Utvärdering av Sfxutbildningarna Resultat och slutsatser 2 oktober 2017
AGENDA 1 2 3 4 5 Om uppdraget Om Sfxutbildningarna Sfxutbildningarnas resultat Den interkommunala samverkan Övergripande slutsatser och rekommendationer
1 Om uppdraget
Ett uppdrag i tre delar Uppdraget har bestått av tre delar 1. Insamling av statistik 2. Utvärdering av effekter på individnivå 3. Utvärdering av organisationsmodellen Presentationen fokuserar på del 2 och del 3
Utvärderingens syfte Underlag för strategiska beslut rörande Sfx:s fortsatta finansiering och prioritering Underlag för fortsatt utveckling av kommunöverenskommelsen och organisationsmodellen Underlag för Länsstyrelsens fortsatta arbete med att främja regional (jämställd) tillväxt och kompetensförsörjning
Intersektionellt perspektiv i utvärderingen Utvärderingen ska genomföras från ett intersektionellt perspektiv I första hand fokus på jämställdhet och utbildningarnas tillgänglighet för kvinnor och män Andra maktordningar relevanta men statistik saknas
Utvärderingen bygger på flera datainsamlingsmetoder Dokumentstudier Tidigare rapporter och underlag Statistik på individnivå och aggregerad nivå Enkät bland skolledare i länets 26 kommuner (23 individer) Svarsfrekvens 87 procent Semistrukturerade djupintervjuer Åtta regionala strategiska intervjuer Sju intervjuer med anordnare Sju intervjuer med hemkommuner Sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare Tre intervjuer med Af-handläggare Fem intervjuer med lärare Fyra fokusgrupper med elever
2 Om sfxutbildningarna
Sfx syftar till att tillvarata nyanländas kompetens samt påskynda etablering på arbetsmarknaden Sfx innebär svenskundervisning med yrkesinriktning för invandrade som redan har en färdig utbildning och/eller erfarenhet från ett specifikt yrkesområde från sitt hemland Genom Sfx ska de studerande snabbare lära sig det svenska språket och komma ut i arbete Sfx bygger på interkommunal samverkan som regleras genom en överenskommelse mellan samtliga länets 26 kommuner
Nio olika utbildningsinriktningar med varierande upplägg Sfx omfattar utbildningar med både praktisk inriktning (ex lastbil och bussförare) och akademisk inriktning (ex ingenjörer och läkare) Utbildningarna skiljer sig delvis vad gäller innehåll och upplägg. Antagningskrav Hur kraven testas Längd I vilken utsträckning yrkesutbildning ingår De akademiska utbildningarna är störst till deltagarantalet (under perioden 2013-2016 fullföljde 1930 elever någon av de akademiska utbildningarna, vilket motsvarar 76 procent av det totala antalet)
De flesta kommuner skickar elever till Sfx, men omfattningen varierar Andel av samtliga Sfx-elever som var inskrivna på sfx 2016 från respektive kommun i länet, samt andel Sfx-elever i respektive kommun i relation till antalet Sfi-elever i samma kommun.
3 Sfxutbildningarnas resultat
Utveckling för deltagare Vi har studerat utvecklingen för deltagare utifrån tre olika perspektiv: 1. Vilken sysselsättningsgrad uppvisar individerna efter avslut? 2. Hur ser utvecklingen ut över tid jämfört med en kontrollgrupp? 3. Arbetar deltagarna inom yrken med koppling till utbildningarna?
Etablering på arbetsmarknaden för nyanlända Etablering på arbetsmarknaden år 2015 för individer som invandrat till Sverige vid olika tidpunkter Etableringen på arbetsmarknaden tar tid för nyanlända. Det tar längre tid för kvinnor och lågutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgrad 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2010-2000-2009 1990-1999 1980-1989 1970-1979 -1969 Invandringsår
Andel förvärvsarbetande / studerande 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt (oviktat genomsnitt) 67% 5% Majoriteten av Sfxdeltagarna är i arbete eller studier två år efter avslut Totalt (viktat genomsnitt) Sfp Sfinx Svej Sfa medicin Sfxit Sff Sfh Sfl 59% 53% 66% 54% 63% 75% 59% 54% 90% 7% 10% 5% 8% 8% 6% 2% Sfb 85% Förvärvsarbetande
För att få en bild av Sfx:s effekter på individnivå har deltagarna jämförts med en kontrollgrupp Kontrollgruppen består av individer som slutfört en utbildning inom Sfi i Stockholms län. Varje individ i Sfx-gruppen har matchats mot en tvilling med avseende på: Ålder (år) Kön Födelseregion Utbildningslängd (år i utbildning) Tid i Sverige (år) Grund för bosättning Ursprungslandets Human Development Index (HDI) Effektutvärderingen bygger på individer som avslutade sin Sfxutbildning fram till 2014, och ger således inte en heltäckande bild av effekterna av dagens Sfx-utbildningar.
Sfx ger en ökad sysselsättningsgrad jämfört med sfi (1) Andel förvärvsarbetande / studerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sysselsättningsstatus två år efter avslutad utbildning 7% 10% 5% 9% 5% 6% 59% 67% 50% 58% SFX-deltagare Kontrollgrupp SFX-deltagare Kontrollgrupp Totalt (viktat genomsnitt) Totalt (oviktat genomsnitt) Sysselsättningsgrad i Stockholms län 81,4 Arbete Studier
Sfx ger en ökad sysselsättningsgrad jämfört med sfi (2) SFB I åtta av nio Sfx-utbildningar utvecklas deltagarna mer positivt än kontrollgruppen Undantaget är SFEJ SFP SFL
Sfx ger en ökad sysselsättningsgrad jämfört med sfi (3) SFH Sfx-IT SFF
Sfx ger en ökad sysselsättningsgrad jämfört med sfi (4) SFINX SFA-medicin 70% SFEJ 60% Sysselsättningsgrad 50% 40% 30% 20% 10% 0% t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 Deltagare Kontroll
Många arbetar inom kvalificerade yrken 0 - Militära yrken 0% 1 - Chefsyrken 2% SFA-medicin SFEJ Andel individer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Andel individer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0 - Militära yrken 0% 76% 62% 1 - Chefsyrken 0% 2 - Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 71% 2 - Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 43% 3 - Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 5% 3 - Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 18% 4 - Yrken inom administration och kundtjänst 1% 4 - Yrken inom administration och kundtjänst 18% 5 - Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 16% 5 - Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 13% 6 - Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 1% 6 - Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0% 7 - Yrken inom byggverksamhet och tillverkning 0% 7 - Yrken inom byggverksamhet och tillverkning 1% 8 - Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. 0% 8 - Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. 0% 9 - Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 4% 9 - Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 5%
Många arbetar inom kvalificerade yrken SFINX Andel individer 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% SFP Andel individer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0 - Militära yrken 1 - Chefsyrken 0% 0% 0 - Militära yrken 63% 54% 0% 1 - Chefsyrken 0% 2 - Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 37% 2 - Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 45% 3 - Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 26% 3 - Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 8% 4 - Yrken inom administration och kundtjänst 4% 4 - Yrken inom administration och kundtjänst 3% 5 - Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 16% 5 - Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 27% 6 - Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0% 6 - Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0% 7 - Yrken inom byggverksamhet och tillverkning 1% 7 - Yrken inom byggverksamhet och tillverkning 1% 8 - Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. 4% 8 - Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. 1% 9 - Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 10% 9 - Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 14%
Relativt få deltagare arbetar dock inom yrken med direkt koppling till utbildningen Matchning mot SSYK med koppling till respektive utbildning. Andel verksamma inom yrkesområden kopplade till Sfxutbildningar två år efter avslut Exempel: - Buss- och spårvagnsförare (8331) - Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet (134) - Civilingenjörsyrken (214) - Ingenjörer och tekniker (311)
Relativt få deltagare arbetar dock inom yrken med direkt koppling till utbildningen Andel verksamma inom yrkesområden kopplade till Sfxutbildningar två år efter avslut kan tyda på en matchningsproblematik eller på att Sfx-utbildningarna inte ensamma räcker för att en nyanländ individ ska få ett arbete inom sitt område.
Sfx upplevs även bidra till andra värden Snabbare inlärningstakt Yrkesrelevanta svenskkunskaper En miljö som främjar motivation och egenmakt Stärkt yrkesidentitet Mervärde i relation till Korta vägen och Snabbspåret
Vad tänker ni om resultaten? Vad tyckte du var mest intressant? Blev du förvånad över något? Prata med din granne
4 c Den interkommunala samverkan kring sfx
Starkt stöd för den grundläggande idén bakom samverkan Generellt starkt stöd för idén om att tillvarata nyanländas kompetens genom yrkesinriktad svenska, och vikten av samverkan för att möjliggöra detta Alla kommuner skickar elever, men omfattningen skiljer sig Intervjuade syv:are samt rektorer för vuxenutbildningen upplever överlag att stödet för att vägleda/skicka elever till Sfx i den egna kommunen är stort 65% av kommunerna i enkäten har som regel att alltid bevilja Avslag sker främst på grund av att sökanden faller utanför målgruppen (60%) Resursbrist tycks inte vara primärt hinder, även om detta förekommer Ojämnt flöde tycks utifrån detta snarare bero på få ansökningar än många avslagna ansökningar
Utvecklingsområden i samverkan (1) De praktiska utbildningarnas roll i Sfx Sfx-konceptet ses delvis som spretigt, där de praktiska utbildningarna inte upplevs ligga helt i linje med överenskommelsen Mervärdet av de praktiska utbildningarna i relation till yrkesvux ses som otydligt De akademiska utbildningarna ses som mer oproblematiska med ett tydligare mervärde. Ifrågasättandet av de praktiska utbildningarna har dock en negativ inverkan på Sfx-samarbetets legitimitet som helhet
Utvecklingsområden i samverkan (2) Uppföljning och dialog Fläckvis uppföljning som brister i likvärdighet försvårar aggregerade analyser Hemkommunerna får ej information om ex elevens framsteg i linje med vad som står i överenskommelsen Dialogen med anordnarna kring nästa steg upplevs som bristfällig i flera fall
5c Huvudsakliga slutsatser
Sfx har en viktig funktion att fylla Sfx-deltagarnas sysselsättningsgrad är hög och utvecklas mer positivt än kontrollgruppen Sfx utgör ett gott praktiskt exempel på interkommunal samverkan som i grunden upplevs fungera bra Ligger i linje/framkant med politiska signaler och reformer inom området, som lyfter fram interkommunal samverkan, rätt jobb och hållbar etablering
Tudelad bild av Sfx:s värde från ett jämställdhetsperspektiv Kvinnor dominerar inom akademiska utbildningar, män inom praktiska utbildningar De akademiska utbildningarna har delvis kompensatorisk effekt då män dominerar bland yrkesinriktade insatser i stort Kvinnors praktiska erfarenhet tillvaratas inte inom Sfx Flera tänkbara orsaker Praktiska utbildningar har fokus på mansdominerade branscher Styrning och stöd för att säkra en studie- och yrkesvägledning på lika villkor saknas i hög grad Det intersektionella perspektivet är i mycket låg grad en uttalad fråga i strategiska diskussioner om Sfx. Bristande uppföljning försvårar kunskap. Sfx-verksamhetens tillgänglighet och värde utifrån ett intersektionellt perspektiv främst oavsiktlig bieffekt då aktiv styrning saknas.
För att tillvarata sfx:s potential fullt ut krävs stärkt strategiskt helhetsgrepp Det regionala utvecklingsarbetet har historiskt haft ett primärt praktiskt, internt fokus med en fungerande verksamhet som mål. Idag är utbudet av alternativa insatser och plattformar för samverkan betydligt större, och flera andra utvecklingsinitiativ drivs inom området. Svårare att navigera för den enskilda individen Ökad risk för parallella, ineffektiva strukturer för samverkan Risk för ökad alternativkostnad med Sfx från kommunperspektiv krav på mervärde viktigare Lokala behov adderar inte per automatik upp till att regionala behoven möts Framtida utvecklingsarbete behöver fokusera på strategiska diskussioner rörande Sfx:s roll och mervärde i systemet för kompetensförsörjning och vuxenutbildning i stort
Fem fokusområden för det fortsatta arbetet med Sfx 1. Stärk förutsättningarna för en effektiv och hållbar samverkan 2. Stärk förutsättningarna för systematisk studie- och yrkesvägledning 3. Stärk kopplingen till det strategiska regionala kompetensförsörjningsarbetet 4. Främja en sammanhållen etableringskedja och övergångar till rätt jobb 5. Jämställdhets- och jämlikhetsintegrera Sfx
Vad tar du med dig från presentationen? Vad tar du med dig från presentationen till ditt fortsatta arbete? Vad skulle du vilja veta mer om? Prata med din granne
TACK!