Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson: Björn Grinder, Miljöutredare Tfn 08-505 35 453 bjorn.grinder@krafto.se

Inledning Kraftö Vind projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Kraftö Vind tjänster sträcker sig från projektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. Kraftö Vind avser att uppföra och driva fem vindkraftverk med en installerad effekt på 10-15 MW på fastigheterna Bönhult 1:38 och Guddastad 2:1 öster om Hörby tätort i Skåne län. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten, samt en områdesbeskrivning. Projektbeskrivningens syfte är att fungera som underlagsmaterial vid samråd. Projektbeskrivningen har tagits fram av: Björn Grinder Miljöutredare, Kraftö Vind

Presentation av projektet Kraftö Vind undersöker möjligheterna att uppföra och driva fem vindkraftverk med en installerad effekt på 10-15 MW på fastigheterna Bönhult 1:38 och Guddastad 2:1, öster om Hörby i Skåne län. Det aktuella etableringsområdet har valts, dels på grund av platsens goda vindförhållanden, dels på att området, i flera avseenden, stämmer väl överens med övriga krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Produktion och Miljönytta Det främsta motivet att etablera vindkraft är att producera miljövänlig och förnyelsebar energi. Vindkraft är generellt mycket positiv för miljön då den varken bidrar till växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten, vilket fossila energikällor gör. Även om vindkraftverk, i ett kort perspektiv, framförallt i uppförandefasen, kan tyckas ha en negativ inverkan på miljön så kan en vindkraftsetablering, i ett längre perspektiv, vara en av förutsättningarna för bevarande och förbättrande av landskapets naturvärden. Efter 3-6 månader har ett vindkraftverk, beroende på vindtillgången på platsen, producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning. Därefter produceras ren och förnyelsebar energi under vindkraftsverkets hela livstid som normalt uppgår till cirka 20-25 år 1. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW producerar mellan 4500-6500 MWh/år beroende på hur mycket det blåser på platsen. Beräkningarna för den aktuella platsen utgår ifrån vindkraftverk med en märkeffekt på 2 MW och elproduktionen kan antas bli 5500 MWh/år. Den totala elproduktionen för fem verk blir då ungefär 27 500 MWh/år vilket motsvarar åtgången av hushållsel för cirka 5500 villor (baserat på en normal årsförbrukning per hus på 5000 kwh). Vindkraftsproducerad el ersätter idag nästan uteslutande importerad el från kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen och Ryssland. Den importerade elen bidrar kraftigt till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp. Vid förbränning av kol och olja bildas kväveoxider och svaveloxid samt luftförorenande partiklar som orsakar övergödning och försurning av mark och vatten vilket medför en negativ påverkan på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Om motsvarande mängd elenergi produceras med hjälp av kolkraft innebär det årliga utsläpp av cirka: 27 500 ton koldioxid 32 ton svaveldioxid 27 ton kväveoxid Elproduktion och miljövinst kan ökas ytterligare om ett eller flera av verken får en högre installerad effekt än 2 MW. 1 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur, 2007 1

Lokal nytta Kraftö Vind har som policy att lokalbefolkningen ska ges möjlighet att investera i vindkraftverken och på så sätt minska sina elkostnader och gynna den förnyelsebara elproduktionen. Detta kan exempelvis ske genom ett system med vindandelar. Uppförande, drift och underhåll av vindkraftverken genererar arbetsuppgifter till vilka Kraftö Vind, i möjligaste mån, kommer att anlita lokala entreprenörer. Vägunderhåll, kontroll och service av verken är några exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till arbetstillfällen i kommunen. Även turistnäringen i kommunen kan komma att gynnas då vindkraftverk kan utgöra en attraktion för besökare. Studiegrupper och skolklasser kan göra studiebesök till vindkraftverken och därmed få möjlighet till fördjupad kunskap om miljö, energiproduktion och vindkraft. Förslag till lokalisering Nedan följer den föreslagna lokaliseringen av de fem vindkraftverken med fastighetsbeteckningar och koordinater för respektive verk. Till grund för de föreslagna positionerna ligger framförallt vindförhållanden, ljud och skuggberäkningar, i relation till omkringliggande bebyggelse, samt områdets topografi. Innan den slutliga placeringen görs kommer markförhållandena på de föreslagna positionerna att analyseras och mindre justeringar kan komma att göras. Den slutliga placeringen kommer att väljas med hänsyn till vindenergi, naturvärden, eventuella fornlämningar, landskapsbild, tekniska möjligheter i terrängen samt på sådant sätt att gränsvärden för ljud och skuggbildning inte överskrids. Vindkraftverk Fastighetsbeteckning Ö-V koordinater N-S koordinater Vindkraftverk 1 Bönhult 1:38 427453 6188877 Vindkraftverk 2 Bönhult 1:38 427743 6188481 Vindkraftverk 3 Bönhult 1:38 427275 6187975 Vindkraftverk 4 Bönhult 1:38 426656 6187978 Vindkraftverk 5 Guddastad 2:1 425646 6187727 Koordinater enligt SWEREF 99 TM 2

Karta över föreslagen placering av vindkraftverk Teknisk beskrivning De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på 2-3 MW vardera. I dagsläget gör Kraftö Vind bedömningen att vindkraftverk med en effekt på 2 MW är optimalt för den aktuella etableringen. Skulle det ändå visa sig att det blir aktuellt med vindkraftverk med högre effekt än 2 MW kommer verkens prestanda att dimensioneras så att Boverkets riktvärden för ljud och skuggtider inte överskrids. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en rotordiameter på 80-100 meter, en navhöjd på 75-110 meter samt en totalhöjd (från mark till rotorns högsta punkt) på max 150 meter (totalhöjden kommer att understiga 150 m). Eftersom den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt är det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftverken i tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av t.ex. höjd eller rotordiameter för att uppnå maximal energiproduktion. Det står ännu inte klart vilken vindkraftmodell som kommer att bli aktuell för projektet eftersom det för närvarande råder en stor efterfrågan på vindkraft och vindkraftsindustrins leveranstider är därför långa. 3

Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där ett vindkraftverk placeras är den enskilt viktigaste faktorn för verkets produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik d.v.s. om vindhastigheten fördubblas kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger. Det föreslagna etableringsområdet har, enligt databeräkningar med MIUU-modellen (Meterologiska Institutet Uppsala Universitet), en medelvind 7,1-7,3 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen (nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca 3/4 av vegetationens höjd). En medelvind på 7,2 m/s ger mycket bra förutsättningar för vindkraftsproduktion vilket också framgår av att Energimyndigheten har angivit en lägsta medelvind på 6,5 m/s, på en höjd av 71 m över nollplansförskjutningen, för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindbruk. Vindkraftverk kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3-4 m/s, når sin maximala effekt kring 12-16 m/s och stoppas, för att förhindra överbelastning, om det blåser mer än 25 m/s. Elanslutning För att inte investeringskostnaderna vid en vindkraftsetablering ska bli för höga är det viktigt att det finns möjlighet till nätanslutning inom rimligt avstånd. Elnätets kapacitet är avgörande för hur mycket vindkraft som kan anslutas. För att kunna överföra den producerade elektriciteten måste det finnas en transformator som omvandlar strömmen till den spänning som den aktuella kraftledningen har. Olika vindkraftstillverkare har valt olika lösningar för transformeringen, vissa vindkraftverk har en inbyggd transformator medan andra kräver en externt placerad transformator. En extern transformator ser vanligen ut som en fyrkantig plåtlåda och är oftast mindre än en normal friggebod. Utformningen är således beroende av vilket vindkraftverk som slutligen kommer att väljas. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Samtliga kablar kommer, där så är möjligt, att grävas ner i marken. Detaljerna kring elnätsfrågan kommer att utredas i samråd med Ringsjö Energi som är nätägare i området. Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Fundamentet till varje vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 meter d.v.s. 400 m 2 eller 0,04 hektar. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg. Utöver uppförandet av själva vindkraftverken omfattar det föreslagna projektet nybyggnad av tillfartsvägar samt eventuell förstärkning och uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Dessutom kommer mark att tas i anspråk till vändplatser, uppställningsplatser för kranbilar samt till kabeldragningar för anslutning till elnätet. Dessa marker kan återställas när byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs (se under rubrik elanslutning) behövs markareal även för denna. En extern transformator placeras lämpligen ovanpå betongfundamentet invid vindkraftsverket. 4

Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar. Tekniska möjligheter i terrängen är avgörande för vägdragningar. Befintliga skogsbilvägar kommer att användas så långt som möjligt. Dessa kommer att behöva förstärkas och eventuell kommer vissa kurvor att rätas ut. Den slutliga vägdragningen kommer att föregås av en analys av markförhållanden på platsen för att undvika skador på naturvärden och eventuella fornlämningar. Fundament Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament som konstrueras genom att en 2-3 meter djup, cirkulär eller kvadratisk grop med cirka 20 meters diameter eller sida grävs i marken. Gropen armeras och fylls med betong som antingen tillverkas på, eller transporteras till, platsen. Betongen ska härda i cirka en månad och därefter kan fyllnadsmassa läggas på och tornet monteras. 2 Vindkraftverk som är placerade på berg kräver ett något mindre fundament som sedan förankras med bultar i berget. Bygg- och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av vindkraftverkens fundament, inklusive eventuell sprängning, samt armering och gjutning tar cirka en vecka, arbetet bedrivs parallellt för flera fundament. När fundamentet är färdiggjutet ska det härda i ungefär en månad innan själva vindkraftverket kan resas. Resning av varje enskilt verk tar cirka 3-4 dagar. Under anläggningstiden kommer boende och besökande i området att uppleva en viss störning, framförallt genom buller från vägbygge, transporter, sprängning och schaktning samt från ökade luftutsläpp. Kraftö Vind avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom samordning av transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I första hand kommer lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. Material från eventuell sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behov av tunga transporter. Ett vindkraftverks livslängd är cirka 20-25 år. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt beroende på de då rådande förutsättningarna. Nedmontering av ett vindkraftverk sker i samma takt som det uppförs. Markytan som vindkraftverket upptagit kan, förhållandevis kort tid efter att anläggningen tagits ur drift, vara återställd genom att fundamentet undanröjts och ett nytt jordlager läggs ut på platsen. Merparten av delarna i det uttjänta vindkraftverket, liksom strömkablarna i marken går att återvinna. Nedmontering och bortförande av vindkraftverken förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verken. 2 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 5

Områdesbeskrivning Hörby kommun har en varierad natur med stora jordbruksmarker på slättlandskapet i sydväst och en blandning av skog och öppen mark på sluttningarna mot Linderödsåsen i öster. Skogen är till större delen rationellt brukad men det finns mindre bestånd av bokskogar med naturskogskaraktär och med hög biologisk mångfald. Mellan skogarna finns åkrar och betesmarker liksom ett stort antal myrar och mossar. Mossarna i kommunen har oftast nyttjats för torvtäckt. Flera av de mossar som inte är påverkade av torvtäkt har höga naturvärden, i första hand med avseende på flora och fågelliv. Naturreservat På Linderödsåsen, cirka 3,5 km sydöst om det närmaste av de föreslagna vindkraftverken, ligger naturreservatet Fjällmossen. Reservatet består av två orörda högmossar med en smal remsa uppodlad mark emellan. Från ett fågeltorn kan man tidiga vårmorgnar höra orrspel ute på fälten mellan de båda mossehalvorna. Skåneleden passerar genom området. Natura 2000- områden Större delen av Fjällmossen är även utpekad som natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Grunden är EU:s habitat- och fågeldirektiv vilka även ingår i miljöbalken. Målet med Natura 2000-nätverket är att skyddsvärda naturtyper och arter bibehåller en gynnsam bevarandestatus och att livsmiljöerna och arterna finns kvar i livskraftiga bestånd. En tidig bedömning är att en vindkraftsetablering i området inte skulle ha någon negativ påverkan på Fjällmossens naturvärden. Riksintressen Riksintressen är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplaneringen. Riksintressen kan utpekas inom en rad olika områden antingen med syfte att skydda ett områdes värden eller för att reservera området för ett specifikt nyttjande. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Fjällmossen med omgivningar (se under rubriken naturreservat) är utpekade som riksintresse för naturvården. Ungefär 150 meter väster om vindkraftverk nr 5 i den föreslagna vindkraftetableringen finns riksintresset Kvarnberga - Härröd - Östra Sallerup - Gummarp Sniberup vilket avser att bevara ett representativt småbrutet odlingslandskap med åkrar, betesmarker, ängar och skogsdungar. Inga andra riksintressen ligger närmare än 5 kilometer från vindkraftverken. Vindkraftsetableringen bedöms inte ha någon negativ påverkan på riksintressena. 6

Övriga natur- och kulturvärden I etableringsområdet finns det lokala naturvärden bland annat i form av våtmarker, och sumpskogar. Hänsyn kommer att tas till dessa vid anläggningen av transportvägar och vindkraftverk. Ingen känd fornlämning är belägen närmare än 200 m från de föreslagna vindkraftverken. Vid anläggandet av transportvägar kommer vägdragningen att ske så att hänsyn tas till kända fornlämningar. Landskapsbild Liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig vid en vindkraftetablering eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Vindkraftverkens påverkan på landskapet kommer att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ljud och skuggor Vindkraftsverken har placerats så att de av Boverket rekommenderade riktvärdena för ljud och skuggor inte överskrids. Om detta ändå skulle ske kommer ljud- och skuggbegränsande åtgärder att vidtas. Nästa steg En miljöanmälan för den föreslagna vindkraftsetableringen kommer att inges till Hörby kommun inom kort. I anmälan kommer en mindre miljökonsekvensbeskrivning att ingå. Denna kommer att utreda de direkta och indirekta effekter på människor och miljö som en etablering av vindkraft i området kan innebära. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att omfatta vindkraftens påverkan på människors hälsa, exempelvis genom ljud -ochskuggpåverkan, påverkan på natur- och kulturmiljöer, friluftsliv samt på den lokala landskapsbilden. Stockholms Frihamn 2009-08-31 Björn Grinder Miljöutredare Kraftö 7