Utvärderingsrapport av Prekliniska Studier vid Sveriges Läkarutbildningar Eleonor Samuelson för Medicine Studerandes Förbund eleonor.samuelson@slf.se Våren 2012
Innehåll 1 Inledning 4 2 Metod 5 3 Resultat 6 3.1 Studieort............................... 6 3.1.1 Data.............................. 6 3.1.2 Analys............................. 6 3.2 Ekonomisk situation......................... 7 3.2.1 Data.............................. 7 3.2.2 Analys............................. 8 3.3 Diskriminering............................ 9 3.3.1 Data.............................. 9 3.3.2 Analys............................. 9 3.4 Resurser................................ 11 3.4.1 Data.............................. 11 3.4.2 Analys............................. 12 3.5 Undervisning............................. 14 3.5.1 Data.............................. 14 3.5.2 Analys............................. 16 3.6 Jämställdhet och genusperspektiv.................. 18 3.6.1 Data.............................. 18 3.6.2 Analys............................. 19 3.7 Studiebörda.............................. 21 3.7.1 Data.............................. 21 3.7.2 Analys............................. 22
3.8 Forskning och examination..................... 23 3.8.1 Data.............................. 23 3.8.2 Analys............................. 24 3.9 Nöjdhetsfaktor............................ 25 3.9.1 Data.............................. 25 3.9.2 Analys............................. 26 4 Slutsats 28 5 Tillförlitlighet och felkällor 30
1 Inledning Sveriges läkarutbildning delas in i två huvudblock; prekliniska och kliniska studier. Först genomförs de prekliniska studierna där fokus ligger på inlärning av teori, vilket sedan uppföljs av kliniska studier där studenten praktiserar på sjukhus varvat med teoretiska inslag. Hur mycket tid som ägnas åt prekliniska studier varierar mellan fyra till sex terminer och övergången är mer eller mindre distinkt beroende på lärosäte. De prekliniska studierna utgör grunden i läkarutbildningen och kvalitén i denna är helt avgörande för att Sverige ska fortsätta att förses med bra läkare. Denna rapport syftar till att utvärdera de prekliniska studierna i Sverige, att jämföra dessa mellan olika lärosäten samt se hur de har utvecklats över tid. Den är ämnad att fungera som ett komplement till den undersökning om kliniska studier som genomförs vartannat år och syftar till att få en nationellt likvärdig läkarutbildning. I denna rapport behandlas resultatet av en enkätundersökning som genomfördes av Medicine Studerandes Förbund, MSF, under vårterminen 2012. En liknande undersökning över prekliniska studier har gjorts en gång tidigare, då höstterminen 2009. 4
2 Metod De tillfrågade var studenter som hade avslutat sina prekliniska studier. I Umeå och Lund utgjordes dessa av elever som läste termin sju och i övriga lärosäten (Uppsala, Stockholm, Linköping och Göteborg) av elever som var inne på termin sex. Läkarutbildningen i Örebro har inte pågått i mer än tre terminer varför lärosätet inte nns med i denna rapport. Undersökningen bestod av en pappersenkät som elever ck fylla i efter avslutad föreläsning. Resultatet av enkäterna har sedan digitaliserats och sammanställts. Av den 79 frågor långa enkäten behandlas omkring hälften, dessa utvalda efter aspekter som: stora skillnader över tid, stora skillnader mellan lärosäten alternativt om frågan är av särskild vikt. För att se hela enkäten och all data var god se Medicine Studerandes Förbunds hemsida, www.slf.se/msf. Antalet respondenter som besvarat enkäten helt eller delvis i denna undersökning var 441 av totalt 579, vilket ger en svarsfrekvens på 76%. I förra rapporten svarade 367 personer. Vid analys över tid kommer resultatet av dessa två rapporter att jämföras där det är möjligt. I vissa frågor föreligger en total svarsfrekvens på över 100 %, detta är för att vissa respondenter kryssat i era alternativ. 5
3 Resultat 3.1 Studieort 3.1.1 Data Läser du på den studieort du helst skulle vilja läsa? 3.1.2 Analys Intressant här är att notera att andelen som inte läser på den studieort de skulle föredra är, efter Umeå på 38 %, näst högst i Stockholm med 17 %. Andelen som svarade nej på denna fråga i Stockholm har sjunkit de senaste 2,5 åren, motsvarande sira i förra undersökningen var 24 %, och 12 % svarade då vet ej. En annan reektion är att andelen som inte studerar där de helst vill läsa varierar mycket mellan lärosäten, från att vara så hög som 38 % i Umeå till endast 8 % i Uppsala. Andelen som bytt studieort är ungefär lika vid de olika lärosätena. Eftersom urvalet i frågan som rör orsak till byte av studieort är begränsat kan inga längre slutsatser dras annat än att avstånd till familj verkar vara en viktig faktor. Även under 'annat, vad?' svarade många 'avstånd till sambo/pojk- eller ickvän'. Tilläggas kan dock att frågan inte är optimalt formulerad och kan tolkas olika: byten mellan studieort men inom läkarprogrammet eller helt enkelt byte av studieort, i samband med byte av utbildning. 6
3.2 Ekonomisk situation 3.2.1 Data Hur nöjd är du med din ekonomiska situation? Tror du att dina studiemedel kommer räcka hela utbildningen? Behöver du arbeta extra under terminerna för att klara din försörjning? 7
3.2.2 Analys Som tydligt framgår av graferna är majoriteten (69 %) nöjda med sin ekonomiska situation (dvs. de som anser sig vara mycket eller ganska nöjda), även om 44 % inte tror att studiemedlen kommer räcka hela utbildningen. Förmodligen är anledningen till att studiemedlen ej räcker en produkt av att många läkarstudenter tidigare läst andra utbildningar samt att läkarutbildningen själv sträcker sig över 5,5 år. Det har inte skett någon större förändring av studenternas ekonomiska situation över tid, andelen som var nöjda med sin ekonomiska situation vid förra mätningen var 71 %. Andelen som behövde arbeta extra för att klara sin försörjning var tidigare 38 %, vilken ligger nära den nuvarande på 37 %. 8
3.3 Diskriminering 3.3.1 Data Har du under din studietid känt dig negativt särbehandlad på grund av ditt kön? 3.3.2 Analys Undersökningen frågade även om respondenten känt sig diskriminerad på grund av sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, annat eller om personen känt sig mobbad. Svaren var med väldigt få undantag nej. Vi avstår från att publicera resultatet här då avvikande svar var så få att det skulle vara möjligt att identiera enskilda individer. Graden av könsdiskriminering varierar stort mellan de olika lärosätena, från att vara så låg som 1 % i Uppsala till 17 % i Lund. Andelen som upplever negativ särbehandling pga. kön är betydligt högre i gruppen kvinnor. 14 % av kvinnorna har upplevt detta jämfört med 3 % av männen när det gäller hela gruppen svarande. När man tittar på respektive lärosäte ser vi samma bild med undantaget av Uppsala där andelen diskriminerade är väldigt låg generellt. I Umeå och Lund svarar en femtedel respektive en fjärdedel av kvinnorna att de upplevt negativ särbehandling. Resultaten för både män och kvinnor redovisas i ovanstående tabell. I tidigare undersökningen var andelen som svarade ja på frågan om särbehandling med avseende på kön 6 %, att jämföra med årets fråga om diskriminering där 9 % uppgett att de känt sig könsdiskriminerade. När man tittar på gruppen kvinnor ser man en ännu tydligare ökning. Andelen har fördubblats från 7 % till 14 %. Det bör dock beaktas att tidigare fråga hade med alternativet vet ej. Vad gäller de andra områdena ligger diskrimineringsgraden i princip oförändrad. 9
Man bör dock tänka på att den tidigare undersökningen gjordes bland studenter på termin fyra och fem medan den senaste gjordes på studenter i termin sex och sju. Med längre tid på utbildningen ökar rimligtvis också risken att svarande någon gång skulle ha utsatts för diskriminering. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är mycket låg sett till alla respondenter. Vi har dock ej statistisk över etnisk tillhörighet vilket omöjliggör en riktig analys av hur pass omfattande denna typ av diskriminering är. Även på frågan om respondenten känt sig mobbad var det väldigt få som svarade ja. Om respondenten svarat jakande på någon av ovanstående frågor blev de ombedda att beskriva den situation i vilken diskrimineringen har förekommit. Många svarade då att de känt sig negativt behandlade av handledare och föreläsare. En del uppgav också att de blivit diskriminerade av annat såsom religiös åskådning, då främst i form av att man blivit mött av ett förakt mot troende individer. Ett mindre antal kände sig även åldersdiskriminerade. 10
3.4 Resurser 3.4.1 Data Anser du att lokaler och utrustning är tillräckliga för antalet studenter vad avser föreläsningssalar? När du har haft undervisning i grupp, hur ofta anser du att gruppens storlek begränsar kvalitén? Upplever du generellt att antalet studenter i din kurs påverkar studierna negativt? 11
Tycker du att tillgången på föreläsare / annan pedagogisk personal är tillräcklig för att hålla en god kvalitet på undervisningen? 3.4.2 Analys På första frågan om resurser angående föreläsningssalar ser vi stora skillnader mellan lärosäten. Vi ser att Umeå, Göteborg, Stockholm och Uppsala har goda siror där majoriteten av studenterna är nöjda med sina föreläsningssalar. I Lund och i Linköping tycker omkring hälften att resurserna inte är tillräckliga (55 respektive 49 %). Dock har det skett en generell förbättring på detta område sedan förra mätningen med sju procentenheter, från att 33 % svarade nej och 3 % vet ej till att 26 % svarade nej och resten ja, där just Lund och Linköping tillsammans med Umeå står för den största uppryckningen. Vad gäller gruppers storlek är det svårt att göra jämförelser över tid då frågan i föregående undersökning var annorlunda ställd, men grovt kan sägas att man inte kan urskilja någon större skillnad mot tidigare års undersökning, varken generellt eller per lärosäte. Om man kvantierar svaren genom att ge alla gånger värde 3, nästan alltid/ofta 2, sällan 1 och aldrig 0 hamnar alla lärosäten i intervallet [1.21, 1.54], vilket innebär en relativt liten spridning. Andelen som upplever att studentantalet påverkar studierna negativt har sedan förra mätningstillfället ökat något. På samtliga lärosäten har denna andel ökat markant förutom i Lund där andelen sjunkit kraftigt. Speciellt i Göteborg, Umeå och framförallt Linköping där andelen som svarat jakande ökat från 13 % (och 5 % som svarat vet ej) till 46 %, vilket innebär att andelen respondenter i Linköping som tycker att studentantalet påverkar studierna negativt har ökat med minst 156 %, beroende på hur de som svarat 'vet ej' skulle svarat om det alternativet inte fanns, från mätningen hösten-09. Även mellan lärosäten kan vi se en skiktning, Stockholm och Uppsala ligger långt under resten med 19 respektive 24 procent ja-sägare. 12
Läkarstudenter i Sverige är i allmänhet nöjda med tillgången på pedagogisk personal, närmare bestämt 79 % tycker att tillgången är tillräcklig för att hålla en god kvalité i undervisningen, vilket lämnar 21 % som inte håller med. Detta är en klar uppgång från den förra mätningen där 29 % svarade nej och 12 % vet ej. I förra mätningen fanns stora skillnader mellan lärosätena. De sämsta har nu förbättrat sig vilket har lett till att skillnaderna minskat även om stora klyftor kvarstår. Stockholm och Uppsala står ut med elva respektive fjorton procent missnöjda, att jämföra med Lund i botten på 38 %. 13
3.5 Undervisning 3.5.1 Data I vilken utsträckning får du medverka vid dissektioner? Hur upplever du kvalitén generellt på dessa områden i din utbildning hittills? (Vänligen ringa in; 5 är utmärkt och 1 klart undermålig) (Författarens kommentar: Vid medeltalen visas förra mätningens värden inom parentes) Föreläsningar 14
Laborativa undervisningsmoment Praktik på vårdcentral (patientkontakt, praktiska moment) 15
Undervisning i genus och jämställdhetsfrågor 3.5.2 Analys Som vi ser i tabellen angående dissektioner nns stora skillnader i didaktisk metodik mellan lärosätena. Noterbart är att man i Göteborg och Umeå oftast får närvara men ej delta medan man själv får utföra dissektioner i Stockholm, Linköping och Uppsala. Det ställdes även frågor om man fått medverka i laborationer, obduktioner, praktisk färdighetsträning och praktiska moment vid patientkontakt. Resultatet visar att de allra esta får utföra laborationer själva vid samtliga lärosäten. Även grundläggande praktisk färdighetsträning såsom koppla EKG, använda mikroskåp mm. får de esta själva utföra med undantag för Göteborg, där 41 % uppger att de endast får närvara. Vid praktiska moment vid patientkontakt är det en viss skillnad mellan lärosäten även om majoriteten vid samtliga lärosäten får utföra era moment själva på patienter. I kommande analys kommer vi göra en del jämförelser bakåt. Här vill vi uppmärksamma att det i den tidigare undersökningen fanns ett alternativ för ej tillämpbart som var noll i skalan. När medelvärdet i den förra mätningen räknades ut togs dessa individer inte med. Dock föreligger en risk för att svarsvärdet noll tolkades som en del av värderingsskalan och ej som ett alternativ för ej tillämpbart som avsikten var. Detta kan ha påverkat jämförbarheten. Frågan beträande föreläsningarnas kvalité är undersökningens kanske viktigaste fråga. I Lund har medelpoängen för föreläsningar sjunkit från 3.69 till 3.43, i Uppsala från 3.59 till 3.39, i Linköping ökat 3.50 till 3.75, i Umeå från 3.20 till 16
3.74, i Stockholm från 3.62 till 3.84 och i Göteborg från 3.35 till 3.57. Därmed är medelpoängen när det gäller föreläsningar inte nämnvärt annorlunda och alla lärosäten ligger fortsatt över 3. Totalt sett har medelvärdet för föreläsningar ökat från 3.50 till 3.62 på Sveriges lärosäten. Medelvärdet totalt för de laborativa undervisningsmomenten har ökat från 3.14 till 3.29. Förbättringen var mest påtaglig i Göteborg som gick från 2.63 till 3.28. Även Stockholm har ökat från 3.15 till 3.20, i Linköping från 3.05 till 3.37 och i Lund från 3.23 till 3.43. I Umeå har siran minskat från 3.42 till 3.34 och i Uppsala från 3.38 till 3.20. Göteborg var alltså enda lärosätet där medelvärdet för de laborativa momenten låg under 3, men har i och med den kraftiga förbättringen klättrat över gränsen och ligger nu en bra bit över. Lund har i detta avseende den högsta siran, 3.43 och Uppsala och Stockholm den lägsta på 3.20. Vad gäller kvalitén av praktiken på vårdcentral har ingen större förändringen skett nationellt sett men stora förändringar har ägt rum om vi tittar på enskilda lärosäten. I Stockholm har medelvärdet ökat med 0.28, i Linköping med 0.15 och i Umeå har en väldigt stor förbättring ägt rum, en uppgång på 0.74 enheter. Uppsala och Lund är de största förlorarna, Uppsala tappade 0.4 enheter och Lund 0.25. Skillnaderna mellan lärosätena är nu mindre än tidigare även om stora klyftor fortfarande föreligger, Linköping är i särklass bäst i landet och avståndet till Uppsala, som är sämst, är 0.9 enheter. Som tydligt framgår nns stora brister i undervisningen om genus och jämställdhetsfrågor på Sveriges lärosäten, där samtliga förutom Umeå ligger under 3-poängsgränsen. Då denna fråga inte ställdes i förra mätningen kan ingen analys över tid göras. Vi kan här urskönja tre lager; i toppen ligger Umeå en bit över 3 poängs-gränsen, en bit under ligger Linköping och Lund och i botten ligger Göteborg, Stockholm och Uppsala som har en bra bit kvar att gå innan man når upp till medelvärdet 3. 17
3.6 Jämställdhet och genusperspektiv 3.6.1 Data Anser du att i din utbildning nns ett integrerat genusperspektiv på...... föreläsningar... i den praktiska undervisningen 18
... i grupper/basgrupper 3.6.2 Analys Som vi kunde notera i slutet av förra delen verkar Sveriges prekliniska läkarutbildning inte leva upp till studenternas förväntningarna vad gäller genus och jämställdhetsfrågor. Här ämnar vi undersöka saken närmare, dock är denna del ny för i år varför jämförelser över tid inte kan göras. Totalt sett är åsikterna väldigt delade om föreläsningarna innefattar ett integrerat genusperspektiv eller ej. 40 % av alla respondenter vid samtliga lärosäten anser att det oftast eller ibland nns ett genusperspektiv, 47 % svarar sällan eller inte alls. Om man skulle beräkna någon typ av genomsnittsåsikt skulle den alltså ligga kring det neutrala skiktet. Splittringen är väldigt stor på samtliga lärosäten, även om Umeås goda resultat i detta område sticker ut. Majoriteten anser dock att den praktiska undervisningen saknar ett genusperspektiv. Här kan en negativ åsikt urskönjas vid samtliga lärosäten förutom Umeå där ungefär lika många respondenter svarade oftast eller ibland som sällan och inte alls på frågan om utbildningen innehåller ett integrerat genusperspektiv. Resultatet i grupper/basgrupper är liknande om än något bättre i Umeå och Linköping än övriga. De här frågorna kan vara svåra att tolka då olika människor lägger olika mening i det teoretiska begreppet integrerat genusperspektiv. Att man har svarat på frågan betyder inte att man har förstått den på samma sätt som den som har skrivit frågan och eftersom ingen denition låg med i frågan är den ännu mer öppen för tolkning. Det betyder i praktiken att även om någon har svarat inte 19
alls så betyder det inte att det i verkligheten inte har förekommit. Man har bara två olika uppfattningar om vad det betyder. Icke desto mindre bör det innebära att det nns stora möjligheter till förbättring om så många anser att detta moment saknas i undervisningen. 20
3.7 Studiebörda 3.7.1 Data Tycker du att din studiebörda är... Hur många timmar i veckan lägger du på dina studier? (inkl. skolbunden tid) Känner du dig stressad av dina studier? 21
3.7.2 Analys Totalt sett tycker 82 % att studiebördan är lagom under de prekliniska studierna på Sveriges läkarutbildningar. Väldigt få anser att studiebördan inte alls är krävande. Umeå och Stockholm är de orter med högst andel som anser att studiebördan är för hög, där ca var fjärde är av den åsikten. I förra mätningen ansåg studenter i Uppsala att de hade den minsta arbetsbördan, nu ligger Göteborg på samma nivå och Linköping och Lund ligger i mittenskiktet. Det ska först nämnas att frågan om studietid per vecka inte var optimalt utformad ur ett metodologiskt perspektiv. Om givna svarskategorier för frekvens nns angivna används ofta den mittersta kategorin (endast just på grund av att den ligger i mitten) som referenspunkt/norm. Man tolkar per automatik mittenalternativet som det genomsnittliga beteendet/frekvensen och väljer sedan alternativ beroende på om man tror att man ligger över eller under det här ofta helt godtyckliga genomsnittet, (Sudman, Bradburn, Schwarz, -1996). Denna felkälla är dock lika för alla varför en jämförelse lärosätena emellan fortfarande är möjlig. Vi ser att medianen totalt sett ligger i intervallet 40-49 timmar. I Göteborg, Uppsala och Lund ligger medianen i intervallet 30-39 timmar och i Stockholm, Umeå och Linköping i intervallet 40-49 timmar. Studenter i Göteborg lägger till synes ned minst tid på sina studier, Uppsala och Lund ligger i medelskiktet och Stockholm, Umeå och Linköping i topp. Arbetsbördan verkar inte ha ändrats nämnvärt över tid utom i Stockholm där den har sjunkit. På sista frågan om stressnivån ser vi att de esta läkarstudenter (79 %) är stressade av sina studier. 11 % uppger att de är mycket stressade. Skillnaderna mellan lärosätena verkar inte vara alltför stora även om vi i stort kan se en viss korrelation med förra frågan, nämligen att studenter från Göteborg verkar mindre stressade än övriga. 22
3.8 Forskning och examination 3.8.1 Data Tycker du att du under utbildningen uppmuntrats till att ägna dig åt forskning? Upplever du att du under utbildningen beretts möjlighet att forska? Examineras du samlat på den prekliniska delen av utbildningen? 23
3.8.2 Analys Totalt sett anser 87 % att de uppmuntrats till forskning under studietiden och två tredjedelar att de beretts möjlighet att forska. I förra mätningen uppgav 80 % (8 % vet ej) att de uppmuntrats till forskning och 58 % (17 % vet ej) att de beretts möjlighet. Lund och Linköping står för den största förbättringen. Tittar vi per lärosäte ser vi att Stockholm och Göteborg går i bräschen vad gäller både uppmuntran och möjlighet medan Umeå har mycket att förbättra innan det ligger på samma nivå som övriga. Som tydligt framgår använder Stockholm och Linköping en samlad tentamen på hela den prekliniska perioden. Skälet till att en del från Umeå, Lund, Uppsala och Göteborg ändå svarat ja är förmodligen att man inte förstått frågan. Efter detta kom följdfrågan om ja, hur upplever du detta?. Studenter vid Karolinska institutet i Stockholm var nästan uteslutande positiva, gemena åsikten tycks vara stressigt men väldigt nyttigt. I Linköping var åsikterna mer delade, majoriteten tyckte även här att det var bra men stor press. Många i Linköping verkade också missnöjda med examinationens form. För många detaljfrågor, för lite fokus på helhetsbild samt för svår tenta var några vanligt förekommande synpunkter. 24
3.9 Nöjdhetsfaktor 3.9.1 Data Generellt sett hur nöjd är du med din utbildning hittills? Tycker du att det nns ett behov av att förbättra nedanstående delar av den prekliniska utbildningen? Teoretiska delar ( föreläsningar, gruppundervisning mm.) 25
Praktiska delar (laborationer, praktisk färdighetsträning, patientkontakt, mm.) 3.9.2 Analys Sveriges läkarstudenter är i allmänhet nöjda med sin prekliniska utbildning vilket tydligt framgår av tabellen rörande generell nöjdhetsfaktor. Endast 3 % uppger att de är mindre eller inte alls nöjda. Här är alla lärosäten ganska likvärdiga, andelen som är mindre eller inte alls nöjd varierar mellan 8 % i Lund till 1 % i Stockholm/Umeå/Uppsala. Bäst är Stockholm med ganska stor marginal där hela 39 % anser att de är mycket nöjda och 50 % att de är nöjda. Den totala nöjdhetsfaktorn har ökat i Sverige, förut var 18 % mycket nöjda, 52 % nöjda, 25 % ganska nöjda, 3 % mindre nöjda och 1 % inte alls nöjda. Uppgången är störst i Stockholm och Göteborg. Majoriteten av respondenterna tycker att det nns ett litet av behov av att förbättra de teoretiska delarna i den prekliniska utbildningen. Detta är nästan identiskt med resultatet från den förra undersökningen. I förra undersökningen var skillnaderna mellan lärosätena mindre än vad de är nu. I Uppsala har andelen som anser att de teoretiska momenten behöver förbättras ökat från 83 % till nuvarande 94 %, i Lund från 88 % till 94 % vilket står för den största ökningen. Stockholm står för den största förbättringen, 89 % tyckte att de teoretiska delarna behövde förbättrats i förra mätningen, nu är siran 79 %. Precis som för de teoretiska delarna anser de allra esta att det nns ett litet eller stort behov att förbättra de praktiska delarna. Andelen som tycker att det nns ett stort behov har minskat med 5 procentenheter jämfört med förra mätningen, andelen som anser att det nns ett litet behov har ökat med 4 procentenheter och de som inte anser att det nns något behov av förbättring 26
har ökat med två procentenheter. Endast Uppsala visar en avvikande trend där andelen som svarar att det nns ett stort behov har ökat från 14 % till 27 %. Man skulle kunna tänka sig att nej och litet behov indikerar att man ändå är nöjd med de praktiska momenten, och att man väljer stort behov om man är missnöjd. I så fall har framförallt Göteborg och Lund mycket att jobba med, där över hälften anser att det nns ett stort behov av förbättring. Enligt detta resonemang är Stockholm bäst tätt följt av Uppsala på 25 % respektive 27 %. 27
4 Slutsats Medicine Studerandes Förbund genomför en undersökning av läkarprogrammets prekliniska del för att uppnå en så likvärdig och högkvalitativ läkarutbildning som möjligt i Sverige. Preklinundersökningen syftar till att upptäcka brister men också se vad lärosätena gör bra samt utgöra en grund för påverkansarbete både lokalt och nationellt. I enkätundersökningen deltog 441 studenter vid Uppsala universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet samt Umeå universitet. Samtliga studenter hade nyligen avslutat sina prekliniska studier. Resultatet visar att Sveriges läkarstudenter generellt sett är nöjda med sin prekliniska utbildning men att det nns områden för förbättring. I tidigare undersökningen var andelen som svarade ja på frågan om särbehandling med avseende på kön 6 %, att jämföra med årets fråga om diskriminering där 9 % uppgett att de känt sig könsdiskriminerade. Detta är givetvis en bekymmersam utveckling. Här åternns stora skillnader mellan lärosäten. Forskning och prekliniska studier har ett intimt förhållande och har den senaste tiden varit ämne för debatt. Totalt sett anser 87 % av alla tillfrågade läkarstudenter att de uppmuntrats till forskning under studietiden och två tredjedelar uppger att de beretts möjlighet att forska. I förra mätningen uppgav 80 % att de uppmuntrats till forskning och 58 % att de beretts möjlighet, dock fanns då även svarsalternativet 'vet ej'. Lund och Linköping står för den största förbättringen. Per lärosäte kan observeras att Stockholm och Göteborg går i bräschen vad gäller både uppmuntran och möjlighet, medan Umeå har mycket att förbättra innan det ligger på samma nivå som övriga lärosäten. Det mesta pekar mot att studiebördan under den prekliniska delen av läkarutbildningen är väl avvägd vid Sveriges lärosäten. 82 % anser att studiebördan är lagom och mediantiden för antalet studietimmar per vecka ligger nånstans mellan 40 och 49 timmar. Här nns stora skillnader mellan lärosäten. Andelen som upplever att studentantalet påverkar studierna negativt har sedan förra mätningstillfället ökat något. Vid samtliga lärosäten förutom Lund har denna andel ökat. Speciellt i Linköping där andelen som anser att studentantalet påverkar studierna negativt gått från 13 % (och 5 % vet ej) till 46 %, vilket innebär en ökning med minst 156 % från mätningen hösten-09. Möjligen kan 28
detta härledas till utvidgningen av läkarprogrammet där antalet platser ökat varje läsår med totalt 30 % (300 st) de senaste fyra åren. 29
5 Tillförlitlighet och felkällor I denna sektion förs en kritisk diskussion om undersökningens tillförlitlighet. Först bör återigen nämnas att det i vissa frågor föreligger en total svarsfrekvens på över 100 %, detta är för att vissa respondenter kryssat i era alternativ. Av alla respondenter var 54 % kvinnor, medianåldern var 24 år och medelåldern 25.7. Svarsfrekvensen var relativt hög, 76 %. Eekten av bortfallet är dock okänd. Uppgifter saknas om de individer som inte deltog. I förra mätningen var svarsalternativen ibland annorlunda utformade än i nuvarande mätning vilket problematiserar analys över tid. Tidigare fanns även en del frågor med ett vet ej- alternativ. Om frågan eller svarsalternativen ändrats mellan de olika enkätundersökningarna har detta kommenterats i analystexten. Kommentarer åternns även i texten i de fall där man bör vara uppmärksam på att frågetext eller svarsalternativens utformning kan ha snedvridit svaren eller gjort dem svårtolkade. 30