Om barn och unga med funktionsnedsättning



Relevanta dokument
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Klicka här för att ändra format

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Att ställa frågor om våld

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våld i nära relationer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Föräldrastödsprojektet 16-25

Barns psykosociala ohälsa

Lagstiftning kring samverkan

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Vem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Frågor för reflektion och diskussion

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Möjlighet att leva som andra

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Plattform vi utgår från. Organisation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Barn och ungas utsatthet för våld

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Barn som riskerar att fara illa

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Sammanfattning REMISSVAR

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Barn som är närstående

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Rättsväsendet Fakta i korthet

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Det som inte märks, finns det?

otrygg, kränkt eller hotad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Anmälan När, hur och sen då?

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Riktlinjer för Våld i nära relation

Hälsa och kränkningar

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Rutin ärendes aktualisering anmälan

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Våld i nära relationer

Stöd till dig som är anhörig

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Transkript:

Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Göteborgs Stad) och Länsstyrelsen en konferens med syftet att synliggöra en på många sätt bortglömd grupp; Barn och unga med funktionsnedsättning. Denna grupp har enligt flera rapporter en ökad risk att utsättas för våld av en närstående eller via kontakter på internet. Konferensen riktade sig till yrkesverksamma som möter barn och unga med funktionshinder, i kommun, regionen och hos Dialogas samverkansparter. Birgit Andrén Birgit Andrén från Dialoga berättade om vad våld är och hur barn påverkas av att leva med våld i familjen. Våld handlar inte enbart om fysiskt våld som slag och sparkar, utan även om kontrollerande, kränkande och hotfulla handlingar som många gånger är mer subtila och därmed svårare att upptäcka. Barn som tvingas uppleva våld i sin familj lever i ständig spänning och otrygghet. Tänk då på de barn som dessutom har en funktionsnedsättning, kanske språksvårigheter eller intellektuell funktionsnedsättning. De har svårare att bli trodda och de har kanske behov av tekniska hjälpmedel för att kunna berätta vad de har varit med om, poängterade Birgit. Att lyfta fram barnen är ofta att vara lite obekväm. Men vi alla här som arbetar med barn har det som uppdrag och måste hjälpas åt att ge varandra styrka, menade hon. Katarina Björkgren från Länsstyrelsen berättade om de nya föreskrifter och allmänna råd gällande våld i nära relationer, som började gälla 1 oktober 2014. Det finns nu en sammanhållen författning på hela området våld i nära relationer, riktat till socialtjänsten och hälso- och sjukvården, utifrån brottsofferbestämmelsen i Socialtjänstlagen 5 kap. 11. Med anledning av detta kommer handboken Våld att revideras, vilket ska vara klart i mars i år. Den nya författningen tar upp Särskilt sårbara grupper, och en sådan grupp är personer med funktionsnedsättning. Enligt lagen ska särskilda behov som personer med funktionsnedsättning kan ha, beaktas vid planering och handläggning. Enligt Socialtjänstlagen 11 kap. 1 har en utredning gjorts av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer. Utredningen lyfter särskilt fram barn under 18 år (tonåringar) som utsätts för partnervåld. Barnets egen uppfattning om våldet alltid ska utredas, och Socialnämnden bör Katarina Björkgren

kunna erbjuda insatser till våldsutövaren utifrån barnets behov. Katarina Björkgren berättade också att en nationell strategi om mäns våld mot kvinnor ska presenteras i juni i år, och att det ska startas ett nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Det sistnämnda kommer att ligga på något av landets universitet och beräknas starta i mars. Det är inte barnets funktionshinder som är problemet Malin Broberg, psykolog och professor vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, föreläste om varför det är viktigt att stödja föräldrar till barn med funktionshinder, utifrån resultaten i studien Riktat föräldrastöd. Malin Broberg berättade att enligt en studie (Jones, 2012) är barn med funktionsnedsättningar cirka 3,5 gånger mer utsatta för våld än barn som inte har funktionsnedsättning. Huvudfrågan för hennes föreläsning var: Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att vara de bästa föräldrarna de kan till sina barn, även när barnen har sjukdomar eller funktionsnedsättningar? En förälder ska ge det omogna barnet trygghet och beskydd som hjälper det att överleva och utvecklas. Malin Broberg resonerade kring hur anknytningen mellan barn och föräldrar påverkas av att barnet har en funktionsnedsättning. En förälder kan till exempel känna att hen inte klarar av att tyda barnets signaler och ge barnet vad det behöver, vilket ger föräldern känslor av otillräcklighet. Barnet kan i sin tur känna att föräldrarna inte förstår och inte kan ge barnet vad det behöver. Detta kan leda till en ökad risk att föräldrarna tar till hårda uppfostringsmetoder eller utövar våld mot barnet. Malin betonar att det allmänt i samhället ses som ett problem att få ett barn med funktionsnedsättning, att det kommer bli jobbigt, att föräldrarna är ledsna och att varken barnet eller föräldrarna kan ha ett vanligt liv. Men det är inte barnet och funktionshindret i sig som är problemet, utan snarare situationer som barnet i sin vardag hamnar i, betonar Malin. Det är med andra ord viktigt att ge föräldrar med barn till funktionsnedsättning stöd på olika sätt. I projektet Riktat föräldrastöd (RiFS-projektet) undersökte Malin och hennes kollegor hur föräldrar och barn mår, hur föräldrarna får kunskap om och tillgång till stöd och hur det stöd som ges fungerar. Detta gjordes genom bland annat intervjuer med föräldrar och enkäter till yrkesverksamma. Exempel på resultat från RiFS-projektet: Föräldrar till barn med beteendeproblem hamnar oftare i situationer där vanliga uppfostringsmetoder inte räcker till. Risken är då att de tar till hårdare metoder. Beteendeproblem hos barnet ökar risken för att föräldrarna använder hårda uppfostringsmetoder. Det är ofta svårt för föräldrarna till barn med funktionsnedsättning att förstå vilka stödinsatser de har rätt till eller kan få, och hur dessa hänger ihop (hur olika instanser eller myndigheter samverkar, vem som gör vad). Föräldrarna letar i första hand information själva på exempelvis internet. De anser att informationen är knapphändig. Här poängterar Malin att det är viktigt att vi professionella Malin Broberg Katarina Idegård Moderator Birgit Andrén Moderator Anders Sandberg

hjälper föräldrarna att förstå vad det är de behöver, för det är inte självklart att de förstår det själva. Det är lättare för professionella som har mött många olika barn med funktionsnedsättning att bedöma vad som är lämpligt. Föräldrarna önskar mer samlad information om det stöd de har rätt till och de önskar mer psykologiskt stöd. Som det är nu är det först när de hamnar i kaos som de får hjälp, uppger en del föräldrar. Det är när barnet går i förskolan som de får mest stöd, sedan avtar stödet successivt med åren. Föräldrarna tycker att de behöver kämpa för att få stöd. 46 procent av dem som deltog i studien uppger att de någon gång har överklagat ett beslut. Något som också framkommit är att föräldrar till barn med funktionshinder alltid känner att de har saker att ordna med, till exempel att kontakta myndigheter. Det är alltid saker som de behöver göra, alltid någon att ringa eller skriva till, och de kan ligga vakna på natten och vara orolig att de ska missa något. De är rädda att inte klara av att driva på så att barnet får det stöd det behöver, säger Malin Broberg. Avslutningsvis upplever Malin Broberg att både föräldrar och professionella upplever att det är de som orkar mest och bråkar mest som får stöd, och så ska det ju inte vara. Hennes slutsats är att föräldrar till barn med funktionsnedsättning önskar ett starkt, kunnigt samt väloljat och välvilligt föräldrastöd som ger föräldern trygghet, hopp och lugn. Om vi inte frågar får vi inget veta Ole Hultmann, psykolog och psykoterapeut på Barnoch ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Gamlestaden samt Fil. Lic. vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, föreläste om hur personal inom exempelvis hälso- och sjukvården kan upptäcka våld mot barn i familjer. Hur får vi reda på om ett barn är våldsutsatt? Hur kan vi fråga om våld? Ole Hultmann leder just nu en studie på BUP Gamlestaden. Studien, som startade 2006, undersöker Anna Forum förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUPpatienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta. Våld mot barn och våld inom familjen är ofta ett dolt problem som inte märks utåt. Därför har vi professionella ett viktigt uppdrag att fråga om våld, menar Ole. Han rekommenderar att personal inom BUP, Socialtjänst, hälso- och sjukvård samt eventuellt andra verksamheter, rutinmässigt frågar patienter och klienter om de har blivit utsatta för våld. Studien på BUP visar att om frågor om våld inte ställs så säger statistiken att 6 procent är utsatta för våld, men om personalen alltid frågar blir siffran 20 procent. Med andra ord, för att hitta dem som är våldsutsatta måste man fråga. Ju mer strukturerat vi frågar, ju högre frekvens av våldsutsatta får vi. Det är bäst att fråga redan tidigt, vid första mötet, och på ett så neutralt sätt som möjligt, för då blir frågan mindre anklagande, det vill säga att personen inte känner att vi behandlare misstänker att personen är utsatt eller förövare. Han rekommenderar att frågor ställs skriftligt. Genom Partner Violence Screening har barn och Ole Hultmann

föräldrar var och en fått fylla i en enkät med frågor om våld. Ett annat exempel är ett frågeformulär som kallas Lite-A. Det används för barn och innehåller frågor om många olika saker, bland annat våld men även till exempel frågor om barnet varit med om olyckor eller andra omskakande händelser. Tips från Ole - Att tänka på när man frågar om våld: Skriftliga frågor rekommenderas vid rutinmässig kartläggning Följ skyldigheten att anmäla till Socialtjänst Det måste finnas ett genuint intresse för svaret Följ upp svaret med ytterligare samtal eller hänvisning Frågor om våld bör ställas enskilt, inte i familjesamtal Skiss över hur BUP Gamlestaden arbetar. Oles sammanfattande råd till oss yrkesverksamma är att det är en god idé att fråga på rutin om: (1) våld är vanligt förekommande i den grupp som vi möter, om det (2) kan ha betydelse för barnets situation och om det (3) har betydelse för de åtgärder som ni kan föreslå. Det bästa är att fråga så tidigt och neutralt som möjligt så att det inte uppfattas som att man misstänker personen. Internet innebär både möjligheter och risker Karin Torgny, journalist och kulturvetare, föreläste om hur unga med funktionshinder kan använda internet och vilka möjligheter och risker som finns. Hon resonerade kring det nya och komplicerade medielandskapet som vi möter i dagens samhälle. Särskilt utsatta grupper, som unga med intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska funktionshinder, kan ha svårt att ta emot, tolka, bearbeta och förmedla vidare information. Det gör att de kan vara svårt för dem att hantera internet. Karin Torgny refererade till studier av Lotta Löfgren Mårtensson, som har studerat hur personer med funktionsnedsättning använder internet. Utifrån hennes resultat betonade Karin att internet ger unga med funktionsnedsättning många möjligheter, till exempel att: Karin Torgny Visa andra sidor av sig själva än sitt funktionshinder Testa andra identiteter Utforska tryggt och utan övervakning (i vardagen för övrigt är de ju normalt ofta under övervakning och beskydd av vuxenvärlden) Få information om sådant de undrar över Hinna formulera sig i text (de kan ha svårt att hinna med att kommunicera i verkliga livet ) Ta och ha kontakt med andra Hitta en vän eller partner Detta kan ha stor positiv betydelse eftersom personer med funktionsnedsättning ofta lever i en relativt begränsad värld, där de befinner sig på ungefär samma plats och träffar samma människor varje dag. De känner ofta att de inte passar in någonstans och har inte lika stora möjligheter att ta kontakt med nya människor som personer utan funktionsnedsättning. Enligt

FN har alla människor rätt att få tillgång till och kunna använda ny teknik, att söka information och tala om hur de vill ha det och få stöttning i att uppnå det. Särskilda svårigheter som personer med funktionsnedsättning kan ha är att de har svårt att se konsekvenser, att de ofta blir osynliggjorda och att de är sårbara eftersom de är beroende av andra i sin vardag. De kan dessutom ha svårt att sätta gränser. Dessa svårigheter gör att de riskerar att göra ogenomtänkta saker på internet eller bli utnyttjade av andra som kontaktar dem. En person med intellektuellt funktionshinder kanske till exempel publicerar, eller låter någon annan publicera, olämpliga bilder på sig själv, eller låter sig luras in i en relation och sedan blir utnyttjad. Som alla andra har unga med funktionsnedsättning behov av att bli sedda och få bekräftelse på att de duger, något som oärliga personer kan utnyttja. Bemötandet inom rättsväsendet är ett stort problem när det gäller personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att bli trodda genom att de kanske inte beter sig som ett riktigt brottsoffer, enligt rättsväsendets sätt att se på saken. Avslutningsvis menar Karin Torgny att vi vuxna inte har tillräcklig kunskap om Internets möjligheter och risker, vilket gör att vi inte kan stötta ungdomarna. Genom att öka kunskapen hos vårdnadshavare, yrkesverksamma och ungdomarna själva kan vi lättare hitta en balans mellan möjligheter och risker. Det är offrets subjektiva upplevelse som avgör Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut som driver Pojkmottagningen i Stockholm, föreläste om våld, övergrepp och funktionshinder. Olof Risberg berättade om sina erfarenheter från sin verksamhet, där han möter både utsatta och förövare. Han berättade till exempel om en 18-årig kille som är dömd för 12 sexuella ofredanden. Han har en utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) och förstår inte var gränserna går i det sociala samspelet med andra människor. En tjej på 16 år är lindrigt utvecklingsstörd och har gått med på sex med tre män för att hon inte förstår att hon inte borde gjort det. Hon tog med sig en vän, vilket gjorde att hon dömdes för koppleri. Dessa båda är exempel på hur unga med funktionshinder kan bli utsatta för våld eller själv utöva våld på grund av sin intellektuella funktionsnedsättning. Vad kan det då innebära att ha en intellektuell funktionsnedsättning? Olof Risberg tar upp faktorer som nedsättning av intellektuella funktioner, behov av hjälp i sin livsföring, varierad begåvningsnivå (precis som alla andra), att personen utvecklas som alla andra men med varierande grad av begränsningar i tankeförmågan, kroppslig utveckling som alla andra, pubertet (liksom alla andra), känslomässiga och sexuella behov, vill vara vanlig, påverkas av normer och trender i omgivningen som alla andra samt vill ha relationer, intimitet och sexualliv som alla andra. Svårigheter som personer med funktionsnedsättning möter är enligt Olof bland annat att Olof Risberg

inte förstå, att vara socialt annorlunda, att inte uppfatta abstraktioner, att vara lättlurad, att i vissas ögon vara mindre värd, att vara ett säkert offer som är lättare att tysta, att inte kunna redogöra för detaljer, samt att vilja vara ihop med någon, ha sex och skaffa barn, och att vilja vara som alla andra. Några av Olof Risbergs budskap till oss alla: Det är den utsattes subjektiva upplevelse som är viktigast, inte vad vi andra tror och tycker eller vad lagen säger. Om en person till exempel blir utsatt för en blottare, får en liten knuff eller något annat som enligt lagen ses som ett mildare brott, kan det ändå av olika anledningar vara allvarligt för den utsatte. Vi ska aldrig tala om lindriga övergrepp för det finns inga lindriga övergrepp. Barn och personer med intellektuell funktionsnedsättning kan aldrig ge samtycke till exempelvis kyssar, smek och sex. Vi lägger för mycket energi på att räkna på hur många som är utsatta för olika saker, och för lite på att hjälpa. Vi får aldrig fråga en utsatt person Varför? (Varför klädde du dig så, varför gick du där, varför träffade du den personen och så vidare). Oavsett hur en person ser ut eller vad hen gör har ingen rätt att utsätta hen för övergrepp. Text och foto: Helena Amundsson Lena Berg