2011-01-31, sid 1(6) Byggnad 20 Inventeringsdatum 2010-05-05, luftprovtagning nov 2010 1 Förutsättningar Nedanstående beskrivning är framtagen för att ge en översiktlig bild av byggnadens och de åtgärder som kan komma att behöva genomföras i samband med kommande fastighetsutveckling och avveckling av Fortums verksamhet. 1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning. 1.2 Miljö Gällande det miljötekniska åtgärdsbehovet baseras denna bedömning på Structors provtagningar och platsbesök tillsammans med tidigare miljötekniska utredningar av byggnaderna på området. Se vidare PM - Gasverket Summering och förutsättningar teknik och miljö, Structor Miljöbyrån. 2 Teknik 2.1 Teknisk beskrivning allmänt Byggnaden uppfördes 1893 och har inrymt ångdrivna gaspumpar och ammoniaktvättar. Byggnaden är om- och tillbyggd 1938. Under 1970-talet byggdes ett nytt bjälklag över källare och vissa fönster byggdes igen. Söder om byggnaden stod tidigare tjäravskiljare och gaskylare. Källarplanet inrymmer delvis tjärgravar i den östra delen. Byggnaden har två plan ett våningsplan (hall) ovan mark och delvis källare. Byggnaden är uppförd med grundmurar av sten förstärkt med betong på insidan. Ytter- och innerväggar av tegelmurverk. Betongplatta på mark. Bjälklag av betong över källare samt mellan våningsplan i östra delen. Taket utgörs av lättbetongplank med täckning av papp. Taket bärs upp av takstolar av stålfackverk och stålbalkar. Fönster är enkelglas med gjutjärnsinfattning. Byggnaden är sedan länge ouppvärmd. Bjälklag mot källare och mellanbjälklag i den norra delen är i mycket dålig kondition (rasrisk). I byggnaden finns travers, det är oklart om denna är besiktad. I den östra delen finns spraybox för lackning/målning, med separat mekanisk ventilation. I den östra delen finns även en stor cistern med okänt innehåll, ca 20 m 3.
2011-01-31, sid 2(6) 2.2 Tekniska åtgärdsbehov inför avveckling/fastighetsutveckling 2.2.1 Åtgärdsbehov Byggnadsdel Grundläggning Källarbjälklag Ytterväggar Betongbjälklag Takkonstruktion Fönster Installationer Åtgärdsbehov Upprustning Utredning om betongplattan på mark behållas, omfattande sanering krävs (se 3.1.1 miljö). Frostsprängningar i fasad, renovering av dekorationer och vittrade murfogar, bedömd omfattning ca 5% av fasadytan. Mycket dålig kondition - vidare utredning av åtgärdsbehov krävs Nytt yttertak med isolering Renovering av gjutjärnsbågar VVS, El Omfattningen beror till stor del på framtida användning. Ett flertal åtgärder beror även på miljöriskhantering (se nedan), vilket innebär att vissa delar behöver åtgärdas även om tekniskt skick bedöms vara funktionsdugligt för eventuell planerad användning. 3 Miljö 3.1 Miljöåtgärder inför avveckling/fastighetsutveckling 3.1.1 Inventering provtagning Inventering har skett genom okulär besiktning med stickprovsvis provtagning och laboratorieanalys av material som bedöms kunna innehålla ämnen som är miljöfarliga, miljöstörande och/eller har arbetsmiljöföreskrifter vid rivning. Nedan redovisas utförd provtagning och översiktliga resultat. Luftprovtagning har genomfört via ett flertal olika provtagningsmetoder, passiv och aktiv pumpning av luft. Kvicksilver, BTEX, alifatiska kolväten har analyserats med passiv provtagning på kolfilter respektive provtagare från Radiello. PAH har analyserats med pumpad provtagning med Aircheck-pumpar och ett luftflöde på 1 l/min på XAD2-adsorbenter. Provtagningstider, handhavande och har genomförts enligt direktiv av ALS Global, som har genomfört de kemiska analyserna efter provtagning. Luftproverna är analyserade m a p de ämnen som påträffats i byggnadsmaterial och på kända förorenade platser i byggnaden. Kontrollprover (sk blankprov och referens) togs parallellt på Structors kontor för de passiva proverna. Passiv provtagning genomfördes den 1/11 kl 14 till den 10/11 kl 10 Pumpad provtagning genomfördes den 24/11 kl 10 till den 25/11 k l10 Dammprovtagning har genomförts som ett stryktest av en given yta, t ex fönsterbräda. Dammprovet symboliserar sådant damm som kan komma att virvla upp och röra sig i lokalen vid olika typer av arbeten. Resultatet är främst avsett som ett arbetsmiljöprov, men kan även användas för diskussion om åtgärdsmål inför åtgärder och sanering av byggnaden. Dammet är analyserat på de ämnen som påträffats i byggnadsmaterial och på kända förorenade platser i byggnaden.
2011-01-31, sid 3(6) Jämförelse sker mot naturliga bakgrundshalter i stadsmiljö och naturmiljö, samt med andra normala byggnader (referensobjekt i form av kontorsmiljöer) som förväntas vara fri från verksamhetsrelaterade spill och miljöstörande ämnen i byggnadsmaterial. Riktvärden för byggnadsmaterial saknas. Tabell 1. Utförd miljöprovtagning av Structor i byggnad 20, Gasverket Hjorthagen. Provnummer/provplats Material Resultat 20-001 Väggfärg Innehåller bly och zink 20-002 Jordmaterial källargolv, ränna östra delen Innehåller höga halter kvicksilver, bly och PAH 20-003 Norra gaveln plan 1 Innehåller höga halter metaller väggputs (bly,zink) och höga halter PAH D20-01 Dammprovtagning av Låga PAH-halter PAH. D20-01-04 Luftprovtagning, Hög bensenhalt. kvicksilver, BTEX, olja Hus 20-Luft-PAH-001 Luftprovtagning PAH Låga halter av PAH 3.1.2 Åtgärdsbehov Byggnaden är förorenad. Föroreningarna utgörs av framförallt tjärämnen och tungmetaller, vilka förekommer i golv och väggar. Dessa ämnen bör avlägsnas vid renovering och återställning. Källardelar har haft en tydlig koppling till tjärhantering och tjärfack/tjärledning utanför byggnaden (södra sidan). Tydlig tjärdoft förekommer i källaren, och skylt med rasrisk från tak är uppsatt. Oklart hur stor källardelen är då belysning saknades vid inventeringstillfället. Byggnadsdel Golvytor Väggar Mark under byggnad Mark utanför byggnad Åtgärdsbehov Sanering av källarbjälklag, ytterligare provtagning krävs Sanering av förorenade ytor, ytterligare provtagning krävs Sanering av tjärbassänger i mark mellan byggnad 14 och byggnad 20 utförd. Tjärlukt i inspektionsluckor i golv. Behov av ytterligare urschaktning, alternativt inkapsling bör utredas Ytterligare utredning behövs, hanteras i separat projekt. 3.1.3 Åtgärdsmål Åtgärdsmålen varierar med planerad användning för byggnaden. Ett övergripande mål är dock att eventuella föroreningar med koppling till tidigare verksamheter inte ska medföra en negativ exponeringsrisk jämfört med en icke förorenad byggnad. Riktvärden för förorenade byggnadsmaterial i byggnadsmiljö finns ej att tillgå.
2011-01-31, sid 4(6) 3.1.4 Åtgärder För att undvika begränsningar vid framtida användning av byggnaden bör så långt som möjligt förorenade byggnadsdelar och material avlägsnas i samband med renovering. Exempel på åtgärder: Förorenade bjälklag i källare saneras genom fräsning och ny betong gjuts ovanpå, alternativt bytes befintlig platta/bjälklag All invändig puts avlägsnas. Skadade tegelväggar byts ut/renoveras. Ev. måste tegelväggarna kapslas in med skyddande ytskikt för att minimera direktkontakt med kvarvarande föroreningar invändigt. Uppföljning krävs. Inomhusmiljö kontrolleras innan/efter åtgärd med luftprovtagning Rivning och tömning av installationer (cistern). Structor Mikael Eriksson Stefan Sohlström
2011-01-31, sid 5(6) Bilder från inventering Bild 1. Fasad, sydsida Bild 2. Källare Bild 3. Mekanisk frånluft, målarbox Bild 4. Lagerdel
2011-01-31, sid 6(6) Bild 5. Källare, östra delen Bild 6. Källare östra delen kraftigt förorenad Bild 7. Cistern, östra delen Bild 9. Nordöstra gaveln Bild 8. Rum, östra delen Bild 10. Östra gaveln, tjärfacksanslutning