På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Relevanta dokument
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Kurser och aktiviteter

Evidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg gbg.org

Habiliteringen i Blekinge

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Om autism information för föräldrar

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG. Våren

PECS som samtalsstöd vid autism.

Aspeflo om Autism.

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Kommunikationskarnevalen

Kurser. Hösten Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN


Aktiviteter Habiliteringen Våren 2016

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Platon - om lärande och lek

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Aktiviteter Habiliteringen Hösten 2016

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Habiliteringes kurskatalog Våren 2019

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

KURSKATALOG våren 2018

Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Kommunikation.

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

KURSKATALOG våren 2017

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Kommunikation. MOTTAGARE (receptiv) Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer

AKKtiv inom Barn- och ungdomshabiliteringen

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Länsteam KURSKATALOG hösten 2017

Habiliteringen i Blekinge

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Aktiviteter Grupper och föreläsningar. Habiliteringsverksamheten i Sörmland september februari 2011

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Du kan stötta ditt barn

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Kommunikativa strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Påverkar kommunikationsutbildning enligt åttastegsmodellen personliga assistenters interaktion med en person med flerfunktionshinder?

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Barns och ungdomars engagemang

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software Informationsbok

Vår Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren Utbildning Grupper

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Habiliteringen Halland

Transkript:

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se)

Vi kommer presentera: Magisteruppsats: Kommunikativa strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK. Helena Tegler Medicinska gruppen Jag planerar Pratkartor Lådan Logopedprojekt och utbildningar Lokaler

Kommunikativa strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK Hur ska habiliteringspersonalen få möjligheter att utvecklas? Föräldrar förväntar sig att vi, habiliteringspersonal, kan kommunicera med barnet. Vuxna personer med AKK vill ha direkt kommunikation inte genom anhörig. Många utbildningar riktas till föräldrar men vi är inte positiva förebilder.

För att habiliteringspersonal ska få möjlighet att utvecklas till bra samtalspartners behövs AKK-utbildning Praktisk färdighetsträning av samtal med AKK

Det är svårt att kommunicera med någon som saknar tal! När kommunikationen blir annorlunda och långsammare sätts vår medfödda kommunikationsförmåga ur spel

Samtal mellan talande och AKKanvändare påverkas Den talande: Bestämmer samtalsämnet Ställer ja- och nejfrågor Avbryter Tillhandahåller inte kommunikationskartan Frågar om sådan vi redan vet Vi föregriper AKK-användaren- väntar inte AKK-användaren: Blir passiv, reparerar inte missförstånd, inför inte nya ämnen

Frågeställning Hur förändras sjukgymnasternas kommunikativa stil i interaktion med de AKK-användande barnen efter utbildning? Kan man se någon förändring av barnets kommunikation efter avslutad utbildning till sjukgymnasterna? Är åttastegsmodellen en fungerande modell för inlärning av nya strategier? Vilka uppfattningar hade sjukgymnasterna om AKKsamtal efter avslutad utbildning

Deltagare i studien 6 sjukgymnaster som arbetar på habiliteringen 6 barn/ungdomar med cerebral pares som saknar talad kommunikation

Utbildningen baserades på fyra strategier: 1 Använda öppna frågor 2 Invänta och förvänta kommunikation 3 Listig och skapa kommunikationstillfällen 4 Pekprata

Åttastegsmodellen för inlärning av ny färdighet Ellis 1991, Kent-Walsh och McNaughton 2005 1. Individuell bedömning 2. Kursledarna går verbal igenom strategierna 3. Kursledarna visar strategierna 4. Deltagarna tränar på att verbalt presentera strategierna 5. Deltagarna tränar på strategierna med feedback från ledarna 6. Deltagarna tränar i andra situationer (hemuppgift) 7. Individuell bedömning 8. Generalisering av den nya kunskapen

Vad förändrades Sjukgymnasten blev Mer lyhörda Pekpratade mer Skapade samtal med kartan Barnet gjorde längre yttranden ändrade samtalsämnen reparerade missförstånd

Dessa resultat är framtagna med: KOMMUNIKATIV Samtalsanalys Enkät

KOMMUNIKATIV (för referens se http://www.dart-gbg.org/. Instrumentet finns som bilaga i Almsenius & Karlssons uppsats från 2008) Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Påstående 6 Påstående 7 Påstående 8 Påstående 9 Sjukgymnasten uppmärksammar och bekräftar barnets kommunikation Sjukgymnasten anpassar sin fysiska placering till barnet Sjukgymnasten ger utrymme för barnet att kommunicera Sjukgymnasten lockar barnet att kommunicera- är listig och klurig Sjukgymnasten imiterar barnet Sjukgymnasten förtydligar sin kommunikation Sjukgymnasten kommunicerar utifrån barnets intressefokus Sjukgymnasten utvidgar barnets kommunikation Sjukgymnasten gör det möjligt för barnet att använda hjälpmedel Påstående 10 Sjukgymnasten använder AKK i form av manuella tecken, bilder

Resultat KOMMUNIKATIV signifikant skillnad uppmätt

120 100 80 60 40 film1, film2 film3 20 0 SG uppmärksammar och bekräftar barnets kommunikation 1 SG ger utrymme för barnet att kommunicera 3 SG lockar barnet att kommunicera- är listig och klurig 4 SG gör det möjligt för barnet att använda hjälpmedel 9 SG använder AKK i form av manuella tecken, bilder, m.m. 10

Exempel på före utbildningen

Inte lyhörd B: ((pekar på hem i kommunikationskartan)) S: du vill åka hem (.) absolut de Pelle (.) men vi ska göra klart först å sen när de e slut B: ((pekar mot rosa som är verb och blåa symboler som är pronomen)) S: då får du åka hem (.) ja men nu ska vi gå å B: u ((missnöjesmin)) S: leta efter skatten ((S stänger och plockar bort kommunikationskartan))

Exempel på efter utbildningen

Sjukgymnasten är lyhörd och reparera missförstånd S: va fi (.) va finns hon nu B: ((pekar på plats )) S: hon e på ett plats ett ställe (.) a: B: ((påbörjar pekning mot blåa symboler)) S: e hon me B: ((pekar på mamma )) S: hon e me mamma (.) aha B: ((pekar på hemma )) S: e hon i sta:n

S: e e hon hemma i (.) hemma hos er i huset B: ((bläddrar till första sidan och pekar på nej )) S: nehä (.) va e hon dårå B: ((bläddrar till sidan med underkategorierna och pekar på platser )) S: fåfå vi titta på dom olika: (.) djur fordon platser (.) hä ska vi se uhum (.) va e hon dårå B: ((pekar på stad )) S: e hon i stan

Sjukgymnasten är lyhörd och gör det möjligt för barnet att förtydliga sig S: va säger du om att vi börjar mäta bena (.) så tar vi me oss kartan B: ((tittar på S)) ((6 sekunder)) B: ((viskar a )) S: Lotta ska vi ha med oss också (.) de e bra (.) eller hur ((2 sekunder)) S:((börjar stänga kartan))

S: då stänger vi ihop den här B: ((pekar mot kartan, visar med mimik nej )) S: är det nåt mer du vill säga ((avbryter ihop plockningen av kartan)) ((6sekunder)) B: ((pekar på flicka )) S: flicka B: ((pekar på sjunga ))

Enkät Svårt till mycket svårt att pekprata Viktigt att pekprata Viktigt att se modeller Kroppskommunikation fungerar bäst under behandlingstillfället.

För den som vill läsa mer... HOH-rapport http://www.lul.se/sv/vard-halsa/stod-vid- funktionshinder/suf- Kunskapscentrum/Utvecklingsarbete/Rapportserien

Medicinska gruppen

AKK-låda och Pratkartor

Pratkartor i lokalerna

Jag planerar Beställa materialet? www.lul.se/hoh/ Kostnadsfritt Utarbetat av Gunnel Wolmerud och Eva Spångberg.

Utbildningar kurskatalog www.lul.se/hoh/

Logopedprojekt 1. Logopedstudenter: Ny magisteruppsats, klar december 2012. Utvärdering av kommunikationsutbildning till boendepersonal. Kommer läggas ut på www.diva-portal.org. Kommunikativ miljö på sjukhuset, biblioteket etc. 2. Andra magisteruppsatser: PECS som samtalsstöd vid autism av Lena Nilsson (www.diva-portal.org)

Logopedprojekt 4. Fristående kurs i kommunikation och AKK för personal inom habilitering och rehabilitering? 5. Samarbetsprojekt mellan barnhälsovården och habiliteringen