Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014
Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag att anpassa nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar, 12 juni 2014. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.se
Inledning Med anledning av Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 1 har Förbundet Sveriges Arbetsterapeut er (FSA) tagit fram denna sammanställning som tydliggör våra åsikter när det gäller arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom. Kronisk sjukdom påverkar vardagens aktiviteter Kronisk sjukdom medför nedsättningar i fysiska och psykiska funktioner som kan inskränka personens möjligheter att vara aktiv i sin vardag. De varaktiga konsekvenserna i det dagliga livet, kan handla om allt ifrån att inte kunna ta hand om sig själv, sköta om sin familj, sitt arbete eller att kunna utöva en meningsfull fritidssysselsättning. Vid alla kroniska diagnoser kan det finnas behov av arbetsterapeutiska insatser men vanligast är neurologiska sjukdomar (Parkinsons sjukdom, MS), kardiovaskulära sjukdomar (exempelvis stroke), lungsjukdom (KOL), psykisk sjukdom (schizofreni, depression), demens och sjukdomar i rörelse apparaten. Arbetsterapi möjliggör aktivitet och hälsa Arbetsterapeutiska insatser kan öka personens självständighet i personlig vård och i sitt boende och minska beroende av hjälpinsatser. Insatserna kan förbättra aktivitetsbalansen i vardagen och möjliggöra arbete eller studier. Insatserna kan öka personens välbefinnande och delaktighet i meningsfulla uppgifter och öka livskvaliteten. 1 Socialdepartementet. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014 2017, Stockholm 2014. Besök www.regeringen.se och sök på Kroniska sjukdomar. 3
Arbetsterapi är personcentrerat Arbetsterapeutiska insatser är personcentrerade och utförs i samverkan med personen och närstående. Insatserna utgår från personens behov och egna mål för vad man vill och bör göra i sin vardag. Insatserna riktas både mot individen och mot miljön, i bostaden, närmiljön och i arbetslivet. Handledning och stöd till vårdpersonal och närstående är också viktigt. Arbetsterapeutens kompetens om vad som möjliggör eller hindrar personers aktivitet och delaktighet kan användas för att utveckla den personcentrerade vården i teamet. Kunskapsbaserad arbetsterapi Nationella riktlinjer, nationella vårdprogram, kunskaps- och beslutsstöd och Nationella Kvalitetsregister behöver omfatta arbetsterapi och rehabiliterande åtgärder. Arbetsterapeuter ska ingå i styr- och referensgrupper. 4
FSAs ställningstagande FSA anser att personer med kronisk sjukdom ska: Ha tillgång till kompletta team där arbetsterapeut ingår. Det är viktigt oavsett vårdnivå; sluten-, öppen-, primärvård och i kommunal sjukvård. Ha tillgång till tidiga insatser av arbetsterapeut i ett förebyggande skede innan aktivitetsnedsättningen är manifest och i behov av kompensation. Få stöd och insatser av arbetsterapeut för att uppnå optimalt aktivitetsutförande och aktivitetsbalans genom hela livet. Få insatser av arbetsterapeut för att förbättra och/eller vidmakthålla aktivitet och delaktighet inom personlig vård, boende, arbete och fritid. Även för anpassning av miljön som utprovning av och förskrivning av hjälpmedel och användning av välfärdsteknologi. Ha tillgång till arbetsterapeut i de gruppundervisningsformer som erbjuds personer med kronisk sjukdom, exempelvis artrosskola, smärtskola, MS-skola. 5
Arbetsterapeutens uppgifter Arbetsterapeutens uppgifter är att utreda och bedöma personens aktivitetsnedsättningar och vid behov genomföra åtgärder för att minska aktivitetsnedsättningen. Uppgifterna kan utföras på olika vårdnivåer; sluten- öppen- eller primärvårdsnivå. De kan även utföras i personens hem eller i annan aktuell miljö. Exempel på utredning och bedömning Funktionsbedömning, fysisk psykisk eller kognitiv Aktivitetsbedömning (förmåga att klara av och balansera de vardagsaktiviteter man måste och vill göra), exempelvis ADL Kognitiv utredning, bedömning vid demensutredning Körkortsbedömning Bedömning av arbetsförmåga Arbetsplatskartläggning Bedömning av anpassningar i bostad och/eller omgivande miljö Bedöma behov av hjälpmedel Utredning till annan myndighet som exempelvis LSS-bedömningar till Försäkringskassan eller till försäkringsbolag Exempel på intervention enskilt eller i grupp Träning av förmågan i dagliga livets aktiviteter Träning av adaptationsstrategier i vardagsaktiviteter Träning i att balansera vardagliga aktiviteter, ReDo-vardagsrevidering Träning av funktioner exempelvis handträning eller kognitiv träning Träning av arbetsförmåga Arbetsplatsanpassning Miljöinriktade åtgärder i personens vardag exempelvis bostadsanpassning Förskriva (prova ut, instruera, informera och följa upp) hjälpmedel Patientskola/patientutbildning, exempelvis stresskola, artrosskola, livsstilsskola, ergonomiskola, ryggskola, smärtskola, fallpreventionsskola, MS-skola, KOL. 6
Tack vare att Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har en hög representativitet bland Sveriges utbildade arbetsterapeuter (mer än 90 %), vet vi att vi som organisation kan företräda arbetsterapi och arbets terapeuter i Sverige såväl som internationellt. FSA är både en facklig och en professionsinriktad organisation för Sveriges arbetsterapeuter. FSA är partipolitiskt obundet och är medlem i Sveriges Akademikers Centralorganisation Saco. I Sverige finns cirka 13 000 legitimerade arbetsterapeuter. Åtta av tio arbetsterapeuter har kommuner eller landsting som arbetsgivare och arbetar på sjukhus, vårdcentraler, inom barnoch vuxenhabilitering eller äldre- och handikappomsorg. Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.se