Rättvisande bedömning och likvärdiga insatser för elever med språkliga svårigheter dynamisk bedömning och respons till intervention OLOF SANDGREN, 2017-11-24
EVIDENS VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Insatsen kan skada eller är etiskt olämplig. Använd inte! Vetenskapligt stöd oklart/saknas Undersök närmare! Vetenskapligt stöd finns. Använd!
Evidensbaserat arbete Vetenskapligt stöd Beprövad erfarenhet
HUR BÄST ANVÄNDA SKOLANS RESURSER? Elever med konstaterade svårigheter Elever med ökad risk för svårigheter Alla elever Individuella insatser för elever med specifika svårigheter Insatser för elever med förhöjd risk för svårigheter i skolarbetet En bra språkinlärningsmiljö för alla elever förebygga problem
STATISK BEDÖMNING Tester av språk- och läs- och skrivförmåga TROG-2, CELF-4, DLS, LS, Umesol Mått på vad barnet kan idag inte vad barnet har möjlighet att kunna imorgon Psykometrisk osäkerhet Känsligt för dagsform Kräver hög kompetens hos den genomför testet och, inte minst, analyserar resultatet
VAD KAN STATISK BEDÖMNING GÖRA OCH INTE GÖRA? Kan: Identifiera svårigheter Följa förändring över tid Ge info om styrkor och svagheter Kan inte: Ge svar på hur behandling ska läggas upp Följa förändring från dag till dag Slås ihop till en profil när olika tester har använts Test kan ge info om vilka områden som är svaga, men inte vad som behöver göras
DYNAMISK BEDÖMNING TEST-TEACH-TEST Bedömningen ska innefatta instruktioner för att ge mer rättvisande bild av barnets potential Vanlig testning (statisk bedömning) ger oss barnets nivå, dynamisk bedömning ger oss hur stor utvecklingspotentialen är Dynamisk bedömning bättre för elever med svårigheter eller utsatta inlärningsvillkor Funktionsnedsättning Svenska som andraspråk Socioekonomisk utsatthet Annan kulturell bakgrund
DYNAMISK BEDÖMNING Ex 1: Lexikala svårigheter Förtest med ordflödesmätning (så många djur som möjligt på en minut) Intervention/undervisning om lexikal kategorisering, fylla på barnets kategorier, strategier för att åskådliggöra koppling mellan begrepp, exv. över-/underordnade begrepp Eftertest med ordflödesmätning har det skett någon förändring? Produktmått (jämföra hur många ord) Processmått (jämföra hur eleven gjorde)
DYNAMISK BEDÖMNING Ex 2: Nedsatt läshastighet Förtest med läsning av ordlistor med många substantiv i plural Intervention/undervisning om vanliga ändelser för att ge strategier för att hitta ordgränser Eftertest med samma test någon skillnad?
VANLIG TESTNING VS DYNAMISK BEDÖMNING Kindergarten och first grade Förtest: Avkoda fyra nonord Träning av ansats-rim (n=320) eller sammanljudning (n=280) Mängden instruktioner mättes Eftertest: Avkoda nonord igen Den här bokstaven låter /t/ och de här låter /ad/, vad blir det tillsammans? Den här låter /t/, den här /a/ och den här /d/, vad blir det tillsammans? Petersen, D. B., Allen, M. M., & Spencer, T. D. (2016). Predicting Reading Difficulty in First Grade Using Dynamic Assessment of Decoding in Early Kindergarten: A Large-Scale Longitudinal Study. Journal of Learning Disabilities, 49(2), 200-215.
HUR MÅNGA MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER I ÅRSKURS 1 HITTADES? Statisk bedömning (förtestningen) kunde med 75 % säkerhet avgöra vilka av barnen som skulle komma ha läs- och skrivsvårigheter i slutet av first grade (sensitivitet) och med 50 % säkerhet avgöra vilka som inte skulle ha problem (specificitet) Dynamiska bedömningen (som tog hänsyn till hur mycket instruktioner som behövdes) klassificerade rätt i 80-100 % av fallen
RESPONS TILL INTERVENTION TEACH-TEST-TEACH Reglerat tillvägagångssätt med standardiserad undervisning Med RTI följer man utvecklingen över längre tid, och analyserar hur barnet svarar på undervisningen som ges Barnets utveckling jämförs med normen Nivån och kvaliteten på undervisningen granskas Undervisningen är otillräcklig om barnet inte utvecklas alla barn har utvecklingspotential Syfte 1: Förebygga svårigheter Syfte 2: Säkrare avgöra vilka elever som behöver specialinsatser continuum of increasingly intensive, specialized instruction
RTI RTI behövs eftersom andra metoder som används för att hitta elever med språkliga svårigheter och/eller läsoch skrivsvårigheter: Är för dåliga (många falskt positiva och falskt negativa) Är dåligt underbyggda empiriskt (bygger exv. på diskrepanskriteriet) Försvårar för proaktiva arbetssätt som motverkar att svårigheter uppstår
RTI Screening för att hitta lägsta 25 % Elev och föräldrar informeras RTI 1: Insatser i klassrummet RTI 2: Insatser i mindre grupp RTI 3: Insatser på individnivå Vidare utredning? Elever med konstaterade svårigheter Elever med ökad risk för svårigheter Alla elever Oavsett RTI-nivå måste undervisningsinsatserna vara evidensbaserade läraren kan inte välja metoder som inte har utvärderats
RTI:ns ABC R is for Responsibility It is the responsibility of educators, with proper training and support, to implement proven instructional strategies with fidelity so that students are not found eligible for special education when their delays in educational development are due to reasons other than disabilities such as lack of instruction using evidence-based practices. S is for Structured Clear roles for personnel Descriptions of each tier and what will take place within that tier Established timelines Establishment of forms and materials that will be used for instruction, screening, and monitoring Information for parents Toolboxes that support faculty in making decisions Turse, K. A., & Albrecht, S. F. (2015). The ABCs of RTI: An Introduction to the Building Blocks of Response to Intervention. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 59(2), 83-89.
RTI I PRAKTIKEN Screening Är materialet utprovat som screening? Vilka material för fonologisk förmåga finns? Samtal med elev, föräldrar och lärare Elev Vad är svårast i skolan? Vad är lättast? Vad tycker du är viktigast att vi börjar jobba med? Kan du berätta hur det är på lektionen? Förälder Hur har det gått under förskolan? Vad tycker föräldrarna är mest angeläget? Hur ser de på framtida skolgången för sitt barn? Lärare Hur funkar det i klassrummet? Styrkor? Svagheter? Bild av problemen? Problem i relation till läroplanen och innehållet? Barnets potential?
RTI 1: KLASSRUMMET Läraren ger god språkstimulerande undervisning och är uppmärksam på tidiga tecken på språkliga svårigheter Fredad tid för läsaktiviteter (90 min/dag) Systematisk träning av språkliga förmågor som krävs för avkodning och läsförståelse Fonologisk medvetenhet Ordförrådsaktiviteter Elevens utveckling följs noggrant, utvärderas ofta och systematiskt Uppfyllelse av delmål kan användas för att jämföra utvecklingen med jämnårigas (curriculum targets) Exv. 1) förstår x antal ord i centralt innehåll, 2) kan ge synonym till x antal ord, 3) kan använda x antal ord i mening m.m. Justice, L. (2006). Evidence-Based Practice, Response to Intervention, and the Prevention of Reading Difficulties. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 37(4), 284-297.
RTI 2: MINDRE GRUPP Fördjupade insatser i mindre grupp läggs till utan att klassrumsinsatserna upphör Insatserna fördjupas, intensiteten ökar men samma mål som i klassrummet Läsa om bekant text Fonologisk medvetenhet, phonics Ortografiska strategier Läsa tillsammans med den vuxne (för att träna läsning) eller för att stärka ordförråd (interaktiv bokläsning, upprepad läsning) Större möjlighet till personligt anpassade instruktioner Färre elever/lärare Elever med liknande behov Dagligen eller åtminstone 2-3 tillfällen/v à 30-45 min
RTI 3: INDIVIDUELLT Intensivare satsning för elever med mer omfattande svårigheter kanske särskilt märkbara i större grupper Om steg 1 och 2 genomförts ska bara 2-5 % av eleverna som började RTI finnas kvar på den här nivån dessa har sannolikt behov av mer varaktigt stöd (språkstörning, läs- och skrivsvårigheter ) Pedagogisk kartläggning behövs och vidare kontakter för logopedisk utredning och insatser Anpassning, åtgärdsprogram
VEM GÖR VAD I RTI? Ebbels, S. H., McCartney, E., Slonims, V., Dockrell, J. E., & Norbury, C. (2017). Evidence based pathways to intervention for children with language disorders. PeerJ Preprints, 5, e2951v2951.
RTI: UTVÄRDERING Hur vet man vilka elever som är non-responders, som alltså undervisningen inte räcker till för? Når inte upp till förutbestämt mål Långsammare utvecklingstakt Behöver mer instruktioner Jämfört med normgruppen, alltså andra elever. Om alla inte fått samma undervisning kan denna jämförelse inte göras. Individualisering av RTI kräver expertkunskap Man måste veta teorierna bakom för att kunna göra anpassningar av metoden, föreslå insatser, följa insatser, individanpassa. men genomförandet är lätt
TEORIER BAKOM? Att se vad eleven kan om omgivningen stöttar? Exv. Vygotskij, proximala utvecklingszonen: Det barnet kan göra med andras hjälp idag kan det göra själv imorgon. Att följa elevens utveckling, anpassa nivån på undervisningen och ge återkoppling på hur det går? Formativ bedömning, konstruktiv länkning
KONSTRUKTIV LÄNKNING / FORMATIV BEDÖMNING Det måste bli tydligt för eleven 1. Vilka målen är 2. Hur undervisningen kommer att se ut 3. Hur bedömning kommer att göras Om syfte, metod och bedömning hänger ihop = konstruktiv länkning Centralt vid formativ bedömning Bedömning fortlöpande innan det är för sent
SAMMANFATTNING Om du bara har en timme på dig och vill göra en så rättvisande bedömning som möjligt Dynamisk bedömning Om du har möjlighet att påverka skolans övergripande sätt att identifiera och planera för elever i behov av stöd Introducera RTI Enbart evidensbaserade undervisningsmetoder
ARTIKELTIPS Ebbels, S. H., McCartney, E., Slonims, V., Dockrell, J. E., & Norbury, C. (2017). Evidence based pathways to intervention for children with language disorders. PeerJ Preprints, 5, e2951v2951. Ehren, B. J., & Nelson, N. W. (2005). The responsiveness to intervention approach and language impairment. Topics in Language Disorders, 25(2), 120-131. Fuchs, D., & Fuchs, L. S. (2006). Introduction to Response to Intervention: What, Why, and How Valid Is It? Reading Research Quarterly, 41(1), 93-99. Grigorenko, E. L. (2009). Dynamic Assessment and Response to Intervention. Journal of Learning Disabilities, 42(2), 111-132. Justice, L. (2006). Evidence-Based Practice, Response to Intervention, and the Prevention of Reading Difficulties. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 37(4), 284-297. Petersen, D. B., Allen, M. M., & Spencer, T. D. (2016). Predicting Reading Difficulty in First Grade Using Dynamic Assessment of Decoding in Early Kindergarten: A Large-Scale Longitudinal Study. Journal of Learning Disabilities, 49(2), 200-215. Turse, K. A., & Albrecht, S. F. (2015). The ABCs of RTI: An Introduction to the Building Blocks of Response to Intervention. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 59(2), 83-89.