Akutsjuksköterskan förberedd på det oförutsedda KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD
FÖRORD Riksföreningen för Akutsjuksköterskor bildades 2008 och är en ideell sammanslutning av sjuksköterskor verksamma inom akutmottagningar och på akutvårds/intags/observations avdelningar/enheter 1. Riksföreningen för Akutsjuksköterskors syfte är att: o Främja samarbetet mellan sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och på akutvårds/intags/observations avdelningar/enheter o Främja forskning, utveckling och utbildning avseende sjuksköterskors kompetens syftandes till att utveckla vården av akut sjuka och skadade patienter o Främja samarbetet nationellt och internationellt med andra föreningar och yrkesgrupper som verkar inom akutsjukvården o Påverka samhällsutvecklingen genom att verka som remissinstans i frågor gällande akutsjukvård Sjuksköterskan inom akutsjukvård 2 möter ständigt nya patienter med olika behov, förväntningar och upplevda symtom. Sjuksköterskan behöver kunskaper och färdigheter att genomföra och koordinera vårdinsatser utifrån patientens tillstånd, omvårdnadsbehov och tillgängliga resurser. Akutsjukvård förutsätter dessutom att sjuksköterskan arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet men även från gällande lagar och författningar. Riksföreningen för Akutsjuksköterskor anser det angeläget att beskriva de kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan inom akutsjukvård behöver. Den nationella kompetensbeskrivningen syftar till att beskriva: o Nödvändig kompetens som sjuksköterskan bör ha för att tillgodose en god och säker vård o Sjuksköterskans professionella yrkesroll inom akutsjukvård Därtill syftar den nationella kompetensbeskrivningen till att: o Fungera som ett verktyg för arbetsgivare vid anställning av sjuksköterskor till akutsjukvård o Fungera som ett underlag i samband med och planering av akutsjukvård o Fungera som en vägledning till högskolor och universitet vid planering av utbildningsaktiviteter riktade till sjuksköterskor inom akutsjukvård 1 Akutsjukvårdsarbetet avser det arbete som sker inom de första 24 timmarna efter patientens ankomst till sjukhus. 2 Akutsjukvård avser både medicinsk vård och omvårdnad.
Riksföreningen för Akutsjuksköterskor vill med den nationella kompetensbeskrivningen formulera ett antal rekommendationer avseende yrkesgruppens yrkeskunnande och kompetens. ARBETSPROCESS och ARBETSGRUPP År 2008 tillsatte styrelsen Riksföreningen för Akutsjuksköterskor en arbetsgrupp för att ta fram en kompetensbeskrivning. Arbetsgruppens medlemmar har lång klinisk erfarenhet som sjuksköterskor på olika akutmottagningar och akutvårdsavdelningar. Arbetsprocessen har inneburit genomgång av för ämnet relevanta dokument. Intervjuer har gjorts med sjuksköterskor, chefer och ledare på storleksmässigt och geografiskt olika akutmottagningar, akutvårdavdelningar och närakutmottagning. Synpunkter om kompetensområdet har även inhämtats på Akutdagarna 2008. Synpunkter på kompetensbeskrivningen har genom remissförfarande hämtats in från Akutmottagningar, Högskolor och SWESEM. Arbetsgruppen har haft stöd av Svensk Sjuksköterskeförening. ARBETSGRUPP Följande har ingått i arbetsgruppen: Anna Ekwall, leg. sjuksköterska, dr med.vet. Akutcentrum, Division 1 Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Karin Ström, leg sjuksköterska, magister i vårdpedagogik. Utbildningsledare/Kvalitetsansvarig Akutcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Lars Sturesson, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska anestesi och intensivvård, fil. mag. i vårdpedagogik. Vårdutvecklare VO-Akut Södersjukhuset, Stockholm Liselotte Björk, leg. sjusköterska, fil. mag. i vårpedagogik. Vårdutvecklingsledare Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm. Adjungerad rådgivare
Birgitta Wedahl, Utbildnings- och vårdutvecklingsansvarig, Svensk Sjuksköterskeförening (SSF). Gertrud Östlinder, FoUU-ansvarig, Svensk Sjuksköterskeförening (SSF). BAKGRUND Att många gånger stå ensam i första ledet på akutmottagningen och korrekt bedöma en patients sjukdomstillstånd och allvarlighetsgrad kräver en för uppgiften adekvat kompetens. Den grundutbildade sjuksköterskan får idag utföra triage, d. v. s. sortera och prioritera, allt sjukare patienter med varierande åldrar och sjukdomspanorama. Det kan handla om att tidigt kunna identifiera potentiellt livshotande tillstånd på O- diagnostiserade patienter och emellanåt självständigt påbörja utredning och farmakologisk behandling. Sjuksköterskan ska ha en ständig beredskap inför det oväntade och det oförutsägbara samt på ett professionellt sätt ge generell och specifik omvårdnad till den sårbara patienten som för bara för ett ögonblick sedan var fullt frisk. För att öka patientsäkerheten i den akuta vårdkedjan finns redan idag specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, operations- och intensivvård och specialistavdelningar t.ex. geriatrik, men på akutmottagningar och intagningsavdelningar/motsvarande krävs för närvarande inga möjligheter till specialist utbildning och med detta är specialist kompetensen i den akuta vårdkedjan bruten. Önskan är stor bland både sjuksköterskor, läkare, chefer och ledare på akutmottagningar att en specialistutbildning tas fram. En betydande del av sjuksköterskorna vill fördjupa och bredda sin kompetens samt vidareutbilda sig inom området, men alternativen är få. För chefer och ledare inom akutmottagningar och intagningsenheter kan frånvaro av en adekvat specialistutbildning innebära en stor personalomsättning och en kompetensflykt. Specialistutbildning Akutsjukvård med inriktning ambulans-, operations-, anestesisjukvård eller intensivvård är ett alternativ för de sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig och öka sin kompetens, men den kompetens som fås via de specialistutbildningarna är inte den optimala för att omhänderta och vårda patienter på en akutmottagning eller intagningsavdelning. Det har också visat sig att sjuksköterskor sällan återvänder till akutkliniker efter genomgången specialistutbildning inom andra områden. Inom läkarkåren börjar en
allt större skara specialistutbildade akutläkare växa fram vid akutmottagningar och målet är att det även ska bli så inom sjuksköterskekåren. En framtidsvision är ett akutteam som väl kompletterar varandra med patienten i fokus och genom sin skicklighet inger patienten trygghet i sin utsatta situation. Det är mot denna bakgrund som arbetsgruppen beskriver och tydliggör den unika kompetens som en akutsjuksköterska bör inneha. DEFINITIONER Kompetensområde Specialiteten akutsjukvård omfattar prevention, utredning, diagnostik och behandling samt uppföljning av akuta sjukdomstillstånd och olycksfall i alla åldersgrupper. Med akutsjukvård avses i detta dokument både medicinsk vård och behandling samt omvårdnad. Akutsjukvård omfattar även förmågan att med begränsad bakgrundsinformation om patienten, tillämpa breda medicinska och omvårdnadsdiagnostiska kunskaper samt kunna prioritera och koordinera omvårdnadsinsatser utifrån patientens tillstånd och tillgängliga resurser. Akutsjukvård sker inom de första 24 timmarna efter patientens ankomst till akutmottagningen. Akutsjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden. Vidare omfattar akutsjukvård att värdera risk-nytta med olika handläggningsalternativ samt multidisciplinär samverkan med alla specialiteter och professioner inom hälso- och sjukvårdens organisation oavsett huvudman. Kompetens Kompetens innebär förmåga att vilja utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Följande betydelse har orden; Förmåga innebär erfarenhet, förståelse, och omdöme att omsätta kunskap och färdigheter. Vilja innebär attityd, engagemang, mod, och ansvar. Kunskap innebär fakta och metoder, att veta. Färdigheter innebär kunna utföra i praktiken att göra (SIS, 2002). En sjuksköterska med specialistutbildning i kompetensområdet akutsjukvård har kompetens att ansvara för omvårdnaden samt kunna prioritera och koordinera omvårdnadsinsatser utifrån förekommande patienters tillstånd och tillgängliga resurser.
Förhållningssätt Med förhållningssätt avses i detta dokument den bakomliggande inställning eller anda som ligger till grund för bemötande eller hur man agerar inför en situation eller uppgift (Socialstyrelsen, 2005). Ett person centrerat förhållningssätt innebär att den som drabbats av akut sjukdom eller skada ses som en hel person. För detta krävs intresse och kännedom om patienten och dennes behov. Yrkeskunnande Yrkeskunnande innehåller tre typer av kunskaper. Kunskaper i den direkta yrkesutövningen den arbetstekniska delen Kunskaper om de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och sociala principer, traditioner, och konventioner sam arbetet är baserat på den yrkesteoretiska delen Kunskaper omkring, vilka avser kunskaper som gör det möjligt att tolka och förstå de sammanhang i vilket arbetet ingår samt av kommunikativ kompetens den allmänbildande delen (Socialstyrelsen, 2005) ETIK, LAGAR, RAMVERK OCH HELHETSSYN Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (SFS1982:763). Akutsjuksköterskans arbete omfattar ICN:s (International Council of Nurses) etiska kods fyra grundläggande områden (Sjuksköterskan i relation till allmänheten, yrkesutövningen, professionen och medarbetarna). Sjuksköterskans primära ansvar är att ge människor god vård. Sjuksköterskan ansvarar för att den enskilda individen får information som ger förutsättningar till samtycke för vård och behandling.
Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket och för att genom livslångt lärande bibehålla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskan uppträder alltid på ett sätt som bidrar till yrkets anseende och främjar allmänhetens tillit. Vid användning av teknik och ny forskning ansvarar sjuksköterskan för att omvårdnaden sker i överensstämmelse med individens säkerhet, värdighet och rättigheter. Sjuksköterskan har huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning. Sjuksköterskan är aktiv när det gäller att utveckla omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskapsgrund Sjuksköterskan verkar för gott samarbete med övrig personal.
KOMPETENSBESKRIVNING Akutsjuksköterskans arbete ska präglas av ett etiskt och indvidcentrerat förhållningssätt och vara baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förutom grundläggande kompetens enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerande sjuksköterska, (2005) gäller följande för Akutsjuksköterskan. OMVÅRDNADENS TEORI OCH PRAKTIK Omvårdnadsvetenskap och Medicinsk vetenskap självständigt prioritera och reevaluera utifrån både medicinskt- och omvårdnadsperspektiv. ge ett systematiskt och standardiserat omhändertagande såväl självständigt som i team utifrån specifik omvårdnad arbeta individcentrerat. kunna stabilisera och medverka vid behandling av patienter med instabila vitalfunktioner och livshotande akut sjukdomstillstånd förstå, bedöma och behandla smärta utifrån symtombild självständigt påbörja farmakologisk behandling enligt ordination enligt generella direktiv förstå samhällets effekter på folkhälsan. identifiera, förhindra smitta och smittspridning utnyttja akutvårdkontexten för preventiv rådgivning/hälsoupplysning identifiera riskfaktorer för försämrad hälsa/funktion förebygga vårdlidande genom en fördjupad kunskap och handlingsberedskap om akut sjuka och skadade patienter, fysisk och psykisk sårbarhet Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: anatomi fysiologi patofysiologi farmakologi farmakokinetik omvårdnad vid akut sjukdom/skada vårdhygien rådgivning prevention ídentifiera och förebygga riskbeteende medicinsk teknik triage geriatrik pediatrik psykiatri
Kommunikation förmedla trygghet i det korta mötet genom fokuserad kommunikation samla in patientdata på ett systematiskt sätt möta den sårbara människan pedagogiskt anpassa information och undervisning efter patienter/ närståendes behov med speciell hänsyn tagen till den sårbara situationen patienten befinner sig i Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: kommunikation och samtalsmetodik krishantering intervjuteknik Samverkan i vårdkedjan och Samhället identifiera patienter och närstående som misstänks eller har utsatts för övergrepp eller annan typ av våld. kommunicera, såväl skriftlig som muntlig, samt samarbeta med företrädare för olika samhällsinstanser för ett säkert omhändertagande av patienterna Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: samhälliga organisationer som rättsväsende och socialtjänst missbruksvård rättsmedicin/forensisk omvårdnad Katastrofmedicin kunna omhänderta patienter på ett systematisk, korrekt och säkert sätt vid stor olycka/katastrof Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: katastrofmedicin CBRN-E (kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär och explosiv) pandemi FORSKNING UTBILDNING OCH UTVECKLING kritiskt förhålla sig till ny kunskap inom egna och närliggande kunskapsområdet. ansvara för fördjupad utbildning för medarbetare och studenter inom sitt eget område självständigt bedriver utvecklingsarbete
Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: biblioteks kunskaper handledning och reflektion vetenskapsteori forskningsmetodik LEDARSKAP Ledarskap arbeta och leda omvårdnadsarbetet utifrån akutprocesser initiera och leda reflektiva samtal implementera evidensbaserat akutomhändertagande Förutom detta krävs fördjupade kunskap inom: vårdlogistik evidensbaserad vård ekonomi
REFERENSER Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen 2005. Socialstyrelsens författningssamling (1982) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). SFS 1982:763. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). SS 624070 Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav. Stockholm, Standardiseringskommissionen i Sverige, 2002 Svensk sjuksköterskeförening (SSF). ICN:s etiska kodverk för sjusköterskor. 2000.