Om pasteller Historik Pastellkritor tillverkades redan på 1500-talet, men pastellmåleri blev riktigt stort under 1700-talet. Den venetianska kvinnliga konstnären Rosalba Carriera (1674-1757) blev omåttligt populär när hon gjorde porträtt i pastell vid Ludvig XV:s hov. Självporträtt i pastel, Carriera. Quentin de la Tour (1784-88) följde Rosalbas exempel, vid samma hov. Självporträtt i pastell, de la Tour. Franska hovet älskade pastellporträttens matta sammetsliknande yta, och det var mycket fashionabelt att låta sig porträtteras i pastell. Det finns en uppgift om att det i enbart Paris år 1780 fanns inte mindre än 2 500 pastellmålare. Och vad som var högsta mode i Paris spred sig mycket snabbt till Sverige. I stort sett i varje slott och herrgård runt om i Sverige hänger det pastellporträttfrån 1700- talet. Pastellporträtt på Sturehof, med förstorad detalj.
En stor svensk pastellmålare Gustaf Lundberg, född 17 augusti 1695 i Stockholm, död 18 mars 1786 i Stockholm, var en svensk konstnär och målare. Lundberg var först elev hos David von Krafft och studerade sedan vid Akademien i Paris. Stor betydelse för hans utveckling hade Rosalba Carriera, som lärde honom pastellmålning. Inom denna genre blev Lundberg en av samtidens främsta. Han invaldes i franska konstakademien samt utförde porträtt av François Boucher och Charles-Joseph Natoire, vilka båda finns i Louvren. År 1745 återvände han till Sverige och utnämndes till hovkonterfejare och fick beställningar från bland annat hovet. Lundbergs sätt att måla var att lägga på färgerna brett och kraftigt, men ändå högst elegant. Hans teknik blev länge bestämmande inom svensk porträttkonst. Han är representerad på Nationalmuseum, Konstakademien samt många privata palats och herrgårdar. Edgar Degas Balettprovet av edgar Degas (1873). Den i särklass mest kände pastellmålaren är Edgar Degas (1834-1917). Han samlade på de la Tours och andra konstnärers pasteller. Många av konstens stora har målat och tecknat med pasteller. Leonardo da Vinci använde en pastelliknande rödkrita, till exempel. För att nämna några få: Liotard, Chardin, Perroneau, Turner, Redon, Vuillard, Cassatt, Monet. Pastellmåleriet har nu ett uppsving världen över. Fler och fler konstnärer och samlare upptäcker pastellernas nästan magiska lyskraft i färgerna.
Pastellkritans beståndsdelar Pasteller består av rena högkvalitativa konstnärspigment som blandas med vatten till en deg, på italienska pasta, därav namnet pastell. Degen formas till kritor som får torka. För att pigmenten skall hålla ihop, tillsätts ibland ett bindemedel som har till uppgift att klistra ihop pigmentpartiklarna. Ofta är det gummi arabicum (som är vanligt i akvarellfärger, och i godis!) eller gummi tragantum. Olika tillverkare har sina egna recept och kan blanda i diverse olika fyllnadsmedel som kaolin, krita, och talk. Högkvalitativa konstnärspasteller har inget eller mycket lite av fyllnadsmedlen inblandade. Det finns torrpastell och oljepastell. I oljepasteller bärs pigmenten av en icke torkande olja och/eller vax. Pastellmålningars livslängd Eftersom det inte finns någon bärare som kan reagera kemiskt, så kommer din tavla att alltid se lika fräsch och pigg ut som när den lämnade konstnärens staffli. Det finns 500 år gamla pasteller som fortfarande ser helt nygjorda ut (se avsnittet Historik). Har du en av mina tavlor vet du att den är gjord på syrafritt papper, med syrafri passepartout, och med de mest ljusäkta pigment som finns att få tag i, och kommer att se ut precis som i dag långt in i framtiden, åtminstone till år 2508 och säkert mycket längre. Du och dina efterkommande kommer att kunna glädjas åt den under lång tid. En pastellmålning är känslig bara om du drar något över ytan på din tavla, men glaset skyddar mot det. Ytan tål ett lätt tryck utan problem. Pigmenten klänger fast vid pappret mycket bra. Jag har gett varje målning en rejäl dask i baken när den är färdig, för att skaka loss allt som sitter löst. Det finns gott om pigment i en tavla, så några korn som faller av gör ingen skillnad. En konstnär hade sina pasteller utställda i en lokal som brann. Alla oljemåningar rostades, alla akrylmålningar smälte och hängde i sotiga plastsjok, men hennes pasteller var oskadda bakom sotiga och spruckna glas. Fem år senare mår hennes tavlor fortfarande bra, bakom nya glas och ramar. Pastellmålningar har ett värde och en skönhet som varar länge.
Hantering och inramning av torrpasteller För att bevara en torrpastell på bästa sätt finns det vissa saker man bör tänka tänka på vid inramning. Med tiden kan det lossna små pastellkorn från målningen och dessa korn ska inte falla på glaset eller passepartouten. Detta förhindras av att man använder distanser mellan glas och passepartout när sådan finns eller mellan glas och målning. Alla torrpasteller ska ramas in bakom glas. Vid inramningen ska man inte vidröra målningens framsida, då kan verket förstöras. Fixativ Torrpastell består av en mängd små korn som när de träffas av ljuset ger en speciell lyskraft. För att bevara denna lyskraft fixeras inte mina pastellmålningar. Med passepartout Använder man passepartout placerar men en distans bakom denna och en bit in så att det bildas en vallgrav för pastellpartiklarna. Det kan vara en extra passepartout som är snedskuren inåt eller annat syrafritt material med lämplig tjocklek, enligt bilden nedan. Inramning av torrpastell med passepartout och distans.
Utan passepartout En annan möjlighet är att använda distanser som limmas direkt på glaset och döljs under ramens kant. Det finns särskilt framtagna produkter för detta, se bild nedan. Denna inramning liknar mer traditionella olje- och akrylmålningar. Exempel på produkt för inramning med distanser för torrpastell, textilier och andra 3- dimensionella verk. Econspace för inramning av 3-dimensionella konstverk och torrpasteller.