter förväntas gå idag liksom i framtiden) är minst 50 m. Med nuvarande vägnät till flygplatsen bedöms det primära vägnätet för farligt gods logiskt kunna sluta i rondellen dit den enskilda vägen, Västerlångvägen med funktion som sydlig 31 (39)

repo001.docx 2012-03-29 infart till flygplatsområdet, ansluter. Förekomsten av en bensinmack vid flygplatsens norra infart motiverar inte i sig att vägen är utpekad som primär transportled för farligt gods. Mot bakgrund av detta resonemang behöver väg 813 norr om rondellen eventuellt inte längre klassas som primär transportled för farligt gods. I så fall behöver riskanalyser enligt RITKSAM inte utföras för aktuellt planförslag för Sturup Park. Utredningen borde kunna inskränkas till att med Sturup flygplats verifiera att det farliga godset faktiskt tas in via Västerlångvägen. Trafikverket, kommunen och flygplatsen bör gemensamt eller var för sig kunna initiera ett ärende hos länsstyrelsen med begäran om ändring av det utpekade primära vägnätet för transport av farligt gods i länskungörelsen. 6.9 Buller De planerade lättare, icke tillståndspliktiga verksamheterna i området kommer inte att generera störande buller till omgivningen. I samband med utbyggnaden av cirkulationsplatsen 813/816 gjordes översiktliga bullerberäkningar för närbelägna bostäder. Bullerberäkningarna byggde på betydligt högre trafikökningsprognoser än de som nu förväntas. Inga närbelägna byggnader utsattes enligt de beräkningarna för högre ekvivalent ljudnivå än 59 dba (Vägverket Region Skåne). Detta påstående gäller med marginal inklusive den av planen alstrade trafiken. Gällande riktvärde för befintlig bebyggelse utomhus är 65 dba ekvivalent ljudnivå (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) med målet att klara 30 dba inomhus. Det går inte att direkt härleda bullerriktvärden för verksamhetsområden. Som vägledning kan anges 40 dba ekvivalentnivå vid t ex kontorsarbete utan bullrande maskiner, patientsamtal och liknande (Arbetsmiljöverket, 2005). Det uppnås vid normal fasaddämpning inomhus med vägtrafikbullernivåer på 65 dba. Inga byggnader i planområdet kommer att utsättas för vägtrafikbuller över denna nivå. 6.10 Luftföroreningar Området ligger i ett öppet vindexponerat landskap. Den trafik som planen bidrar till att alstra medför inte risk för att miljökvalitetsnormer för luftkvalitet överskrids vare sig inom eller utanför planområdet. 7 Miljömål Utbyggnaden av Sturup Park avser endast verksamheter som inte är tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter). Därmed kommer inte verksamheterna som sådana att vara i konflikt med uppfyllandet av miljömålen. Tabell 7-1 Uppfyllelse av miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse Etableringen av ett verksamhetsområde med begränsad tillgänglighet för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik innebär att flertalet arbetstagare i området sannolikt kommer att transportera sig med egen bil till och från arbetet. Den planerade verksamhetsutbyggnaden bidrar därmed inte positivt till uppfyllandet av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Trafiken är dock inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av trafik och koldioxidutsläpp kan därmed sägas ligga inom den ram som har accepterats inom den regionala planeringen. En framtida teknikutveckling och eventuellt 32 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Miljökvalitetsmål Frisk luft Bara naturlig försurning Måluppfyllelse kommande järnvägsförbindelse eller på annat sätt förbättrad kollektivtrafik till Sturup kan i framtiden möjliggöra en mer klimatanpassad trafikering till och från utbyggnadsområdet. Trafiken till området är inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av luftföroreningar från trafiken uppvägs av teknikutvecklingen avseende avgasrening av fordonstrafiken. Sturupsområdet ligger öppet och vindexponerat varför risken för lokalt höga luftföroreningshalter är låg. Projektet motverkar därmed inte uppfyllelsens av miljömålet Frisk luft. Trafiken till området är inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av luftföroreningar från trafiken uppvägs av teknikutvecklingen avseende avgasrening av fordonstrafiken. Projektet motverkar därmed inte uppfyllelsens av miljömålet Bara naturlig försurning. Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård De verksamheter som medges enligt planen motverkar inte miljömålet En giftfri miljö. Målet avser ozonskiktet på hög höjd i stratosfären. Måluppfyllelsen för målet Skyddande ozonskikt påverkas inte av planen. Måluppfyllelsen påverkas inte av planen. Planen bidrar inte till övergödning. Gödsling av området som idag är jordbruksmark kommer inte att ske i framtiden. Utbyggnaden påverkar inga sjöar och vattendrag. Ökade flöden och dagvattenföroreningar kommer att fördröjas i naturlika dagvattenmagasin, dammar och våtmarker. Planen motverkar därmed inte uppfyllandet av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Verksamheter inom planområdet påverkar inte grundvattenresurser negativt. Målet är inte relevant för det aktuella projektet. Myllrande våtmarker Vissa småvatten eller fuktiga biotoper kommer att påverkas. De kommer dock att väsentligen ingå i områdets grönstruktur. Projektet påverkar därför inte uppfyllelsen av miljömålet Myllrande våtmarker negativt. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Måluppfyllelsen av Levande skogar påverkas inte av projektet. Det markintrång som sker i odlingsmark är så begränsat att måluppfyllelsen för Ett rikt odlingslandskap inte påverkas väsentligt. Målet är inte relevant för det aktuella projektet. God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Utbyggnaden av Sturups Park enligt planförslaget är i viss mån anpassad till landskapets topografi och natur- och kulturvärden. Planen bidrar i vissa avseenden positivt till uppfyllelsen av miljömålet God bebyggd miljö. Befintliga biotoper inom området kommer att bevaras eller, om så inte är möjligt, att kompenseras på lämpligt sätt. Planen påverkar därmed inte uppfyllandet av miljömålet Ett rikt växt och djurliv negativt på ett betydande sätt. 33 (39)

repo001.docx 2012-03-29 8 Miljökvalitetsnormer Det finns enligt miljöbalken med förordningar miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet (Ramdirektiv 2000/60/EG, 2008/105/EG), luft och buller. Etableringen av verksamhetsområdet kan inte i något avseende innebära en påverkan som leder till att en miljökvalitetsnorm överskrids. Tabell 8-1 Bedömning av miljökvalitetsnormers (MKN) relevans för den aktuella planen. Miljökvalitetsnormer (löpnr och benämning) Relevant Kommentar 1. SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordning föreskrift NFS 2013:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet Nej Ej relevant för enskilt projekt. 2. SFS 2008:218 Badvattenförordning (med tillhörande föreskrifter HVMFS 2012:14 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten) 3. SFS 2004:675 Förordning om omgivningsbuller samt tillhörande förordningar 4. SFS 2004:660 Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön med tillhörande föreskrifter: a) HVMFS 2013:19 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten b) NFS 2008:18 Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten c) NFS 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön d) NFS 2006:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning, av kvaliteten på vattenmiljön e) NFS 2006:1 Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön). f) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2013:1) om kartläggning och analys av grundvatten g) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2014:1) om övervakning av grundvatten h) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2008:1) om redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön i) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten j) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter Nej Nej Ja Inga badvatten finns inom influensområdet. Ej relevant för enskilt projekt. Dagvatten infiltreras och fördröjs i naturliga småvatten. Närbelägna yt- och grundvattenförekomster bedöms inte påverkas negativt. 34 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Miljökvalitetsnormer (löpnr och benämning) Relevant Kommentar (SGU-FS 2008:3) om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 5. SFS 2003:65 Förordning om nationella utsläppstak för luftföroreningar 6. SFS 2001:554 Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (med tillhörande förordningar): a) NFS 2005:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder och redovisning av mätresultat m.m. avseende fiskevatten, b) NFS 2002:6 Naturvårdsverkets förteckning över de fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten). 7. SFS 2010:1341 Havsmiljöförordning. Denna förordning gäller förvaltningen av kvaliteten på havsmiljön. Förordningen syftar till att upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön. Nej Nej Nej Ej relevant. Inga fisk och musselvatten finns inom influensområdet. Förordningen ingår i den strategi för en ekosystembaserad förvaltning och ett hållbart nyttjande av havsmiljön som avses i EU-direktiv om havsmiljöpolitiken. a) Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön 9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 9.1 Bevisbörderegeln Genom nedanstående redovisning (avsnitt 9.2 etc) tillsammans med innehållet i MKB n ovan visas att de allmänna hänsynsreglerna följs. 9.2 Kunskapskravet Kravet anses uppfyllt genom denna MKB. Kunskaper om planens förutsättningar, effekter och konsekvenser har inhämtats från länsstyrelse och kommun samt genom inventering i fält och genom arbetet med MKB n. 9.3 Försiktighetsprincipen Principen innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medför detta en skyldighet att vidta åtgärder. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan har föreslagits i MKB n. 35 (39)

repo001.docx 2012-03-29 9.4 Lokaliseringsprincipen 36 (39) Lokaliseringen sker inom ett område som finns upptaget i fördjupad översiktplan, FÖP Sturup 93, med motsvarande verksamhet. Området ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde för flygplatsen med delvis verksamheter av liknande karaktär. Området är tillgängligt via det allmänna vägnätet. Nyligen har en busspendel Lund- Staffanstorp-Klågerup-Sturup-Börringe-Skurup öppnats som trafikerar området i 30- minuterstrafik. 9.5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna När byggnader och vägar avvecklas i framtiden skall material till största delen att återanvändas eller återvinnas. 9.6 Produktvalsprincipen Etablerade och väl beprövade produkter skall användas vid områdets uppförande. 9.7 Skälighetsprincipen De åtgärder som planeras och som beskrivs i denna MKB bedöms vara ekonomiskt rimliga i förhållande till miljönyttan och ställda i relation till projektets kostnader och nyttoeffekter. 10 Samråd Plansamråd och tidigt samråd med länsstyrelsen hölls 2008-10-16. Ytterligare ett samråd med länsstyrelsen hölls 2014-01-13. Ytterligare ett samråd med länsstyrelsen är planerat till 2014-06-12. 11 Efterföljande tillstånd och uppföljning I tabell nedan ges en översikt över behov av dispenser från biotopskyddsregler, artskyddsförordnigen m m. De blåtonade raderna visar behov av efterföljande åtgärd. Tabell 11-1. Efterföljande tillstånd och dispenser m m, se även bilaga 3. Nr enligt bilaga 3 Beskrivning Bedömning Påverkan Kommentar/ Åtgärd 1 Alkärr med vattenspegel 2 Periodvis torrt område, båtnadsområde för dikningsföretag 3 Periodvis torrt område 4 Odlingsröse/stenmur samt löst sammanhängande vegetationsridå i skiftesgräns Biotop Ej biotop Ej biotop Biotop Tar ej emot dagvatten Tar emot dagvatten, berörs av gata Tar emot dagvatten, berörs av gata Bevaras som grönstråk i planen Dispensbehov föreligger ej Dispensbehov föreligger ej Dispensbehov föreligger ej Dispensbehov föreligger ej 5 Slånbuskage i Ej biotop Tar emot Dispensbehov

repo001.docx 2012-03-2914 Nr enligt bilaga 3 Beskrivning Bedömning Påverkan Kommentar/ Åtgärd märgelhåla. Innehåller inget vatten. 6 Torr örtrik ängsmark 7 Trädgård och dike ingående i dikningsföretag Ej biotop Ej biotop dagvatten, bevaras i planen Delvis natur, delvis kvarter i planen Trädgård blir kvarter, dike tar emot dagvatten föreligger ej Dispensbehov föreligger ej Samråd ev. omreglering av dikningsföretag föreslås 8 Uppodlad mark Ej biotop Exploateras Dispensbehov 9 Alkärr med vattenspegel periodvis Biotop utanför planområdet Påverkas ej direkt föreligger ej Dispensbehov föreligger ej, åtgärder införs i planen för att upprätthålla sambandet med nr 10 Fuktig skogsmark Ej biotop Tar emot dagvatten Dispensbehov 12 (nr ej på karta) 13 (nr ej på karta) 11 Odlingsröse/stenmur Större vattensalamander Fornlämningar Biotop Skyddad livsmiljö Kända fornlämnngar har sedan tidigare slutundersökts Struktur bryts av kvartersmark Salamanderns vandringsvägar påverkas Bedöms inte påverkas 1 föreligger ej Dispens från biotopskyddsbestä mmelser föreslås sökas Åtgärder inarbetas i planen för att möjliggöra fortsatt kontakt för salamandern mellan dammarna och från dammarna till landskapet samt för att minimera risken att salamandrar förirrar sig in på hårdgjora ytor. Dispens behöver inte sökas. Föreslås verifieras med samråd enligt kulturminneslagen 37 (39)

repo001.docx 2012-03-29 Småvattnen föreslås nyttjas för fördröjning och infiltration av dagvatten från planområdet. Med vidtagna försiktighetsmått bedöms varken småvattnens naturvärden eller värde som leklokaler för groddjur att påverkas negativt av åtgärderna. Stenansamlingar inom område 11 i bilaga 3 bedöms som biotop som skadas varför dispens kommer att sökas. Som kompensationsåtgärd föreslås att stenarna tas till vara för att förstärka biotopvärden i område 4 som ska bevaras i planen varför dispens från biotopskyddsbestämmelserna bedöms kunna erhållas. Småvatten och våtmarker, nr 1 och 9 i bilaga 3, bedöms som biotoper. Områdena kommer att knytas samman genom ett grönstråk med syfte att säkerställa livsmiljöer och samband mellan livsmiljöer för växter och djur, inte minst groddjur med skydd enligt artskyddsförordningen (se även avsnitt 6.3). Nr 2 och 3 utgörs av fuktig mark av ruderatkaraktär och ett litet periodvis uttorkat kärr vilka tveksamt uppfyller kriterierna för biotop. I planen kommer dessa områden att påverkas men ersättas av naturlika dammar. För den händelse att område 2 & 3 skulle klassificeras som biotop bedöms de naturlika dammarna utgöra kompensation varför dispens från biotopskyddsbestämmelserna bedöms kunna erhållas. Område nr 5 utgör en mestadels torrlagd märgelgrav med en salixdunge. Området bedöms inte uppfylla kriterierna för biotop. Området kommer inte att påverkas av kvartersmark och kommer att ingå i planens grönstruktur varför dispens inte bedöms behöva sökas. Övriga numrerade områden i bilaga 3 utgör inte biotoper som påverkas av planen. 12 Referenser och underlagsmaterial Arbetsmiljöverket. (2005). AFS 2005:16 Buller. First Safety Design AB & Wuz risk consultancy AB. (2008). Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. KM Geokonsult AB. (1991). PM beträffande översiktlig geoteknisk undersökning inom Räfstad 1:1 i Svedala kommun. Länsstyrelsen. (den 09 April 2014). Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Hämtat från http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Naturvårdskonsult Gerell. (2007). Inventering av groddjur i anslutning till Sturups Raceway banområde samt en bedömning av övriga naturvärden. Rapport 2007-05-07. Rana Konsult. (2013). Inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten Sturup 1:129. Rana Konsult. (2014). Förslag till åtgärder för att gynna groddjur inom planområdet "Sturup Park etapp 2". Rana Konsult. (2014). Kompletterande inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten Sturup 1:129.. Sturupsaxelns Exploaterings AB. (2005). Sturupspendeln Malmö-Svedala-Sturup-Skurup. Järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning. Sweco. (2007). MKB till arbetsplan för väg 813/816 - miljökonsekvensbeskrivning. Kristianstad: Vägverket Region Skåne. Sweco. (2014). PM Dagvattenhantering inom Sturup Park, 2014-03-12. Sweco. (2014). PM Trafik, 2014-03-17. Sweco. (2014). PM Vägutformning, 2014-03-18. Svedala kommun. (1992). Sturup -93. Fördjupad översiktsplan, Svedala kommun, Malmöhus län. Laga kraft 1994-11-24. Svedala kommun. (2008). Planprogram för Sturup Park - företagspark. 38 (39)

repo001.docx 2012-03-2914 Svedala kommun. (2010). Lokaliseringsstudie med konsekvensbedömning inför fördjupningen av översiktsplanen för Sturup, 2010-01-11. Svedala kommun. (2010). Översiktsplan 2010. Svedala kommun. Antagen 2010-06-09. Svedala kommun. (2012). FÖP Sturup - fördjupning av översiktsplan för Sturupsområdet - reglering av bebyggelsen med hänsyn till Malmö Airports framtida utveckling. Samrådshandling 2012-01-10. Trafikverket. (2013). Riksintresseprecisering. Rapport 2013-06-27. TRV 2012/59395. Trafikverket. Wallin kulturlandskap och arkeologi. (2008). Arkeologisk utredning Sturup 1:129 Börringe Socken, Svedala kommun, Skåne. Vägverket Region Skåne. (u.d.). MKB TILL ARBETSPLAN FÖR CIRKULATIONSPLATS I KORSNINGEN 813/816. 39 (39)

BILAGA 1 me ter 13600 kvm om yd rå de ds om,2 rå 0 de m yd ds om sk rå yd sk de yd ds,1 ds om 2 rå om ter ter me 20 e, om et,1 2 er m et er P-HUS A sk ds sk ds sk yd yd yd sk sk me 2700 kvm 9100 kvm er 12 et e, m ds 0 råd,5 om de råd rå om om råd e, 50 A ds ds yd yd sk sk m rå de,2 de 7800 kvm et,5 0 er m 14400 kvm P-HUS 11800 kvm 5700 kvm et 0m er ete r 5100 kvm 4100 kvm EXPLOATERINGSGRADEN ÄR GESTALTAD TILL 35% 25% AV PLANOMRÅDET ÄR INDUSTRIBEBYGGELSE, PARKERING LÖSES INOM EGEN FASTIGHET, PARKERINGSNORM = 18 BPL/1000 KVM 75% AV PLANOMRÅDET ÄR KONTORSBEBYGGELSE. 50% AV KONTORSBEBYGGELSEN ÄR I 1 VÅN OCH 50% ÄR I 2 VÅN. 40% AV PARKERINGEN LÖSES DELS INOM EGEN FASTIGHET OCH 60% I GEMENSAMMA PARKERINGSHUS, PARKERINGSNORM = 33 BPL/1000 KVM TOTAL TOMTYTA: 74 300 kvm P-HUSEN (2 ST I 3 VÅN) INNEHÅLLER TOTALT 600 ST BPL, 100 ST BPL/PLAN planprogramsområdesgräns 50 m 100 m parkeringsplatser fö föreslagen öre bebyggelse FÖRSLAG ILLUSTRATIONSPLAN, STURUP PARK, 140911, SKALA 1:2000 (A3) befintlig bebyggelse