Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Nya metoder för att mäta snöegenskaper

RAPPORT. Geofysisk prospektering Nydala kloster

Meteorologi. Läran om vädret

HUVA-dagen Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar

Lofsdalen, Geoteknisk undersökning av planerad parkeringsplats och camping

MARKRADAR BÄLLSTABERG

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

:::.:_. SNOMATNING.. l\1ed.. GEORADAR.. OCH SNOTAXERINGAR I OVRE LULEALVEN. Försök med uppdatering av vårflödesprognosema. Maja.

Framtidsklimat i Hallands län

Introduktion. Torsionspendel

Kapitel 3. Standardatmosfären

Differentiell GPS för rörelsemätning av betongdammar

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Jan-Gustaf Eriksson Avesta kommun, Urban Carlsson & My Oscarsson Saferoad Traffic AB.

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

GSD-Höjddata, grid 50+ hdb

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Sulvägen 31, Solberga - Täthetsprovning av frånluftskanaler

Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

SMHIs nederbördsmätning

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Vägning för politiskt intresse med hänsyn taget till svarsbortfallet i Valundersökningarna

RAPPORT TEKNISK PM GEOTEKNIK SLUTRAPPORT

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Copperhill Nature Trail

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Svar på skrivelser angående antalet fallolyckor under vinterhalvåret Susanne Pettersson, Stadsmiljö Skickat till mottagare: 6/7/2018

!!!!!!!! Hydrologidagarna!2014! Tisdag!18!mars! De!Geersalen,!Geovetenskapens!hus,!Stockholms! universitet!!! Bästa!deltagare,!!

Arkeologisk utredning

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning

1.4 Räta linjer modellering

Grundläggande aerodynamik, del 2

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Klimatförändringar, snö och skidåkning

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

SF1625 Envariabelanalys

Trafikbullerutredning Ullared 1:21 m.fl.

GEORADARMÄTNINGAR ERIKSLID

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

4. Gör lämpliga avläsningar i diagrammet och bestäm linjens ekvation.

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Framtidens översvämningsrisker

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013

Luftdon. Teknisk beskrivning Under denna rubrik finns all information om material samt hur produkten skall användas och skötas.

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Rapport betesinventering augusti 2017

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Facit Arbetsblad. 5 Genrepet. 11 a) 0,74 b) 0,842 c) 9,05 12 a) 4,92 b) 0,49 c) 3,07

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG

PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Cykling och gående vid större vägar

F13 Regression och problemlösning

TR Trafikbullermätning på Värmdövägen 215 Nacka kommun

Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Validering av PTA och TA89. Sven-Olof Lundkvist& Uno Ytterbom

Bullerkarta 7331-A Vårgårda Kv. Hyvlaren

VU 201 Inställningar SP

Transkript:

Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

UTVECKLING AV RADARMETODEN FÖR SNÖTAXERING 1982-1990 Peter Ulriksen LTH, Lund

1981 Ansökan till DFR och VASO 1982 Mätning på marken med snövessla analogt och digitalt parallellt med flygburen gamastrålningsmätning (ej synkront) -400 MHz på konsol/släde, 16 km profil -900 MHz konsol/släde, 11 km Det visade sig att 900 MHz på konsol gav bäst samstämmighet med provtagning Snödensitetens fördelning låg kring 320 kg/m3 Samband mellan radarreflextid och ekvivalent vatteninnehåll var linjärt och starkt, r = 0.98

LTH:s snövessla, tidigare inskaffad för radarundersökning på torvmossar 900 MHz antenn

Snöprovtagningsrör 400 MHz antenn Bistatisk

Analog och digital registrering av Radardata. Emil Stenmark för vilken inget var omöjligt, möjligen lite svårt.

Manuell snötaxering en sondering var 100:e meter Provtagning av ekvivalent vatteninnehåll varje km

Radarmätning och provtagning av ekvivalent vatteninnehåll

Kontinuerlig radarmätning Rådata från GPR Tolkad markreflex som digitaliseras - 64 p/km Mot Stekenjokk

Stekenjokk-gruvan i sikte

Ett linjärt samband är enkelt att hantera och ger god korrelation. Wtot = Summa (a x t(i)) = a x Summa (t(i)) Ett olinjärt samband medför att varje mätt reflextid måste utvärderas med ett individuelltvärde på kurvan. Wtot = Summa (f(t(i)) x t(i)) Det är inte något problem att göra i dator Det är inte uteslutet att radarn ger bättre värden än manuell snöprovtagning, men det är svårt att visa

Röd kurva är det linjära sambandet Ekvivalent vatteninnehåll som funktion av reflextid Blå kurva är det senare framtagna olinjära sambandet (Robin / Kovacs / Wikström) Man ser att det linjära antagandet relativt det olin-jära överskattar små snömängder och underskattar stora W(SWE) För reflextiden 22 ns ger metoderna samma resultat. Detta värde är mycket högre än de vanligen förekommande Vilka ligger i intervallet 5 15 ns SWE = Snow Water Equivalent Reflextid Twt (ns)

1983 Försök vid tre tillfällen jan/febr, mars och maj för undersökning av säsongsberoende -Januari 21 testpunkter Mårtiken Stekenjokk -Mars 60 km profil, 153 testpunkter, 400 x 640 m yta vid Slipsikenstugan med 20 m ruta -Maj 400 x 640 m yta vid Slipsikenstugan med 20 m ruta. Skillnad beräknades Densitet r som funktion av snödjup undersöktes - den ökar svagt med ökande snödjup r = 152-3.1 x Tavg + 19 x Wavg (kg/m3) enligt Kunzi et al 1982. (T=temp. och W vind) Mycket uppskattad demonstration för bl a SMHI:s ledning av fältgruppens radar- och kulinariska förmåga

400 x 640 m yta vid Slipsikenstugan - = Slipsiken mars 1983 Slipsiken maj 1983 Avsmältning

Var är vi? 400 MHz Antenn Bensingenerator

Demonstration för honoratiores krävde utökad transportkapacitet Lunch: Fjällröding med mandelpotatis - surprise i Slipsikenstugan

Höjdradar från Viggen testades fungerade inte för snö

Höjdradar från Viggen

Temperaturprob

Temperaturprobe Pt 100

Alternativ användning av trasig temperaturprob

1984 Projektet utökas med Luleälvsområdet för studier vid lägre snödensitet -Mars: Kultsjöområdets linjer profileras med skooter och radar i inbygd släde Fem parallella linjer studerades avseende mittlinjens representativitet -April: Skootermätningar runt Luleälven misslyckades bl a av framkomlighetsskäl Helikopter 300 MHz gick bra runt Luleälven -Demonstration i Kvikne, Norge gav ett maximalt snödjup om 7 m! 1985 Helikopter test med ny antenn - 500 MHz vid Kultsjön. Synkrona gammamätningar. Gamma klarar inte stora snödjup lika bra som radarn. Proportionalitetsfaktorn 0.045 m/ns etableras för helikoptermätningar på kalfjäll.

Längdmätning från skooterns hastighetsmätare All radar i släden

Mätprofiler i Kultsjöområdet

500 MHz radarantenner

24 V DC till 230 V AC konverter

Radarprofil genom snö Snöyta Flyghöjd+Topografi Markyta

Snö på is

Resultat presenterades Som medelvärden i tabellform samt grafiskt som här Diagrammen baseras på att varje km digitaliserats i 64 punkter

1986 1990 Utfördes en femårig mätserie i N Luleälvens fjällområde för att se om radarmätningarna kan förbättra den prognos HBV-modellen ger. -Nu användes en ny typ av 500 MHz antenn med effekten 2500 W. Den medger flyghöjd 40 m och flyghastighet 100 km/h. -Dopplerradar för hastighetsbestämning fungerade inte pga stora vibrationer i helikoptern -Manuella snötaxeringslinjer i Muddus, Årrenjarka och Kuorpak flygmättes också -Linje G flugen endast 1990 uppvisade de största snömängderna hittills uppmätta i Sverige. Det var synd att Sten Bergström kom på HBV-modellen så tidigt / Tom Andersen, Vassdragsvesendet i Norge

G K A B C E D Ö P

Sångsvanar i Sjaunja

C:a 5 m snö

Tack till VASO, DFR, SMHI och Vattenfall

Radarmätningarna utförs av Radarteam/Per Wikström kommersiellt därefter, nu med GPS och datorbaserad utvärdering Uppåt-tittande GPR under en hel säsong kan vara ett intressant experiment

De svenska fjällen är vackra(st) på vintern Tack för uppmärksamheten!