Nuläge Sergels Torg Fakta och tankar kring Sveriges viktigaste plats Från samverkansgruppen för Sergels Torg, sammanställt av City i Samverkan, 130610.
Samverkan för ett bättre och tryggare Sergels Torg City i Samverkans samarbetsgrupp för Sergels Torg består av aktörer som på ett eller annat sätt är engagerade i frågor som berör Sergels Torg. Gruppen har karaktären av ett nätverk, med företrädare för fastighetsägare, verksamheter, organisationer, handlare, polisen och tjänstemän i Stockholms stad. Gruppen träffas några gånger per termin och är ett informellt forum för utbyte av information och tankar. Gruppen har ingen som helst beslutanderätt i frågor som rör stadens eller fastighetsägarnas planering och projekt. Sammankallande är City i Samverkan. För tillfället genomförs åtgärder för tätning av ytskikt längs gatorna och delar av torget har karaktär av byggarbetsplats. Flera butiker och serveringar är stängda eller har flyttat till andra lokaler. Efter ett möte med gruppen i februari 2013, med bland annat en rapport från polisen om det besvärliga läget vad gäller kriminalitet och trygghetsfrågor, beslutade gruppen att ta fram följande korta dokumentation. Vi har här samlat fakta och tankar kring Sergels Torg. Avsändare är företrädare för polisen, SL, Kulturhuset, butiker och restauranger, tjänstemän i staden, fastighetsägare, Skönhetsrådet med flera. Vi lyfter här fram information och reflexioner kring vad som just nu planeras i området och hur situationen upplevs av aktörerna på plats, eftersom vi tror att detta kan vara intresse för fler Stockholmare. Vi tror att det är bra att ge tidig information om vad som är på gång, att sprida tankar och idéer från de som dagligen arbetar medvidpåintill Sveriges viktigaste och mest centrala plats. Materialet kan ses som inspiration och underlag för andra initiativ och aktiviteter och har sammanställts av City i Samverkan, vars uppgift är att inspirera, initiera och underlätta samverkan för ett City i världsklass. I maj 2013 arrangerade Stockholmspolisen tillsammans med Stockholms socialförvaltning en workshop om situationen på Sergels Torg, med fokus på ungdomars situation. Resultatet från denna workshop redovisas i ett separat dokument.
Kontaktuppgifter Här följer en lista med kontaktuppgifter till de personer som för tillfället ingår i samarbetsgruppen för Sergels Torg. Gruppen är på grund av sin karaktär av nätverk föränderlig och öppen för fler engagerade. Örjan Josefsson, ICA Nära, orjan.josefsson@nara.ica.se Elisabeth Due, ICAhandlarnas förbund elisabeth.due@icahandlarna.se, Maths Eggeby, Kulturhuset, maths@eggeby@stockholm.se Caroline Ernrooth, Kappahl, 118Manager@kappahl.com Martin Rörby,Skönhetsrådet,, martin.rorby@stockhom.se Krister Olofsson, polisen, krister.olofsson@polisen.se Erik Nylund, AMF, erik.nylund@amf.se Maria Huss, Axfast maria.huss@axfast.se Anders Hedlund, trafikkontoret anders.hedlund@stockholm.se Elsa Lindberg, Trafikkontoret, Elsa.lindberg@stockholm.se Rosemarie Lövgren, trafikkontoret, rosemarie.lovgren@stockholm.se Cathrin Leach, trafikkontoret, cathrin.leach@stockholm.se Lena Sandelin, trafikkontoret, lena.sandelin@stockholm.se Peter Marcateuse Askulnd, trafikkontoret, peter.marcateuse.asklund@stockholm.se Petra Dalune, Stockholm Business Region, petra.dalunde@stockholm.se Christina Rapp Lundahl, Norrmalms stadsdelsnämnd, christina.rapp.lundahl@norrmalm.stockholm.se Maria Fiskerud, Akzo Nobel,Maria.Fiskerud@akzonobel.com Per Geijer, Svensk Handel, per.geijer@svenskhandel.se, Lars Wester, Wester + Elsner, lars.wester@westerelsner.se Sara Sigfridsson, Wester + Elsner, Sara.Sigfridsson@westerelsner.se Gunilla Uhrus, Vasakronan, gunilla.uhrus@vasakronan.se Sören Eriksson, Touristshop, soren@touristshop.se Lotta Hammar, City i Samverkan, lotta.hammar@cityisamverkan.se Per Eriksson, City i Samverkan, per.eriksson@cityisamverkan.se Jerker Söderlind, City i Samverkan, jerker.soderlind@cityisamverkan.se
Innehåll: Perspektiv och synsätt på utveckling av Sergels Torg Information kring tätskiktsrenovering av Sergels torg Information från Citypolisen Information och förslag från aktörer Intervju med Caroline Ernrooth butiksansvarig KappAhl Sergelarkaden Iakttagelser från butiksanställd på KappAhl Sergelarkaden Intervju med Örjan Josefsson, butiksansvarig på ICA Nära Sergels Torg Förslag från Sören Eriksson, The Tourist Shop Intervju med Mats Eggeby, Säkerhetsansvarig på Kulturhuset Intervju med Martin Rörby, sekreterare i Skönhetsrådet
Perspektiv och synsätt på utveckling av Sergels Torg, framtaget 2010 för samverkansgruppen för Sergels Torg Följande dokument togs fram av samverkansgruppen för Sergels Torg under 2010, som ett resultat av trygghetsvandringar kring torget och bildandet av en första mindre samverkansgrupp. Dessa tankar och perspektiv kan utgöra en grund för fortsatt arbete med att stärka torget som en av de viktigaste mötesplatserna i Stockholms City. Sammanfattning: Återerövra visionen om Sergels Torg Sergels Torg skall vara ett öppet, demokratiskt och ständigt föränderligt offentligt vardagsrum som kompletterar det kommersiella utbudet i City. Sergels Torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde. Det bör användas och utvecklas med utgångspunkt från dess sociala visioner och modernistiska designideal. Tillfälliga och reversibla förändringar bör bejakas så länge dessa baseras på en helhetssyn på det omgivande stadsrummet och torgets roll som mötesplats. Detta bör stödjas av ett samlat designprogram för Sergels Torg som helhet. 1) Sergels Torg är ett av Sveriges främsta exempel på ett stadsrum utformat utifrån modernismens planeringsmodell, arkitektursyn och designideal. Torget kan sägas ha hög verkshöjd i arkitektoniskt avseende. Annorlunda utryckt är torget ett exempel på hög kvalitet och medveten utformning, betraktat ur kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt perspektiv. 2) Omfattande kritik har under årens lopp riktats mot torgets utformning, såväl ur estetiskt som funktionellt och trafikmässigt perspektiv. Det är troligt att kritik även framgent kommer att riktas mot torgets design och dess relation till stadskärnan i övrigt. Om detta centrala stadsparti skulle utformas utifrån dagens synsätt på hur ett väl fungerande stadsliv kan skapas, skulle utformningen med stor säkerhet skilja sig radikalt från den existerande 1950 och 1960talsdesignen. 3) Förändringar och kompletteringar av Sergels Torg kan dock inte uteslutande utgå från dagens värderingar och perspektiv. Det kulturhistoriska perspektivet inklusive torgets symbolvärde bör respekteras och värderas. Detta innebär de facto en begränsning av torgets utvecklingsmöjligheter. En parallell kan göras med det kungliga slottet, vars kulturhistoriska värde och representativitet för sin tids arkitektur, begränsar möjligheterna att bygga om och till slottet. I klartext innebär detta resonemang att vissa problematiska lösningar i vissa fall kan accepteras, enbart motiverat av det antikvariska intresset av att bevara en viss historisk lösning. Detta gäller såväl det Kungliga Slottet med dess förplats som Kulturhuset med dess förplats. Detta innebär inte ett absolut hinder mot förändringar. Men all förändring måste balanseras mot kulturhistoriska avväganden. Ett aktuellt exempel är den förestående förändringen av Slussen, där olika epokers utformning har legat till grund för ombyggnad. 4) Till Sergels Torgs styrka och symbolvärde kan i första hand räknas det svartvita mönstret på den nedsänkta delen av torget, lösningen med ett nedre och delvis underjordiskt plan för gångtrafik och ett övre plan för biltrafik, den nära kopplingen till Kulturhusets två nedre och två övre entréer, trafikrondellen med fontänen utformad
som en superellips och Öhrströms glaspelare. Det främsta och mest typiska kännemärket, som skiljer Sergels Torg från praktiskt taget alla andra torgrum i Stockholm är idén om ett försänkt nedre plan. De mest typiska designinslagen kan sägas vara den svartvitgråa färgskalan, de lätta materialen och kontrasten mellan målade ytor, glas och rå obehandlad betong. Till symbolvärdet hör även att torget flitigt används för demonstrationer, politiska möten och samlar större folksamlingar i samband med t ex olika sportevent. 5) På ett liknande sätt kan torgets svagheter och problem i huvudsak hänföras till den nedsänkta torgytan, som gör det svårt att nå eller passera torget från gatunivån. Både längs Klarabergsgatan och längs trottoaren längs rondellen gör nivåskillnaden att torget inte går att nå på samma enkla sätt som torg som bara har en enda nivå jämför med Hötorget eller Stureplan där den öppna torgytan går att nå från alla sidor. En annan ofta uppmärksammad problematik utgörs av den del av torget som ligger under mark och därför ofta uppfattas som mörk, otrygg, blåsig och med prång som inbjuder till olika former av illegala aktiviteter. Torgets utformning gör att det ofta uppfattas mer som en passage än en trygg plats att stanna till på. 6) En viktig skillnad mellan modernismens arkitektursyn och föregående olika former av klassisk arkitektur, är synen på det offentliga rummet. Modernismen arbetade medvetet med att skapa gränslösa offentliga rum med öppna flöden. I stället för väl definierade väggar och gränser mellan olika platser förespråkade modernismen ett kontinuerligt rum med hög genomströmning och långa öppna siktlinjer. Jämför Sergels Torg öppna ytor med Stortorget i Gamla Stans slutna rum; jämför det kungliga slottets strikta rumsformer och symmetriska fasader med Kulturhusets fria former och fasadkomposition. 7) En annan viktig skillnad mellan äldre tiders arkitektur och modernismen, kan sägas vara synen på bebyggelsens föränderlighet. Medan äldre arkitektur ofta består av färdiga och kompletta objekt (som enskilda hus) arbetade modernismen med en högre grad av föränderbarhet, där olika funktioner och element kunde kombineras och förändras utifrån funktionella krav. Den modernistiska arkitekturen syftade inte till att skapa oföränderliga eller eviga objekt eller platser. Fokus låg mera på att anpassa bebyggelse och platser till stadslivets skiftande krav. Kulturhuset utformades för att stödja en dynamisk och städigt föränderlig verksamhet, tydligt exponerad genom de glasade fasaderna. 8) Kontentan av ovanstående resonemang är att förändringar och eventuella tillägg på och omkring Sergels Torg bör utgå ifrån modernismens kärnvärden, synsätt och estetik. Motivet för detta är helt enkelt att värna Sergels Torgs identitet, som en viktig representant för den modernistiska synen på stad och arkitektur. 9) Detta innebär ett bejakande av förändringar som utgår från funktionella och praktiska överväganden, liksom ett tydligt avståndstagande från förändringar som motiveras av estetiska eller stilmässiga överväganden. 10) Detta innebär att eventuella förändringar och tillägg bör respektera tankegångarna om ett öppet, ljust och luftigt offentligt rum, med långa siktlinjer. Om delar av torget avses på
något sätt att avskiljas från andra delar, bör ljusa och genomskinliga material (gärna glas) användas. 11) Förbättrade kommunikationer och kopplingar mellan torgets olika nivåer och mellan olika existerande stråk (som exempelvis en förstärkning av flödet från Hötorget till Brunkebergs Torg) ligger helt i linje med den modernistiska rumsuppfattningen liksom synen på ett ständigt föränderligt och dynamiskt stadsrum. Ett viktigt inslag i hävdandet av Sergels Torg som den kanske viktigaste offentliga platsen i Sverige, kan vara att underlätta och stärka torgets funktion som intressant, trygg och föränderlig mötesplats. Detta behöver inte gå ut över torgets funktion som passage och rörelseyta. 12) Mindre, funktionellt motiverade, tillägg som gör torget mer ljust och tryggt, exempelvis förstärkt belysning under rondellen och fontänen, ligger i linje med grundtankarna för utformningen av Sergels Torg. Det är viktigt att skilja mellan intentionerna för Sergels Torg och den utformning som idag är för handen. Förändringar som ligger i linje med de ursprungliga intentionerna för torget och som förstärker intrycket av en väl fungerande modernistisk platsbildning, bör väga tyngre än den utformning som idag är för handen eftersom denna delvis är en kompromiss mellan intentioner och faktiska möjligheter. Information kring tätskiktsrenovering av Sergels torg Senast uppdaterad: 20121002 http://bygg.stockholm.se/sergelstorg Projektledare Lena Sandelin telefon: 08508 26 065 Biträdande projektledare Pye Seaton telefon: 08508 28 057 Informationsansvarig Mats Freij telefon: 08508 26 061 Sergels Torg är nedslitet och konstruktionen har nått sin livslängd. Den här bilden är från den tiden torget byggdes och visar hur tekniskt komplicerad anläggningen är
Om projektet Renoveringsarbetet är den första etappen av tjugo i arbetet med att rusta torget och Klarabergsgatan. Den första etappen omfattar sträckan Sveavägen, Soltorget och ytterligare en bit av Klarabergsgatan. Varför Vi ger Sergels torg femtio år till. Sergels torg är slitet. Efter femtio år av demonstrationer, kulturarrangemang, studentupptåg, och en ständig ström av bilar och bussar är det dags att ge torget en välförtjänt upprustning. Vatten läcker igenom trevåningskonstruktionen och ytskikten måste bytas ut. I de här kvarteren har människor under lång tid shoppat allt för vardag och fest. Här möter de senaste hushållsprylarna och det hetaste modet ständigt nya kunder. Samtidigt renoverar vi Klarabergsgatan. Det innebär att Spårväg City i framtiden kan förlängas till Tcentralen från Hamngatan via Klarabergsgatan. Upprustningen är nödvändig. Stockholm växer och vi måste ta ansvar för att staden fortsätter utvecklas i takt med omgivningen. Inom kort kommer vi att vara 1 miljon invånare i staden och 2,5 miljoner i länet. Det ökar pulsen och trycket på Sergels torg, och kvarteren runtomkring, ännu mer. Renoveringsarbetena beräknas ta sex år. Då är Sergels torg och Stockholms hjärta redo för minst femtio år till. Under augusti börjar arbetet med att ta bort belysningsstolpar, annonstavlor, reklamanordningar, soffor för att kunna etablera arbetsplatsen. Allt sparas för återanvändning. Vi bygger en ny gångbro runt Sergels torg, innanför den nuvarande gångbanan. Det gör vi för att gångtrafikanter enkelt ska kunna ta sig igenom platsen. Påverkan i närområdet Gångtrafikanter, cyklister och naturligtvis bussar kommer under hela tiden att kunna ta sig genom området. Allt eftersom arbetet fortlöper finns risk för störningar för framförallt biltrafiken. Uppdatering 20130326 12:38 http://bygg.stockholm.se//allaprojekt/sergelstorg/aktuellt/forstadelarnaavarbetenavid Soltorgetborjarbliklaranuflyttarvirunt1/ Första delarna av arbetena vid Soltorget börjar bli klara, nu flyttar vi runt! Soltorget Vid Soltorget, platsen nedanför femte Hötorgsskrapan är betongarbetena snart klara, det återstår återställningsarbeten. I tältet De arbeten som har utförts i tältet och nu är klara, är huvudsakligen vattenblästring för att ta bort den ytliga betongen
Bildtext: Armering för att förstärka betongen Bildtext: Arbete med tätskikt Bildtext: Vattenblästring Till sommaren fortsätter arbetena på tre ytor och samtliga arbeten avslutas före jul 2013. Start 6 maj, Klarabergsgatan västerut i närheten av Klara Kyrka Start 1 juli, femte Hötorgsskrapan Start 1 juli, Klarabergsgatan/Sergelrondellen För att minska störningar, öka framkomligheten och tillgängligheten till butikerna i området kommer det att monteras gångbryggor samtidigt som en del arbeten utförs nattetid. Vi kommer fortsättningsvis att arbeta under tält, dels för att minska bullret och dels för att skydda de avtäckta betongkonstruktionerna. Polisiär lägesbild Sergels torg 20130327 Polismyndigheten i Stockholms län AA 4002629813 City polismästardistrikt 20130327 9(2) Klarapolisen Bakgrund: Sedan ett antal decennier tillbaka är Segels torg och i synnerhet den sk. Plattan en mötesplats för allehanda personer i vårt samhälle. Många skrönor avseende brottslighet och kriminalitet på Sergels torg finns. Tyvärr finns även många tragiska sanningar avseende händelser och människoöden som inte är lika underhållande att ta del av. Sergels torg har genom sin status som central samlingsplats utgjort en viktig handelsplats för gatulangningen av narkotika i Stockholms området. Många av de sk. marginaliserade människorna i samhället samlas på denna plats dels för att träffas och umgås, men i vissa fall även med anledningen av den goda tillgången på narkotika. Handeln med narkotika för även med sig annan brottslighet in i området. Personer som är påverkade av berusningsmedel hamnar oftare i bråk med varandra än om man varit
nykter. Detta medför att Sergels torg av tradition är en plats som är överrepresenterad avseende våld på allmän plats. Ett annat fenomen som är överrepresenterat i området är antalet tillgreppsbrott. Stöld i butik är det vanligaste brottet inom området. Generellt kan sägas att området präglas av tre brottstyper som kan rangordnas i ordningen 1. Tillgreppsbrott, 2. Våldsbrott, 3. Narkotikabrott. Det är inte ovanligt att det är samma kategori av individer som utövar alla dessa brottstyper inom området. Andra vanliga brott i området är brott mot knivlagen, där polis dagligen beslagtar knivar och andra farliga föremål i anslutning till Plattan. Även fickstölder har på senare år ökat kraftigt i området. Vanligaste platserna där fickstölder begås är folktäta ytor, restauranger, köer och i kollektivtrafiken. Brottslighet inom området: Sergels torg är en mittpunkt i Klara närpolisområde. Inom området begås det i snitt ca 100st brott om dagen. Generellt kan sägas att brottsligheten ökar successivt allt eftersom dagen går. Brotten ändrar även karaktär efter dygnet. Dagtid och tidig kväll är det framförallt tillgreppsbrott och kvällstid är det vålds och narkotikabrott som är vanligast förekommande. På samma sätt ser fördelningen av brott ut under veckan där brottsligheten ökar efterhand som veckodagarna går. Kulmen nås under lördagsdygnet, då flest brott begås. Stöld i butik: Tillgreppsbrottet är det vanligaste brottet i området. Områdets centrala placering och goda tillgänglighet är den främsta orsaken till det stora antalet tillgreppsbrott. En annan orsak är butikernas ökade varuexponering med öppnare kassalinjer och ofta flera in och utgångar ur butikerna. Stöld i butik är ett brott som begås av alla kategorier av människor. Det är inte så att de marginaliserade personerna som ofta är i missbruk står för huvuddelen av brotten, vilket många tror. Ungdomar samt tillresta besökare står för en stor del av tillgreppsbrotten inom området. Orsakerna till att brottsligheten är så omfattande är förutom det som nämnts ovan även att det bedöms som ganska lätt att efter ett tillgrepp försvinna ut i folkhavet och därmed undgå upptäckt då det rör sig mycket människor i anslutning till butiker och varuhus. En annan orsak är det stora antalet unga som rör sig i området och att några av olika anledningar frestas till att tillgripa gods. Ofta stjäl de för första gången, utan att egentligen förstå vilka konsekvenser detta kan innebära för dem. En annan kategori är de personer som befinner sig inom området och är i desperat behov av pengar. Dessa ser ofta tillgreppet som en möjlighet att snabbt kunna avyttra det tillgripna godset i närområdet i utbyte mot pengar, narkotika eller annat. Våld: Antalet våldsbrott under 2012 ökade i jämförelse mot 2011. Inom området begicks under 2012 ca 3500st våldsbrott. Det är fler våldsbrott än hela polismyndigheten i Uppsala län hade under samma tid. Mängden våldsbrott kan antagas bero på flera orsaker. Sergels torg är omgivet av sk. knutpunkter för kollektivtrafik. Detta innebär att alla individer som skall resa in till centrala Stockholm anländer till området. Flera av dessa passerar Sergels torg då de är på väg till en annan plats. Den stora genomströmningen av människor över området skapar många tillfällen för antagonister att träffa varandra. Dessa möten kan ibland resultera i våldsamheter. En annan orsak till våldet i området är handeln med narkotika. Den lilla gruppen av marginaliserade individer som uppehåller sig i området står för en stor del av våldsbrotten. Det stora antalet av
krogar och restauranger inom området medför även att många som på kvällstid passerar genom området är påverkade av alkohol. Dessa är som regel mer vanligt förekommande i våldsbrottsammanhang än personer som ej är alkoholpåverkade. Det stora antalet ungdomar som uppehåller sig i anslutning till Sergels torg och i synnerhet i Tcentralens norra biljetthall bidrar även till en del av de våldsbrott som sker inom området. Det förekommer regelbundet att man både inom och mellan ungdomsgrupperingarna har konflikter som ofta slutar med våldsamheter. Narkotika: Under 2011 och 2012 har en förändring av tillgången av narkotika inom området skett. Under 2011 hanterades i huvudsak narkotikaklassade läkemedel i narkotika handeln på Plattan. Efter en omfattande polisinsats mot detta under vintern 20112012 så upphörde handeln med läkemedel tillfälligtvis inom området. Bristen på narkotikaklassade läkemedel skapade då förutsättningar för nya aktörer att etablera sig på drogmarknaden, varpå en omfattande försäljning av heroin startade under sommaren 2012. Priset på Heroin dumpades, varpå nya individer rekryterades in i ett missbruk. Under vintern 20122013 har en omfattande polisinsats bedrivits mot heroinförsäljningen. Denna insats är i skrivande stund pågående varpå resultatet av denna ännu inte går att utläsa. Den ökade uniformerade polisiära närvaron inom Sergels torg har medfört att merparten av narkotikaförsäljningen endast förmedlas på Sergels torg. Själva narkotikaöverlåtelsen sker dock på annan plats i city, där den polisiära närvaron inte är lika påtaglig. Aktuell lägesbild: Under del av vintern har Burger King varit stängt med anledning av förstärkningsarbeten på Klarabergsgatan. Under dessa ca 3 månader har antalet marginaliserade individer nedgått inom området. Missbrukare har till polis uppgivit att det under denna tid varit mycket dålig tillgång på narkotika i anslutning till Sergels torg. Polisen har under denna tid kunnat utläsa en tydlig tendens till att antalet narkotikabrott och våldsbrott minskat avsevärt. Den polisiära samverkan med de aktörer som arbetar med ungdomar i området har utökats. Detta har fått till följd att även ungdomsbrottsligheten minskat. Under vintern har även en sk. synlighets insats genomförts i anslutning till Åhléns city samt H&M. Detta i syfte att försöka minska antalet tillgreppsbrott i anslutning till dessa varuhus där stöld i butik varit klart överrepresenterat. Detta har genomförts med mycket gott resultat, där tillgreppsbrotten i samband med insatserna i stort sett uteblivit. Under sen eftermiddag och kväll är fortfarande i norra biljetthallen på T- centralen mycket stökigt. Huvudskälet till detta är den stora mängden ungdomar som uppehåller sig på platsen under längre tid. Vintern har fram tills i skrivande stund varit relativt kall, varpå även detta haft viss inverkan på individers vilja till att under längre tid uppehålla sig på eller i anslutning till Sergels torg. Detta kan även haft en del i orsaken till minskningen av brott inom området. Summeringen av första kvartalet 2013 ger att samtlig brottslighet i anslutning till Sergels torg minskat med ca 25% i jämförelse med motsvarande tid föregående år. Planerade åtgärder: Under 2013 finns en strävan att fortsatt bemanna Tcentralen med uniformerad polis under sen eftermiddag och kväll. Detta i syfte att försöka komma till rätta med de oroligheter som samlingen av ungdomar skapar i anslutning till biljetthallen. Narkotika spaningen inom området
fortsätter i samma utsträckning som tidigare, initialt med fokus mot den narkotikaförsäljning som bedrivs i anslutning till Burger King. En samverkan med några utvalda näringsidkare inom området är påbörjad i syfte att kunna begränsa narkotikaförsäljarnas möjligheter att verka inom området. Synlighetsinsatserna som är riktade mot stöld i butik kommer även att fortsätta. Här kommer även samverkan att utvecklas med bevakningsföretag i syfte att försöka förändra vissa av metoderna i det brottsförebyggande arbetet mot tillgreppen. Ordningsvakter kommer under sensommaren eller hösten att påbörja ett arbete avseende ordningshållning inom Sergelområdet. I samband med detta kommer ett omfattande arbete avseende samordning av samtliga säkerhetsaktörer inom området att påbörjas. Detta i syfte att komma till rätta med de ordningsstörningar som flyttar runt inom området, då de olika säkerhetsaktörerna endast verkar inom egna områden och ofta i egna syften. En översyn och ett förslag till förändring av alkoholförbudszonen i Sergelområdet är påbörjad och kommer att delges Stockholms stad under våren. Stockholm 20130327 Pinsp K. Olofsson Närpolisbefäl, Klarapolisen
Information och förslag från aktörer Intervju med Caroline Ernrooth butiksansvarig KappAhl Sergelarkaden Rapport stölder & snatteri? Brottsliga incidenter sker dagligen. Berusade och påverkade personer står ofta utanför vår entré vilket gör att kunder som är på väg in i butiken har svårt att komma förbi. Ibland kommer de även in i butiken vilka vi blir tvungna att skicka ut. Fönsterrutor krossas ofta och detta sker främst när butiken är stängd, nattetid och tidig morgon. (se även iakttagelser från butiksanställd) Upplever ni att det blivit stökigare i och med tätskiktsrenoveringen? Ja, det har blivit en mer ruffig miljö, där kriminalitet verkar trivas. Hur upplever ni polisens insatser? Det är en märkbar skillnad, det är färre incidenter när polis är på plats. De kändaste gängen som uppehåller sig på plattan syns inte till men kommer tillbaka när polisen försvunnit. Känner personalen sig trygg att arbeta i er butik. Har ni några säkerhetsrutiner? Vår personal känner sig relativt trygg, de har varit med länge och har vant sig vid alla incidenter. Vi tillåter aldrig några praktikanter utföra sin praktik i vår butik eftersom det skulle medföra en risk. Nyanställd personal får alltid en utbildning kring säkerhet när de börjar hos oss. Det är alltid två personer som stänger och man ser sig alltid om innan man lämnar butiken. Får ni några synpunkter från era kunder? En del kunder går i sin egna lilla bubbla och märker inte av den dåliga miljön. Andra kunder tycker miljön är hemsk och tycker synd om butikspersonalen som måste vistas i den. Vad anser du skulle göra Sergels Torg till en mer trygg och trevlig plats att vistas på, kortsiktigt/långsiktigt? Kortsiktigt: Städa upp och skura plattorna för att få bort den sunkiga miljön! Den nya belysningen och ommålningen av taket har gjort skillnad men marken/golvet måste rustas för att ge ett bra helhetsintryck. Långsiktigt: En inglasning är positivt om det görs på rätt. Det blir en förlängning av Sergelgången och man får bort kyla och blåst. En inglasning kan samtidigt medföra att öppenheten och torgkänslan försvinner och miljön blir instängd.
Iakttagelser av butiksanställd på KappAhl Sergelarkaden Vecka 8 Måndag kl. 16.45 cirka 25 personer samlade strax utanför vår entré. De super, dealar och hänger med varandra. Tisdag ganska lugnt. Onsdag Några personer går in i vårt provrum för att göra knark/tablettaffär. Blir avvisade. Lunchtid cirka 30 personer står i smågrupper utanför vår entré. Flera dricker öl. En kissar i en soptunna. Försäljning av tabletter utanför vårt skylfönster. Jag står och ser på. Skickar ut en tokpåverkad kille. Torsdag helt ok dag. Polisen syns på plattan nästan hela dagen. Fredag Stökigt i allmänhet. Kunder har svårt att komma in i butiken därför att det står klungor av folk utanför vår entré. De skränar, super och är allmänt röriga. Vecka 9 (sportlov) En ganska lugn vecka. Polis på plattan nästan hela veckan och det ger resultat. Ett skyltfönster krossas natten till lördag. Endast skadegörelse, ingen har gått in i butiken. Incidentrapport, 20130103 En person kommer inrusande i butiken jagad av två andra. Han blir omkullknuffad strax utanför provrummen på entréplan. Därefter blir han knivhuggen upprepade gånger i benet. På grund av det mycket aggressiva våldet blir det mycket blod som skvätter på kläder, inredning och golv. Polis och ambulans tillkallas. Det är turbulens och stor uppståndelse i butiken bland kunder och personal. Polisen beslutar att stänga butiken vid 17tiden. Personalen får prata ut om händelsen med polisen och känner sig trygga med det. De lämnar butiken vid 19tiden. Därefter tar Securitas över för att invänta polisens brottstekniker som är klara runt nio tiden på kvällen. De har även fått värdefull information från butikens övervakningskameror. Securitas larmar på och lämnar lokalen. Till morgonen efter beställs extrastädning för att få bort allt blod. Skadade kläder till ett värde av 5 367 kr plockas bort. Butiken öppnar som vanligt kl. 11 på söndagen.
En i personalen har hjälp den skadade med att stoppa blodflödet. I Samband med det får hon blod på händerna och efteråt upptäcker hon ett sår på handen. Oro för hepatit och HIV. Test görs den andra februari på vårdcentralen. Det tar en vecka att få svar. Incidentrapport, 20120301 Ungdomar står utanför butiken och bråkar. En ung tjej blir knuffad rakt in i ett skyltfönster varpå det går sönder. Hon kommer in i butiken med blödande huvud. Personal tillkallar polis och ambulans men hon hinner försvinna innan de kommer fram. Securitas kommer och tejpar skyltfönstret och dagen därpå sätts ett nytt upp. Intervju med Örjan Josefsson, butiksansvarig ICA Nära Sergels Torg Rapport stölder & snatteri? Brottsliga incidenter inträffar nästan dagligen. Ungdomsgängen har ökat på plattan och de är främst de som rör sig runt butiken. De uppträder stökigt och hotfullt. Framförallt helger och sena kvällar när de andra butikerna stängt är det som mest stökigt. Det kommer ofta in påverkade personer in i butiken vilka vi blir tvungna att skicka ut. Vi kan inte ha folie på hyllorna ute i butiken eftersom knarkarna stjäl detta för att använda till sin narkotikautövning. Cornflakespaket har även använts som narkotikagömma. Det stjäls för ca 1 miljon kronor per år vilket betyder att svinnet i vår ICA butik ligger ca 12 % högre än i andra ICAbutiker. Hur upplever ni polisens insatser? Incidenterna är betydligt färre när polisen är på plats. Men det tar ofta för lång tid tills de kommer tillbaka till plattan efter att de gripit och kört iväg med en stökig person. Under den tiden sker ofta nya brott. Känner personalen sig trygg att arbeta i er butik. Har ni några säkerhetsrutiner? Vi lägger ner mycket tid och pengar på säkerhetsskydd. Vår personal trivs bra, men det är ingen normal och trygg arbetsmiljö. Det händer att personalen ibland får delta på rättegångar för att vittna, vilket inte alls är kul. Väktare finns alltid med vid öppning och stängning på grund av den stökiga miljön. Vissa kvällar skickas butikspersonal hem med taxi på grund av otrygghet. Får ni några synpunkter från era kunder? Kunderna trivs bra i butiken men märker självklart av den otrygga miljön. Vad anser du skulle göra Sergels Torg till en mer trygg och trevlig plats att vistas på, kortsiktigt/långsiktigt? Kortsiktigt:
Städa upp och få bort den sunkiga miljön! Långsiktigt: Man måste börja med att fundera över vad huvudsyftet med torget var från början och därefter bestämma sig för vad man vill göra. Det är viktigt att inse att torget inte blivit den plats som det var tänkt från början. Sergels Torg ska vara en trygg och trevlig plats där människor kan mötas. En plats för olika typer av aktiviteter som lockar en bred publik i alla åldrar. Det kan vara tillfälliga installationer med alltifrån kultur och sportevenemang. Om ICA Nära Sergelstorg: " ICA Nära Sergelstorg skall vara den lokala ICAbutiken mitt i stan." ICAhandlarna Örjan och Therese vill att det skall kännas att de är de lokala handlarna med det lokala engagemanget även med Sergelstorgs förutsättningar. Det passerar 140 000 människor på väg till och från jobbet varje dag. Det finns 40 000 arbetsplatser på mindre än 5 minuters gångväg. Öppettider: Mån Fre 723, Lör Sön 923 Genomsnittligt antal kunder: 29 000 kunder i veckan. Genomsnittligt svinn (snatteri): ca. 1 100 000 kr per år. Personal: 33 personer. Genomsnittligt antal ingripanden av objudna gäster av personalen i butik: 5 personer / dag Genomsnittligt antal polisbesök: 2 3 ggr / vecka Hur förbereds/utbildas personalen för den miljö de arbetar i? Örjan och Therese har två utbildningstillfällen varje år med inriktning mot säkerhet som riktar sig till all personal. ICA har en egen webbaserad säkerhetsutbildning. Alla jour och avdelningsansvariga i butiken har löpande säkerhetsutbildningar med olika konsulter och ibland även från polisen. Direktlarm till väktare och polis. Intervju med Mats Eggeby, Säkerhetsansvarig Kulturhuset En vision av hur Plattan kan blomstra. I helgen hade Sveriges radio P1 premiär på en dokumentärserie vid namn Narkotikalandet och det första programmet hette Plattan. Tyvärr är det på det sättet många upplever den plats som samtidigt är ett av Stockholms tydligaste varumärken. Många försök har gjorts för att ändra denna bild men än har vi inte lyckats helt och fullt, som synes. I kulturhuset talas det då och då om att det vore roligt att flytta ut verksamheten på plattan och vi har haft olika program så som STOFF eller Världens störts kör m.fl. arrangemang, men det är ju bara punktinsatser. En mer samlad verksamhet borde kunna skapa ett intressantare torg. Att låta kulturen erövra torget året om skulle vara en spännande utmaning.
Varför inte ha utställningsverksamhet i samband med de nya pelare Plattan fått (och kommer att ha under flera år framåt)? Här skulle våra konstskolor kunna få en yta som når ut till alla som rör sig på Plattan. Och hur skulle det vara med en mer eller mindre fast scen för stadens små/fria teatergrupper att visa vad de gör i den egna lokalen. När scenen är tom kan andra konstformer ta platsen. Stadsteatern kan bjuda på smakprov från sina produktioner återkommande på Kulturtorget och så vidare. Med flera aktiviteter på och kring torget borde Plattan kunna blomstra. Förslag från Sören Eriksson, Tourist Shop Jag driver Tourist Shop som ligger vägg I vägg med Stockholms turistbyrå på Vasagatan. En tanke kring Sergels Torg är att hitta en likvärdig eller bättre lokal för KappAhl som idag använder sig av lokalen under fontänen, en spännande lokal i tre våningar. Om det är möjligt skulle man kunna fundera over en mer spektakulär restaurang, eftersom det faktiskt var tänkt att bli restaurang där när Sergels Torg skapades. Varför inte en fantastisk restaurang med vattentema i flera våningar det skulle samspela bra med fontänen ovanför. Jag tror att lokalen i filera våningar skulle fungera bra för detta ändamål. Ett exempel på ett annorlunda koncept som skulle dra folk och intresse till torget är den amerikanska kedjan Aquarium. Jag har varit på några av deras restauranger och de är mycket seriösa med sina teman, duktiga på lärande om hav, fisk och miljö. Dessa restauranger är byggda med glasväggar, fyllda med fiskar av alla olika sorter. Restaurangen har en mycket ekologisk framtoning, och satsar på utbildning och aktiviteter, där den största målgruppen är barn. Det passar ju väl in i miljön och tiden, då Kulturhuset också satsar på barn och föräldrar. Restaurangerna ägs av Landry s Inc. som är världens största företag, med satsning på restauranger med tema. De äger bl.a. " Rainforest Café, som också finns i London. Landry s omsatte 1,7 miljarder dollar 2011. De har 300 olika verksamheter och har strax över 35.000 anställda. Detta vore verkligen ett lyft för "plattan ", Kulturhuset och hela city om " Aquarium " kunde etablera sig här. Lämplig tidpunkt vore ju när arbetena med tätskiktsreparationer är slutförda i och kring fontänen. Detta skulle bli en etablering som folk skulle prata om, vilja besöka och som lever upp till att skapa det oväntade, som tillför City en ny dimension. Jag tror rent allmänt att det bästa sättet att skapa mer trygghet på torget är att tillföra funktioner som gör att människor vill stanna på platsen. Just nu finns möjligheten att planera för Sergels Torgs framtid, ta chansen! http://www.aquariumrestaurants.com/
Intervju med Martin Rörby, arkitekturhistoriker och sekreterare i Skönhetsrådet, Sergels Torgs huvudsyfte och åsikt kring en eventuell inglasning Stockholms City var tänkt som en del av Nordens Venedig och Sergels Torg skulle bli vår egen Markusplats. Sergels Torg var tänkt som en klasslös, tillåtande plats där man kunde träffas, uttrycka sina åssikter eller bara betrakta det myllrande stadslivet. Stockholm behöver en demokratisk plats där alla är välkomna. Kanske ännu mer idag än när torget byggdes. Skönhetsrådet säger därför nej till en fortsatt inglasning och privatisering av Sergels Torg. Glas strider mot platsens idé och huvudsyfte, om ett offentligt öppet torg för allmänheten. Det är viktigt att utgå från torgets arkitektoniska grundidé, visa respekt för platsen och dess historia. Alla förbättringar ska därför arbetas fram varsamt. Tankar kring otryggheten på Sergels Torg Torget har blivit en syndabock för sociala problem. Dessa problem dras dock alltid till centrala delar av stora städer kring tunnelbana och folkmyller. Och sociala problem ska lösas med sociala ansträngningar, de går inte att bygga bort. Det är ingen idé att försöka göra torget otillgängligt för knarkare, det är bättre att göra torget trevligt och tillgängligt för alla andra. I förhållande till hur många som faktiskt använder torget måste renhållningen utökas. Om en plats ser välvårdad ut ökar respekten och människor tar hand om den. Martins önskelista för Sergels Torg: 1. Lägg om triangelmönstret till svart skiffer och vit marmor som det var i ursprungsförslaget. 2. Följ de gamla ritningarna och gör om den superelipsformade glaslokalen under fontänen (där KappAhl ligger) till en restaurang. På så vis skulle platsen bli mer publik och rörelsen och känslan av trygghet skulle öka. 3. Förbättra underhåll och skötsel så att torget känns fräscht och trevligt att vara på. 4. Skapa tydligare koppling till Sergelsgatan och byt ut det svarta väggkaklet mot något ljusare. Det ska inte kännas som att man går ner i en mörk källare. 5. Förbättra torgets belysning och använd pelarna för effektbelysning. 6. Låt även fortsättningsvis torget användas för publika ändamål som till exempel firande av idrottshjältar.