och hur får vi tryggare bostadsområden? Att arbeta med trygghetsvärdar och trygghetsinventering satsningar på trygghet Gåtur i Gamlegården. Vi måste väcka politikerna! Segregationen i Kristianstad har ökat de senaste åren. Insatserna som gjorts räcker inte. Nu måste en kraftsamling till. foto sabo Leif Persson, VD i AB Kristianstadsbyggen (ABK), hälsade alla välkomna till kunskapsseminariet i Kristianstad. ABK äger och förvaltar cirka 9 000 lägenheter och 300 kommersiella lokaler. Ett av de större bostadsområdena är Gamlegården med drygt 1 800 lägenheter byggda under miljonprogrammet. Här bor 5 000 personer från jordens alla hörn. Under de senaste åren har segregationen tyvärr ökat, säger Leif Persson. ABK har gjort stora insatser i området och tillsammans med kommunen, polisen, hyresgästföreningen och andra lokala föreningar skapat en bra balans. Men detta räcker inte. Så fort polisen försvann (på grund av resursbrist) så kom ungdomsgängen tillbaka och det har blivit så oroligt i området att fritidsgården tvingats stänga. Vi måste väcka politikerna, uppmanar Leif. Det måste tillsättas mer pengar, men tyvärr måste alla kommunala förvaltningar spara idag. Leif berättar att ABK försöker förmedla till politikerna att det måste till en kraftsamling om Kristianstad ska bli en lugn och rofylld stad. Man ska känna sig trygg hos ABK. Och om vi inte gör något så finns det stor risk att Sverigedemokraterna blir tredje största partiet i Kristianstad efter valet, befarar Leif Persson. Att känna trygghet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar hyresgästens trivsel i bostaden och i bostadsområdet. På många håll pågår flera spännande satsningar för att skapa tryggare bostadsområden. Under detta kunskapsseminarium, i serien Levande stadsdelar, som SABO arrangerade i samarbete med AB Kristianstadsbyggen (ABK) fick de närmare fyrtio deltagarna ta del av hur två kommunala bostadsföretag i Skåne arbetar med trygghetsfrågan. I bostadsområdet Gamlegården har ABK i samarbete med polisen och kommunen gjort en stor trygghetssatsning. Sedan februari i år arbetar fyra trygghetsvärdar under alla kvällar och helger i området. Kommunen har även arbetat med coachning av ungdomar. I Landskrona arbetar AB Landskronahem tillsammans med andra lokala fastighetsägare med att trygghetsinventera och trygghetscertifiera samtliga lägenheter. Vad har de gjort, vilka resultat har det gett och har de lyckats minska brottsligheten med 20 procent vilket var det uppsatta målet? Dagen avslutades med att seminariedeltagarna gjorde en rundtur i Gamlegården och praktiskt prövade utvalda delar av trygghetsinventeringen. Boka redan nu in nästa seminarium som görs i samarbete med AB Sigtunahem, den 20 januari 2010 och handlar om Plats för barn och unga. God läsning, önskar Fräs Therese Berg och Ulrika Sax, SABO. Sagt och Gjort är en sammanfattning av innehållet från en av alla de kurser och konferenser som SABO håller varje år. Ansvarig utgivare: Nina Rådström-Oldertz, 08-406 55 sagt 72, nina.radstrom@sabo.se och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden? 1
fa k ta: g a m l e g å r d e n Så här presenterar ABK området på sin hemsida: Stort lummigt bostadsområde med eget affärscentrum. Nära till naturen och strövområden på Näsby Fält. Bad i utomhusbassäng mitt i området. Mycket goda bussförbindelser till Kristianstad. Gamlegården enligt de boende: Många som flyttat härifrån längtar tillbaka till Gamlegården Lummiga innergårdar Naturen är nära med olika naturspår, med bra karta vid Gamlegårdens centrum Trevliga och hjälpsamma grannar Flera affärer med serviceinriktad och trevlig personal! Bra med självförvaltning att man själv kan ha hand om sin gård med blommor och trädgårdsskötsel. Trygghetsvärdarna Emma Larsson, Catarina Svärd och Misim Fetahi. Ingen färdig mall I början av året initierades en gemensam trygghetssatsning på Gamlegården av ABK, kommunens socialförvaltning och polisen i Kristianstad. Det hade börjat hända saker här ute, berättar Roland Prommersberger, som är ansvarig för bostadssociala frågor hos ABK. Tillsammans med Margareta Melin från socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet, Micke Freij från polisen och fritidspersonal började man diskutera det oroliga läget i området och vad man kunde göra åt det. Bara en vecka senare skedde en skottlossning i området, vilket bekräftade att det var dags att agera. Förslaget att tillsätta trygghetsvärdar kom då upp och ABK och kommunen var överens att dela på kostnaderna. När beslutet var fattat fick vi en månad på oss att rekrytera trygghetsvärdarna, berättar Roland. 2 sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden?
Projektet om respekt resulterade i en stor utställning på biblioteket. Allt gick bra och den 1 mars var de fyra trygghetsvärdarna på plats. Värdarna är projektanställda fram till 31 december i år. En har nyligen slutat och de övriga tre arbetar såväl dagar som kvällar och helger. Roland påpekar att det inte finns någon mall för hur de ska jobba. En gång i veckan har han personalträff med trygghetsvärdarna, men de har så gott som daglig kontakt. Språkförbistringar En av trygghetsvärdarna är Misim Fetahi och han berättar att från början gick de in för att göra sig kända i området, såväl bland de unga som bland de vuxna, både bland dem som arbetar på förskolor, skolor, fritids och i de lokala föreningarna. Vi kände att det var viktigt att jobba förebyggande och vi blev bra bemötta överallt. Vi märkte att många unga hade bristfälliga språkkunskaper och begränsat ordförråd, berättar Catarina Svärd. Här finns 1 400 barn på förskolor och skolor och 90 procent har invandrarbakgrund. Trygghetsvärdarna märkte att många bråk uppstod på grund av att ord användes felaktigt och ledde till missförstånd. Ett exempel på uttryck som kunde göra att det tände till var Din mamma. Det orsakade till och med slagsmål och misshandel på skolan. Respekt Vi ville därför göra en insats för språket och startade ett projekt om respekt. Projektet genomfördes i nära samarbete med skolpersonalen och engagerade alla förskole- och skolbarn upp till och med högstadiet. Årskurserna 3 9 fick delta i en tävling där de bidrog med korta uppsatser, teckningar och bildcollage. En viktig del i projektet var att barnen och ungdomarna fick samtala om attityder, relationer och värderingar. Till grund fanns en ordlista på 26 värdeord såsom förlåta, gemenskap, kulturkrock, heder. Projektet fick stor respons och har engagerat både barn och vuxna. Resultatet blev en stor utställning på biblioteket. Med hjälp av klasslärarna valdes tre bidrag ut från varje klass som gick till final. Vinnarna presenterades på Kulturdagen, ett evenemang som årligen ordnas i Gamlegården. Den stora responsen har gjort att skolorna beslutat att köra projektet igen nästa år. Vara nära Den tredje trygghetsvärden Emma Larsson berättar att trygghetsvärdarnas viktigaste uppgift har varit att bygga relationer. Därför insåg värdarna att de inte bara kunde arbeta på kvällar och helger utan också behövde vara i området på dagarna för att lära känna folk. Vi finns här när det behövs, säger hon. På vardagarna är det i regel fram till 22 och på helgerna till 24, men arbetstiderna är flexibla. Värdarna har ett litet kontor i området men det har inga särskilda öppettider. De är alltid minst två när de jobbar. De har lärt känna ungdomarna väl och märker att de unga börjat känna förtroende och berättar när saker händer. Värdarna har också lyckats avstyra slagsmål. sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden? 3
Roland Prommersberger, Margareta Melin och Micke Freij. Genom samarbete kan vi göra mer Ett bra samarbete är nyckeln bakom framgångsrik satsning. Men det kräver långsiktighet. Varför slutar projektet efter bara nio månader? frågar Bengt Björnehammar som är boendekonsulent på Falkenbergs Bostads AB. I Falkenberg har man trygghetsvärdar sedan några år tillbaka, berättar han. Projektet startade som ett tvåårsprojekt men efter ett år när resultatet utvärderades beslöt man att permanenta verksamheten. Det är en politisk fråga, svarar Margareta Melin, arbetsledare för Centrum för förebyggande arbete vid Socialförvaltningen. Vi hade länge tjatat om att få resurser till Gamlegården och kommunen och polisen beslöt därför om en akutåtgärd. Satsningen var långt ifrån tillräcklig, medger såväl Margareta Melin som Mikael Freij, gruppchef för närpolisen i Kristianstad, men genom samarbete kan vi göra mer. Akut insats För polisens del handlade det om en akut satsning på tre månader, berättar Mikael. Vi fick börja med att bygga upp förtroendet för polisen bland ungdomarna på Gamlegården. Det var inte särskilt högt och det tog tid att skapa relationer. Det blev därför mycket testande av polisen i början, säger Mikael. Polisen såg till att vara ute i området så mycket som möjligt, både på dagar och helger och ute i skolorna. Polisen skulle bli ett naturligt inslag och det gällde att finnas på plats där ungdomarna var. Det hände till och med att polisen följde efter de unga när de for iväg till Hässleholm en kväll. Man hade både civilklädda poliser och uniformerade på plats. Målet var att minska stölder och skadegörelse, antalet misshandelsfall och narkotikabrott och man lyckades också att minska detta rejält. Det hände till och med att unga kom fram och berättade att de råkat krossa en ruta och polisen kunde då hjälpa dem att reda ut detta. Något som gjorde Mikael stolt var när han fick höra från unga från Gamlestaden att det var pinsamt att bli tagen av sin polis. Oroligheterna tillbaka Men polisens akutsatsning upphörde i maj. Vi ska ju räcka till överallt. Efter sommaren har det blivit oroligt igen och brottskurvan har stadigt stigit, berättar Mikeal. Nu ska vi göra en 4 sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden?
ny satsning igen. Det är egentligen ett elände att det ser ut så här. Vi vill ha en stationär personal här ute men det saknas poliser. Här skulle behövas kontinuitet och en långvarig satsning. Viktigt att nå ut till föräldrarna I Kristianstad bor det 78 000 invånare och det finns fyra personer på kommunens socialförvaltning som arbetar med förebyggande arbete berättar Margareta. I Gamlegården finns det många stora familjer och många bor trångt. Det är till exempel inte ovanligt med familjer upp till nio personer. 70 procent är invandrare, många från Kosovo och Irak men också från Afghanistan och Somalia. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör att vi har svårt att nå föräldrarna, säger Margareta. Vi försöker jobba mycket med dem eftersom de är oerhört viktiga. Ungdomarna berättar inte vad som händer för sina föräldrar. Om det hänt något kallas föräldrarna till samtal i smågrupper. Språket är här ett stort hinder. Föräldrarna kommer inte, för de skäms för att inte förstå. Istället blir det äldre syskon bröder som tar över rollen från föräldrarna. Grupptryck bland killarna Många människor har skrivit insändare i tidningarna och andra inlägg där de just frågar var föräldrarna finns och varför dom inte tar sitt ansvar, berättar Emma. Det finns en bitterhet bland många som bor i området över detta. Det är också nästan bara killar som värdarna möter ute i området. Bland killarna är grupptrycket stort och det finns alltid en svans som hänger på och som kan bli tvingade att göra saker. Det finns ett stort behov av goda manliga förebilder i området. Det stora problemet är det stora utanförskapet, säger Margareta. Många unga saknar jobb och sysselsättning och driver omkring. Nu har också fritidsgården tillfälligt stängt för att det varit skadegörelse och hot mot personalen. Samarbete är nyckeln För att kunna agera gäller det att samarbetet är bra mellan ABK, socialtjänsten och polisen. Som fastighetsägare har man möjlighet att agera om exempelvis ungdomar stör och tala om att det kan påverka familjernas boende. Hos MKB i Malmö är husvärdarna viktiga nyckelpersoner som kan ta direkt kontakt och samtala med familjer vid störningar, berättar en deltagare. Också hos ABK har man en områdesassistent som jobbar med störningar och det gäller att den personen kan ta problemen med störningar direkt, berättar Roland Prommersberger. ABK kan skicka ut varningsbrev och när familjerna förstår att störningarna kan hota deras boende så har det till och med hänt att ungdomarna kommit till ABK och bett om ursäkt. Har ni arbetat något med värderingsfrågor, undrar Karl-Olov Rydå från Allbohus? Ja, det är något som vi från socialförvaltningen kan bidra med, svarar Margareta. Vi jobbar med ungdomar i grupp. Ett exempel är projektet Din bror, där två killar med ursprung från Kosovo medverkar och där man samlar killar och tar upp frågor om syn på familjen, samhället och skillnader mellan olika kulturer. Nattliga vandringar Roland berättar att man med hjälp av hyresgästföreningen vid flera tillfällen organiserat nattvandringar bland de boende i området och då fått med invandrarföreningarna. Problemet har dock varit att hyresgästföreningen inte mäktat med att hålla i gång verksamheten och det har därför ebbat ut. Det behöver vara minst ett par personer som tar ansvar och håller i en sådan här verksamhet så att det blir en kontinuitet, säger Roland. På ABK har man diskuterat om trygghetsvärdarna skulle kunna hålla i det. k o n ta k t Roland Prommersberger roland.prommersberger@abk.se sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden? 5
Att ensidigt jobba med skalskydd har ingen effekt Trygghetsarbetet i Landskrona går ut på att hindra tillfällen till brott. Landskrona är tyvärr i topp när det gäller brottsstatistik och mätbar otrygghet berättar Anders Eneborg, ansvarig för boendesociala frågor på Landskronahem. Det är orsaken till att man vintern 2007 2008 drog igång ett trygghetsarbete kallat Centrum & Österlyftet i kommunen för att minska brottsligheten och otryggheten. Som konsult använder man Ulf Malm från Malm Kommunikation AB, som bland annat arbetat med trygghetsfrågor i Göteborg med så lyckade metoder att den anmälda brottsligheten sjunkit med 20 procent. Projektet är ett samarbete mellan kommunen, Landskronahem och privata fastighetsägare. Fokus på brottsoffer Sedan 1950-talet har utsattheten för rån och misshandel ökat i Sverige, medan antalet allvarliga trafikoffer trots den kraftigt ökade biltrafiken minskat, mycket tack vare att stora resurser har satts in från samhällets sida. Men när det gäller brottslighet så har samhället i hög grad fokuserat på dem som begår brott och inte på brottsoffren. Trygghetsarbetet i Landskrona går ut på att hindra tillfället till brott, exempelvis genom bättre skalskydd och bättre belysning, men också genom att se till att fler ögon ser vad som händer. Trygghetsvandringar En metod har varit att göra organiserade trygghetsvandringar, två gånger per år, såväl dagtid som kvällstid. De som deltar är representanter från boende, fastighetsägare, polis, kommunens tekniska verk etc. Som hjälpmedel har man en checklista och efter en period kollar man upp vad som hänt. Det har visat sig vara en mycket bra metod som gett effekt direkt, vilket varit mycket positivt för de inblandade. Fastighetsägarna har lagt ner mest pengar på åtgärder, exempelvis på installation av portkoder och i vissa fall även kameraövervakning. Kommunen har hittills gjort det bästa jobbet, påpekar Anders. Polisen har gjort en bra sammanställning och uppföljning av brottsstatistiken. Inför satsningen förhandlade Landskronahem med Hyresgästföreningen och har kommit överens med dem om en hyreshöjning på 100 kronor i månaden för förstärkning av förråden. Viktigt med uppföljning Trygghetsvandringar och trygghetscertifiering av fastigheterna är en bra metod att minska tillfället. Här är det viktigt att följa upp och mäta 6 sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden?
resultatet. Det har visat sig att antalet inbrott på vindar och källare minskat rejält. Från början minskade också antalet bilstölder men har under 2009 gått upp igen. Viktigt är att den upplevda tryggheten blivit mycket bättre, att man hittat bra samarbetsformer och fått saker att hända. Den checklista som används vid trygghetscertifieringen innehåller närmare 100 frågeställningar. Det har varit ett omständligt jobb men ger en god effekt. Nu är hela fastighetsbeståndet inom Centrum och Öster genomgångna, berättar Anders. Att ensidigt jobba med skalskydd räcker dock inte. Om fattigdomen ökar så räcker det inte bara med att sätta upp galler, påpekar Anders Eneborg. Kvinnor och barn mest drabbade Enligt statistiken är den största brottsoffergruppen kvinnor och barn i våra bostäder. Bostadsföretaget har bra rutiner för störningar och för att tackla dem som inte betalar hyran i tid, säger Anders. Men däremot är vi dåliga på att se folk som en kraft och resurs i bostadsområdena och att engagera dem. Vi måste jobba mera med stödjande verksamhet mot familjerna och ungdomarna. Landskrona är en fattig kommun. Brottsligheten har ökat i Landskrona och kriminella gäng har etablerat sig det senaste året. Det hade de inte kunnat göra om vi hade tacklat ungdomsgängen, menar Anders. Landskronahem har tre personer som arbetar med bostadssociala frågor och har kontakter med socialförvaltning och polis. Vi säger upp människor som har söner som rånar folk, säger Anders. Folk är rädda för att förlora sin bostad så det är en metod som hjälper. Bostadsföretaget har också vid alla nya kontraktsteckningar infört att det är förbjudet att inneha farliga djur. Vad som är farligt avgör grannarna. k o n ta k t Anders Eneborg anders.eneborg@landskronahem.se Gåtur i Gamlegården Under eftermiddagen delade deltagarna in sig i mindre grupper och gick ut och inventerade olika delar av området. Deltagarna tyckte att utemiljön i Gamlegården har många fina kvaliteter. Mitt i området finns en stor gemensam mötesplats med vacker damm, bad, tennis- och boulebanor. Grupperna fick i uppgift att dokumentera det de såg med hjälp av kamera och sedan redovisa vad de tyckte var bra respektive mindre bra i Gamlegården. >> sagt och gjort: hur får vi tryggare bostadsområden? 7
Hyresgästerna som bor på bottenvåningarna har kunnat välja om de vill ha uteplatser och vi såg många fina exempel. >> Gåtur i Gamlegården Något som ABK jobbat mycket med i Gamlegården är att få igång självförvaltning. Framför allt är hyresgästerna engagerade i arbetet med utomhusmiljön, men på en del gårdar sköter man också städningen av trappor. På de gårdar där man självförvaltar är folk mycket mera ute och har lärt känna varandra, vilket skapar trygghet. Det här är som att ha en villaträdgård, fast bättre för här har jag också mina vänner, sa en nöjd hyresgäst. De smala passagerna genom husen känns otrygga att gå igenom när det är mörkt. Flera deltagare påpekade också att en del stängsel och plank var lite för höga. Man vet inte vem som gömmer sig bakom dem sa en deltagare. Flera deltagare påpekade att parabolerna var farligt placerade. Något som ABK är medvetna om och snart ska åtgärda. k o m m a n d e s e m i n a r i e r i s e r i e n levande stadsdelar Plats för barn och unga Sigtuna, 20 januari 2010. I samarbete med AB Sigtunahem Information Ulrika Sax 08-406 55 13, ulrika.sax@sabo.se eller Fräs Therese Berg 08-406 55 53, therese.berg@sabo.se s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag Besöksadress Vasagatan 8 10, Box 474, 101 29 Stockholm Tel 08-406 55 00, fax 08-20 99 04, hemsida www.sabo.se, e-post info@sabo.se