umeå index 2008 www.umea.se hur mår umeå?

umeå index 2008 www.umea.se hur mår umeå?

FÖRORD Man brukar säga att Sverige är ett land med stort omvärldsberoende. Landet är litet och är starkt beroende av exportindustrin. Så är fallet även fortsatt och hur Sverige klarar av att hantera framtidsfrågor kring utbildning, företagande, internationell konkurrens är avgörande för hur tillväxten i landet kommer att vara. är också en del i detta. har ett stort antal internationella företag med världen som marknad. Dessa företag har behov av goda förutsättningar för att bedriva en framgångsrik verksamhet i men är självklart också starkt beroende av utvecklingen på olika marknader i världen. De flesta större privata arbetsgivarna i ; Volvo Lastvagnar, Ålö, General Electric, Komatsu Forest, SCA Packaging Obbola och AstraZeneca är utlandsägda eller är börsnoterade med stor andel utländskt ägande. Ägarnas agerande styrs inte av lokala hänsyn utan av var det är bra att forska och producera. Det är detta som är den stora utmaningen för att konkurrera globalt med andra orter. Konkurrensen gäller också för universitet. Man konkurrerar om de bästa studenterna, forskarna och forskningsanslag. Globaliseringen gör att konkurrenstrycket är betydande och man måste försöka vara bäst inom sitt område. Man kan säga att samma sak gäller för som helhet. kommun måste skapa de bästa av förutsättningar för invånarna, näringslivet och andra aktörer. Bara genom en god livsmiljö, bra kommunikationer och infrastruktur, ett gott näringsklimat och utvecklade samarbeten kan fortsätta att växa och utvecklas. Hur kommer då -index in i bilden? Det är ett av de sätt där vi försöker stämma av utvecklingen i med den nära omvärlden. Vi behöver ständigt jämföra oss med andra för att se om vi håller måttet. Om kan hålla jämna steg med städer som och med ett allmänt sett gynnsammare geografiskt läge så betyder det att mycket av det som görs i är bra. Vi måste se om vi är på rätt väg och ständigt sträva efter att förbättra oss. För fjärde året i rad ger Näringslivsservice vid kommun ut rapporten -index. Rapporten syftar till att beskriva hur utvecklingen ser ut inom olika viktiga områden för och dess invånare. Vi försöker också peka på möjliga problem och lösningar i för viktiga framtidsområden. Strävan är ta ett bredare grepp för att beskriva utvecklingen i och i relation till omvärlden. Det är ju inte en faktor som står bakom utvecklingen utan en sammansatt bild av orsakssamband, beslut och strukturer. Rapporten skall svara på viktiga frågor för olika aktörer i möjliga inflyttare, investerare och besökare. I rapporten görs i flera fall jämförelser med kommuner som bedömts vara liknande av olika skäl. Dessa kommuner är,,, och. Alla dessa är regionala centra med antingen högskola eller universitet. Befolkningen är i samma storleksklass (bortsett från ) och arbetsmarknaden är likartad. De flesta diagrammen och analyserna hänför sig till perioden 2000 2007. I vissa fall finns inte tillgängliga data senare än år 2006. Med förhoppning om intressant läsning. Roland Carlsson Näringslivschef Kommun 3

BEFOLKNING I UMEÅ 1. Befolkning, bostäder och inkomster Befolkningen i uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till 111 771 personer. Under år 2007 uppgick befolkningsökningen till drygt 500 personer vilket innebar en viss uppgång från föregående år. Ser man utvecklingen i ett 10-års perspektiv så ligger den genomsnittliga årliga befolkningstillväxten på 862 personer. Att befolkningstillväxten varierar över tid har flera förklaringar. En faktor som påverkar utvecklingen är arbetsmarknaden i riket och då framför allt i Stockholm. Ju högre efterfrågan på arbetskraft är i Stockholm desto högre är utflyttningen från och inflyttningen till Stockholm. Utvecklingen är också kopplad till söktrycket vid universitet. Även om antalet studenter har ökat den senaste femårsperioden, innebär avvikelser mellan olika år ett bortfall eller en tillökning på flera hundra invånare. Under år 2007 minskade exempelvis antalet helårsstudenter under höstterminen med ca 500 personer. Under 2008 har emellertid trenden vänt och antalet studenter ökar igen. Totalt föddes det drygt 1 330 umebor under år 2007 och cirka 750 avled. Inflyttningen uppgick till 6 710 personer (6 290 år 2006) och utflyttningen till cirka 6 750 (6 460 år 2006). Flyttnettot är därmed negativt för perioden medan födelsenettot är positivt. Universitetets påverkan på befolkningsutvecklingen speglas i siffrorna. Störst inflyttning återfinns i åldersgruppen 19 till 23 år medan utflyttningen är påtaglig i åldersgruppen 24 till 31 år, då många avslutar sina universitetsstudier. 5

Under första kvartalet år 2008 har befolkningen i ökat med drygt 200 personer. Det är en ökningstakt på samma nivå som år 2003 och 2004 för första kvartalet då befolkningen i på helårsbasis ökade med ca 1400 personer. Det kan indikera att befolkningsökningen för helåret 2008 blir högre än 2006 och 2007 kanske uppemot 1 000 personer. ÅRLIG BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING I UMEÅ 1600 1400 1200 0 800 600 400 200 0 Antal personer 1519 1473 1392 1368 542 494 453 366 + 862 personer/år 536 477 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 B O S TA D S BYG GA N DE Bostadsbyggandet har fortsatt att vara relativt högt i Sverige under år 2007. Trots att räntorna mer än fördubblats på tre år och den allmänna osäkerheten har ökat. Den internationella konjunkturen har bromsat in och många länder har stora problem med den inhemska fastighetsmarknaden. USA är nog det främsta exemplet men även våra grannländer Danmark och Estland har drabbats av stora prisfall på fastigheter. Så har ju inte fallet varit i Sverige åtminstone inte ännu. Nybyggnationerna i har fortsatt i oförändrad takt både vad gäller lägenheter och småhus och det är den kommun där det färdigställts flest småhus och lägenheter av jämförelsekommunerna. År 2007 färdigställdes 198 småhus (214 år 2005). och 543 lägenheter (481 år 2006) i. Motsvarande siffror för (som är den kommun där det byggs mest lägenheter av jämförelsekommunerna) är 196 småhus och 499 lägenheter. Av de kommuner som jämför sig med är ökningen för under 2000-talet fortsatt större än för, och. Dessa har ungefär två tredjedelar av s befolkningstillväxt under perioden medan och har en betydligt mer blygsam utveckling. Totalt har under den jämförda perioden ökat sin befolkning med 7 800 personer. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I DE JÄMFÖRDA KOMMUNERNA Index år 2000= 107 106 105 104 103 102 101 Noterbart är att det i fortsätter att byggas mer än i, och som alla är betydligt större städer och som haft en större befolkningstillväxt de senaste två åren. Det är dock så att om skall fortsätta växa upp emot 200 000 invånare krävs fortsatt stora nybyggnationer. Här spelar kommunens planering en avgörande roll i framtida utbyggnad av nya bostadsområden och infrastruktur. ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA SMÅHUS 250 200 150 Antal småhus 2005 2006 2007 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA LÄGENHETER 700 600 500 400 Antal lägenheter 2005 2006 2007 300 99 2000 2001 2003 2004 2005 2006 2007 50 200 0 0 I ett långt perspektiv Ser man befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv så är den genomsnittliga ökningen ca 1 000 personer per år. Befolkning i har ökat från cirka 66 000 invånare år 1968 till dagens nivå på cirka 112 000. Med är befolkningstillväxt på över 45 000 invånare under en 40-årsperiod har därmed en betydligt snabbare utveckling i absoluta tal än de jämförda kommunerna, vilket illustreras i figuren. Som jämförelse har under samma period ökat sina befolkningstal med cirka 4700 personer och med cirka 16 000. Frånsett förtätningar av bebyggelse tex på Sandåkern, Gimonäs (två anrika gamla fotbollsarenor för övrigt) och Öbacka så är det stora nybyggnadsprojektet Ön där det planeras för mellan 1500 och 2500 lägenheter eller motsvarande. Projektet är en konsekvens av ambitionen att bygga stadsnära och tätt om skall växa krävs exploatering av attraktiva lägen. Sett till landet är en av de 160 av totalt 290 kommuner som fortsatt växer. Resterande kommuner hade en folkminskning eller en oförändrad folkmängd under år 2007. Det är i första hand residens- och högskolestäder som fortsätter att växa med några undantag. hade till exempel under år 2007 en negativ befolkningsutveckling. LÅNGSIKTIG BEFOLKNINGSUTVECKLING Antal invånare 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 6 7

B O S TA D S P R I S E R Bostadspriserna ökar i hela riket trots fortsatta räntehöjningar och ett relativt högt bostadsbyggande. Den genomsnittliga prisökningen för småhus i riket under år 2007 uppgick till ca elva procent. Omräknat på genomsnittspriset i riket för ett småhus som uppgår till 1,8 miljoner kronor var ökningen omkring 190 000 kronor på ett år. Priserna på villor i har också ökat markant. Genomsnittspriset för ett småhus år 2000 uppgick till ca 1 085 000 kronor och samma hus kostar år 2007 ca 1 870 000 kronor. Det är en ökning av priserna med 72 procent på sju år. Under år 2007 har småhuspriserna i ökat med ca fem procent. I är genomsnittspriset högre, cirka 2 200 000 kronor. Man bör dock betänka att detta är genomsnittpriser för hela kommunerna. I de mer stadsnära delarna av, och är priser på mer än 3 000 000 kronor inget ovanligt. Man kan se att prisökningen i mattats av något under de senaste två åren i jämförelse med, och. Det är inga dramatiska skillnader utan kan troligen vara en konsekvens av att har byggt mer under senare år relativt sett (se ovan) och att befolkningen inte ökat i samma omfattning 2006 och 2007. Framöver kommer konjunkturen och det rådande ränteläget att vara avgörande för fortsatta prisökningar eller om priserna stagnerar eller faller tillbaka. Även priset på bostadsrätter har fortsatt att stiga även om ökningstakten avmattades under 2007 jämfört med föregående år. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset (vilket är branschens vanliga nyckeltal för bostadsrätter) för en bostadsrätt i uppgår år 2007 till mer än 10 000 kronor. Det är mer än en fördubbling sedan år 2000. I och är priset per kvadratmeter något högre än i. Den enda av de jämförda kommunerna där det är påtagligt billigare att köpa bostadsrätt är. Där ligger det genomsnittliga kvadratmeterpriset på drygt 6 500 kronor. Priserna på bostadsrätter i skiljer sig påtagligt mellan olika områden. GENOMSNITTSPRIS FÖR SMÅHUS 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 GENOMSNITTSPRIS PER KVM FÖR BOSTADSRÄTTER 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Genomsnittspris Tkr Kronor per kvm 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Värderingsdata Källa: Värderingsdata I N KOM S T E R En viktig indikator på utvecklingen i ett tillväxtperspektiv är hur inkomsterna utvecklas i en kommun. Befolkningens inkomster är grunden för den kommunala ekonomin genom kommunalskatten och för de lokalmarknadsberoende sektorerna såsom handel och service. Umebornas totala förvärvsinkomster 1 år 2006 uppgick till cirka 17 miljarder kronor i löpande priser. Under den redovisade sexårsperioden 2001 2006 har tillväxten varit 4,4 miljarder eller 35 procent. Av de jämförda kommunerna är det bara som har haft en lika stark tillväxt som. Men även har haft en god utveckling som överskrider rikets tillväxttakt. Ökningen för uppgår till 35 procent eller 4,9 miljarder kronor och för 33 procent eller 4,8 miljarder kronor. Tillväxten av förvärvsinkomsterna i hela riket för perioden uppgår till 30 procent, från 1 104 miljarder kronor till 1 438. FÖRÄNDRING AV TOTALA FÖRVÄRVSINKOMSTER I KOMMUNERNA OCH RIKET har fortsatt en god utveckling Om man sammanfattar utvecklingen för de senaste åren så är befolkningstillväxten fortsatt stark, dock något svagare under det senaste två åren. Ser man s utveckling i ett historiskt perspektiv så har tillväxten varit omvälvande. Ingen av de jämförda kommunerna har sett en sådan tillväxttakt sedan 1970-talet, vilket även ställt krav på ett omfattande bostadsbyggande och tillkomst av nya jobb. har därmed varit och är fortsatt en stad i ständig förändring. Byggandet är fortsatt högt både av småhus och lägenheter och nya området projekteras. Priserna på småhus och bostadsrätter har fortsatt att stiga även om prisutvecklingen mattades i under år 2007 vilket troligen är sunt då en allt större andel av de disponibla inkomsterna går till boende. 136 132 128 124 120 116 112 108 104 Index år 2000= 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utvecklingen av de sammanlagda förvärvsinkomsterna i är fortfarande relativt högre än i de jämförda kommunerna, med undantag av, och riket totalt sett. Ökningen kommer sig av ökade inkomster för de redan befintliga invånarna men också av en totalt sett ökande befolkning. Långsiktigt gynnar de ökade förvärvsinkomsterna sysselsättningen i då de ökar den lokala efterfrågan på varor och tjänster, dvs handels- och servicesektorn. I har det diskuterats om en ny ambitiös vision om 200 000 invånare dagens vision är på 150 000. Detta medför att kommuns planerings- och utvecklingsarbete måste förstärkas väsentligt. Den som köpte en bostadsrätt på tex Haga i år 2000 för en halv miljon kronor kan idag sälja den för ca 1 250 000 kronor. Omräknat så har det blivit en vinst på drygt 000 kronor per år som man bott i lägenheten. 1 Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt grundavdrag). 8 9

NÄRINGSLIV & ARB ETSMARKNAD 2. Hur mår näringslivet i? Tillväxten av nya jobb var hög i hela riket under år 2006. Totalt sett ökade antalet förvärvsarbetande med 2,5 procent, eller 106 000 personer. Detta var den största ökningen sedan år 1998. Det unika med sysselsättningsutvecklingen under 2006 var att den var geografiskt spridd över hela landet och till alla storleksgrupper av kommuner. Detta innebar vidare att sysselsättningen ökade i de flesta branscher med några få undantag. Finansiell verksamhet och företagstjänster var den bransch som ökade mest. Även i ökade antalet sysselsatta markant. Vid ingången till år 2007 uppgick antalet förvärvsarbetande till 56 766 personer. Utvecklingen var snabbare än i riket med en sysselsättningstillväxt på tre procent, eller 1 570 nya arbetstillfällen jämfört med året innan. De nya jobben kommer framför allt inom den privata sektorn men även inom offentlig sektor var utvecklingen positiv. Nivån på investeringarna i det privata näringslivet har varit hög under senare år vilket medför att det på några års sikt inte är osannolikt med en fortsatt gynnsam utveckling. Även de stora offentliga investeringarna i Botniabanan, Godsbangård och bostadsbyggande etc driver efterfrågan på arbetskraft. F Ö R Ä N D R I N G A N TA L S Y S S E L S AT TA I P R O C E N T 112 110 108 106 104 102 98 Index år 2000= 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sett över en längre period, åren 2000 2006, har antalet sysselsatta på arbetsmarknaden i ökat med cirka åtta procent. Av de jämförda kommunerna är det endast som har haft en något högre sysselsättningsutveckling än för hela perioden. 11

Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt positivt under 2007 och inledningen på 2008. I dagsläget finns dock ingen sysselsättningsstatistik tillgänglig på kommunnivå för år 2007 och 2008. Siffrorna pekar dock på att utvecklingen på arbetsmarknaden var så stark under 2007 att det till och med uppstod en brist på arbetskraft inom ett flertal branscher. Sedan sommaren 2006 har uppgången även varit mycket påtaglig för ungdomar och även för utrikes födda. Den privata sektorn fortsätter att växa har strukturellt en arbetsmarknad med en stor andel av jobben i den offentliga sektorn, främst kommunen, landstinget och universitetet. Strukturen på arbetsmarknaden håller emellertid på att förändras genom den starka tillväxten av nya jobb i den privata sektorn. Sett över en tioårsperiod har antalet sysselsatta inom offentlig sektor varit i princip oförändrad medan privat sektor har ökat med mer än 7 800 nya arbetstillfällen, eller cirka 35 procent. Fördelningen av sysselsatta uppgår år 2006 till 29 651 inom privat sektor respektive 27 115 inom offentlig. År 2006 är mer än 52 procent av sysselsättningen i inom privat sektor. Det är mao det privata näringslivet som till stor del driver utvecklingen och tillväxten i. De två branscher som har ökat mest det senaste två åren är byggindustri och företagstjänster. Byggindustrin har ökat med ca åtta procent på två år och företagstjänster (bl a banker, försäkringsbolag och konsulter) med drygt 13 procent. S Y S S E L S Ä T T N I N G S U T V E C K L I N G I U M E Å P R O C E N T U E L L F Ö R Ä N D R I N G S E D A N Å R 1 9 9 6 140 135 130 125 120 115 110 105 95 90 Index år 1996= Offentligt Privat Totalt 102,4 99,3 96,7 111,0 104,1 98,4 111,8 104,8 99,0 118,1 97,2 116,8 106,7 107,3 99,4 120,3 102,5 121,2 110,6 110,5 101,6 128,7 102,6 129,7 114,4 114,2 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 101,3 Näringslivets tillväxt i regionen är även stark om man ser till hur andra jämförbara arbetsmarknadsregioner har utvecklats den senaste tioårsperioden. Nedan illustreras detta i sk FA-regioner, eller funktionella analysregioner. FA-regionen speglar den vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. I FA-regionen ingår Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Vännäs och kommun. Den årliga tillväxten i FA- är i genomsnitt betydligt mer positiv än i motsvarande arbetsmarkandsregioner och även än i riket som helhet. 135,3 117,4 102,6 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I OLIKA FA-REGIONER PER SEKTOR 1996-2006 (ÅRLIG FÖRÄNDRING I GENOMSNITT, %) 2,8 2,4 2 1,6 1,2 0,8 0,4 0 Östergötland 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 Sysselsättningsutveckling i kommun och landsting Källa: Nutek Nyföretagande Nyföretagandet i Sverige har inte varit så högt sedan i mitten på 1990-talet. Totalt registrerades 62 563 nya företag eller 6,8 företag per 1 000 invånare. s genomsnitt skulle vara avsevärt lägre om Stockholm, där det går 15,4 nystartade företag på 1 000 invånare, exkluderades. För en kommun är nyföretagande viktigt ur flera perspektiv. För det första bidrar nyetablering av företag till att utkomstmöjligheterna förbättras för enskilda individer som på så vis finner sysselsättning. För det andra kan nyetableringar minska sårbarheten i näringslivsstrukturen. En kommun med en mer diversifierad företagssammansättning och fler arbetsställen, är mindre sårbar vid rationaliseringar och nedläggningar av större företag. Efter att nyföretagandet sjönk under år 2006 är antalet registrerade företag i åter högre än i de jämförbara kommunerna. År 2007 startades 5,9 företag per 1 000 invånare i eller totalt 660 nya företag. Detta var drygt fler företag än året innan. För s fortsatta utveckling är det angeläget att i möjligaste mån stödja fortsatta nyföretagsinsatser. Särskilt angeläget är att bidra till ökat företagande bland kvinnor, ungdomar och invandrare. Hur många nya företag som etableras påverkas emellertid av allmänna förhållanden på arbetsmarknaden och konjunkturläget. Som illustreras i figuren sjönk nyföretagandet drastiskt i många kommuner efter konjunkturtoppen år 2000. Tre år senare vände trenden för att sedan fluktuera relativt kraftigt mellan åren i olika kommuner. Det är därför svårt att dra några långgående slutsatser om eventuella orsaker till varför nyföretagande ligger högre eller lägre för någon enskild kommun vid en specifik tidpunkt. Handel Handeln i omsatte år 2006 knappt 6,1 miljarder kronor. Det är en ökning med nio procent eller 500 miljoner kronor sedan år 2005, vilket är den högsta tillväxten i någon av de jämförda kommunerna. Detaljhandeln i omsätter fortsatt mer än s stora konkurrent på handelsområdet. Omsättningen i uppgår till knappt 5,7 miljarder kronor och ökningen sedan år 2005 var 5,5 procent trots utbyggnaden av det stora externhandelsområdet Birsta norr om. Handeln i, och omsätter ca 30 procent mer än. Alla tre av dessa kommuner har ett IKEA-varuhus. Tillväxten inom detaljhandeln i har varit särskilt starkt inom dagligvaror som omfattar exempelvis livsmedel, parfym, tobak och tidningar samt blommor. Med en ökad omsättning på närmare 35 procent har dagligvaruhandeln ökat betydligt snabbare i än i de jämförda kommunerna och riket som helhet den senaste femårsperioden. NYA FÖRETAG PER 0 INVÅNARE 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 Nya företag per 0 invånare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 OMSÄTTNING INOM DETALJHANDELN (MILJONER KRONOR) 4098 3838 Källa: Jobs and society 5684 5387 6059 5560 2006 2005 7896 7302 7699 7249 7982 7693 0 0 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Källa: HUI 12 13

Under perioden 2002 2006 har omsättningen inom sällanköpsvaruförsäljningen i ökat med 20 procent, om än något mindre än i jämförda kommunerna. Sällanköpsvaror är exempelvis kläder, skor, accessoarer, möbler, järn- och byggvaror, elektronik osv. En förklaring till detta är att det varit en brist på attraktiv tomtmark i sällanköpslägen bl a på Ersboda. Vad gäller utvecklingen av detaljhandelssektorn i kan nämnas att Biltema och Plantagen har etablerat eller planerar att etablerar sig på Ersboda. På Klockarbäcken skall Media Markt etablera sig samt ett antal mindre butiker i anslutning till deras etablering. Vidare har Konsum Nord sökt bygglov för någon slags stormarknad. Det finns fortsatt intresse för fler handelsetableringar i. Aktörer i branschen menar att det finns ett stort behov av fler attraktiva butikslägen i centrala och i de tre externa handelslägena. Besöksnäringen Turismens utveckling i en region är viktig inte bara för exportvärdet, det vill säga värdet av utländska turisters konsumtion i regionen, utan även i ett sysselsättningsperspektiv. Hur stor sysselsättningseffekten är i riket tack vare besöksnäringen är komplicerat att uppskatta. Detta beror på att det är svårt att isolera utländska turisters konsumtion av mat, logi, produkter och aktiviteter. Det samma gäller för enskilda regioners ekonomiska vinning tack vare den utländska och inhemska turismen. Ett antal branscher som brukar räknas till turismnäringen är hotell-, logi-, restaurang-, sport, kultur, nöjes-, och arrangörsverksamhet. År 2006 står dessa branscher för omkring 2 200 sysselsättningstillfällen i. Av de jämförda kommunerna har haft den mest positiva sysselsättningsutveckling inom dessa branscher den senaste femårsperioden. Det är framför allt restaurang och sport-, fritid- och nöjesverksamheten som har växt, 20 respektive 24 procent. OMSÄTTNINGSFÖRÄNDRING 2002-2006 INOM DAGLIGVAROR RESPEKTIVE SÄLLANKÖPSVAROR 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2 700 2 400 2 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 10 20 30 40 50 Omsättningsförändring sällanköpsvaror (%) ANTAL SYSSELSATTA INOM TURISMNÄRINGAR, ÅR 2006 (FÖRÄNDRING I PROCENT SEDAN 2002) Antal sysselsatta personer (+10 %) (+6 %) (+14 %) (+9 %) (+ 0,5 %) (+ 5 %) Resebyrå och arrangörsverksamhet Konstnärlig och kulturell verksamhet Hotell- och logiverksamhet Sport-, fritid- och nöjesverksamhet Restaurangverksamhet Totalt Källa: HUI Hotellen I finns 18 anläggningar som betraktas som hotell enligt SCB. Totalt erbjuder dessa 476 000 rum på årsbasis. Av dessa så hyrdes 262 000 ut under år 2007. Det ger totalt en s k beläggningsgrad på ca 55 procent. Mestadels är hotellrummen uthyrda på veckorna det vill säga måndag till torsdag. Beläggningsgraden för denna del av veckan är 67 procent mot 38 procent på helgerna. Av de jämförda kommunerna ser trenden likartad ut. Beläggningsgraden har under perioden hållit sig runt 50 procent för de flesta kommunerna. Undantagen är som regel ligger under och som ligger över. Generellt kan dock sägas att ligger bra till med de jämförda kommunerna. Antalet gästnätter som är ett annat mått (belagda bäddar) uppgår i till 353 000 år 2007. Av dessa uppgår utländska gäster till knappt 41 000 eller 12 procent. BELÄGGNINGSGRAD ÅR 2007 Det finns många idéer för att utveckla besöksnäringen i. Bl a annat krävs fler stora arrange- Hela riket mang, evenemang och konferenser. Inte minst torde konferenser/kongresser inom kulturområdet och vetenskapliga konferenser knutna till universitetet vara intressanta att försöka få till i större utsträckning. Hur man skall tillskapa detta är en annan fråga. Att få till stånd en större evenemangsarena i är ett sätt. Erfarenheterna från tex med Cloetta Arena och Karlstad med Löfbergs Lila Arena är goda. De skapar möjligheter för stora arrangemang och har också gynnat de lokala idrottsklubbarna. Vidare krävs en uthållig satsning på marknadsföring och försäljning av som evenemangsstad. Här måste kommunen, näringslivet och andra aktörer samarbeta för att nå framgång. 44,0 46,0 48,0 50,0 52,0 54,0 56,0 58,0 60,0 Beläggningsgrad /NUTEC 0 14 15

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN 3. Levnadsförhållanden I detta avsnitt presenteras några indikatorer på de sociala förhållandena i kommunerna. Det är svårt att ge en heltäckande bild av detta men utanförskap, arbetslöshet, sjuktal och kriminalitet ger ändock en bild av hur invånarna och staden mår. UTANFÖRSKAPET Utanförskapet Något som diskuterats mycket under senare år är det s k utanförskapet. Med detta menas vanligtvis inte bara arbetslösa utan också förtidspensionerade, långtidssjukskrivna och personer med andra bidrag. Vi vet att utanförskapet i riket har varit och är omfattande. En definition på detta utanförskap 2 (specialbearbetning av SCB) visar att år 2006 stod 794 000 personer utanför arbetsmarknaden vilket motsvarar ca 15 procent av befolkningen i åldern 20 64 år. Det är en minskning från år 2004 med 1,3 procentenheter vilket motsvarar ca 65 000 personer. Den finns ingen senare statistik (som går att fördela på kommunnivå) än detta men troligen skulle den visa på en minskning av dessa grupper med ytterligare minst 000 personer om det fanns aktuell statistik. 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Andel i "utanförskap" av bef. 20-64 år 2 Definieras som personer mellan 20 64 år som har haft högst ett basbelopp i inkomst av förvärvsarbete och som uppburit arbetslöshetskassa, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag. Personerna är ömsesidigt uteslutna och man räknas i den kategori där man haft den högsta bidraget för helåret. 17

I diagrammet redovisas nedan personer mellan 20 64 år med arbetslöshetskassa, sjukpenning, socialbidrag och förtidspension som huvudsaklig inkomstkälla år 2006. Att räkna med andra typer av bidrag t ex från föräldraförsäkring och annat ger inte en rättvisande bild av dem som är utanför arbetsmarknaden. Enligt ovanstående definition fanns ca 9 500 personer i denna grupp i år 2006 vilket motsvarar 13,3 procent av befolkningen 20 64 år. Det är lägst bland de jämförda kommunerna och lägre än riket. Således var utanförskapet i mindre än i motsvarande kommuner. Det finns inget som talar för att det skulle ha ökat utan tvärtom har det troligen minskat med något tusental personer då sysselsättningen ökat och sjuktalen minskat. En kvalificerad gissning är att det rör sig om ca 7 500 personer vid 2008 års början. De kommuner som kommer sämst ur jämförelsen är och. I tillhör hela 17,5 procent eller mer än 13 000 personer de jämförda grupperna. I är siffran 16 procent eller drygt 7 000 personer. Ohälsan fortsätter minska Att minska den så kallade ohälsan har varit ett centralt mål på alla nivåer i samhället de senaste åren. Kostnaden för samhället och den enskilde är betydande. Ohälsan mäts något förenklat som det samlade antalet sjukdagar dividerat med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionerade. Ett slags genomsnittligt mått på hur många dagar vi är sjukskrivna eller förtidspensionerade per år. I har man varit framgångsrik med att minska ohälsan. År 2002 hade ett ohälsotal på 44. Fem år senare har ohälsotalet minskat till 35, en minskning med ca 20 procent. Även om minskningen berör både kvinnor och män är skillnaderna fortsatt stora. För kvinnorna är ohälsotalet 44 medan den för män uppgår till 26. Det är inget unikt för utan detsamma gäller för riket. Av de jämförda kommunerna har och fortfarande en ohälsa som ligger över genomsnittet för riket på 38. Trenden är dock positiv i hela riket och ohälsotalet sjunker i de flesta kommuner. För riket som helhet har ohälsotalet minskat från 43 till 38, ungefär 11 procent de senaste fem åren. Arbetslöshet Efter att arbetslösheten ökat i Sverige under ett antal år vände trenden år 2006. Den positiva utvecklingen fortsatte även under år 2007 då arbetslösheten i riket (inkl sysselsatta i åtgärder) minskade från sex procent (årsmedeltal år 2006) till fyra procent. I genomsnitt var 170 000 personer arbetslösa under 2007. Det är 120 000 (!) färre än årsmedeltalet för år 2006. har under en lång tid haft en arbetslöshet som ligger under riksgenomsnittet. Under åren 2005 och 2006 steg dock arbetslösheten något men har sedan under år 2007 sjunkit drastiskt, från 6,4 till 4,1 procent. I absoluta tal betyder det att i genomsnitt 1 800 färre personer var öppet arbetslösa eller sysselsatta i olika åtgärder under 2007 än föregående år. Även jämförelsekommunerna har haft en likartad utveckling. Trots att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas mattas av och att arbetsförmedlingen i noterat färre anmälda jobb under inledningen på år 2008, har detta ännu inte fått utslag i arbetslöshetsstatistiken. Under mars månad 2008 var cirka 1 930 personer öppet arbetslösa i och 840 personer sysselsatta i åtgärder. Totalt motsvarar det en arbetslöshet på 3,6 procent vilket är den lägsta sedan början av 1990-talet. Den låga arbetslösheten speglas av näringslivets tillväxt i. Minskningen av arbetslösheten ser dramatisk ut när man studerar diagrammet. Man skall dock betänka att arbetslöshet mäta på olika sätt. Statistiken ovan är Arbetsförmedlingens (tidigare AMS) statistik och redovisar de som är anmälda som arbetslösa. Detta är också den enda statistik som finns på kommunnivå. SCB mäter också arbetslöshet i en större enkätundersökning (AKU), den är dock bara på riks- och länsnivå. Generellt är siffrorna i SCB:s statistik högre. TOTAL ARBETSLÖSHET 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Det är svårt att uttala sig om exakt varför ohälsotalet minskat mer i till exempel och än i de andra kommunerna. Speciellt då de strukturella förutsättningarna i jämförelsekommunerna är relativt lika, högskoleorter, stora arbetsmarknadsregioner, tillväxt och en bred arbetsmarknad. Orsakerna kan vara allt från tillämpning av försäkringskassans regler till stora arbetsgivares arbete för att minska ohälsan. OHÄLSOTALET Ohälsotalet 50 48 46 44 42 40 38 36 34 3,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Arbetsförmedlingen 32 30 28 200212 200312 200412 200512 200612 200712 200802 Källa: Försäkringskassan 18 19

Antal anmälda brott En viktig faktor för livsmiljön i en kommun är trygghet och en del i denna trygghet är en låg sannolikhet att bli utsatt för ett brott. Ett sätt att mäta detta är antalet anmälda brott per 000 invånare som är den definition som används av Brottsförebyggande Rådet. Det genomsnittliga antalet anmälda brott per 000 invånare i riket är 14 300. Totalt antal anmälda brott i riket är ca 1,3 miljoner. Det är en ökning med ca 120 000 anmälda brott sedan år 2000. Antalet brott per 000 invånare har ökat med ca fem procent under perioden. har som vanligt färre antal anmälda brott än de jämförda kommunerna. har totalt drygt 12 000 antal anmälda brott. Detta motsvarar drygt 10 000 per 000 invånare. Högst antal anmälda brott har med nära 17 000 vilket markant fler än de övriga kommuner och en bit över riksgenomsnittet. har näst flest anmälda brott per 000 invånare, drygt 14 000 eller ungefär som riksgenomsnittet. Högst kriminalitet i riket finns i storstäderna där vissa kommuner har mer än 20 000 anmälda brott per 000 invånare. ANTAL ANMÄLDA BROTT PER 000 INVÅNARE 0 2000 4000 6000 8000 00 12000 14000 16000 18000 Antal brott per 000 invånare Källa: BRÅ Livsmiljö och sociala förhållanden Vad kan man då dra för slutsatser om den sociala miljön i. Först bör nog sägas att det alltid kan bli bättre. Men givet jämförelserna med likartade kommunerna får man nog säga att står sig väl i konkurrensen. Livsmiljön och de sociala förhållandena i är goda och befolkningen har fått det allt bättre under senare år. En kombination av statlig och lokal politik hjälpt av en stark konjunktur har bidragit till att skapa allt bättre livsförutsättningar för invånarna i. 20 21

KOMMUNIKATIONER, INFRASTRUKTUR OCH UTBILDNING 4. Kommunikationer, infrastruktur och utbildning Investeringar i väg- och järnväg har varit en stor fråga i under en längre tid. Diskussionen och processerna kring Botniabanan har medfört förseningar av färdigställandet men det mesta talar nu för att den skall vara klar år 2010. Vad gäller väginvesteringarna så har det även där varit omfattande diskussioner inte minst om förbifart/kringfart runt s stadskärna. Väginvesteringar En infrastrukturinvestering som har diskuterats mycket under senare tid är utbyggnaden av ringleden, eller nya E4:an. En sådan investering skulle få betydelse för s tillväxt, inte minst för detaljhandeln och handelsområden utanför staden som exempelvis Ersboda och Klockarbäcken. Den nya ringleden skulle även öka möjligheten till att exploatera områden som gamla I 20. Under våren 2008 lämnade kommunen en avsiktsförklaring i ärendet till regeringen. I denna erbjuder sig kommunen att stödja projektet med 250 miljoner. Totalt beräknas byggkostnaderna uppgå till 1,2 miljarder. Byggande ska påbörjas senare i år. När vägprojektet är färdigställt kommer en stor del av genomfartstrafiken genom centrala ledas runt staden och E4:an får en ny sträckning. 23

Flygkommunikationer har haft en stark utveckling av flygkommunikationerna under senare år. Från att endast ett bolag har trafikerat sträckan -Stockholm i början av 2000-talet till dagens tre, SAS, Malmö Aviation och Flynordic. Antalet avgångar på sträckan Stockholm uppgår år 2007 till mellan 13 14 st i vardera riktning varje vardag. Konkurrensen har medfört att priserna har sjunkit och antalet passagerare ökat. har också reguljära flygförbindelser med Göteborg (via Stockholm/Bromma), Östersund/Åre, och Kiruna. Det totala antalet passagerare på flygplats har ökat från 736 000 år 2000 till drygt 811 000 passagerare år 2007. Av de jämförda flygplatserna är det den flygplats som ökat passagerarantalet mest sedan år 2007. Ser man till stora delar av övriga större flygplatser i riket så har man börjat återhämta sig efter lågkonjunkturen i början av 2000-talet. Det är dock ett antal kommuner som har fått vidkännas att man inte längre har någon eller begränsad inrikes flygtrafik. Bland annat har SAS lagt ned många olönsamma flyglinjer både inrikes och till Köpenhamn. I vissa fall har denna trafik tagits över av andra operatörer. I pågår förberedelserna för att bygga ett nytt resecentrum i anslutning till Norrlands universitetssjukhus och universitetet. och flygplatser har kommunaliserats och därför finns inte jämförbar statistik. Detta är en trend där Luftfartsverket har sålt eller överlåtit flygplatser till ett flertal kommuner där flygtrafiken är begränsad. Förutom och har bland annat Kalmar och Norrköpings flygplatser kommunaliserats. ANTAL FLYGPASSAGERARE Index 2000= 120 110 90 80 70 Gbg-landvetter -Midlanda 60 Investeringar i järnväg och godsbangård År 2010 förväntas den nya järnvägen från Ångermanälven norr om Kramfors till att vara klar. Botniabanan är det största svenska järnvägsprojektet i modern tid och kommer totalt att kosta cirka 13,2 miljarder kronor. 50 40 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Luftfartsverket För industrin innebär den nya järnvägen snabbare godstransporter. Det är något som länga har efterfrågats av industrin i Norrland. Man bedömer att kostnaderna för transporterna kommer att minska och att tillförlitligheten ökar. Troligen kan det medföra att mer gods transporteras på järnväg istället för väg. I har arbetet med att bygga en ny godsbangård påbörjats Nordic Logistic Center (NLC). NLC kommer att kosta ca 800 miljoner kronor att bygga och kommer att omfatta förutom godsbangård även en logistikpark. Man bedömer att kommer att få väsentligt bättre förutsättningar för etableringar inom logistikområdet då NLC kombinerar tillgång till vägtransporter, järnväg och hamn. NLC kommer att vara etablerad år 2010. Kompetensen hög i har välutbildade invånare. Närmare 50 procent av befolkningen i åldern 25 64 år har en högre utbildning. Motsvarande siffra för riket uppgår till 35 procent. s kommun har också en mycket hög utbildningsnivå med 46 procent. har landets åttonde högsta utbildningsnivå räknat på detta sätt. ANDEL HÖGUTBILDADE Befolkning 25-64 år med högre utbildning 50 45 40 35 30 25 20 15 Förbättrade pendlingsmöjligheter ger stora tidsvinster för resenärer och ökad tillgång till arbete, utbildning och annan service. Städerna längs norrlandskusten knyts närmare varandra. Med den nya Botniabanan kommer restiden till exempelvis Örnsköldsvik, en sträcka som idag trafikeras med buss, att halveras till cirka 40 50 minuter. Till kan borna ta sig på ungefär 2 2,5 timmar men de nya tågen och tågresan till Stockholm förkortas från 11 till 5,5 timmar. Genom Botniabanan kommer regionen tillsammans med Örnsköldsvik att bli Norrlands största arbetsmarknadsregionen med uppemot 200 000 invånare. 10 5 0 24 25

O M U M E Å U N I V E R S I T E T: Antal studenter inkl. forskarstuderande (2007): 29 676 (59 % kvinnor) Medelålder studenter på grundutbildning: 29,9 år Antal program (ht 2007): 240 Antal kurser (ht 2007): 1 900 Antal doktorsexamina (2006): 172 (42 % kvinnor, 58 % män) Antal anställningar (per d. 31 dec. 2007): 3 822 (53 % kvinnor, 47 % män) Antal professorer (per dec. 2007): 295 (varav 58 kvinnor 20 %) Antal lärare/forskare (per dec. 2007): 1 437 (47 % kvinnor, 53 % män) Antal institutioner/arbetsenheter: 54 Antal centrumbildningar (motsv.): 23 Förvaltningsenheter 14 Årsomslutning (2007; avrundat): 3,1 miljarder kr Två förändringar påverkar högskolorna och universiteten under senare år. I takt med att högskolesektorn har byggts och antalet utbildningsplatser ökat markant har konkurrensen mellan lärosätena ökat. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren gör också att antalet sökande till högre utbildning har minskat vilket är en trend som anses fortsätta några år till. Mot bakgrund av det är det troligt att vi kommer att se en strukturomvandling inom högskolesektorn då det finns för många utbildningar och utbildningsplatser. Flera högskolor diskuterar idag hur kan samarbeta och fusionera verksamheten. Även universitet har fått ett minskat antal studenter. Omräknat till helårsstudenter är det ca 500 färre 2007 än 2006. Trenden är motsvarande för alla de jämförda högskolorna och universiteten. Fortfarande är s universitet störst med drygt 19 000 studenter höstterminen år 2007 och universitet är god två med drygt 18 000 studenter ht 2007. I dessa siffror är inte Statens Lantbruksuniversitet (SLU) medräknat. Antalet utländska studenter vid universitet uppgår till drygt 1 000 personer. Under år 2008 pekar antagningsstatestiken att antalet studenter vid Universitet ökar igen. ANTAL STUDENTER s universitet universitet Mittuniversitetet universitet Högskolan i tekniska universitet 259 330 751 484 1693 1028 7770 10395 45 9706 Utländska studenter Antal studenter 19259 18239 0 5000 00 15000 20000 Källa: VHS 26 27

AVS LU TANDE KOM MENTAR 5. Hur står sig då i konkurrensen s utveckling är otvetydigt god. I jämförelse med liknande kommuner i norra och södra Sverige visar också jämförelserna på att hävdar sig väl i konkurrensen. Den långsiktiga strukturella utvecklingen talar för en fortsatt god utveckling. Man skall dock ha klart för sig man inte får slå sig till ro och ta den positiva utvecklingen för givet. är inget självspelande piano. Grunden för den positiva utvecklingen finns inom ett antal områden. Ett stort och konkurrenskraftigt universitet som säkerställer tillgången på högutbildade arbetskraft och omfattande forskning som inom många områden ligger mycket långt framme. Näringslivet i har haft en synnerligen positiv utveckling under en lång rad av år. Inte minst industrin har agerat motor och därigenom bidragit till ökad tillväxt. De industriföretag som finns i har inte flyttat vilket skett på många andra håll utan investerat och satsar på framtiden. Även den privata tjänstesektorn har en betydande tillväxtpotential framgent. Omfattande offentliga investeringar i inte minst infrastruktur och bostäder vilket skapar förutsättningar för nya jobb. En långsiktig befolkningstillväxt där befolkningen ökar även utan ökad inflyttning genom en ung befolkning som skaffar många barn. Goda flygkommunikationer samt inom kort satsningen på ny godsbangård och planerna på att etablera som ett logistikcentrum i norra Skandinavien. Grunden för den fortsatta konkurrenskraften ligger i att bidra till att utvecklingen inom dessa områden fortsatt är god. I har det som nämnts tidigare diskuterats en ny och ambitiös vision om att skall ha 200 000 invånare till år 2050. Om kommunfullmäktige i beslutar om detta krävs ett intensifierat utvecklingsarbete. Mycket görs men än mer kan göras. Visionen att skall växa ställer krav på kommuns fortsatta utvecklingsarbete. Tillväxtperspektivet måste genomsyra allt från stadsplanering, bostadsförsörjningsplaner, marknadsföring, samarbeten och arbete med att utveckla näringslivet och nyföretagandet. Endast på detta sätt kan närma sig en befolkningsstorlek som är väsentligt högre än idag. 28 29