KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009
KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009. Svenska Kyrkans Unga en röst för barn och ungdomar i Svenska kyrkan. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12: Barnet har rätt att bli hörd och få sina åsikter beaktade. INLEDNING Vad är det att vara demokratisk? Demokrati brukar betyda att varje människas röst räknas som lika viktig, och att man i en grupp låter majoriteten (de som är flest) bestämma. Men det handlar också om att alla ska ha möjlighet att förstå frågorna och ha en åsikt, och att man klarar av att lyssna på varandra, tycka olika och ändå till slut följa gemensamt fattade beslut. I en församling fattas många viktiga beslut av kyrkoråd och kyrkofullmäktige. Men det finns också många beslut som fattas varje dag, av anställda, av frivilliga ledare och av alla dem som kommer till kyrkan och är med i grupper och gudstjänster där. Svenska Kyrkans Unga är en rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Det kan också fungera som en metod för att ge barn och ungdomar en plats och en röst i besluten som fattas i Svenska kyrkan, både i församlingen, i stiftet och nationellt. Fundera: Är Svenska kyrkan demokratisk? Vad menar vi med det? Är det viktigt för oss att kyrkan är demokratisk? Är det kristet att vara demokratisk? Demokrati är inte bara ett politiskt system, med vissa regler, eller en styrelseform. En demokrati är också en gemenskap där man värdesätter alla och tror att varje människa har något att bidra med till helheten. På det sättet är Jesus en viktig demokratisk förebild: han lyssnade också på dem som ingen annan ville lyssna på, för att de var för små, sjuka, fattiga, för att de hade fel kön, nationalitet eller bakgrund. Jesus visade att för Gud är varje människa värdefull och viktig. Svenska Kyrkans Unga vill vara en öppen gemenskap där man både får upptäcka och dela den kristna tron. Det betyder att vi vill att alla ska känna sig välkomna som man är hos oss. Fundera: Hur märks det i praktiken att vi tror att varje människa är viktig och kan ge något till andra? Är alla välkomna hos oss? Lyssnar vi på alla i församlingen, eller är det några som räknas mer än andra? Vem syns och hörs och vem är viktig utan att synas och höras? Vem är det vi ofta glömmer bort? Hur kan barns och ungdomars röster höras i Svenska kyrkan? Sverige har anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter, för barn under 18 år. I centrum står barnets bästa. Det betyder bl.a. att den som är barn har rätt att framföra sina åsikter i alla frågor som berör honom eller henne, och att hänsyn ska tas till vad som är bäst för barnet när besluten fattas. Svenska Kyrkans Unga vill hjälpa till att lyfta fram barns och ungas röster på alla nivåer i kyrkan genom en demokratisk organisation, och hjälpa barn och ungdomar att hitta en egen tro och en plats i kyrkan. Fundera: Har ni en lokalavdelning av Svenska Kyrkans Unga i församlingen? Varför/varför inte? Hur gör barn och ungdomar sina röster hörda i er församling? Vem pratar med och lyssnar på barn och ungdomar? När och hur är de med när beslut fattas? ÖVNINGAR OCH TIPS a) Exempel på metoder för att lyssna på barn och ungdomar som man kan pröva i församlingen.
Ge en adjungerad (extra) plats i kyrkorådet för en ung representant från lokalavdelningen, och ge den också en bra stödperson i kyrkorådet som fadder. Bjud in barn och ungdomar från lokalavdelningen en gång om året till kyrkorådet för ett samtal om vad man gör i församlingen. Förbered frågor till varandra! Välj en kontaktperson för barn- och ungdomsarbetet i kyrkorådet som besöker verksamheten en gång varje termin. Ge kontaktpersonen en eller flera unga faddrar i lokalavdelningen att hålla kontakt med. Passa på vid ett medlemsmöte i lokalavdelningen eller låt barnen och ungdomarna ha barnråd eller ungdomsråd varje termin där anställda och förtroendevalda ställer frågor till dem eller ber dem ställa frågor om vad de tycker är viktigt i församlingen, och samlar ihop deras synpunkter skriftligt till budgetarbetet och verksamhetsplanen. Gå till den lokala skolan och gör en enkät i korridoren eller klassrummet om vad barnen och ungdomarna tycker är viktigt, vad de tycker om kyrkan och vad de skulle vilja förändra lokalt. Gör en modell för barnkonsekvensanalys som är enkel att använda när man fattar beslut i kyrkorådet. (Luleå stiftsstyrelse har prövat en modell som man kan be att få titta på!) Tips: OBS om man vill dra in unga i demokratiska beslut så måste man också vara beredd att anpassa mötesformerna så att de blir öppna och kreativa men samtidigt har tydlig struktur. Det kan vara bra för alla, inte bara de yngre deltagarna! LITTERATURTIPS En Hel Del Svenska Kyrkans Ungas medlemsutbildningsmaterial, 2005. Kreativa möten, Ulrika Eklund och Brit Stakson, LSU 2002. 21 sätt att göra roligare möten, Lena Börjesson, Metoda. Mötesboken för ledare, Lena Börjesson, Metoda. Ordförandehandboken, Hanna Jonsson, LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) 2005. LÄNKTIPS Rädda Barnen om barnkonventionen: http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/pages/kortversion.aspx Barnombudsmannen om hur olika kommuner jobbar med former för barns och ungdomars inflytande: http://www.bo.se/arkivsida.aspx?pageid=4759 b)kyrkovalet 2009. Det är val 20 september 2009! I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år, till tre nivåer: församling, stift och kyrkomöte. I det valet får man som medlem rösta när man fyllt 16 år, och väljas till förtroendeuppdrag när man fyllt 18 år. Hur ser det ut i er församling? Hur ung är den yngsta personen som sitter i kyrkoråd eller kyrkofullmäktige? Är det en blandning av olika åldrar som bestämmer i församlingen, eller är det någon åldersgrupp som dominerar? Vet ni hur många medlemmar under 30 som röstade i det senaste kyrkovalet hos er? Diskutera/ta reda på fakta: Vad gör man i kyrkorådet? Vilka fördelar/nackdelar kan det finnas med om man väljer in fler personer som är under 30 där? Vad skulle få dig att vilja ställa upp i kyrkovalet? Finns det yngre människor som vill vara med och bestämma i församlingen? Vad
skulle få dig att vilja gå och rösta i kyrkovalet? Finns det frågor du tycker är särskilt viktiga för kyrkan? Vilka nomineringsgrupper kan man rösta på hos er? Tips: Om ni är överens i lokalavdelningen om någon fråga som ni tycker är viktig, t.ex. att ordna ett sportlovsläger eller ha öppet för skolbarnen efter skolan, miljöcertifiera församlingen eller starta ett insamlingsprojekt, ta då kontakt med nomineringsgrupperna och säg att det är något som ni hoppas att de också vill driva! Problem: cirka 10 % röstar i kyrkovalet. Om ni skulle vilja få fler att rösta i kyrkovalet hur gör ni då? Tips: Planera en aktivitet t.ex. veckan innan valdagen 20/9. Sätt upp lappar om kyrkovalet i kyrkan, affären, skolan, stå utanför mataffären på lördagen med valsedlar och bjud på kaffe/saft. (Passa på att samla in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete!) Berätta i alla kyrkgrupper och på skolan om att det är kyrkoval 20 september, att man får rösta om man fyllt 16 år och hur man gör det. På Svenska kyrkans hemsida www.svenskakyrkan.se/kyrkoval finns det material om kyrkovalet man kan beställa. Problem: På många ställen är det svårt att hitta kandidater, särskilt yngre. Om ni skulle vilja få fler att ställa upp för att väljas i kyrkovalet hur gör ni då? Tips: Innan början på maj ska alla nomineringslistor vara färdiga. Prata med kyrkorådets ordförande: ta reda på vilka nomineringsgrupper som finns och prata sedan med dem: är de intresserade av att hitta fler personer att nominera? Vad har de för program och vilka frågor intresserar dem? Kolla runt bland dem som finns i församlingen: ledare i konfirmandarbetet, mammor/pappor i öppna förskolan, körmedlemmar, gudstjänstbesökare, ungdomsledare som kanske nyss har slutat osv. Finns det bland dem några som ni tror skulle vara bra i kyrkorådet? Tipsa dem om vilka nomineringsgrupper som finns och tipsa nomineringsgrupperna om vilka namn ni har hittat. OBS! Om ni lyckas och det kommer in flera nya i kyrkorådet i höst: glöm inte att de nya behöver stöd och introduktion, kanske en fadder i början? Puffa på kyrkorådets ordförande och kyrkoherden i er församling att satsa litet extra på att stödja alla som är nya. LEKAR c)demokrati handlar också om att kunna samarbeta med varandra i en grupp. Här är några förslag på lekar där ni kan träna på att samarbeta! Stafett med armkrok. Dela in i lag med jämnt antal personer, lika många. Lagen ställer upp i led, framför varje lag står en stol ett antal meter bort. Inom varje lag bildas par som ska ställa sig rygg mot rygg och ta armkrok, sedan flytta sig bort till stolarna, runda dem och komma tillbaka. Det laget där alla kommit runt först har vunnit. Blindleken. Dela in i lag med lika många personer. Alla får ögonbindlar. Sedan får de instruktionen att ställa sig i ett led ordnat efter längd, med den kortaste längst fram och den längsta längst bak. De får inte prata med varandra under tiden. Först klar i rätt ordning vinner.
Bygga en bro. 2 eller flera lag får varsin dagstidning. Nu är deras uppgift att ta sig tvärs över rummet genom att ta loss tidningssidor och bygga en bro av sidor över golvet. Om sidorna inte räcker får man ta upp dem bakom sig och lägga ner dem framför sig. När alla i laget kommit över har man vunnit. GUDSTJÄNST d) Förbered en gudstjänst tillsammans, barn, ungdomar och vuxna! Det bästa med gudstjänsten tycker några är att man känner igen sig. Andra tycker om gudstjänster som är annorlunda än de brukar vara. Fundera: hur kan många få uppleva att de är delaktiga i gudstjänsten? Vilka saker gör vi tillsammans? Vilka saker är det särskilda personer som ska göra? Tema: Vilket tema har gudstjänsten? Hur märks det i texter och sånger? Kan man göra det tydligare på något sätt, t.ex. med ett drama eller bilder? Tips: Prata om temat tillsammans med den som ska predika! Vad handlar det om? Kan ni göra något tillsammans? Musik: Prata med kyrkomusikern och tänk igenom vilka psalmer och sånger vi använder i gudstjänsten. Är de lätta eller svåra? Kan vi lära oss dem medan vi sjunger? Är det sånger som många eller få kan känna igen? Passar de för både barn och vuxna? Är det flera som kan vara med och spela eller leda sång? Tips: prova att ibland använda korta, enkla sånger som man upprepar många gånger, som bibelvisor, t.ex. från Taizé eller Iona. Ibland passar vanliga sånger som många kan också bra i gudstjänster med ett tema. Tänk fritt tillsammans! Texter och böner: Är de som läser texter eller leder förbön i gudstjänsten både barn och vuxna, män och kvinnor? Finns det några i församlingen som läser texter eller ber på ett annat språk än svenska, t.ex. teckenspråk? Finns det en förbönsgrupp som förbereder böner? Tips: De flesta blir glada åt att bli tillfrågade. Låt alla som vill medverka också få tid att förbereda sig och pröva innan gudstjänsten börjar. Nattvarden: är ju en måltid där vi samlas runt samma bord och möter Gud och varandra. Man kan t.ex. falla på knä vid en altarring eller gå fram i ett led för att ta emot bröd och vin. Man kan ha oblater eller hembakat nattvardsbröd, vin med eller utan alkohol. Hur gör ni? Vad betyder det för dig? Tips: Att bara sitta eller stå i ring runt korset eller altaret, eller att låta gåvorna skickas från hand till hand i ringen, eller att låta både barn och vuxna vara med och bära fram och bära runt gåvorna kan vara ett annat sätt att visa på alla som är med i ringen runt Kristus.