090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. Det finns flera internationella undersökningar där Sverige rankas som det allra bästa landet att vara barn i. Sverige har en lång tradition ett väl utvecklat hälsofrämjande arbete. Mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagningar, tandvård, skolhälsovård. Det är något att vara stolt över. Ett arv som är viktigt att förvalta. Men allt är inte bra. På vissa områden hävdar sig Sverige inte alls bra i internationella jämförelser. Det finns oroande tendenser som det finns all anledning att uppmärksamma och ta på största allvar. Till exempel när det gäller den psykiska ohälsan hos våra ungdomar. Allt fler ungdomar känner sig nere, har svårt att somna, har ont i magen eller i huvudet. Och detta är inget nytt, det är en utveckling som har pågått under flera decennier.
2 Faktum är att svenska ungdomar mår sämre än sina jämnåriga i andra OECD länder. Vi ser exempelvis inte alls samma tendens till ökad psykisk ohälsa i Finland. Vi kan alltså inte hävda att vi följer en trend som finns i övriga OECD länder, som när det gäller andra hälsoproblem, som ökningen av diabetes, fetma och allergi. Våra barns uppväxtvillkor är något väldigt betydelsefullt. Det är viktigt hur våra barn mår. Barndomen går inte i repris. Och barn- och ungdomsåren är helt avgörande för hälsan och möjligheterna senare i livet. För mig har det därför varit helt naturligt att särskilt prioritera frågor som rör barn och unga med psykisk ohälsa. Och vi dvs regeringen har gjort en hel del under den gångna mandatperioden. Vi har ökat det ekonomiska stödet till landstingen i deras arbete för att korta vårdköerna för barn och unga.
3 Vi har skärpt vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat modeller för att förbättra mötet med barn och unga inom första linjens vård och omsorg. Vi har startat ett nationellt kunskapscentrum för barn och unga. Det ska samla och sprida kunskap om hur man identifierar, förebygger och ger stöd till barn som löper risk att utveckla svår psykisk ohälsa. Men en klok politik för barn och unga måste bygga på en förståelse för att det är föräldrarna som är de viktigaste personerna i barnens liv. Och föräldrarna ska erbjudas stöd från samhället i sin uppgift. Därför har regeringen satsat på en nationell strategi för utvecklat föräldrastöd. Skolan är helt central i barns och ungas vardag. Funkar inte skolan bra, då är det stor risk för många andra bekymmer.
4 Regeringen har presenterat en mängd reformer på skolans område. Det handlar bland annat om en reformerad gymnasieskola och en ny skollag, förtydligande av målen i förskolans läroplan, nya ämnesplaner i gymnasieskolan, nya kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer samt en ny betygsskala. Regeringen presenterat flera satsningar för att stärka läraryrkets status och höja utbildningens kvalitet. I den nya skollagen höjs också ambitionsnivån och kraven på elevhälsan. Förutom skolläkare och sjuksköterska ska det också finnas tillgång till psykolog och kurator. Därför tillförs elevhälsan också mer resurser från staten. Mycket har gjorts under den gångna mandatperioden. Detta arbete, inte minst inom barn- och ungdomspsykiatrin, behöver förvaltas och utvecklas vidare. Men jag det kommer att behövas ytterligare ansträngningar under de kommande åren.
5 Jag vill passa på att i detta sammanhang nämna en nyhet. För 20 år sedan ratificerade Barnkonventionen genom ett beslut i Sveriges riksdag. 1996 tillsattes den parlamentariskt sammansatta Barnkommittén som fick i uppdrag att göra en översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i barnkonventionen Kommittén föreslog i sitt betänkande att en nationell strategi skulle tas fram. Syftet var ett effektivt genomförande av barnkonventionen. Den nuvarande strategin antogs av riksdagen 1999. Nu jobbar vi på en ny strategi. Vi har gjort bedömningen att det är bättre att skriva en ny strategi än att lappa och laga i den gamla. Den gamla strategin har varit till nytta. Men det har också förts fram kritik mod den. Bland annat att syftet och upplägg är oklart formulerat vilket lett till
6 svårigheter att förmedla och förankra strategin. Det har ju också varit otydligt hur strategin ska omsättas i praktiken, inte minst på kommunal nivå. Det ha rått oklarheter om vad som ska följas upp och redovisas till riksdagen. Och Riksdagen har bett om mer precisa mål och bättre redovisning av utfallet. Därför tar vi nu fram en ny strategi. En ambition från vår sida är att den nya strategin ska hålla över lång tid och att täcka in alla de offentliga aktörer som ansvarar för att säkerställa barnets rättigheter. Därför är det särskilt viktigt att få med Sveriges kommuner och landsting på tåget. En stor del av arbetet med barn och unga sker ju ute i kommunerna.
7 Kärnan i strategin är ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att barnets rättigheter ska kunna stärkas i Sverige. Det är 9 principer. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att komma till tals i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och kunna omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
8 Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Som jag nämnde tidigare sker en stor del av det praktiska arbetet med barn i kommuner och landsting. Det har varit en brist att den gamla strategin inte har varit känd ute i kommunerna. Därför kommer vi kopplat till strategin också göra ett handslag, en överenskommelse, med SKL om att ta fram en handlingsplan för att förverkliga barnkonventionen. Det är i handlingsplanen som vi kommer att presentera mer konkreta åtgärder.
9 Utöver detta för vi också en dialog med frivilligorganisationer om Barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige. Syftet är att öka samsyn och samordning i frågor som rör barns levnadsvillkor. Vi arbetar också med ett uppföljningssystem för barnrättspolitiken. Vi måste bli bättre på att och ta fram och sprida kunskap om barns levnadsvillkor. Dels för att jämföra resultaten i olika kommuner och landsting. Dels för att använda som underlag för beslut och prioriteringar som rör barn. Jag är glad att ni ordnat denna konferens här i Jönköping som är tydligt inspirerad av den vi ordnade i Stockholm i september 2009.
10 Genom att träffas på det här sättet kan vi som jobbar med barnfrågor hjälpas åt att dra vårt strå till stacken för att göra livet för Sveriges barn så bra som vi nånsin kan. Tack!