Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION
De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen av Ramböll på uppdrag av Region Skåne. Rapporten redovisar en uppdatering av tidigare utförda modellanalyser med basåret 2003 och en bredare analys av godstransporternas utveckling i Skåne 2003 2013. Antal TEU (Twenty-foot Equivalent Unit) används för att jämföra enheter av olika dimensioner. En TEU är en standardcontainer med längden 20 fot. En container med längden 40 fot motsvarar två TEU. En lastbil kan beroende på storlek alltså bära en eller flera TEU. Måttet ger ingen information om hur mycket gods som transporteras. Exempel på trafik- och transportarbete: Trafikarbete Transportarbete En lastbil fraktar 10 ton gods i 500 km 500 fordons-km 5 000 ton-km Godstransporter redovisas på olika sätt Godstransporter redovisas ofta på olika sätt beroende av hur godset transporteras. Enhetsberett gods packas i enheter som kan lastas om mellan transportslag utan att röra godset. Enheterna kan vara lastbilar och järnvägsvagnar, som har egna hjul, eller vara containrar som måste lyftas mellan olika trafikslag. Bulkgods transporteras oförpackat, antingen direkt från leverantör till kund eller så lastas det om mellan trafikslagen. Ett exempel är olja som pumpas från fartyg till depå och därefter pumpas till tankbil för distribution. Det finns flera begrepp som används för att beskriva godstransporter. Varje begrepp har sin egen betydelse och det är väsentligt att vara uppmärksam på hur och när de används. Trafikarbete (antal fordon x körsträcka) anger antal körda kilometer oavsett hur mycket gods som transporteras. Måttet inkluderar tomkörningar. Transportarbete (antal ton x transportsträcka) anger hur långt en given godsmängd transporteras, oavsett hur många fordon som används. Måttet inkluderar inte tomkörningar. Godsmängd (antal ton) används för jämförelser av till exempel omsättning i hamnar och terminaler oavsett hur de transporteras eller vilken volym de upptar. Antal fordon eller enheter anger antal fordon eller lastbärare oavsett hur mycket gods de kan transportera. Exempelvis kan en lastbilsenhet bära två containerenheter. Måttet ger ingen information om hur mycket gods som transporteras. Två lastbilar fraktar 5 ton gods vardera i 500 km En lastbil fraktar 20 ton gods i 500 km 1 000 fordons-km 5 000 ton-km 500 fordons-km 10 000 ton-km Godstransporternas infrastruktur Vägar och järnvägar utgör tillsammans med godstransportsystemets noder den fysiska struktur varigenom godstransporterna flödar. Godsflödena i denna struktur är utvecklade utifrån marknadsmässiga förutsättningar för transport och lager, men förändringar i strukturen kan också påverka transportflöden på regional nivå. Huvudstråken för godstransporter på väg och järnväg framgår tydligt av uppgifter om antalet fordon och antalet tåg som använder infrastrukturen. Dessa uppgifter säger dock ingenting om varifrån godset kommer eller om vart det ska. För att fatta kloka beslut om investeringar i stråk och noder för godshantering behöver man kunskap om godsflöden och de trender som påverkar godstransporternas utveckling. 2
Vägar, järnvägar, hamnar och kombiterminaler. Lastbilarnas fördelning på det skånska vägnätet. Megatrender: större, snabbare, effektivare För godstransporternas utveckling har 2000-talet hittills varit händelserikt. Öresundsbron förändrade transportmöjligheterna för både väg- och järnvägstransporter och överbryggade Öresund som barriär för regionala transporter i Skåne och Själland. Utvecklingen av EU:s inre marknad och en global högkonjunktur var drivande för en kraftig tillväxt av godstransporterna fram till år 2008, då finanskrisen slog till med full kraft. Handeln och därmed godstransporterna minskade drastiskt men började återgå till tidigare nivåer några år efteråt. 2010-talet präglas av stora osäkerheter. Eurokrisen har skakat det finansiella systemet i Europa och vi har ännu inte sett slutet av krisen. För långsiktig infrastrukturplanering är det viktigt att identifiera de långsiktiga trender som har strukturell betydelse. Dessa så kallade megatrender brukar ofta uttryckas på olika sätt men handlar om samma fenomen: Befolkningstillväxten i Sverige har under lång tid varit koncentrerad till storstadsregionerna. Urbaniseringen medför att godstransporterna blir alltmer koncentrerade till och mellan storstadsregioner. E-handeln är fortfarande av begränsad omfattning men ökar sin andel av detaljhandeln mycket snabbt. Den har därmed redan påverkat städernas distributionsmönster. Utrikeshandeln ökar i snabbare takt än inrikeshandeln. Godstrafiken ökar i snabb takt vid landets gränspassager. Samtidigt finns en tydlig trend mot utnyttjande av stordriftsfördelar. Stordrift och specialisering leder till att godstransporterna koncentreras till färre stråk samt färre och större terminaler och lager. Stordrift kombinerat med längre transportvägar och rationellare hantering i terminaler gynnar enhetsberedda transporter där godset lastas i containrar eller trailer. Detta ger förutsättningar för transporter där lastbärare smidigt kan lastas om mellan olika trafikslag, så kallade intermodala transporter. Godstågens fördelning på det skånska bannätet. Den ökande utrikeshandeln medför ökande transporter genom Skåne, samtidigt som regionens geografiska läge är fördelaktigt för storskaliga lager och terminaler. 3
400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 spektive trafikslag 2003-2013 150 000 100 000 50 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 Totalt hanterat gods(ton/år) för respektive trafikslag 2003-2013 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Lastbil Järnväg Sjöfart Totalt hanterat gods (ton/år) för respektive trafikslag i Sverige 2003 2013. Hur mycket gods transporteras och med vilka transportslag? Från 2003 till 2013 minskade den transporterade godsmängden i Sverige med 3 procent, efter att ha varit som mest omfattande år 2008. Särskilt påtagligt är att godsmängden på lastbil minskat betydligt sedan 2008, medan godsmängden på järnväg ökat kontinuerligt under hela perioden. Den transporterade godsmängden på fartyg är oförändrad. Därmed har järnvägens andel av den transporterade godsmängden ökat i landet som helhet. I Skåne har utvecklingen varit annorlunda och den transporterade godsmängden har ökat med 10 procent. Järnvägens andel av transporterad godsmängd, antalet ton, har ökat från 10 till 15 procent. Transportstrukturen har dock ändrats vilket innebär att trafikarbetet inte utvecklats på samma vis 40% som transportarbetet. Trafikutvecklingen beskrivs på sidan 35% 10. 30% Varning för underskattning 25% Den transporterade godsmängden ökar alltså trendmässigt 20% i Skåne, medan den är svagt vikande på nationell 15% nivå. Med ett nationellt perspektiv, och nationella nyckeldata över godstransporternas 10% utveckling, underskattar man lätt betydelsen av infrastrukturåtgärder 5% i Skåne. Regional statistik över godstransporter 0% behöver utvecklas för att synliggöra specifika regionala förutsättningar. Inom Skåne Till/från Skåne Transit Var kommer godset ifrån och vart ska det? Merparten av allt gods som transporteras på den skånska landinfrastrukturen konsumeras eller produceras i Skåne. 37 procent av den transporterade Lastbil Järnväg Sjöfart godsmängden hade både start och mål i Skåne år 2013. Drygt 32 procent hade start eller mål i Skåne. Resterande 31 procent är ren transittrafik. Den totala mängden gods som lastas och lossas i Skåne har ökat med cirka 4 procent från 2003 till 2013. Nästan hela ökningen har skett i västra Skåne. Transittransporter som passerar igenom Skåne ökar snabbast. Andelen transporterad godsmängd som passerar Skåne har ökat från 25 procent år 2003 till 31 procent år 2013. Transittransporterna sker främst mellan Sverige/Norge och större delen av den europeiska kontinenten i första hand Danmark, Tyskland, Polen och nordvästra Europa. Transittrafiken genom Skåne ökar i snabb takt. Tillsammans med Skånes transportgeografiska läge förbättrar detta de potentiella möjligheterna att attrahera logistikverksamhet en näringsgren som stödjer alla andra näringsgrenar. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Inom Skåne Till/från Skåne Transit Järnväg Lastbil Fördelning av transporterad godsmängd (ton) i Skåne 2013. Järnväg Lastbil 4
Fördelning av transporterad godsmängd med lastbil och järnväg 2013. Lastat och lossat gods i Skåne fördelat på varugrupper och regiondelar 2013. 5
Sjöfarten och de skånska hamnarna Sverige är transportgeografiskt en ö och de svenska hamnarna har därför stor betydelse för godsflödesstrukturen på land. Landets tio största hamnar, varav tre är skånska, hanterar 70 procent av antalet ton som omsätts i svenska hamnar. De sex skånska hamnarna står för ungefär 20 procent av allt gods som omsätts i samtliga svenska hamnar. Det finns en dock specialisering av mot högvärdigt gods och via hamnarna i Skåne, Blekinge samt Öresundsförbindelsen passerar 40% av det samlade svenska importvärdet. 45 000 Lassat och lossat gods i svenska hamnar 2013, tusental ton 40 000 38 379 Förändring av antal lastbilar 2003 2013 samt modellberäknade godstransportflöden i ton, på väg 2013. 35 000 30 000 25 000 20 000 19 893 200 000 Trafiken ökar mer än transporterna En generell trend sedan många år är att transporterna blir längre och antalet sändningar blir fler. På Skånes överordnade vägnät har antalet tunga fordon därför ökat kraftigt 2003 2013. Vid flera mätpunkter har antalet tunga fordon ökat med 50 60 procent trots att den transporterade godsmängden enbart ökat med 10 procent. Både antalet transporterade ton på järnväg, och antalet järnvägsvagnar som transporteras på Öresundsbron och på färjorna via Trelleborg och Ystad, är i stort sett oförändrade sedan 2003. Eftersom den transporterade godsmängden på järnväg ökat totalt sett kan vi dra slutsatsen att det är inrikes järnvägstransporter som står för denna ökning. 15 000 10 000 5 000 0 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 24846 32167 58539 9 900 8 483 7 995 7 417 4 768 4 680 4 404 4 324 3 208 629 547 Omsättning i Sveriges tio största hamnar samt Ystad, Åhus och Landskrona, tusental ton, 2013. Den transporterade godsmängden via svenska hamnar är på samma nivå år 2013 som år 2003 men sammansättningen av godstyper har ändrats. Gods i container via svenska hamnar har ökat med 57 procent, en ökning med 4,7 miljoner ton. För RoRo-gods, främst lastbil och järnvägsvagnar, har godsmängden i svenska hamnar ökat med 18 procent, dvs. 6,6 miljoner ton. 20785 26510 58278 Annan last Torr bulk Flytande bulk RoRogods Container 180 000 40 000 44247 37643 160 000 20 000 20785 24846 8265 12987 0 140 000 26510 32167 120 000 Annan last 100 000 Torr bulk Flytande bulk 58278 80 000 58539 RoRogods 6 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Container 60 000 Lastat och lossat gods över kaj, tusental ton 2003 2013. 40 000 44247 37643 20 000 8265 12987 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Sveriges tio största containerhamnar, tusental TEU, 2013 Hamnarna har ofta olika inriktningar och marknader och det är detta, snarare än storlek eller omsättning, som avgör hur de påverkar landtransportflöden. De skånska hamnarna har sin huvudsakliga inriktning mot enhetsförpackat gods, det sjöfartssegment som ökat snabbast. 1 000 9001600868 800 7001500 Tusental TEU 600 1400 500 4001300 300 2001200 100 01100 Containers, flak och kasetter 188 Containers, flak och kasetter 125 49 40 28 26 24 22 20 1000 Omsättning RoRo, tusental ton 2013 11 000 10 000 9 000 9 768 Omsättning, tusental TEU i Sveriges tio största containerhamnar 2013. 8 663 8 000 7 000 terminal, där omlastning sker mellan väg och järnväg utan anknytning till sjöfarten. I Nordvästskåne finns en regional marknad för enhetsberett gods med stor omfattning av lager och terminaler inom bland annat detaljhandel och livsmedel. Malmö är en mer diversifierad hamn, som domineras av färjetransport och bränslen. Från bränsledepåerna i Malmö distribueras oljeprodukter till södra Sverige. En särskild nisch för Malmö är handel med motorfordon, där hamnen utgör nav för distribution av motorfordon till hela Östersjöområdet. Malmö hamn gränsar till Malmö godsbangård, som utgör nav för utrikes godståg. I anslutning till bangården finns en kombiterminal med stor omsättning. Åhus och Landskrona är i jämförelse små hamnar och omsättningen är starkt knuten till lokalt näringsliv. I Åhus är godshanteringen starkt knuten till dryckesproduktion. 6 000 5 000 4 147 4 000 3 000 2 000 3 773 3 070 2 764 2 230 1 573 1 155 1 000 1 005 - Omsättning i de tio största RoRo-hamnarna 2013, tusental ton. Trelleborg och Ystad är utpräglade färjehamnar och domineras helt av trailers och lastbilar. Båda hamnarna angörs av fartyg som transporterar järnvägsvagnar, men den marknaden är liten och vikande. I Trelleborgs hamn finns en kombiterminal. För båda hamnarna är den anknytande logistikverksamheten i anslutning till respektive hamn begränsad. Helsingborgs hamn domineras av färje- och containertransporter. I hamnen finns också en kombi- 7
Utrikeshandeln påverkar transporterna Den ökande utrikeshandeln har stor betydelse för utvecklingen av godstransporterna genom Skåne. Av den svenska utrikeshandeln dominerar utbytet med Europa, som står för omkring 80 procent av den svenska utrikeshandelns värde. Både Tyskland och Danmark hör till Sveriges största handelspartners. De sydsvenska gränspassagerna, dvs. hamnarna i Skåne och Blekinge samt Öresundsbron, är naturliga rutter för handeln med centrala och östra Europa. 38 procent av Sveriges importvärde och 28 procent av exportvärdet passerar de sydsvenska gränspassagerna. Den relativa tillväxten av utrikeshandelns värde indikerar att transportmönstret håller på att förändras med starkt växande flöden österut. Handelsutbytet med Estland, Polen, Tjeckien och Turkiet har mer än fördubblats 2003 2013. Handelstillväxten sker dock från en låg nivå. I absoluta tal har handeln med Tyskland ökat lika mycket som med östra EU. Megatrenden ökad utrikeshandel har en mycket stor betydelse för godstransporter i Skåne och är en viktig förklaring till ökande transporter genom Skåne. Utrikeshandel med varor 2013 överstigande 20 miljarder kronor. Relativ förändring av värdet av utrikeshandel med varor där handelsutbytet överstiger 20 miljarder kronor 2003 2013. 8
Enhet Gränspassager Absolut förändring 2003 2013 (miljoner ton) Relativ förändring 2003 2013 (procent) Container Helsingborg + 866 + 74 Lastbil Helsingborg, Malmö, Öresundsbron, Trelleborg, Ystad + 6 090 + 32 Järnvägsvagnar Öresundsbron, Trelleborg, Ystad ± 0 ± 0 Godstransporter via skånska gränspassager År 2013 transporterades drygt 30 miljoner ton gods via skånska hamnar. Ytterligare 10 miljoner ton gods transporterades via Öresundsbron. Sedan 2003 har transporterna via de skånska gränspassagerna ökat med cirka 20 procent. Mätt i antal ton står lastbilar för nästan hela ökningen. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 - Godsflöden per segment 2013, tusental ton Järnvägstransporter via gränspassagerna var oförändrade 2003 2013. Vi kan dock se en tydlig omfördelning från järnvägsfärjor till Öresundsbron. Den vikande marknadsandelen för järnvägsfärjorna kan medföra att denna trafik upphör. Därmed skulle utrikestransporter med järnväg bli helt beroende av Öresundsbron. Övrig annan last Järn- och stålprodukter Skogsprodukter Torr bulk Övrigt flytande bulk Mineralolja, inkl råolja Järnvägsvagnar Trailers, lastfordon, släp Container, flak, kassetter Transporterad godsmängd via Skånska gränspassager, tusental ton 2013. 9
ägsvagnar 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 9 2010 2011 2012 2013 stbilar Antal järnvägsvagnar 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Transportflöden med järnväg, tusental ton, 2003 2013. Gods på lastbil dominerar de gränsöverskridande transporterna. Antalet lastbilar som passerar gränserna via hamnar och Öresundsbron har sedan 2003 ökat med 26 procent och uppgår till 1,8 miljoner fordon. Av dessa uppskattas 1,4 miljoner utgöra transittrafik. Drygt var tjugonde sekund passerar en lastbil i transittrafik skånska gränspassager. Merparten av dessa lastbilar trafikerar motorvägen mellan Malmö och Helsingborg. Antal lastbilar 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Malmö Ystad Trelleborg Öresundsbron - 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ystad Malmö Helsingborg Öresundsbron Trelleborg Gränspassagerna har olika omland För vägtransporterna används olika gränspassager beroende på start- och målområde på kontinenten. Malmö Kör- och vilotidsregler för lastbilschaufförer medför Ystad att färjeförbindelserna via Malmö, Trelleborg och Trelleborg Ystad medger dygnsvila vid långväga transporter. Öresundsbron Öresundsförbindelserna används i första hand för transporter till och från Danmark. Endast en mindre del av transporterna till kontinenten sker den här vägen. Malmö/Trelleborg Travemünde dominerar för vägtransporter mot västra Tyskland, Nederländerna och Frankrike. För marknaden i södra Tyskland, Italien och övriga Centraleuropa används främst färjorna från Trelleborg mot Rostock/Sassnitz. För handeln med Polen dominerar färjorna från Trelleborg och Ystad till Swinoujscie. För handeln med Tjeckien, Slovakien och länderna i sydöstra Europa och Turkiet finns ingen tydlig marknadsuppdelning mellan färjelinjerna från Trelleborg och Ystad. I Sverige/Norge finns start- och målområden för den gränsöverskridande lastbilstrafiken främst i stråket Oslo Malmö. Eftersom handeln utvecklas i snabbast takt med östra EU kan vi också förvänta oss en snabb trafikutveckling via hamnarna i Trelleborg och Ystad. I absoluta tal ökar dock handeln med Tyskland lika mycket, vilket talar för en fortsatt ökning av transporterna via färjerutterna mot Travemünde och Ystadvia Öresundsförbindelserna. Malmö För järnvägstransporter finns inte motsvarande uppgifter. Helsingborg Öresundsbron Trelleborg Antal lastbilar via skånska gränspassager, 2013. 9 2010 2011 2012 2013 10
Geografiskt upptagningsområde för lastbilar på färjelinjerna mellan Skåne och Rostock/Sassnitz. Geografiskt upptagningsområde för lastbilar på färjelinjerna mellan Helsingborg och Helsingör. Geografiskt upptagningsområde för lastbilar på färjelinjerna mellan Skåne och Swinoujscie. Geografiskt upptagningsområde för lastbilar på färjelinjerna mellan Helsingborg och Travemünde. 11
Det här är kortversionen av den analys av godsflöden i Skåne som Region Skåne beställt. Rapporten redovisar en uppdatering av tidigare utförda modellanalyser med basåret 2003 och omfattar därtill en bredare analys av godstransporternas utveckling i Skåne 2003 2013. Den är en del av underlaget i arbetet med en strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne. 12