1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget. Den ska genomföras under 2014. Planen ska beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet ska tas tillvara i myndighetens styrprocesser efter 2014. 1. Vad är jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Europarådets definition). I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. 1 Jämställdhetspolitikens delmål är: - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 1 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521
2 (8) - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 2. Nulägesbeskrivning Försäkringskassans uppdrag och de jämställdhetspolitiska målen Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. Vi utreder och beslutar i över 40 olika bidrag och förmåner. Vi betalar ut omkring 200 miljarder kronor per år, varav hälften går till sjuka och personer med funktionsnedsättning. En tredjedel betalas ut till barn och familjer i form av bland annat barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag. Många människor kommer alltså i direkt kontakt med Försäkringskassan. Där det finns människor skapas jämställdhet och ojämställdhet, varför det i vår verksamhet finns uppenbara kopplingar till jämställdhetspolitiken. Den stora bredden i verksamheten, som innefattar föräldraförsäkring, sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och stöd till kvinnor och män med funktionsnedsättning gör också att vi kan se tydliga kopplingar till alla jämställdhetspolitiska delmål. Föräldraförsäkringen är enligt många i centrum för vad som skapar jämställdhet och ojämställdhet. Här finns beröringar med makt och inflytande, med ekonomisk jämställdhet och med det obetalda hem-och omsorgsarbetet. Försäkringskassan har också tidigare haft som mål att öka pappors uttag av föräldrapenningdagar. Sjukdom och behov av rehabilitering påverkar givetvis också människors ekonomi och därmed jämställdheten. Kvinnors betydligt högre sjukpenningtal än mäns är utreds nu i pågående regeringsuppdrag 2. Även det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra berör Försäkringskassans verksamhet. Genom kontakter med sjukskrivna kvinnor ser vi konsekvenser av mäns våld mot kvinnor. Sammantaget är Försäkringskassan en viktig aktör på vägen mot ett jämställt samhälle. Utvecklingsbehov I processen med ta fram en plan för jämställdhetsintegrering har några utvecklingsområden identifierats: - Försäkringskassans uppdrag att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen finns inte uttryckt i den interna styrningen. I myndighetens instruktion finns visserligen integration av ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten angivet som en uppgift, men detta kommer inte till uttryck i verksamhetsplanering, mål eller på annat sätt. 2 Se regleringsbrev 2013 för Försäkringskassan
3 (8) - Kunskap om jämställdhetsintegrering som metod är inte spridd i organisationen. Dokumenteringen av gjorda insatser och erfarenheter kan också förbättras. - Försäkringskassan har visserligen ett brett kunskapsunderlag utifrån ett jämställdhetsperspektiv och vi tar fram könsuppdelad statistik och gör analyser utifrån kön. Men det går att utveckla systematiken i analyserna och mer konsekvent föra fram jämställdhetsperspektivet, till exempel i svar på regeringsuppdrag. Inte minst kan vi utveckla hur återkoppling görs till verksamheten från genomförda uppföljningar och rapporter. 3. Plan för utvecklingsarbete Visionen är ett jämställt samhälle, där Försäkringskassan är en central aktör som tillsammans med andra driver utvecklingen framåt. Utifrån var vi nu befinner oss och de utvecklingsbehov vi identifierat har vi format ett antal mål och aktiviteter för att röra oss mot denna vision. Mål 1: Försäkringskassan ska ha en tydlig styrning mot det jämställdhetspolitiska uppdraget Detta mål fokuserar de interna styrprocesserna. Här finns planens tyngdpunkt, utifrån det identifierade behovet att öka tydligheten om uppdraget och att sätta upp mål. Aktivitet 1a: Inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den strategiska inriktningen. Försäkringskassan beslutar årligen om en reviderad strategisk inriktning som ligger till grund för den närmaste femårsperiodens verksamhet. I denna strategi ska det tydligt komma till uttryck vilka långsiktiga åtgärder som behöver vidtas för att bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhet ingår även i de värderingar som utgör en grund för Försäkringskassans arbete. Aktivitet 1b: Inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den årliga verksamhetsplaneringen. För att inte arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas för sig ska mål och aktiviteter in i den ordinarie verksamhetsplaneringen. I 2014 års verksamhetsplanering kommer jämställdhetsperspektivet att ta större plats än tidigare. Uppföljning av mål och aktiviteter kommer därmed att inkluderas i den ordinarie uppföljningsprocessen. Aktivitet 1c: Fortsatt medvetandegörande om jämställdhetspolitik. Ett steg mot att förtydliga det jämställdhetspolitiska uppdraget är att medvetandegöra organisationen. Detta arbete har inletts med seminarier riktade till ledningsgrupp och de ansvariga för arbetet med denna plan. Detta medvetandegörande arbete behöver fortsätta. Under 2014 ska fortsatta insatser genomföras riktat till chefsorganisationen, som är en nyckelgrupp i styrningen. Bland annat kommer ledningsgruppen att fortsätta få kunskapshöjande insatser och för chefer kommer inslag att ske på chefsdagar. Efter det kommer
4 (8) insatserna att fortsätta för samtliga medarbetare, kopplat till den översyn av utbildningar som ska göras (se nedan). Aktivitet 1d: Utbildningsinsats controllers. Controllers är en del av Försäkringskassans ledningsarbete. Controllern tar fram underlag för beslut så att ledningen får relevant information i syfte att styra och leda verksamheten mot uppsatta mål. Controllerfunktionen är därför en viktig målgrupp för att säkerställa att verksamheten styr mot ökad jämställdhet. En riktad utbildningsinsats om jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska därför göras till controllers under 2014. Mål 2: Osakliga könsskillnader ska inte förekomma i Försäkringkassans handläggning och beslut Detta mål riktar sig till medarbetare och ansvariga chefer som utför Försäkringskassans kärnverksamhet, att handlägga och besluta inom de olika förmånerna. Inom flera socialförsäkringsområden finns oförklarade könsskillnader. Det gäller bland andra handikappersättning 3, arbetsskador 4 och bilstöd 5. Aktivitet 2a: En fördjupad kartläggning ska göras av könsskillnader inom någon eller några olika förmåner. Utifrån kartläggningen ska en analys göras av vad som orsakar dessa skillnader, och om de är osakliga. Analysen kan sedan tjäna som underlag för ett handläggarstöd som kan bestå av utbildningsinsatser, checklistor mm. Aktivitet 2b: Göra en genomlysning ur ett jämställdhetsperspektiv av befintliga utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till medarbetare och chefer. Med genomlysningen som grund tas förslag fram till hur ett jämställdhetsperspektiv kan implementeras i befintliga utbildningar. Om behovet bedöms finnas kan även nya utbildningar tas fram med temat jämställdhet. Aktivitet 2c: Genomföra en förstudie med syfte att i möte med kund upptäcka våldsutsatthet. Utifrån tidigare erfarenheter och forskning kring kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och sjukskrivning ska en studie genomföras på ett lokalt försäkringscenter. Erfarenheterna från studien ska ligga till grund för en utveckling av nya rutiner och arbetsformer i samarbete med andra aktörer för att möta våldutsatta kvinnor. 3 Socialförsäkringsrapport 2013:7 4 Socialförsäkringsrapport 2011:16 5 Svar på regeringsuppdrag 2008-03-07, dnr 1668-2008
5 (8) Mål 3: Försäkringskassan ska arbeta för ett jämställt nyttjande av socialförsäkringens förmåner Försäkringskassans uppdrag att bidra till ett jämställt samhälle ska också vara tydligt gentemot våra kunder, så att ett jämställt uttag av exempelvis föräldraförsäkringen främjas. Detta kan bidra till ett ökat förtroende hos våra kunder, då ett upprätthållande av traditionella könsstrukturer inte skapar förtroende hos kunder som vill leva jämställt. De förmåner där en person tar emot ett bidrag för att vårda någon, som föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag eller närståendepenning har ett ojämställt uttag. Det är i samtliga fall en övervägande del kvinnor som är mottagare. Hittills har mest föräldraförsäkringen varit i fokus, men samma mönster gäller även inom andra förmåner: det är kvinnor som står för vård och omsorg. Kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig. Normerna kopplade till könstillhörighet har förmodligen här stor betydelse. Men Försäkringskassan ska givetvis bidra med kunskap och information om konsekvenser av de val som kunderna gör, medvetna eller omedvetna. Aktivitet 3a: Öka de kunskapsspridande insatserna och stödet till kunder om hur man delar och konsekvenserna av hur man delar inom föräldraförsäkringen och andra förmåner. Exempel på hur socialförsäkringarna samverkar kan också vara ett bra stöd till kunder att göra medvetna val. Det kan gälla hur pensionen påverkas av uttag av föräldrapenning och perioder med sjukpenning. Aktivitet 3b: Medvetandegörande insatser till medarbetare. Upprätthållande av traditionella könsnormer görs ofta omedvetet. Ökad kunskap och medvetandegörande är verktyg för att öka vår förmåga att stötta kunder att göra medvetna val. Att säkerställa att de interna utbildningarna har ett jämställdhetsperspektiv har nämnts ovan. Detta är givetvis en viktig del, men även andra insatser kan bli aktuella som särskilda utbildningar om jämställt bemötande samt utveckla stöd i form av checklistor och tankeväckande frågor. Detta samordnas med arbetet inom projektet Det goda kundmötet). Mål 4: Försäkringskassan ska arbeta systematiskt och hållbart med jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering syftar till att säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla relevanta beslut som fattas. Det kan gälla nya processer och arbetssätt, olika styrande dokument och policyer. Som exempel kan nämnas insatser som formas just nu: Enklare sjukförsäkring och Det goda kundmötet. Det bör även kunna övervägas hur Försäkringskassans arbete med lean kan integrera ett jämställdhetsperspektiv. Aktivitet 4a: Bredare förankring. Försäkringskassan behöver en bredare grund för sitt arbete med jämställdhetsintegrering, för att göra arbetet mer hållbart över tiden. Fler funktioner behöver finnas i organisationen som kan bära kunskap om
6 (8) jämställdhetsintegrering inom sin organisationsdel. Inom huvudkontoret gäller detta funktioner som controller, verksamhetsutvecklare och analytiker. Personer som har denna funktion kan stödjas genom nätverk. En fortsatt analys huruvida kundmötesorganisationen kan ha behov av detta bör också göras. Aktivitet 4b: Ytterligare utveckla vår förmåga att systematiskt använda könsuppdelad statistik och göra analyser utifrån kön. Försäkringskassan har som statistikansvarig myndighet ett särskilt ansvar för att producera officiell och annan statistik inom socialförsäkringsområdet. Av detta ansvar följer också att statistiken ska presenteras könsuppdelat, vilket också görs. Dock kan vi utveckla systematiken i analyser och i användandet av den könsuppdelade statistiken. Att analyser görs utifrån kön samt presenteras där det är relevant ska vara en del av en kvalitetssäkring. Aktivitet 4c: Ta fram en plan för att kommunicera uppdraget och åtagandet internt i organisationen och externt. För att göra alla medarbetare delaktiga i genomförandet av denna handlingsplan behöver den kommuniceras i hela myndigheten. Även andra myndigheter och en bredare allmänhet kan vara aktuella målgrupper. Aktivitet 4d: Införliva ett jämställdhetskrav i upphandlingsprocessen. För att säkerställa att externa leverantörer kan tillhandahålla tjänster som involverar ett jämställdhetsperspektiv (till exempel utbildning) formuleras krav i myndighetens upphandlingspolicy. Detta är viktigt för att markera att vi prioriterar jämställdhet och förväntar oss det även av våra samarbetspartner. Arbetet bör göras i samarbete med andra myndigheter som har liknande behov. 4. Externa spridningsinsatser Försäkringskassan deltar i nätverk med andra myndigheter som fått samma uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Nätverket kommer att sprida idéer och erfarenheter av arbetet med jämställdhetsintegrering, bland annat under Almedalsveckan 2014 och Nordiskt forum i Malmö. 5. Samverkan med andra aktörer Inom nätverket av myndigheter som har i uppdrag att göra en plan för jämställdhetsintegrering har det formats några möjliga insatser för samarbete: - Jämställt bemötande på servicekontoren. Skatteverket bjuder in Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan till ett samarbete när det gäller att ta fram en utbildningsmodul under 2014. Utbildningen är tänkt att rikta sig till servicekontorens personal. - Socialförsäkringar i samverkan. Tillsammans med Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och eventuellt fler berörda myndigheter ska Försäkringskassan undersöka möjligheten till samarbete för att ta fram stöd till kunder för att belysa hur olika socialförsäkringar samverkar. Syftet är att med rätt
7 (8) information ge kunder möjliget att göra medvetna och jämställda val. Se aktivitet 3a. - Utbildning riktad till controllerorganisationen. Samma behov har anmälts av flera av de myndigheter som har samma uppdrag. Samarbete kan bli här bli aktuellt. Se aktivitet 1d. - Jämställdhet i upphandlingsprocessen. Se aktivitet 4d. Flera av aktiviteterna kommer att kräva samarbete med aktörer utanför nätverket exempelvis Arbetsförmedlingen. 6. Fortsatt arbete Under hösten 2013 kommer vi att arbeta vidare med att konkretisera genomförandet av planens aktiviteter. En konkretisering ska göras av hur aktiviteterna ska följas upp och hur målen ska värderas. Utifrån genomförandeplan och de fortsatta underlag som vi kommer att få under 2014 så kommer mål och aktiviteter att föras in i den ordinarie verksamhetsplaneringen inför 2015. Jämställdhetsintegrering är en del av Försäkringskassans arbete med likabehandling. Vi kommer under hösten 2013 att överväga hur de olika uppdragen ska samordnas. Under 2014 kommer vi att ta fram en plan för det fortsatta arbetet under 2015.
8 (8) 7. Behov av stimulansmedel Aktivitet 1d: Utbildningsinsats controllers 100 personer. 2a: En fördjupad kartläggning ska göras av könsskillnader inom någon eller några olika förmåner. 2b: Göra en genomlysning ur ett jämställdhetsperspektiv av befintliga utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till medarbetare och chefer. 2c: Genomföra en förstudie med syfte att i möte med kund upptäcka våldsutsatthet. Spridningsinsats: Almedalen 2014 och Nordiskt forum. Utbildning för ledningsgrupp Typ av insats Föreläsare, extern lokal, övernattning. Analys utifrån registerstudie, aktstudie samt ytterligare kvalitativt underlag. Extern konsult i samarbete med internt kompetensforum för genomgång och ev. ta fram ny utbildning. Sammanställa tidigare forskning och erfarenheter, extern konsult för utbildning och framtagande av rutiner i samarbete med LFC. Resor och boende för representant. Externa föreläsare. För dessa aktiviteter har Försäkringskassan ett behov av tillkommande medel på sammantaget 5 300 000 kronor för 2014. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av försäkringsdirektör Ann Persson Grivas, verksamhetsområdeschef Ylva Bernrup och controller Kerstin Twengström, den senare som föredragande. Dan Eliasson Kerstin Twengström