Handlingsprogram för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård i Grankulla

Social- och hälsovårdsnämnden godkänt 24.9.2013 89 GRANKULLA STAD Handlingsprogram för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård i Grankulla Version 0,7

2 1. Utgångsläge... 3 2. Barns, ungas och familjers välbefinnande och användning av förebyggande service... 3 2.1 Barns, ungas och familjers välbefinnande i Grankulla i dag... 3 2.2 Barn, unga och familjer som klienter vid rådgivningsbyrån, skol- och studerandehälsovården och den förebyggande mun- och tandvården... 4 3. Ansvarspersoner och personalresurser... 5 3.1 Ledning av verksamheten och tvärsektoriellt samarbete i Grankulla... 5 3.2 Rådgivningens personalresurser samt samarbetet mellan läkare och hälsovårdare... 5 3.3 Skol- och studerandehälsovårdens personalresurser samt samarbetet mellan läkare och hälsovårdare... 6 3.4 Den förebyggande mun- och tandvårdens personalresurser... 6 4. Mödra- och barnrådgivningstjänster... 7 4.1 Lagstadgade skyldigheter och rekommendationer... 7 4.2. Grankulla mödrarådgivnings hälsokontrollprogram och undersökningarnas innehåll... 7 4.3 Grankulla barnrådgivnings hälsokontrollprogram och undersökningarnas innehåll... 8 4.4. Multiprofessionellt samarbete mellan flera aktörer i rådgivningsverksamheten i Grankulla... 9 5. Skol- och studerandehälsovård... 10 5.1 Lagstadgade skyldigheter och rekommendationer... 10 5.2 Hälsokontrollprogram för skol- och studerandehälsovården i Grankulla samt undersökningarnas innehåll... 11 5.3 Multiprofessionellt samarbete mellan flera aktörer i Grankullas skol- och studerandehälsovård... 12 6. Mun- och tandvård... 13 6.1 Lagfästa skyldigheter... 13 6.2 Återkommande kontroller av munhälsan i Grankulla... 13 7. Utvecklande av tjänsterna och verksamheten... 14 7.1 Starka sidor i verksamheten och servicen... 14 7.2 Utvecklingsbehov i verksamheten och servicen... 15 BILAGA 1 Mödrarådgivningens program för hälsokontrolle...... 17 BILAGA 2 Barnrådgivningens program för hälsokontroller.18 BILAGA 3 Tidsschema för familjeförberedelsen.. 19 BILAGA 4 Skolhälsovårdens program för hälsokontroller 20 BILAGA 5 Studerandehälsovårdens program för hälsokontroller. 21 BILAGA 6 Program för hälsokontroller inom förebyggande mun- och tandvård.... 22

1. Utgångsläge Förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) förpliktar kommunerna att utarbeta ett enhetligt dokument, ett s.k. handlingsprogram, som hjälper olika servicegivare att verka enhetligt och i samarbete vid främjandet av barns och ungas hälsa och välfärd. Det är särskilt viktigt att se till att verksamheterna samordnas i övergångsfaserna, till eempel när barn och unga går över från barnrådgivningen till skolhälsovården och vidare till studerandehälsovården. Handlingsprogrammet ska beskriva verksamheternas innehåll och de anställdas förfaringssätt, samarbetet och arbetsfördelningen mellan olika aktörer, ledningssystemet och personalresurserna. Handlingsprogrammet är kopplat till kommunens verksamhets- och ekonomiplan, och utfallet av programmet ska årligen rapporteras till de förtroendemannaorgan som ansvarar för folkhälsoarbetet. Handlingsprogrammet ska godkännas av den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet. Grankullas handlingsprogram har kopplingar också till de program som gjorts upp för att främja ungas och familjers välbefinnande, såsom det barn- och ungdomspolitiska programmet 2011 2016, den plan för barnskyddet som utarbetas för varje fullmäktigeperiod, helhetsplanen för mentalvårdsarbetet, strategin för förebyggande rusmedelsarbete samt stadens strategiska mål. Enligt det barn- och ungdomspolitiska programmet är Grankulla är ett tryggt lokalsamhälle där det är tryggt för barn och unga att väa upp och utvecklas och där de har det bra och har goda förutsättningar att lära sig saker, delta och påverka sådant som rör dem. Barnen och ungdomarna uppskattas, och alla vuna bär sitt ansvar för deras välbefinnande. De har rätt till allsidiga och bra tjänster, som ges på deras modersmål och beaktar deras ålder. I det här handlingsprogrammet beskriver vi mer detaljerat den service som ges inom rådgivningsarbetet, skol- och studerandehälsovården och den förbyggande mun- och tandvården samt tjänsternas innehåll, samarbetet och arbetsfördelningen, personalresurserna och klienternas delaktighet. Handlingsprogrammet har utarbetats i samråd mellan aktörer inom hälsovårds-, social- och utbildningsväsendet, som fört gemensamma diskussioner. För beredningen har svarat tf. social- och hälsovårdsdirektör Mari Ahlström och ledande läkaren Patrik Währn, som också har godkänt handlingsprogrammet. 2. Barns, ungas och familjers välbefinnande och användning av förebyggande service 2.1 Barns, ungas och familjers välbefinnande i Grankulla i dag Grankulla hade 2011 ca 8 800 invånare, av vilka 19 procent (1 655) inte hade fyllt 14 och 15,5 procent var 14 24-åringar. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn under 14 år att minska något under de närmaste åren. Av befolkningen är 58,6 % finskspråkiga och 36,9 % svenskspråkiga. Andelen personer med något annat modersmål än finska eller svenska är 4,5 procent. Antalet barnfamiljer år 2011 var ca ett tusen, 44,7 procent av alla familjer. Barnfamiljernas andel var större i Grankulla än i hela Nyland (42,8 %) och hela landet (39,7 %). Ensamförsörjarfamiljerna stod för 15,6 % (hela Nyland 22,5 %). I Grankulla hör befolkningens utbildnings- och inkomstnivå till de högsta i landet, och arbetslöshetsgraden är låg. År 2011 hade 6,1 % av alla hushåll låg inkomst (Esbo 9,4 %, Helsingfors 14,0 %). Av barnfamiljerna fick 2,0 % utkomststöd (Nyland 9,2 %). Hälso- och välfärdsläget bland barn och unga samt dess utveckling kan bedömas med hjälp av vissa nationella indikatorer, såsom antalet öppenvårdsbesök inom psykiatrin och användningen av läkemedel som berättigar till specialersättning. I Grankulla har 0 12-åringars öppenvårdsbesök inom barnpsykiatrin ökat under de senaste åren och uppgick 2011 till sammanlagt 132 besök/1000 invånare. Antalet besök är ändå klart mindre än i hela landet (213) och Nyland (233). Bland ungdomar i åldern 13 17 år har antalet öppenvårdbesök inom ungdomspsykiatrin hållit sig så gott som oförändrat under hela 2000-talet 3

och var sammanlagt 309 besök/1000 invånare år 2011. Motsvarande siffror i hela landet var 753 besök/1000 invånare och i Nyland 856 besök/1000 invånare. Andelen 0 15-åringar med medicinering som berättigar till specialersättning hade minskat år 2011 från de närmast föregående åren och var då 2,6 %. I hela Nyland hade 3 % medicinering som berättigar till specialersättning och i hela landet 3,6 %. Bland 16 24-åringar har däremot användningen av läkemedel som berättigar till specialersättning ökat och var 4,4 % av hela åldersklassen. I Nyland var motsvarande andel 4,8 % och i hela landet 5,7 %. Den skolhälsoenkät som genomförs vartannat år ger information om hur unga i de högre årskurserna och studerande i gymnasier och yrkesläroinrättningar mår. I Grankulla omfattar resultaten av skolhälsoenkäten även de ungdomar från grannkommuner, främst Esbo, som studerar på högstadium eller i gymnasium i Grankulla samt ungdomar från andra kommuner som studerar i yrkesläroinrättningar i staden. Enligt resultaten 2010 är hälsoläget bland de unga som besvarat enkäten på det hela taget gott, och många saker har förändrats till det bättre särskilt när det gäller unga i högstadieåldern. Oroväckande trender är att särskilt pojkar i de högre årskurserna i ökad grad upplevt fysiskt hot samt att fallen med upprepade förbrytelser har ökat. Bland hälsosymtom som hade ökat kan nämnas även depression, trötthet, värk i nacke och skuldror samt huvudvärk. Gymnasieelever upplevde att arbetsklimatet blivit sämre och känslan av att bli hörd försvagats. Även avsaknad av hjälp med skolgången och svårigheter som gäller studierna lyftes fram i svaren. Ett oroväckande fenomen som gäller särskilt pojkar är att upplevelsen av ensamhet blivit vanligare. Det har också blivit vanligare att föräldrar inte vet var deras barn tillbringar sina kvällar under veckoslut. När det gäller användning av service nämnde särskilt gymnasieflickor som negativ erfarenhet att de hade haft svårt att komma till skolhälsovårdaren eller skolläkaren. Bland unga i gymnasieålder hade rusinriktat drickande och eperiment med droger ökat. Speciellt bland pojkar var rusinriktat drickande klart vanligare här än i huvudstadsregionen i genomsnitt. Av pojkarna var 30 % och av flickorna 40 % oroliga över någon närstående persons alkoholbruk. Problem i form av missbruk och våld är centrala indikatorer på att barn, unga och familjer far illa. Jämfört med hur det varit tidigare tas våld mer systematiskt upp inom servicen för barn, unga och barnfamiljer i Grankulla, och det har uppdagats fler fall av våld än förut. Skyddshemstjänster anlitas årligen av några familjer i Grankulla. Hälsoläget och dess utveckling bland barn, unga och barnfamiljer beskrivs mer detaljerat i barnskyddsplanen, som uppdateras varje fullmäktigeperiod, och i välfärdsberättelsen. 4 2.2 Barn, unga och familjer som klienter vid rådgivningsbyrån, skol- och studerandehälsovården och den förebyggande mun- och tandvården I Grankulla föds årligen 60 70 barn, av vilka 40 % är förstfödda i sin familj. Barnrådgivningens tjänster omfattar ca 700 barn. Största delen av barnfamiljerna och de par som väntar barn använder den kommunala rådgivningsservicen. I familjeförberedelsen, där flera aktörer är involverade, deltar över 90 % av de väntande paren och barnfamiljerna. Barnfamiljer deltar aktivt också i andra gruppaktiviteter, såsom rådgivningens och församlingens mamma-barngrupper och grupper för utländska mammor. Skolhälsovården och samtidigt den grundläggande utbildningen omfattar 1357 finsk- och svenskspråkiga barn. Nästan hälften är Esbobor som går i skola i Grankulla enligt principen om närskolor. Studerandehälsovården har hand om 640 studerande som går i gymnasium i Grankulla. Av dessa kommer ca 80 % från grannkommuner, främst Esbo. Vid yrkesläroinrättningar på andra stadiet och yrkeshögskolor studerar ca 700 studerande som är berättigade till studerandehälsovårdens tjänster. Skaran av elever och studerande som är oberoende av kommungränserna medför utmaningar, när det gäller främjandet av barns och ungas välbefinnande och samarbetet kring barn och unga som behöver barnskydd.

Förebyggande mun- och tandvård erbjuds alla föräldrar som väntar sitt första barn, men det är det bara en bråkdel av föräldrarna som utnyttjar möjligheten till bedömning av munhälsan och vårdbehovet på Grankulla tandklinik. Däremot anlitar barn och skolelever mun- och tandvården i rätt stor utsträckning. Multiprofessionellt samarbete ingår i alla de ovan nämnda tjänsterna alltid när barnet, den unga personen eller familjen har stödbehov som kräver sakkunskap och stöd av olika yrkesgrupper. Vid rådgivningen märks detta till eempel i form av samarbete med den öppna familjeverksamheten och familjearbetet; vidare har man gemensamma möten vid övergång från rådgivning till förskola och skola, och i skolor och läroinrättningar idkas samarbete inom elev- och studerandevården. 5 3. Ansvarspersoner och personalresurser 3.1 Ledning av verksamheten och tvärsektoriellt samarbete i Grankulla Rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården hör till social- och hälsovårdssektorn, som leds av social- och hälsovårdsdirektören. Ledande läkaren är den myndighet som ansvarar för verksamheten. Enligt ledningssystemet är avdelningsskötaren närmaste förman för hälsovårdarna och förestår dessutom hälsostationsverksamheten. Elevvårdsgruppernas verksamhet inom skol- och studerandehälsovården leds av rektorerna, som är underställda finska respektive svenska undervisningschefen. För utbildning och småbarnsfostran som helhet ansvarar bildningsdirektören. Såväl bildningsdirektören som social- och hälsovårdsdirektören hör till stadens ledningsgrupp. Det systematiska och målinriktade tväradministrativa samarbetet och samordningen av verksamheten sker i ledningsgruppen för hälsofrämjandet (TEJO), som består av social- och hälsovårdsdirektören, bildningsdirektören, socialservicechefen, finska undervisningschefen, ledande läkaren, avdelningsskötaren och andra tjänsteinnehavare efter behov. Hälsoläget bland barn och unga följs, bedöms och utvecklas av välfärdsgruppen för småbarn (0 6-åringar) med socialservicechefen som ordförande och välfärdsgruppen för barn och unga (7 22-åringar) med finska undervisningschefen som ordförande. 3.2 Rådgivningens personalresurser samt samarbetet mellan läkare och hälsovårdare Enligt social- och hälsovårdsministeriets handböcker (SHM 2004a, SHM 2009) bör en heltidsanställd hälsovårdare på mödrarådgivningen ansvara för högst 80 mödrar/föderskor per år. För läkare är motsvarande siffra 800. I och med de nationella rekommendationer för mödravården som färdigställs 2013 kommer även de rekommenderade dimensionerna att preciseras. På barnrådgivningen bör en heltidsanställd hälsovårdare ha högst 340 barn på sitt ansvar, om det inte finns någon vikarie under semestern, eller högst 400 barn, om en vikarie finns. Om hälsovårdaren har andra specialansvar eller ett klientel med större stödbehov, bör antalet barn och familjer helst vara mindre. En läkare som arbetar på barnrådgivningen bör ha högst 2 400 barn på sitt ansvar, om det inte finns någon vikarie under semestern, eller högst 2 800 barn, om en vikarie finns. Dessutom bör man vid personalplaneringen beakta den tid som går åt till multiprofessionellt samarbete samt antalet andra anställda inom servicen för barn, unga och barnfamiljer. På Grankulla mödrarådgivning arbetar en heltidsanställd hälsovårdare, som ansvarar också för preventivrådgivningen för invånare som är under 20 år gamla och för dem som fött barn. Läkarinsatsen på 3 4 timmar/vecka för mödrarådgivningen köps av en privat yrkesutövare. Barnrådgivningen har tillgång till 1,8 hälsovårdares arbetsinsats och en läkarinsats på 1 1½ dag/vecka. Dessutom köper staden in neurologkonsultationer för rådgivningsklienterna ungefär var tredje månad. Hälsovårdardimensioneringen på rådgivningen motsvarar de nationella rekommendationerna. Läkardimensioneringen är nära de nationella rekommendationerna. Arbetsfördelningen mellan hälsovårdarna och läkarna har under årens lopp utformat sig till ett intensivt och gott samarbete, som kan betecknas som pararbete. När det gäller hälsoundersökningarna på såväl mödra- som barnrådgivningen, har man kommit överens om en ansvarsfördelning för de olika uppgifterna mellan hälsovårdaren och läkaren. På grund av bekymmer som tagits upp på hälsovårdarmottagningen eller en fråga som läkaren bör ta ställning till kan man boka en längre tid eller komma överens

om ett etra besök hos läkaren. Detta intensiva samarbete och kontinuiteten i vårdrelationerna väger upp den något mindre läkarresursen på rådgivningen. Samarbetet underlättas också av att hälsovårdarna och läkarna arbetar i samma hus. Rådgivningsklienterna får service på sitt eget modersmål, vilket är viktigt med tanke på kommuninvånarnas rättigheter. 3.3 Skol- och studerandehälsovårdens personalresurser samt samarbetet mellan läkare och hälsovårdare Enligt rekommendationen bör en hälsovårdare inom skolhälsovården ansvara för högst 600 elever och en heltidsanställd skolläkare för höst 2 100 elever. Elevantalet bör vara mindre, om de ansvarar för flera olika skolor eller för ett stort antal elever som behöver särskilt stöd. Vid personalplanering bör också t.e. tillgången till kurator- och psykologtjänster beaktas. I studerandehälsovården bör antalet studerande per heltidsanställd hälsovårdare vara 600 800 vid läroinrättningar på andra stadiet och 800 1000 vid yrkeshögskolor. En läkare bör ha 2 500 3 000 elever på sitt ansvar. På det kalkylerade antalet elever per hälsovårdare eller läkare inverkar antalet läroinrättningar, studieinriktningarna, samarbetsformerna och vikariearrangemangen. Inom skol- och studerandehälsovården arbetar för närvarande 3,8 hälsovårdare. Av dessa inriktas 2,9 hälsovårdares arbetsinsats på skolhälsovården och studerandehälsovården för gymnasister, medan studerandehälsovården för yrkesläroanstalter sysselsätter 0,9 hälsovårdare. I stadens finska och svenska grundskolor och gymnasier är skolhälsovårdaren anträffbar dagligen. En av hälsovårdarna arbetar samtidigt i en 1 6-skola och inom studerandehälsovården. Skol- och studerandehälsovårdens sammanlagda hälsovårdardimensionering är nästan förenlig med rekommendationerna. Åtgärder krävs för utjämning av arbetsinsatsen mellan hälsovårdarna. Läkarresursen utgör 3,5 dagar/vecka inom skolhälsovården och studerandehälsovården för gymnasister samt ungefär en halv dag/vecka inom den övriga studerandehälsovården. Läkardimensioneringen i skolhälsovården inklusive gymnasister mot svarar någotsånär rekommendationen; i den övriga studerandehälsovården underskrider den rekommendationen. I planerna ingår att efter behov öka läkarresursen i skol- och studerandehälsovården. Elevvårdens kurator- och psykologresurser är tillräckliga. Samarbetet mellan läkaren och hälsovårdaren är planmässigt och arbetsfördelningen vid granskningar överenskommen. På de separata mottagningarna kompenseras läkarmottagningens kortvarighet av att hälsovårdaren gör grundliga hälsoundersökningar och känner sitt klientel. I studerandehälsovården har hälsovårdaren och läkaren också gemensamma mottagningar. Behovet av psykologtjänster accentueras inom studerandehälsovården. Dessa tjänster har man kunnat erbjuda på Grankulla hälsostation, där det finns en psykolog och en psykiatrisk sjukskötare. Arbetslaget för mental- och missbrukarvård och mentalvårdens servicehandledare, som även arbetar på fältet, finns till för att stödja de studerande. 6 3.4 Den förebyggande mun- och tandvårdens personalresurser Mun- och tandvården ska enligt förordning ha en tillräcklig personaldimensionering så att kontrollerna av munhälsan och de individuella, behovspåkallade undersökningarna av munnen och vårdtjänsterna kan genomföras. I mun- och tandvården i Grankulla arbetar fyra tandläkare, av vilka en är ansvarig tandläkare. Hennes arbetsinsats består till hälften av kliniskt arbete och till hälften av administrativa uppgifter. Till vårdpersonalen hör två munhygienister, fem tandskötare och en instrumentskötare. Den ena munhygienisten är avdelningsskötare för tandkliniken och sköter därmed chefsuppgifter och administrativa arbeten tillsammans med den ansvariga tandläkaren. Den nuvarande personalen klarar av uppgifterna inom den förebyggande mun- och tandvården, om alla befattningar är besatta och man har lyckats rekrytera vikarier enligt behov.

4. Mödra- och barnrådgivningstjänster 4.1 Lagstadgade skyldigheter och rekommendationer Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och den förordning som utfärdats med stöd av den (338/2011) ska kommunen för en familj som väntar barn ordna minst en omfattande hälsoundersökning, och åtminstone hembesök ska göras hos en familj som väntar sitt första barn eller hos en familj som har fått sitt första barn. För barn ska under det första levnadsåret ordnas minst nio hälsoundersökningar, i vilka ingår en omfattande hälsoundersökning då barnet är 4 månader gammalt samt minst två undersökningar som utförs av hälsovårdare och läkare tillsammans då barnet är 4 6 veckor och 8 månader gammalt. För barn i åldern 1 6 år ska det ordnas minst se hälsoundersökningar, av vilka två är omfattande hälsoundersökningar, den ena vid 18 månaders och den andra vid 4 års ålder. En av undersökningarna ska omfatta en hälsovårdares bedömning av munhälsan. Vid hälsoundersökningarna utreder man utgående från barnets ålder och individuella behov barnets väande, utveckling och välbefinnande genom intervjuer, kliniska undersökningar och andra behövliga metoder. Med omfattande hälsoundersökning avses en undersökning som utförs av en hälsovårdare och en läkare tillsammans och i vilken även föräldrarna eller åtminstone den ena av dem deltar. På mödrarådgivningen kan även den blivande mammans partner närvara vid undersökningen. De omfattande hälsoundersökningarna bildar ett kontinuum, som börjar redan under graviditeten och fortsätter under hela rådgivningsperioden och skoltiden. I bedömningen av familjens välfärd betonas föräldrarnas och, be roende på åldern, barnens egen syn på den egna och hela familjens hälsa och välbefinnande, hälsovanor, individuella resurser samt orosmoment och stödbehov. Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren inbegriper den omfattande hälsoundersökningen också dagvårdens bedömning av hur barnet reder sig och mår i dagvården. Utöver de återkommande hälsoundersökningarna ska det ordnas etra besök eller hembesök utifrån vars och ens individuella behov; detta för att man ska kunna identifiera behov av särskilt stöd och ordna den hjälp som behövs. För bedömning av hjälpbehovet och för att kunna erbjuda hjälp ska rådgivningen vid behov samarbeta med till eempel dagvården eller barnskyddet. För dem som uteblir från hälsoundersökningarna ska behovet av stöd utredas till eempel per telefon eller på ett hembesök. 4.2. Grankulla mödrarådgivnings hälsokontrollprogram och undersökningarnas innehåll Mödrarådgivningens hälsokontrollprogram för baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets nationella rekommendation från 1999 samt på förordning 338/2011. Programmet kommer att revideras för att motsvara de nya riksomfattande rekommendationerna, när dessa blivit klara under 2013. Förstföderskor undersöks av hälsovårdare i medeltal 14 gånger och omföderskor 12 gånger under graviditeten, och efter förlossningen görs en eftergranskning. Efter förlossningen gör hälsovårdaren ett hembesök hos alla förstföderskor och vid behov också hos omföderskor. Antalet läkarundersökningar är oftast tre under graviditeten, och därtill görs eftergranskning efter förlossningen. Om modern har besökt en privatpraktiserande läkare i början av graviditeten, faller den första läkarundersökningen bort. Mödrarna går dessutom på fosterscreening (kombinationsscreening under tidig graviditet för sållning av kromosomavvikelser, samt ultraljudsundersökning av fostrets anatomi) på förlossningssjukhusets mödrapoliklinik i enlighet med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts anvisningar. Antalet besök på rådgivningen utökas, om det uppstår oro över moderns och/eller familjens välbefinnande eller ork i vardagen. Vid mödrarådgivningens återkommande hälsoundersökningar för man diskussioner med föräldrarna om graviditetstiden och förlossningen samt om amning, vård av barnet och eventuella humörsvängningar i anslutning till graviditet och förlossning. Här tillämpas den s.k. Vavu-metoden (intervju för att stödja den tidiga interaktionen med barnet under graviditeten). Frågeformuläret Kraftresurser i vardagen hos familjer som väntar sitt första barn styr samtalet till frågor som är viktiga för föräldrarna och som gäller bland annat förändringar i familjelivet, familjens nätverk för stöd samt hur man ska klara vardagen. Hälsovanor såsom rökning, alkoholbruk samt bruk av droger och läkemedel utreds för båda föräldrarnas 7

del med hjälp av den utvidgade AUDIT-blankett som är i bruk i HNS-området. Programstommen för hälsoundersökningarna vid mödrarådgivningen visas i bilaga 1. Den omfattande hälsoundersökningen vid mödrarådgivningen görs så att hälsovårdarbesöket sker under graviditetsvecka 22 och läkarbesöket under graviditetsvecka 26 28. Föräldrarna kallas till undersökningen senast i samband med föregående besök, och man ber dem förbereda sig genom att dryfta sin egen och hela familjens situation utgående från frågorna i formuläret Kraftresurser i vardagen hos familjer som väntar sitt första barn. Läkarundersökningens omfattning varierar beroende på vilka saker som lyfts fram av föräldrarna eller under besöket hos hälsovårdaren. Kännedom om klientelet, kontinuitet i vården samt gott samarbete mellan hälsovårdaren och läkaren gör det lättare att identifiera familjens stödbehov och göra sig beredd på individuella etra besök och längre tider på mottagningen. 8 4.3 Grankulla barnrådgivnings hälsokontrollprogram och undersökningarnas innehåll Grankulla barnrådgivnings program för återkommande hälsoundersökningar baserar sig på förordning 338/2011 och beskrivs närmare i bilaga 2. Antalet undersökningar som riktar sig till alla har fram till 2013 varit högre än vad förordningen förpliktar till. Under år 2013 ändras tidpunkterna och antalet hälsoundersökningar så att de motsvarar kraven i förordningen. För att undvika uteblivna undersökningar i övergångsfasen kallar man under 2013 all fyra- och femåringar till en omfattande hälsoundersökning. Vid de återkommande hälsoundersökningarna utreder man barnets hälsotillstånd, väande och utveckling samt hela familjens välbefinnande genom intervjuer, kliniska undersökningar och vid behov andra metoder. Särskild vikt läggs vid att finna och stödja familjens starka sidor samt vid väelverkan mellan familjemedlemmarna. Arbetet och uppmärksamheten fokuseras på tidig interaktion, moderns hälsa och humör särskilt efter förlossningen, moderns intresse för barnet, parrelationen och familjens hantering av vardagen. Hälsorådgivning är ett viktigt inslag i alla återkommande hälsoundersökningar. Genom rådgivning kan man främja föräldrarnas välbefinnande och inbördes interaktion samt hjälpa dem att orka i vardagen. Eempel på metoder som används är frågeformulären för babyfamiljer för utredning av interaktionen och familjens resurser, identifiering av postpartumdepression med hjälp av EDPS-formuläret, bedömning av babyns neurologiska och psykiska utveckling (Vane-psy), neurologisk bedömning av barn i lekåldern (Lene), vägledningsmetoden Smarta familjen som gäller barnfamiljers motions- och kostvanor samt den utvidgade AUDIT-metoden för utredning av alkohol- och drogbruk. Vid behov kan det ordnas en intensivare uppföljning av barnet och familjen på rådgivningen, och nätverket för stöd kan byggas upp utifrån deras individuella behov. För specialbarn utarbetas en habiliteringsplan. Den omfattande hälsoundersökningen i 4 månaders ålder (från hösten 2012) består av hembesök av hälsovårdaren och läkarundersökning på rådgivningen, när det är fråga om familjens första barn, och av hälsovårdar- och läkarundersökningar på rådgivningen för barn i flerbarnsfamiljer. I samband med hälsoundersökningen i tre månaders ålder ber man föräldrarna förbereda sig för den omfattande hälsoundersökningen genom att fundera över sitt eget tillstånd utgående från blanketten Kraftresurser i vardagen hos spädbarnsfamiljer samt sitt bruk av rusmedel med hjälp av det omfattande AUDIT-formuläret. Föräldrarna får också en särskild kallelse, som innehåller en beskrivning av hur man kan förbereda sig för den omfattande hälsoundersökningen. Den omfattande hälsoundersökningen för 1½ år gamla barn införs hösten 2013 i enlighet med förordningen. För närvarande behandlas de saker som ingår i den omfattande hälsoundersökningen vid hälsoundersökningarna i 1 års, 15 månaders, 18 månaders och 21 månaders ålder. Den omfattande hälsoundersökningen kommer att bestå av undersökningar som görs av hälsovårdare och läkare, och båda föräldrarna kallas till dem i samband med föregående rådgivningsbesök. Tiden på läkarmottagningen kan förlängas på grund av individuellt behov som konstaterats av hälsovårdaren eller på annat sätt. Föräldrarna ombes att förbereda sig för hälsoundersökningen genom att fundera över förändringar

i familjens situation med hjälp av blanketten Kraftresurser i vardagen hos småbarnsfamiljer och AUDITformuläret. Den omfattande hälsoundersökningen i 4 års ålder består av undersökningar gjorda av hälsovårdare och läkare samt rådgivningens respons till dagvården. Samarbetet med dagvården och utnyttjandet av det som kommit fram i samtalet om småbarnsfostran vid rådgivningens hälsoundersökning har utvecklats inom huvudstadsregionens projekt Katse lapseen i samarbete med Helsingfors universitet. Formuläret om barnets utveckling och om hur barnet reder sig i dagvården, som fylls i tillsammans med föräldrarna samband med samtalet om småbarnsfostran (informationsformuläret), har testats på ett daghem. Efter en kurs som ordnas hösten 2013 tas informationsformuläret i bruk på alla daghem och på rådgivningen. För närvarande får föräldrarna och dagvården manuellt sammanställd respons över det som framkommit i fyraårsgranskningen samt en eventuell uppföljningsplan. Identifieringen av barnets och familjens stödbehov bygger i Grankulla på kontinuitet i vård- och klientrelationerna, kännedom om klientelet samt på hälsovårdarens och läkarens täta samarbete som arbetspar. Klienter brukar inte utebli från hälsoundersökningarna, men om sådant händer, tar man kontakt per telefon. Några Grankullafamiljer bor tillfälligt i utlandet, och då kan barnens hälsoundersökningar bli ogjorda till och med under flera år. Dessutom använder några familjer årligen privata rådgivningstjänster. 9 4.4. Multiprofessionellt samarbete mellan flera aktörer i rådgivningsverksamheten i Grankulla Multiprofessionellt samarbete med klientmedverkan utgör ett fast inslag i rådgivningsverksamheten i Grankulla. I familjeförberedelsen för dem som väntar sitt första barn ingår fyra gruppträffar före förlossningen och fyra efter barnets födelse. Dessutom besöker de blivande föräldrarna förlossningssjukhuset. Familjeförberedelsen före förlossningen sköts av hälsovårdarna på mödra- och barnrådgivningen, en barnmorska från förlossningssjukhuset och församlingens familjehandledare. Efter förlossningen övergår ansvaret för familjeförberedelsen stegvis från rådgivningen till den öppna familjeverksamheten och församlingen, där den sköts av barnträdgårdsläraren och familjehandleraren inom den öppna familjeverksamheten samt församlingens familjehandledare. Familjeförberedelsen ger föräldrarna möjlighet att skapa nätverk så att de blir bekanta med andra i samma livssituation och kan samtala med dem. Innehållet i familjeförberedelsen och aktörerna beskrivs närmare i bilaga 3. Mödrar med sina spädbarn lockas aktivt med i de kamratgrupper och nätverk som rådgivningen och församlingarna organiserar. Med ensamförsörjare reder man ut deras nätverk och eventuella stödbehov. För dem som fått sitt första barn har rådgivningen grupper ( Knytet ) under barnets första levnadsår. I dessa grupper medverkar eperter från till eempel mun- och tandvården, talterapin, familjerådgivningen, familjearbetet och församlingen. Gruppen Foreign mothers, som är avsedd för utländska mammor, samlas månatligen. Många barn med föräldrar deltar i babygrupper inom den öppna familjeverksamheten och senare i annan öppen verksamhet. Även dag- och familjeklubbarna inom församlingens barn- och familjearbete är populära bland barnfamiljerna. Mammor och familjer som behöver mer stöd kan hänvisas eempelvis till familjerådgivningen, hälsocentralpsykologen eller familjehandledaren på rådgivningen. När det gäller deprimerade mödrar, är den psykiatriska polikliniken vid Jorvs sjukhus och Helsingin Ensikoti centrala samarbetspartner. Från början av graviditeten utreder och följer rådgivningsbyrån även bruket av rusmedel, och de som har missbruksproblem hänvisas till förlossningssjukhusets drogpolitik, den s.k. HAL-polikliniken (HAL = finsk förkortning för droger, alkohol, läkemedel) för uppföljning enligt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts prais. Vid behov köper man specialtjänster av Ensikoti Helmiina, som specialiserat sig på missbrukarvård, och den öppna rehabiliteringsenheten Esmiina i Esbo. Vid moderns och den nyföddas tidiga utskrivning efter förlossningen följer man vårdpraisen för HNSområdet. Även vården av invandrarmödrar i Grankulla under graviditet och vid förlossning bygger på samma principer som i det övriga HNS-området.

I frågor som gäller barn och familjer samarbetar vi mycket med övriga enheter som ger service till barn och barnfamiljer: dagvården, skolhälsovården, läkarna vid hälsocentralen samt fysioterapeuterna och talterapeuten. Samarbetsmodellen rådgivning förskola skola och elevvårdsgrupperna för förskolebarn fungerar med god täckning i Grankulla. Vid behov idkas samarbete också med hemvården, Jorvs sjukhus, olika terapeuter och församlingarnas stödpersoner. Samarbetspartner i arbetet för dem som behöver mer stöd är dessutom familjearbetet, familjerådgivningen, hälsocentralpsykologen och barnskyddet. Frågor som gäller barnet kan med föräldrarnas samtycke behandlas i multiprofessionella nätverksgrupper. I rehabiliteringsgruppen för barn (LaKu) medverkar hälsovårdarna och läkarna från barnrådgivningen, talterapeuten, en person från familjerådgivningsbyrån, en familjehandledare, en fysioterapeut och lågstadiernas skolhälsovårdare samt vid behov den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren och en socialarbetare. I rehabiliteringsgruppen för familjer (PeKu) medverkar hälsovårdarna från mödra- och barnrådgivningen, familjehandledaren från rådgivningsbyrån, psykologen från familjerådgivningen och vid behov hälsocentralpsykologen samt en psykiatrisk sjukskötare. Grupperna samlas månatligen med undantag för sommarmånaderna. I fortsättningen kommer gruppernas verksamhet att utvecklas så att föräldrarna alltid kallas till mötet när frågor som gäller familjen eller deras barn behandlas. Modellen för en rehabiliteringsarbetsgrupp med flera aktörer planeras och aktörerna utbildas under hösten 2013. Familjearbetet har funnits till för barnfamiljer i Grankulla sedan 2007. Verksamheten består av lättillgängliga tjänster som bygger på familjens behov och fokuserar på att stärka väelverkan mellan föräldern och barnet samt att vägleda föräldrarna i uppfostringsfrågor. Familjerna slussas in som klienter i regel av hälsovårdarna på mödra- och barnrådgivningen samt från dagvården, familjerådgivningen, hälsocentralen, hemvården och barnskyddet. Arbetet görs främst i form av hembesök; på det sättet kommer man in i familjens vardag och får bättre uppfattning om läget. Centrala inslag i familjehandledningen är en fortlöpande bedömning av behovet av utökat stöd samt hänvisning av familjer till eempelvis familjerådgivningsbyrån eller någon annan service. Vi har som mål att i framtiden också ordna kamratgruppsverksamhet, eventuellt i samarbete med församlingen. För närvarande finns det bara en anställd i familjearbetet, vilket är otillräckligt om man ska kunna hjälpa dem som behöver mer stöd. Utvecklandet av familjearbetet och andra former av stöd hemma hos klienten lyfts fram som ett insatsområde i stadens utvecklingsstrategi 2014 2016. För att förebygga problem bland barn och unga samt stödja deras välfärd är man dessutom på väg att starta ett utvecklingsprojekt inom ramen för vilket metoden Barn och familj i samspel samt samtals- och samrådsmetoden Barn till tals införs i bas- och specialservicen. I den utbildarutbildning som startar hösten 2013 deltar också hälsovårdare från rådgivningen och skolhälsovården samt en familjearbetare. Därtill deltar Grankulla rådgivningsbyrå i utvecklingen av en vårdkedja för kvinnor som lider av förlossningsrädsla i HNS-området samt en samarbetsmodell mot våld i nära relationer. 10 5. Skol- och studerandehälsovård 5.1 Lagstadgade skyldigheter och rekommendationer Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska en kommun ordna skolhälsovård för eleverna vid de läroanstalter i kommunen som ger grundläggande utbildning samt studerandehälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier, yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor oberoende av deras hemvist. Enligt förordning 338/2011 ingår det i skolhälsovården att årligen följa och främja elevernas tillvät, utveckling, hälsa och välbefinnande samt att stödja föräldrarnas och vårdnadshavarnas fostringsarbete. Vidare inbegriper skolhälsovården mun- och tandvård, tidig identifiering av behovet av särskilt stöd eller undersökningar samt behövliga specialundersökningar. Skolhälsovården utgör en del av den elevvård som avses i lagen om grundläggande utbildning, och den handlar i hög grad om samarbete med föräldrar och vårdnadshavare, elevvårds- och undervisningspersonal och vid behov andra aktörer. För elever i den grundläggande utbildningen ska det ordnas en hälsoundersökning i varje årskurs. I årskurs ett, fem och åtta ska undersökningen vara omfattande. Dessutom ska det ordnas hälsoundersökningar som utgår från individuella behov. En omfattande hälsoundersökning kan bestå av separata

undersökningar som hälsovårdaren och läkaren gör i samarbete, eller av en gemensam undersökning. Föräldrarna kallas till både hälsovårdar- och läkarundersökningen. I de omfattande hälsoundersökningarna utreder man på helhetsmässigt sätt barnets eller den unga personens hälsa och välbefinnande, frågor som gäller skolgången och fritiden samt hela familjens situation och hälsovanor. Den omfattande hälsoundersökningen i årskurs 1 kan ordnas så att hälsovårdaren sköter sin andel resan i samband med nybörjarelevernas hälsoundersökningar, och läkarundersökningen sker mot slutet av den första terminen eller det första läsåret. Då har det redan hunnit samlas information om hur skolgången löper och om elevens lärande och sociala färdigheter. Även lärarens syn på elevens situation utgör en viktig del av den omfattande hälsoundersökningen. I den omfattande hälsoundersökningen i årskurs 5 berör det centrala innehållet pubertetsförändringar, hälsovanor, kompisrelationer och eventuella mobbningserfarenheter samt skolarbetet och hur det löper. I den omfattande hälsoundersökningen i årskurs 8 accentueras frågor som gäller yrkesval och fortsatta studier. Med tanke på att självbestämmanderätten ökar med åldern bör man i de omfattande hälsoundersökningarna reservera tid också för samtal på tu man hand, utan föräldrar. Till studerandehälsovården hör att följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, att identifiera behovet av särskilt stöd eller undersökningar samt att vid behov hänvisa till ytterligare undersökningar eller fortsatt vård. Dessutom ska studerandehälsovården ordna hälso- och sjukvårdstjänster för studerande, vilka inbegriper mentalvård och alkohol- och drogarbete, främjande av den seuella hälsan samt mun- och tandvård. Studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter ska erbjudas hälsoundersökning av hälsovårdare under det första studieåret och läkarundersökning under det första eller andra studieåret, om de inte genomgått hälsoundersökning vid antagningen till skolan. De studerande vars hälsotillstånd och studieförmåga måste utredas på grund av deras studieinriktning eller blivande yrke ska genomgå läkarundersökning under det första studieåret. Till övriga studerande, såsom de som studerar vid en yrkeshögskola, ska under det första studieåret riktas en hälsoförfrågan, och utifrån resultaten ska de vid behov genomgå en hälsoundersökning. Skolan och studiemiljön ska regelbundet kontrolleras och utvecklas med avseende på hälsoaspekter och säkerhet, och detta ska följas upp med tre års mellanrum i multiprofessionellt samarbete. De elevers och studerandes stödbehov som uteblir från hälsoundersökningarna bör utredas till eempel med hjälp av klassvis sammanställda elevlistor. 11 5.2 Hälsokontrollprogram för skol- och studerandehälsovården i Grankulla samt undersökningarnas innehåll Hälsoundersökningarna inom skol- och studerandehälsovården i Grankulla bygger på förordning 338/2011. Tidsschemat för hälsoundersökningarna i skolhälsovården och deras centrala innehåll beskrivs i bilaga 4 och studerandehälsovårdens hälsokontrollprogram i bilaga 5. Barnen eskorteras från rådgivningen till skolhälsovården och vidare till högstadiet genom möten mellan hälsovårdarna vid rådgivningsbyrån och skolan samt möten inom elevvården. Skolhälsovårdaren träffar skolelever både individuellt och på gruppmottagningar. Läkaren träffar varje elev individuellt på mottagningen. Vid de återkommande hälsoundersökningarna följer man barnets hälsa, väande och utveckling samt hela familjens välbefinnande genom intervjuer, kliniska undersökningar och behov andra metoder. Till eempel åttaklassisternas bruk av rusmedel utreds vid behov med hjälp av en enkät om rusmedelsbruk (ADSUME), och för screening av psykiska symtom införs inom kort ett bedömningsinstrument som mäter depressivitet (BDI-13). Dessutom kommer bedömningen av skolelevernas fysiska funktionsförmåga i samband med de omfattande hälsoundersökningarna att utgöra ett innehållsligt utvecklingsobjekt. Hälsokunskapsgrupper ordnas för årskurs 3 om hälsa och välbefinnande, kost, motion och sömn, för åk 5 om puberteten (separat för flickor och pojkar) samt för åk 7 och 8 om seuell hälsa. Dessutom organiseras i samarbete med kuratorn flickgrupper för elever i åk 8.

Alla omfattande hälsoundersökningar samt hälsoundersökningarna för tredjeklassister innefattar en hälsoförfrågan för kartläggning av elevens och familjens situation. Blanketten är i bruk i 1 6-skolorna och tas småningom i bruk också i de högre årskurserna. Föräldrarna informeras om den omfattande hälsoundersökningen i årskurs 1 redan i samband med anmälan till skolan samt via Wilma. Hälsovårdaren gör sin andel av undersökningen antingen under sommaren innan skolan börjar eller i början av höstterminen. Föräldrarna får kallelse till och tid för den omfattande hälsoundersökningen och kontaktas per telefon, om de inte har bekräftat tiden. Läkarundersökningen görs under höstterminen efter hälsovårdarens undersökning. En stor del av elevernas föräldrar deltar i hälsoundersökningen. När de omfattande hälsoundersökningarna i årskurserna fem och åtta påbörjas, informeras föräldrarna på föräldramöten och via Wilma. Till föräldrarna skickas med barnet en kallelse med uppgift om tid på läkarmottagningen samt ett frågeformulär. Läkarmottagningstiderna är för korta för en del av skoleleverna, men på basis av hälsovårdarens granskning kan tiden förlängas. Dessutom har läkarna mottagningstider på hälsostationen, dit skolelever vid behov kan hänvisas för hälsoundersökning. På det sättet kan eleven möta en bekant läkare även på hälsostationen. Vid de läroinrättningar som omfattas av studerandehälsovården informerar hälsovårdaren studerandena om hälsovårdstjänsterna i början av läsåret. Hälsovårdaren undersöker alla studerande i årskurs 1, och läkarundersökning görs under andra studieåret. Hälsoundersökningen inför uppbåd består av både hälsovårdar- och läkarundersökning. Studerande i yrkeshögskolor fyller i ett hälsoformulär, utifrån vilket de kallas till hälsoundersökning. Även studerande vid folkhögskolor ges möjlighet att fylla i ett hälsoformulär och boka tid för en undersökning av hälsan. Vid behov undersöks också de som studerar en kortare tid än fyra månader. Hälsoförfrågan görs med formulär som Esbo använder. De skolelever som uteblivit från hälsokontrollen kallas på nytt per sms, via Wilma eller per telefon. Ibland hämtas elever till kontrollen från klassrummet. Föräldrarna deltar i regel i hälsoundersökningarna, när barnet går i årskurs 1, men deltagandet minskar på de högre klasserna. Föräldrarnas deltagandegrad följs manuellt. Behovet av stöd för dem som uteblir från hälsoundersökningarna utreds vid elevvårdsgruppens möten. De enskilda skolorna har egna krisgrupper, som ansvarar för uppdateringen av krisplanerna. Skolorna har också säkerhetsplaner. 5.3 Multiprofessionellt samarbete mellan flera aktörer i Grankullas skol- och studerandehälsovård Elev- och studerandevården utgör grundvalen för samarbetet mellan flera aktörer i skol- och studerandehälsovården. Elevvårdsgruppen har till uppgift att behandla frågor som gäller främjandet och tryggandet av elevernas välfärd samt beakta dem i skolans verksamhet. Verksamheten är såväl förebyggande som korrigerande och grundar sig på hörandet av vårdnadshavarna, eleven själv och elevens närmaste lärare i ärenden som berör eleverna. Ambitionen är att stödet till barn och unga alltid ska bottna i samarbete med hemmet. Med hjälp av en plan som elevvårdsgruppen utarbetar kan man kartlägga elevens situation och behov av särskilt stöd samt slå fast stödformen. Stöd ordnas vid behov i samarbete med andra serviceenheter. Med hjälp av nätverkande försöker elevvårdsgruppen skapa strukturer som upprätthåller och främjar elevernas välbefinnande. Som eempel kan nämnas de aktivitetsdagar för sjundeklassisterna som ordnas i samarbete med ungdomsbyrån för att ge de nya eleverna stöd vid övergången och hjälpa dem att lära känna varandra. I grundskolan sammanträder elevvårdsgruppen varje vecka och i gymnasiet varannan vecka. Elevvårdsgruppen består av rektorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, speciallärare, skolkuratorn och studiehandledaren. Gruppens sammansättning varierar från skola till skola. För studerandehälsovårdens del är elevvården inte heltäckande vid alla läroinrättningar, men utvecklingsarbete görs vid varje enskild skola. 12

Skolhälsovården sysselsätts också av flera besök dagligen på grund av akut sjukdom, olycksfall och allergier. Anvisningarna och konsultationspraisen för dessa besök bör utvecklas så att det till eempel görs upp enhetliga direktiv för laboratorieremiss. Studerandehälsovården hänvisar i regel akut insjuknade elever bosatta i en grannkommun till den egna hälsostationen, medan de som bor längre borta skickas till Grankulla hälsostation. Teamet för mentaloch missbrukarvård ansvarar för skötseln av problem som gäller den psykiska hälsan eller alkohol och droger. Personer med psykiska problem som kräver ställningstagande av eller behandling inom den specialiserade sjukvården ges remiss till den psykiatriska polikliniken vid Jorvs sjukhus. Eempel på välfungerande multiprofessionellt samarbete är samarbetet mellan skolhälsovården, näringsterapeuten och den specialiserade sjukvården i vården av diabetiker samt rehabiliteringsgruppen för lågstadiebarn och de regelbundna neurologkonsultationerna. Det multiprofessionella arbetssättet syns också på de skolvis utarbetade missbrukarvårdsplanerna. 6. Mun- och tandvård 6.1 Lagfästa skyldigheter Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska kontroller av munhälsan ordnas som återkommande kontroller för hela årskullen samt som individuella kontroller efter behov. Kontrollerna går ut på att undersöka munhälsan, utreda vårdbehovet och vid behov göra upp en individuell vårdplan. Kontroller av munhälsan utförs av tandläkare och munhygienister eller tandskötare. Enligt förordning 338/2011 ska återkommande kontroller av munhälsan ordnas för familjer som väntar sitt första barn, för barn under skolåldern när barnet är 1 eller 2 år, när barnet är 3 eller 4 år och när barnet är 5 eller 6 år, för skolelever i årskurserna ett, fem och åtta samt för studerande minst en gång under studietiden. Dessutom ska intensifierad förebyggande mun- och tandvård och individuellt bestämda hälsokontroller ordnas för barn med särskild risk att insjukna i munsjukdomar. Dessutom ska man i mun- och tandvården utreda vårdbehovet hos dem som uteblir från de återkommande hälsoundersökningarna. 6.2 Återkommande kontroller av munhälsan i Grankulla Familjer som väntar sitt första barn informeras på mödrarådgivningen om mun- och tandvårdens tjänster och om möjligheten till bedömning av munhälsan och vårdbehovet. Familjerna får dessutom ett infoblad som tagits fram i mun- och tandvården samt uppmanas att kontakta tidsbeställningen och reservera tid på Grankulla tandklinik. Om modern på grund av bristande språkkunskaper eller av någon annan orsak inte klarar av att boka tid, kan hälsovårdaren gå tillsammans med henne till tandkliniken i samma hus. Besöket innefattar hälsorådgivning i form av ett gemensamt samtal samt munhygienistens kartläggning av munhälsan och även rengöring, om tiden räcker till. Vid behov hänvisas modern och/eller fadern till fortsatt vård hos tandläkare eller munhygienist. Barn under skolåldern kallas till munhygienist eller vid behov till tandläkare för kontroll av munhälsan åtminstone i 1, 3 och 5 års ålder. I 1 års ålder fokuserar hälsorådgivningen på kostvanor, sugvanor och rengöring av tänderna, i 3 års ålder förutom kost- och rengöringsvanor även på användning av napp och ylitol samt i 5 års ålder på tandsprickning (seorna) och eventuellt korsbett. Barnets munhälsa kontrolleras vid varje besök. Munhälsan diskuteras också under besöken på rådgivningen. Aktuella samtalsämnen när barnet nått 6 månaders ålder är sugvanor och förbyggandet av karies (hål i tänderna). Både mindre barn och skolelever får personlig kallelse till kontrollerna. Kallelsen innehåller färdig tidsreservering. Skolelevernas kontroller sköts på tandkliniken under skoldagar. De får påminnelse per sms ett par dagar före, vilket har lett till färre uteblivanden utan återbud. Om barnet eller tonåringen trots kallelse inte dyker upp på mottagningen, får han eller hon en ny kallelse om ungefär ett halvt år, eller blir påmind per telefon. Hälsovårdaren informerar även studerande om deras rätt till tandvård, men studerandena bär själv ansvaret för att söka sig till tandkliniken. De återkommande kontrollerna av skolelevers munhälsa (åk 1, 5 och 8 i den grundläggande utbildningen) görs av en munhygienist eller tandläkare. I årskurs 1 följer man tandömsningen och bettutveckling- 13

en. Betydelsen av egenvård görs klar för eleven, och även föräldrarnas ansvar för barnets munhälsa betonas. Dessutom gör man upp en individuell vårdplan. I årskurs fem blir treorna i överkäken aktuella, vilket innebär att resten av mjölktänderna byts ut mot permanenta tänder. Hälsorådgivningen tar fasta på kostvanor, godisätande och rengöring av tänderna. Dessutom diskuteras tobaksrökning och sportdrycker. Hälsorådgivningen i årskurs åtta handlar främst om de ungas kostvanor, rengöring av munnen samt de skadliga verkningarna av tobak, snus och alkohol. I den här åldern framhäver man redan det egna ansvaret för munhälsan. De som studerar i gymnasium eller yrkesläroinrättning på andra stadiet kallas i regel till kontroll av munhälsan i 17 års ålder. Kontrollerna omfattar också studerande från andra kommuner som studerar i Grankulla. För alla klienter i mun- och tandvården utarbetas en individuell vårdplan. För barn som löper särskild risk att insjukna i munsjukdomar ordnas intensifierad förebyggande mun- och tandvård och individuellt bestämda hälsokontroller. De som väntar barn anlitar oftast sin egen tandläkare under graviditeten. Nästan alla barn kommer till Grankulla tandklinik för kontroll av munhälsan, en del av dem också mellan de återkommande kontrollerna. För vissa är en årlig kontroll nödvändig, medan andra skulle klara sig med färre besök. Mun- och tandvården är gratis upp till 18 års ålder, inklusive specialundersökningar och -vård. För familjer som väntar barn är besöket på mottagningen avgiftsbelagt. Täckningsgraden för mun- och tandvården är 73 % när det gäller personer under 18 år. Tandklinikens personal deltar två gånger årligen i de Knytegrupper som rådgivningen har för barn under 1 år. Vid behov sprids information om munhälsan genom olika kampanjer och projekt i skolorna och det öppna familjearbetet. Främjandet av munhälsan syns också i stadens skolor, där dryckes- och mellanmålsautomaterna togs bort redan för några år sedan. 7. Utvecklande av tjänsterna och verksamheten 7. 1 Starka sidor i verksamheten och servicen Nätverkande och kamratstöd Om barn och barnfamiljer blir bekanta med varandra och nätverkar med sådana som befinner sig i samma livssituation, stärks delaktigheten och upplevelsen av kamratstöd. I Grankulla lär familjer känna varandra redan under graviditetstiden i rådgivningens gruppaktiviteter såsom familjeförberedelsen och senare efter barnets födelse i Knytegrupper och grupper inom den öppna familjeverksamheten. Eftermiddagsklubbarna för skolelever är mötesplatser för större barn. Delaktighet Arbetet för att stärka klientelets delaktighet har pågått redan länge i Grankulla. På rådgivningen bidrar föräldrarna själva till utformningen av besöket genom att reflektera över sin egen och familjens situation med hjälp av olika blanketter och frågeformulär vid de omfattande hälsoundersökningarna och efter behov också i samband med andra kontroller. Föräldrarna deltar i utformandet av familjeförberedelsen genom att ge respons och framföra önskemål beträffande innehållet. Föräldrarna medverkar också vid planeringen av programmet för rådgivningens Knytegrupper. Möjligheterna att delta har förbättrats genom att familjeförberedelsekurserna ordnas på kvällstid så att båda föräldrarna kan komma med. Rådgivningens klienter deltar i utvecklingen av verksamheten genom att svara på enkäter om kvaliteten på tjänsterna. Under våren 2013 gjordes en undersökning i Grankulla i form av ett eamensarbete, som gick ut på undersöka hur nöjda klienterna var med rådgivningens verksamhet och servicekvalitet samt det stöd de fått därifrån. När det handlar om skolelever och studerande, syftar delaktighet på t.e. elevens rätt att bli hörd i ärenden som gäller honom eller henne. I skolorna har lärarana utvärderingssamtal på tu man hand med eleverna, och eleverna får påverka skolans verksamhet och principer också via elevkårsverksamheten. 14

15 Identifiering och stöd i tidigt skede De förebyggande tjänsterna, såsom rådgivningsbyråerna och skol- och studerandehälsovården har en betydande roll och även utmaning i att identifiera stödbehov bland barn och unga och deras familjer samt att organisera och erbjuda stöd och hjälp tillräckligt tidigt. I Grankulla är det möjligt att identifiera olika problem hos barn, unga och barnfamiljer samt sätta in stöd i ett tidigt skede tack vare att klientelet är bekant och hanterbart, vårdrelationerna långvariga och aktörernas inbördes samarbete intensivt. De som har hand om olika serviceformer känner varandra väl och arbetar delvis i samma hus, vilket underlättar samarbetet för klienternas bästa. En god och förtrolig vårdrelation möjliggör en öppen interaktion mellan klienterna och aktörerna. Systemet med arbetspar (läkare hälsovårdare) och det multiprofessionella arbetet som bygger på familjecentermodellen ger större fleibilitet i fråga om servicetillgänglighet. Service på det egna modersmålet Tillgången på service på det egna modersmålet, som är ett av målen i det barn- och ungdomspolitiska programmet, har ordnats på ett heltäckande sätt inom den förebyggande hälsovården i Grankulla. Utvecklande av tjänsterna Utvecklandet av tjänsterna och verksamheten är i hög grad sammankopplat med nationellt utvecklingsoch projektarbete samt med samarbetet med de övriga kommunerna i regionen och med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Det egna utvecklingsarbetet fokuserar främst på att skräddarsy och förankra resultaten av utvecklingsarbetet. 7.2 Utvecklingsbehov i verksamheten och servicen Stärkande av klienternas delaktighet Arbetsrutinerna och verksamhetsmodellerna bör vidareutvecklas i en riktning som stärker klienternas egen roll samt beslutsfattandet särskilt i fråga om de barn, unga och familjer som behöver stöd och hjälp på bred basis. Speciellt i rehabiliteringsgruppen för barn och rehabiliteringsgruppen för familjer spelar föräldrarna en viktig roll, och de bör också alltid kallas till de möten där frågor rörande barnet eller familjen behandlas. Enlig skolhälsoenkäten har ensamhet, rusinriktat drickande och eperiment med droger ökat bland pojkar. För att förebygga problem bland barn och unga samt främja deras välbefinnande startar man under hösten 2013 en utbildning där anställda inom social- och hälsovården samt bildningssektorn ges träning att använda samtals- och samrådsmetoderna Barn och familj i samspel och Barn till tals. Utveckling av elevvården Utveckling av elevvården är en gemensam sak för bildningssektorn och social- och hälsovården. Vid utvecklandet bör man beakta resultaten av skolhälsoenkäten, enligt vilka det finns behov att förbättra till eempel arbetsklimatet i gymnasierna och elevernas påverkansmöjligheter. Även tillräckliga insatser för hjälp och stöd för elever vid skolgång och studier hör till kärnan för elevvårdsarbetet. För elevvård behövs tillräckliga resurser också inom hälsovården. Utvecklandet av studerandevården vid läroanstalterna förutsätter ökade arbetsinsatser av såväl hälsovårdare som läkare. En ny webbplats för föräldrar och samarbetspartner om elevvårdsarbetet och stödet i tre steg har färdigställts i början av hösten 2013: http://www.elevvard.fi/v001/. Samarbete med småbarnsfostran Småbarnsfostran spelar en viktig roll som utvecklingsmiljö för barn under skolåldern. Den yrkesutbildade daghemspersonalens iakttagelser kring till eempel barnets utveckling och sociala färdigheter utgör viktig information vid de omfattande hälsoundersökningarna på rådgivningen, när barnets och familjens hälsotillstånd och välbefinnande bedöms på bred basis. Grankulla har medverkat vid utvecklingen av dagvårdens och barnrådgivningens samarbetsmodeller och uppföljningsindikatorer inom HYVE 4-

projektet, som gäller 4-årskontrollerna för barn i huvudstadsregionen. I fortsättningen handlar den största utmaningen om att förankra samarbetsmodellerna i verksamheten och samarbetet mellan småbarnsfostran och rådgivningsbyrån. Gemensamma verksamhets- och konsultationsrutiner För att åstadkomma jämn kvalitet i servicen är det viktigt att utveckla enhetliga verksamhetsrutiner. Fastän det finns bara några få aktörer inblandade i en viss funktion, kan arbetsrutinerna t.e. vid ifyllandet av frågeformulär, uppgörandet av tidsscheman för hälsokontroller och hanteringen av akuta sjukdomsfall i skolan avvika från varandra. Den gemensamma planeringen av verksamheten och fördelningen av resurserna jämlikt mellan olika funktioner för utvecklas vidare. Uppföljning av verksamheten Uppföljningen av verksamheten kräver effektivering och transparens. Om statistiken kan göras snabbare tillgänglig för aktörer och ansvarspersoner, blir det lättare att bedöma ändringsbehoven i verksamheten och kundservicen. Att få AvoHilmo med sina SPAT-koder i heltäckande bruk är en av utmaningarna när det gäller utveckling och utbildning under hösten 2013. 16

17 BILAGA 1 Mödrarådgivningens program för hälsokontroller Infogrupp under ledning av fysioterapeut en gång under graviditeten Graviditetsvecka 6-8 10-14 14-18 Ipara 16, övriga Familjeförberedelseträffar 4 22 omfattande 30-32 34 36 37, 38, 39, 40, 41 Utförare HV L HV HV +L HV HV (HV)+L HV HV HV+L Tidsreservering/min. 90 20 45 60-90 20 60 45 (30)+20 30-45 60-120 60+20 Gyn. undersökning Anamnes, livmoder livmoder, fostervatten bjudning, fostervatten, konvalescens, FPA förlossningssätt Vikt Urin: prot., gluk. Blodtryck Blodprov blodgrupp, Hb m-screening Hb (gluk.- belastning) 26 28, blodgr. antikr. 24 26) Hb Hb (blodgr. antikr.) Hjärtljud Fosterrörelser SF-mått Bjudning Fostervatten (mängd) Symtom (preeklampsi, hepatos) Hälsorådgivning Info Handledning Hälsovanor, audit Fosterscreening v. 10 12 BCGförfrågan, amning Ultraljud/ anatomi v. 19 21 Labb FPA övertidskontroller 40+12 mpkl Förlossningssätt remiss, BB-besök in på BB Foreign mothers-grupper (Hb) EPDSscreening 26-28 omfattande Förlossning Hembesök 5-12 prevention papa 6 mån. Gruppverksamhet i Knytet på rådgivningen för förstföderskor under första året Frågor om tidig interaktion under hela graviditeten

18 BILAGA 2 Barnrådgivningens program för hälsokontroller Ålder 1 4 4 v. 6 8 3 4 4 5 6 8 10 12 18 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år v. v. mån. mån. (FF) mån. (OF) mån. mån. mån. mån. mån. mån. Utförare HV HV+L HV HV HV+L HV HV HV+L HV HV HV+L HV HV HV+L HV HV HV Tidsreservering /min. Väande (vikt, längd, huvudomkrets) 90-120 15+ 15 60 60 Hembesök 120+1 5 30 Mottagn. 60+ 15-30 60 60 60+ 15 60 60 90+ 15 60 60 90-120+ 15-30 60 60 60 Syn () () Hörsel () () () VaNe VaNe VaNe VaNe Lene Neurologisk utveckling Psykosocial utveckling och stöd EPDS Kraftresurser Kraftresurser Språklig utveckling, tal Hälsorådgivning Amning Kost Munhälsa + () () mamman TL TL TL Blodtryck Vaccinationer ROTA DtaP- IPV- Hib, Pne. ROTA DtaP- IPV- Hib, Pne. ROTA DtaP- IPV- Hib, Pne. MPR DtaP- IPV MPR Influensavaccinationer i åldern 6 36 månader Familjeförberedelseträffar med fler aktörer 4 under det första året Gruppverksamhet i Knytet på rådgivningen för förstföderskor under första året Foreign mothers-grupper

19 BILAGA 3 Tidsschema för familjeförberedelsen 1:a gången 2:a gången 3:e gången 4:e gången 5:e gången 6:e gången 7:e gången 8:e gången 9:e gången Tidpunkt Gv 22 30 Gv 30 34 Gv 32 36 Gv 32 38 Gv 34 38 Efter att barnen fötts Teman Vi bekantar oss Förberedelser Babyfamiljens Parförhållandet Vi bekantar oss Pappan berättar med varandra; inför förlossningen, vardag, baby- med förloss- hurdan babyn förändringar som förlossningsvård, interaktiv ningssjukhuset är, interaktiv lek, graviditeten medför, händelsen på lek med babyn, Respons mamman berät- att skapa en sjukhuset amning tar hur det går bild av babyn i därhemma, magen, föräldraskap, förlossningsupplevelsen interaktion Med 4 veckors mellanrum Babyfamiljens vardag, att väa upp till pappa/mamma, nätverk Med 4 veckors mellanrum Triangeldramat, parförhållandet När barnen är ca 1 år Hur gick det första året? Kursrespons Metoder Material Diskussion Bikupa Smågrupper Blädderblock OH-projektor Video Namnlista Föräldraskapets rollkarta Fiktivt dygn med babyn Video Arbetsbok om att bli förälder Diskussion Video Avslappning Barnmorskans material Förlossningsvideo Avslappnings-CD Öppningsfasen: ställningar Krystningsfasen: ställningar Besök av en babyfamilj Diskussion Amningsvideo Bikupa Blädderblock Amning och kost Namnlistan delas ut Bikupa Smågrupper Diskussion Parförhållandets byggstenar Parförhållandets rollkarta Styrka i parförhållandet Presentation Interaktiv lek med babyn Mammorna och papporna i skilda grupper när förlossningsupplevelsen diskuteras Önskemål på kursen Interaktiv lek med babyn Kompendier Plats Rådgivningen Rådgivningen Rådgivningen Rådgivningen Öppna daghemmet Hur känns det? Interaktiv lek med babyn Familjebesök Resurskort Öppna daghemmet Hur känns det? Interaktiv lek med babyn Kort med ansiktsuttryck Öppna daghemmet Hur känns det? Interaktiv lek med babyn Tårta och kort Öppna daghemmet Medverkande M-rådg. hv B-rådg. hv Barnmorska från förlossningssjukhuset M-rådg. hv B-rådg. hv M-rådg. hv Församl. fam.handledare Föräldrarna bokar tid själv Handl. fr. öppna familjeverksamheten, barnträdgårdslärare familjehandledare, b-rådg. hv Handl. fr. öppna familjeverksamheten, barnträdgårdslärare familjehandledare Handl. fr. öppna familjeverksamheten, barnträdgårdslärare Familjehandledare Församlingens familjearbetare Handledare fr. öppna daghemmet, familjehandledare, Församlingens familjearbetare

BILAGA 4 Skolhälsovårdens program för hälsokontroller Årskurs Förber. Start I II III IV V VI VII VIII IX X Utförare HV HV HV+L HV HV HV HV+L HV HV HV+L HV HV Tidsreservering min. 60-90 60 60+20 30 30-45 30 30-45 +15-30 30 45 45 +15-30 30-45 Individuell mottagning Gruppmottagning Väande (vikt, längd) När- och avståndsseende Färgseende Hörsel, 20 db () el. Hållning, skoliometer Pubertetsuppföljning Blodtryck Vaccinationer Hälsosamtal Hälsovanor Rusmedelsmätare för unga Sinnesstämningsförfrågan * Fysisk funktionsförmåga * * * Hälsoförfrågan Responsblankett Hälso- och välfärdsplan Hälsointyg för unga Vaccinationsintyg Klassammandrag * * * Föräldrakväll Läkarundersökning: Huden (födelsemärken, utslag); auskultering av hjärta och lungor; öronen och svalget; lymfkörtlarna; palpering av mage och femoralispulsar; vid behov neurologisk status * = införandet förbereds 20