Kommissionens ståndpunkt om utvecklingen av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014 2020
Innehållsförteckning INLEDNING...3 1. DE STÖRSTA UTMANINGARNA...4 2. FINANSIERINGSPRIORITERINGAR...8 2.1 Stärka en konkurrenskraftig och innovationsdriven ekonomi...9 2.2 Öka anställningsbarheten och göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden...10 2.3 Främja en hållbar och effektiv användning av resurser för hållbar tillväxt...11 3. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT EFFEKTIVT GENOMFÖRANDE...13 4. PRIORITERINGAR FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE...13 BILAGA...15 A. ÅTGÄRDER FÖR ÄNDAMÅLSENLIG PROGRAMPLANERING OCH EFFEKTIVT GENOMFÖRANDE...15 B. BEDÖMNING AV FINANSIERINGSBEHOVEN I FÖRHÅLLANDE TILL DE TEMATISKA MÅLEN...17 C. ADMINISTRATION...29 2
INLEDNING Europeiska unionen (EU) står inför den svåra utmaningen att ta sig ur krisen och återskapa en hållbar tillväxt i ekonomierna. Exitstrategin innebär bland annat att återgå till sunda offentliga finanser, genomföra strukturella reformer som ökar tillväxten och målinriktade investeringar för tillväxt och sysselsättning. I det senare fallet kan fonderna i den gemensamma strategiska ramen (GSR) 1 utgöra ett viktigt bidrag till hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft och till ökad konvergens mellan mindre utvecklade medlemsstater och regioner och resten av unionen. För att försäkra sig om att de fonder som verkar inom den gemensamma strategiska ramen (nedan kallade GSR-fonderna) ger varaktiga ekonomiska och sociala effekter har kommissionen föreslagit en ny strategi för användningen av fonderna i sitt förslag till flerårig budgetram för 2014 2020 2. En nära anpassning till de politiska prioriteringarna i Europa 2020-strategin, makroekonomiska villkor och förhandsvillkor, tematisk koncentration och resultatinriktade incitament väntas leda till en effektivare användning av medel. Det är en strategi som understryker behovet av tydliga prioriteringar och resultat och av att lämna bidragskulturen bakom sig. GSR-fonderna utgör därmed en viktig källa till offentliga investeringar och främjar tillväxt och sysselsättning genom att öka de fysiska investeringarna och humankapitalinvesteringarna. Samtidigt är de ett effektivt sätt att stödja genomförandet av de landspecifika rekommendationer som läggs fram inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Denna strategi är förenlig med Europeiska rådets uppmaning om användningen av EU:s budget i slutsatserna av den 29 juni 2012 3. Syftet med GSR-fonderna bör vara att gemensamt främja konkurrenskraft och konvergens med hjälp av rätt landspecifika investeringsprioriteringar. Det är till exempel nödvändigt med en allmän omläggning av utgifterna mot forskning och innovation, stöd till små och medelstora företag, bra utbildning, en inkluderande arbetsmarknad som främjar god sysselsättning, social sammanhållning och högsta möjliga produktivitetsvinster, integration av klimatförändringsmålen samt en övergång till en resurseffektiv koldioxidsnål ekonomi. För att göra det måste man under nästa programperiod vid planeringen och genomförandet av GSR-fonderna övervinna konstlade byråkratiska hinder. Man måste också utveckla en kraftfull integrerad strategi för att skapa synergieffekter och åstadkomma optimala effekter både inom och mellan länder. Målen i Europa 2020-strategin måste införlivas i de olika GSR-fonderna, och vart och ett av dem bidra till smart och hållbar tillväxt för alla. Vidare spelar GSR-fonderna en viktig roll när det gäller att främja finansiella instrument som kan öka de privata investeringarna och därmed öka de offentliga medlens effekt. Vi behöver således en noggrant målinriktad och resultatinriktad användning av GSR-fonderna som maximerar deras sammanlagda effekt. Syftet med detta ståndpunktsdokument är att ange ramen för dialog mellan kommissionens avdelningar och Sverige om utarbetandet av det partnerskapsavtal och de program som kommer att inledas under hösten 2012. I dokumentet anges de viktigaste landspecifika utmaningarna för Sverige och kommissionens preliminära syn på 1 De EU-fonder som ingår i den gemensamma strategiska ramen är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. 2 KOM(2011) 500 slutlig, KOM(2011) 398 slutlig och COM(2012) 388 final. 3 Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni 2012 (EUCO 76/12) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ec/131402.pdf. 3
de huvudsakliga finansieringsprioriteringarna för tillväxtfrämjande offentliga utgifter. Kommissionen vill optimera användningen av GSR-fonderna genom att koppla dem till reformer för att öka produktiviteten och konkurrenskraften, öka tillgången till privata resurser och främja sektorer med hög tillväxtpotential. Samtidigt betonar kommissionen behovet av att bevara solidariteten inom EU och säkerställa en hållbar användning av naturresurser för framtida generationer. EU:s framtida utgifter måste även koncentreras till prioriterade områden för att maximera resultaten, i stället för att sprida ut finansieringen för tunt. EU:s finansiering bör även användas för att finansiera prioriteringar på EU-nivå. Därför anser kommissionens avdelningar att man bör koncentrera och begränsa EU:s finansiering till de största utmaningarna som beskrivs i detta ståndpunktsdokument. Utgångspunkten är bedömningen av Sveriges framsteg med Europa 2020-målen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om 2012 års nationella reformprogram och konvergensprogram 4, rådets landspecifika rekommendationer av den 10 juli 2012 5 och de landspecifika utvecklingspolitiska utmaningarna när det gäller utveckling. Kommissionen beaktar i ståndpunktsdokumentet de lärdomar som dragits under programperioden 2007 2013 och kommissionens lagstiftningsförslag för 2014 2020. I ståndpunktsdokumentet uppmanas Sverige och dess regioner att utveckla och genomföra strategier på medellång sikt för att ta itu med kommande utmaningar, främst globaliseringen, och samtidigt bidra till att bevara den europeiska sociala modellen. I dokumentet fastställs dessutom en flexibel ram inom vilken Sverige och dess regioner kan agera och lägga om fokus när det gäller användningen av europeiska, nationella och lokala resurser för att skapa tillväxt och sysselsättning. Slutligen uppmanar kommissionen Sverige och dess regioner att maximalt utnyttja potentiella synergieffekter mellan GSR-fonderna och andra källor till EU-finansiering i en strategisk och integrerad strategi. Det gäller bland annat EU:s strategi för Östersjöregionen för att på detta sätt nå största möjliga effekter. 1. DE STÖRSTA UTMANINGARNA Sverige är en av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen sett till arbetsproduktivitet, kunskaps- och kompetensnivå, infrastruktur, ekoeffektivitet, innovationskapacitet och företagsklimat. Under 2012 väntas den svenska ekonomin bromsa in betydligt från en BNP-tillväxt på 3,9 % 2011 till 1,1 % 2012 för att därefter gradvis öka igen till 2,5 % 2014. Arbetslösheten väntas ligga kvar på omkring 2011 års nivå (7,5 %) fram till 2013. De offentliga finanserna är starka. Sverige presterar i allmänhet väl när det gäller Europa 2020-strategin och har inte särskilt långt kvar till sitt nationella Europa 2020-mål. Det finns dock fortfarande flera utmaningar att ta itu med. Trots att regeringen har vidtagit åtgärder är arbetslösheten fortfarande hög bland ungdomar och utsatta grupper (särskilt tredjelandsmedborgare och personer med invandrarbakgrund). Sveriges konkurrensläge hotas på medellång sikt av minskande företagsinvesteringar i forskning och utveckling (FoU) och en otillräcklig kommersialisering av innovationsresultat. 4 Dokumenten finns på webbplatsen för Europa 2020: http://ec.europa.eu/europe2020/making-ithappen/country-specific-recommendations/index_sv.htm. 5 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:c:2012:219:0085:0087:sv:pdf. 4
De regionala skillnaderna är visserligen små jämfört med andra EU-medlemsstater, men det finns däremot markanta skillnader mellan olika Nuts 2-regioner i hur långt man har kommit för att uppnå de nationella 2020-målen. En betydligt större andel av befolkningen bor i glesbygdsområden jämfört med EU-genomsnittet. Ytterligare åtgärder krävs också när det gäller övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer och integreringen av klimatförändringen som övergripande fråga inom alla tematiska områden. Överordnade mål i Europa 2020 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling Den rådande situationen i Sverige Nationellt mål till 2020 i det nationella reformprogrammet 3,42 % (2010) 4 % Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 % minskad energiförbrukning i MToe Ej tillämpligt 12,8 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter) 6 Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 % (eller t.o.m. 30 % om förutsättningarna tillåter) jämfört med 1990-5 % (utsläpp som inte omfattas av system för handel med utsläppsrätter 2010 jämfört med 2005) -17 % (beräknade utsläpp som inte omfattas av system för handel med utsläppsrätter 2020 jämfört med 2005) -17 % jämfört med 2005 eller -40 % jämfört med 1990 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor 47,9 % (2010) 49 % 75 % av befolkningen i åldern 20 64 år ska arbeta Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 % Minst 40 % av befolkningen i åldern 30 34 år ska ha högre utbildning Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom eller utanförskap i EU ska ha minskat med minst 20 miljoner människor (jämfört med 2008) 80 % (2011) En bra bit över 80 % 6,6 % 7 (2011) 10 % 47,5 % (2011) 40 45 % Enligt det nationella reformprogrammet beräknas den andel av befolkningen i den aktuella åldersgruppen som avses i målet uppgå till ca 13 %, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2010. Minska antalet människor i åldern 20 64 år som inte ingår i arbetsstyrkan (med undantag för heltidsstudenter), är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till en bra bit under 14 % 6 Medlemsstaterna kommer att fastställa/revidera sina mål i enlighet med den metod för fastställande av mål som anges i artikel 3.3 i energieffektivitetsdirektivet. Detta kommer inte att vara tillgängligt förrän den 30 april 2013. 7 Preliminär siffra. 5
Dessa utmaningar återspeglas i de landspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 10 juli 2012. Rekommendationerna handlar om arbetsmarknadsfrågor, inklusive ungdomars och utsatta gruppers deltagande på arbetsmarknaden, och åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbete samt åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av ny teknik. Sveriges mest angelägna utmaningar handlar därför om bristfällig kommersiell avkastning på innovation och forskning, en svag utveckling när det gäller snabbväxande innovativa företag och ungdomars och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Det finns också specifika utmaningar som handlar om att förbättra förvaltningen av naturresurser och kostnadseffektiviteten i åtgärder som rör klimatförändringen. Otillräcklig kommersiell avkastning på innovation och forskning och en svag utveckling när det gäller snabbväxande innovativa företag Svenska små och medelstora företag har återhämtat sig snabbt från den ekonomiska krisen och Sverige ligger över EU-genomsnittet inom alla småföretagsaktens områden utom ett. Under 2005 2011 har utvecklingen i Sverige dock avstannat på de flesta områden och på några områden (t.ex. kompetens och innovation och tillgång till finansiering ) har resultatet försämrats. Detta tyder på att Sverige kan vara på väg att tappa mark på områden som är viktiga för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Kommersialiseringen av innovativa produkter är relativt svag och indikatorn försäljning av innovationer som är nya på marknaden och för företaget ligger under EUgenomsnittet och uppvisar en negativ trend. Sverige släpar efter när det gäller att skapa snabbväxande innovativa företag. Det skapas nya företag inom innovativa sektorer men dessa företag växer inte i samma takt som i andra EU-länder. Patenteringen bland unga företag (som existerat i mindre än fem år) i Sverige är klart lägre än för unga företag i Förenta staterna eller de övriga nordiska länderna. Den svenska innovationsmiljön tycks tappa förmågan att behålla och dra till sig företagens FoU-investeringar och innovationskedjor. Företagens FoU-intensitet har sjunkit betydligt de senaste åren, vilket i stor utsträckning avspeglar storföretagens omallokering av FoU-investeringar till platser utanför Sverige. Detta har resulterat i att framstegen mot det nationella FoU-målet på 4 % av BNP har upphört och FoUintensiteten har sjunkit från en topp på 4,13 % 2001 till 3,42 % 2010. Dessutom är de svenska företagens FoU-investeringar i hög grad koncentrerade till ett fåtal stora företag, vilket gör Sveriges ställning sårbar. Ungdomars och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden En av de största utmaningarna på den svenska arbetsmarknaden är ungdomarnas ogynnsamma ställning. Ungdomsarbetslösheten har legat över EU-genomsnittet under några års tid och har ökat kraftigt under krisen (25,2 % 2010 och 22,9 % 2011). Ungdomar som vill arbeta istället för att studera är ofta lågutbildade och därför mycket känsliga för försämringar på arbetsmarknaden. Ungdomar som hoppar av skolan i förtid är fortfarande en av de största bidragande orsakerna till ungdomsarbetslöshet, men även om antalet ungdomar som hoppar av skolan i förtid har minskat den senaste tiden har detta ännu inte lett till någon minskad ungdomsarbetslöshet. Skolutbildningens sjunkande kvalitet, som avspeglas i internationella testresultat (OECD PISA 2009), är oroande och hänger samman med effektiviteten i de åtgärder som vidtagits för att ta itu med ungdomsarbetslösheten i Sverige på medellång till lång sikt. Den ökande segmenteringen av arbetsmarknaden i Sverige påverkar också ungdomsarbetslösheten, eftersom 6
ungdomar har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta beror framförallt på att det blivit allt vanligare med tillfälliga anställningar, även för personer med högre utbildning. Längre perioder av tillfälliga anställningar varvat med perioder av arbetslöshet har blivit vanligare. I Sverige ligger sysselsättningsgraden för tredjelandsmedborgare klart under EUgenomsnittet för tredjelandsmedborgare och den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Sverige. Arbetslösheten bland kvinnor från tredjeländer är också betydligt högre än den totala arbetslösheten i Sverige. Vissa grupper av andra generationens invandrare har stora problem i skolan och med att komma in på arbetsmarknaden, särskilt i vissa eftersatta områden i de största städerna. I Sverige lämnar många äldre personer arbetsmarknaden före 65 års ålder och de allra flesta går i pension vid 65, vilket utgör ett problem för den långsiktiga tillgången på arbetskraft och den finanspolitiska hållbarheten. Antalet personer som är aktiva på arbetsmarknaden beräknas öka kraftigt under 2010 2016 för att därefter öka mycket lite från 2016 till 2020. Många äldre personer lämnar arbetsmarknaden i förtid, vilket gör att de också löper större risk att få en lägre levnadsstandard, både före och efter 65 års ålder. Till skillnad från 2010, då indikatorn för den övergripande risken för att hamna i fattigdom och socialt utanförskap förbättrades något, har situationen i stället försämrats för vissa äldre, särskilt kvinnor, och risken för förvärvsarbetande kvinnor att hamna i fattigdom har ökat. Medan risken för fattigdom och socialt utanförskap för personer över 65 minskade i EU under perioden 2007 2010 ökade den i Sverige. Behovet av att förbättra förvaltningen av naturresurser och kostnadseffektiviteten för åtgärder som rör klimatförändringen Sverige har redan infört en bra mix av åtgärder för att främja energieffektivitet och förnybar energi. När det gäller förnybar energi, till exempel, är Sverige på god väg att uppnå sina åtaganden enligt Europa 2020-strategin. En särskild utmaning för Sverige är dock att fortsätta göra framsteg mot en mer hållbar och effektiv energianvändning och samtidigt se till att åtgärderna är kostnadseffektiva. GSR-fonderna bör bidra till att hjälpa Sverige med detta. Ett område som är särskilt viktigt för att skapa en framtida hållbar tillväxt i den svenska ekonomin är ren teknik, där stödet ur GSR-fonderna skulle kunna utökas ytterligare. Transportsektorn och jordbrukssektorn står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser i landet. Jordbruket står för 12 % av utsläppen, vilket ligger över EU-genomsnittet på 10 %. Med tanke på att Sverige redan har en relativt låg utsläppsnivå är det troligt att kostnaderna för att minska utsläppen kommer att stiga i framtiden, vilket gör att tonvikten kommer att ligga på kostnadseffektiviteten i Sveriges politik för att möta klimatförändringen. Jordbruket i Sverige är känsligt för klimatförändringen, vilket är en utmaning eftersom klimatförändringens effekter är ovissa. Därför är det viktigt att öka klimattåligheten genom att öka jordbrukarnas anpassningsförmåga och skydda de naturresurser som jordbruket är beroende av, såsom vatten och jord. Klimatkänsliga skadedjur och sjukdomar som påverkar grödor och djur kommer sannolikt att öka och kostnaderna för jordbrukssektorn och övriga ekonomin kan bli mycket höga, med tanke på de ökande indirekta effekterna på distributionskedjan. Den biologiska mångfalden har en viktig roll att spela för att underlätta Sveriges övergång mot en resurseffektiv och hållbar ekonomi. Genom att investera i naturtillgångar stöder man en lång rad ekonomiska sektorer och bibehåller och ökar möjligheterna för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. När den biologiska mångfalden minskar och ekosystem försvinner får det ekonomiska konsekvenser. Det 7
handlar bland annat om kostnader i form av ett minskat marknadsvärde och minskade intäkter på grund av överutnyttjande och uttömning av naturresurser. Det minskar inkomsterna i hela distributionskedjan och påverkar de arbetstillfällen som är direkt beroende av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, såsom jordbruk, fiske, och skogsbruk, men även arbetstillfällen som indirekt berörs, till exempel i turistsektorn. I Sverige hotas den biologiska mångfalden främst av intensivt skogsbruk och jordbruk samt förändringar i markanvändningen, särskilt nedläggningen av jordbruk som leder till färre aktiva användare, minskat bete och därmed en återväxt av skogsmark. De flesta livsmiljötyper och arter har en ogynnsam bevarandestatus. Det krävs betydande insatser för att uppnå en gynnsam status för livsmiljöer och arter som är av betydelse för EU när det gäller de rättsliga kraven i strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 8 och för att återställa och hållbart förvalta Natura 2000-nätverket som medför många olika fördelar för samhället och omfattar nästan 14 % av Sveriges landterritorium (54 474 km 2 ). Vattenkvaliteten hotas av för höga halter av näringsämnen, främst i Östersjön och i vatten i södra delen av landet, och påfrestningarna på hydromorfologin är betydande i flera avrinningsområden. En miljömässigt och ekonomiskt hållbar användning av marina resurser, bland annat för att förhindra överfiske, är viktigt för utvecklingen av fiskerisektorn och för fiskeberoende områden. Även om Sverige har genomfört åtgärder för att anpassa fiskeflottans storlek finns det fortfarande viss överkapacitet i flottan. 2. FINANSIERINGSPRIORITERINGAR GSR-fonderna kommer att vara viktiga instrument när Sverige tar itu med de största utmaningarna och genomför Europa 2020-strategin. De politikområden som nämns i de landspecifika rekommendationerna och i de nationella reformprogrammen bör i tillämpliga fall prioriteras inom samtliga fonder. När det gäller landsbygdsutveckling och fiske kommer finansieringsprioriteringarna även att bidra till att stödja reformen av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Tillväxten i Sveriges blåa ekonomi bör stödjas med målinriktad finansiering, i enlighet med propositionen En sammanhållen svensk havspolitik som antogs 2009. Därför måste stödet ur GSR-fonderna koncentreras till ett begränsat antal prioriteringar. Erfarenheten visar att man med en tematisk koncentration kan göra det offentliga stödet mer verkningsfullt genom att det uppnår en kritisk massa som verkligen påverkar den socioekonomiska situationen i ett land och dess regioner. Det är särskilt viktigt att prioritera i tider med begränsade finanspolitiska resurser. Kommissionen föreslår nedan tre finansieringsprioriteringar som kompletterar och förstärker varandra i enlighet med de landspecifika utmaningarna 9. De visar på behovet av finansiering och dess potentiella bidrag till hållbar tillväxt och sysselsättning. Finansieringsprioriteringarna presenteras utan inbördes ordning. Kommissionen vill samfinansiera dessa prioriteringar i Sverige under programperioden 2014 2020. I den nya programstrukturen finns tillräcklig flexibilitet för att kunna ta itu med nya utmaningar och oförutsedda händelser, samt för att göra ändringar i programmen om det finns goda skäl till detta. 8 Meddelande från kommissionen: Vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (KOM(2011) 244). 9 De tematiska målen i förslagen till förordningar och kopplingen till finansieringsområdena beskrivs i bilaga I. 8
2.1 Stärka en konkurrenskraftig och innovationsdriven ekonomi Sverige har de näst största utgifterna för forskning och utveckling i förhållande till BNP och ses som en ledande innovationsnation enligt innovationsunionens resultattavla. Det har emellertid noterats vissa brister i fråga om konkurrenskraften som skulle kunna förhindra ytterligare framsteg på forsknings- och innovationsområdet. Därför bör den främsta prioriteringen på området vara att öka konkurrenskraften och skapa lämpliga förutsättningar för en verkligt innovationsdriven ekonomi. Den fortsatta kvaliteten i innovationssystemen i Sverige är en viktig förutsättning för företagens långsiktiga konkurrenskraft och möjligheterna att skapa tillväxt och hållbara arbetstillfällen på längre sikt. Sveriges framtida konkurrenskraft och förmåga att skapa nya arbetstillfällen beror på dess förmåga att fortsätta att främja innovation inom produkter, tjänster, företag och sociala processer och modeller. Inom jordbruket finns det även en möjlighet att öka konkurrenskraften för primärproducenter på landsbygden, till exempel genom EU:s livsmedelskvalitetssystem. Främja skapande och tillväxt av innovativa små och medelstora företag; stärka kopplingarna mellan företagande och innovation Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att främja innovationer i små och medelstora företag, bland annat genom att främja kreativa tjänster och design, och åt att öka den privata sektorns deltagande i utformningen och genomförandet av åtgärderna. En annan viktig prioritering för Sverige bör vara att lägga större vikt vid kommersialiseringen i innovationssystemet och att stärka kopplingarna mellan innovation (bland annat i tjänstesektorn och den offentliga sektorn samt icke-teknisk innovation) och företagande. Genom att göra Sveriges forsknings- och innovationssystem mer tillgängligt för små och medelstora företag kan man öka tillväxten och sysselsättningen i snabbväxande innovativa företag och minska sårbarheten i systemet. Man bör särskilt undersöka möjligheten att direkt koppla ihop stödet till små och medelstora företag/företagande med stödet till forskning och innovation. Det kommer även att vara viktigt för Sverige att bättre samordna innovations-, arbetsmarknads- och företagsstödet, att fokusera på färre sektorer/tematiska prioriteringar och att skapa synergieffekter mellan GSR-fonderna och de tematiska målen (en koldioxidsnål ekonomi, miljöinnovation osv.) för att effektivisera innovationsstödet. Dessutom bör samarbetet mellan företag och universitet/forskningscentrum stärkas för att kommersialisera innovationerna för den internationella marknaden, bland annat i Östersjöregionen. Fokusera på smart specialisering och förbättra klimatet för företagens investeringar i forskning och innovation Sverige bör inrikta sig på att vända utvecklingen med minskande investeringar i forskning och utveckling i små och medelstora företag (nästan 30 % mellan 2005 och 2009). Fokus bör ligga på att fortsätta att vara ledande på innovationsområdet och samtidigt öka insatserna för att kommersialisera innovationssystemen. GSR-fonderna bör användas för att se till att den privata sektorn är mer involverad i genomförandet av innovationsinsatser, och Sverige bör sträva efter att kapitalisera på ett starkt innovativt klimat. Investeringarna bör kompletteras med kompetensutveckling för högkvalitativa arbeten inom forskning och innovation. 9
Företagen bör stå i centrum för de väntade forsknings- och innovationsstrategierna för smart specialisering för att bättre kommersialisera innovationerna och säkerställa den positiva utvecklingen för företagens investeringar i forskning och innovation. Främja de internationella förbindelserna och förbättra samordningen mellan nationella och regionala initiativ Det finns ett allmänt behov av att öka samordningen mellan nationella och regionala initiativ för att förhindra en fragmentering av offentliga investeringar. Det kommer att vara särskilt viktigt att se till att den svenska nationella innovationsstrategin (som lanserades under hösten 2012) är förenlig med forsknings- och innovationsstrategierna för smart specialisering. Dessutom finns det ett behov av att diversifiera de regionala ekonomierna och förbättra förbindelserna med nationella och internationella marknader. Sverige bör även bygga vidare på regionala färdigheter och vidareutveckla ramen för ett konkurrenskraftigt innovationsklimat för att försöka locka till sig mer utländskt humankapital och utländska investeringar. Samarbetet för att vidareutveckla de internationella förbindelserna, särskilt inom Östersjöregionen, bör också utökas. Här bör Sverige kunna dra nytta av sin roll som delansvarig för innovation i EU:s strategi för Östersjöregionen. 2.2 Öka anställningsbarheten och göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden Generellt sett fungerar den svenska arbetsmarknaden förhållandevis väl, särskilt om man ser till den totala sysselsättningsgraden. Inom vissa områden, till exempel ungdomsarbetslösheten samt invandrares och andra utsatta gruppers deltagande på arbetsmarknaden, uppvisar Sverige dock ganska dåliga resultat. I en landspecifik rekommendation för Sverige 2012 konstaterades att det fanns ett behov av att ta itu med ungdomarnas och invandrarnas låga deltagande på arbetsmarknaden. På dessa områden bör GSR-fonderna användas i betydligt större utsträckning. Den relativa andelen investeringar med stöd ur GSR-fonderna bör därmed öka jämfört med programperioden 2007 2013. Fokusera på att minska ungdomsarbetslösheten Ett högprioriterat område inom GSR-fonderna bör vara att integrera ungdomar på arbetsmarknaden för att förbättra deras dåliga ställning. Sverige bör fokusera på att stödja och investera i mer målinriktade arbetsmarknadsåtgärder, till exempel lärlingsutbildningar. För vissa ungdomar som står längst från arbetsmarknaden behövs det även aktiva åtgärder för social inkludering för att se till att de kan dra nytta av arbetsmarknadsåtgärderna. Stödja invandrarnas deltagande En annan huvudprioritering för GSR-fonderna i Sverige är att öka stödet till åtgärder för att se till att tredjelandsmedborgare, särskilt kvinnor och personer med invandrarbakgrund, kan ta sig in på arbetsmarknaden, både på kort och lång sikt. Det kommer även att vara viktigt att fortsätta att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden under hela programperioden. De långsiktiga befolkningsprognoserna visar nämligen att befolkningen från 2010 till 2020 kan öka med 500 000 personer, varav 220 000 personer är födda utomlands. Insatserna skulle kunna få större genomslag genom samarbete i form av erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ med grannländer och andra EU-länder. Främja ett aktivt och hälsosamt åldrande för ett längre arbetsliv 10
För att klara tillväxten och den framtida välfärden måste äldre personer ha bättre förutsättningar och möjligheter att fortsätta att arbeta fullt ut till 65 års ålder och arbetslivet gradvis förlängas. En viktig åtgärd som kommer att vidtas med stöd ur GSRfonderna är livslångt lärande för arbetstagare. Tanken är att arbetstagare ska skaffa sig nya kunskaper och färdigheter för att undvika arbetslöshet eller göra det lättare att hitta en ny anställning om detta behövs eller önskas. Åtgärderna för aktivt åldrande och aktiv inkludering bör även vara inriktade på att minska risken för fattigdom och socialt utanförskap för vissa utsatta grupper, till exempel äldre personer, särskilt äldre kvinnor, för vilka situationen har försämrats. Stödja anpassningsåtgärder och förbättra kunskaper och färdigheter Sverige bör investera i åtgärder för att råda bot på företagens brist på lämplig arbetskraft med rätt kompetens, vilket enligt en nationell undersökning 10 är ett av de största hindren för tillväxt och nya arbetstillfällen för svenska små och medelstora företag. Landet bör vidareutveckla system för att utnyttja kopplingarna mellan företagens, särskilt de små och medelstora företagens, efterfrågan på utbildad arbetskraft, innovationssystem, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och åtgärder för livslångt lärande för att se till att en mycket hög andel av hela befolkningen, även äldre, kan fortsätta att arbeta även på längre sikt. Arbetstagare och företagare, särskilt små och medelstora företag, behöver kontinuerlig kompetensutveckling för att skaffa sig sådana nya kunskaper och färdigheter som behövs på en föränderlig arbetsmarknad och för att främja innovation, produktivitet och konkurrenskraft hos företag och organisationer. Den svenska nationella aktiva arbetsmarknadspolitiken är inriktad på att hjälpa personer utanför arbetsmarknaden och inte på sysselsatta personers kompetensutveckling. Detta tyder på att det finns en lucka på den svenska arbetsmarknaden som bör fyllas med insatser för livslångt lärande med stöd ur GSR-fonderna. Det finns ett specifikt behov av kompetensutveckling när det gäller att främja grön och blå tillväxt i många glesbygdsområden, landsbygdsområden och fiskeberoende områden i Sverige som har låg tillväxt och sysselsättning. Detta gäller för aktörer inom jordbruket, jordbruksindustrin, skogsbruket och sjöfarten, inklusive fiske, vattenbruk och bearbetning. 2.3 Främja en hållbar och effektiv användning av resurser för hållbar tillväxt Sverige ligger redan i framkant på området förnybar energi, energieffektivitet och koldioxidutsläpp men kostnaderna för en anpassning till ännu högre standarder kommer förmodligen att öka i framtiden. GSR-fonderna kan användas för att täcka dessa kostnader och stödja energieffektiviteten och produktionen av förnybar energi på ett kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart sätt. Det är nödvändigt att främja en hållbarare användning av naturresurser för att inte äventyra tillväxtmöjligheterna för framtida generationer. Störningar förenade med klimatförändringen bör begränsas genom att bevara och upprätthålla hälsosamma och motståndskraftiga ekosystem, vilket är mer kostnadseffektivt än att reparera skadade ekosystem. Övergå till en koldioxidsnål ekonomi genom vidareutveckling och användning av förnybar energi och biprodukter samt ökad energieffektivitet inom alla sektorer 10 Företagens villkor och verklighet 2011, Tillväxtverket. 11
GSR-fonderna bör bidra till att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, vilket är ett av huvudmålen i EU:s (och Sveriges) energipolitik. Fonderna kan påskynda genomförandet av EU:s lagstiftning om förnybar energi och energieffektivitet, särskilt direktivet om byggnaders energiprestanda, direktivet om energitjänster, direktivet om förnybar energi och den strategiska planen för energiteknik. Stödet i Sverige bör vara inriktat på områden där det idag finns otillräckliga incitament och initiativ, och där de förnybara energikällorna inte genererar energi på miljöns bekostnad, och på att stödja genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. För att säkerställa en hållbar produktion bör Sverige dessutom optimera användningen av råmaterial med åtgärder företrädesvis inriktade på små och medelstora företag. Stödja åtgärder inom jord- och vattenbruk för att minska och anpassa sig till klimatförändringen Sverige bör prioritera åtgärder för att anpassa sig till och minska klimatförändringen, särskilt inom jord- och vattenbruket. Prioriteringar för dessa åtgärder bör fastställas utifrån växthusgasutsläpp och trender, bland annat på klimat-, miljö-, transport- och energiområdet. Vattenförvaltningen inom jordbruket bör ta hänsyn till den långsiktiga utvecklingen, däribland dränering och bevattning, och det ökade läckaget av näringsämnen till följd av mildare vintrar. När klimatet förändras måste åtgärder vidtas för att minska skadorna till följd av angrepp av skadedjur och ogräs (som kan öka både till följd av tillkomsten av nya arter och en ökning av befintliga arter) samt av parasiter och sjukdomar hos djurbesättningar. Det är viktigt att om möjligt utnyttja synergieffekter mellan åtgärder för att minska klimatförändringen, miljöskyddsåtgärder och resurseffektiviseringsåtgärder och att stödja genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Stödja en hållbar förvaltning av naturresurser som land- och havsbaserade verksamheter är beroende av, bromsa förlusten av den biologiska mångfalden och bevara ett öppet landskap Sverige bör prioritera åtgärder för att upprätthålla en tillräcklig vatten- och jordkvalitet för att bevara grunden för produktionen. Målinriktade åtgärder bör vidtas för att skydda nödvändiga kollektiva nyttigheter med högt socioekonomiskt värde, bland annat Natura 2000-områden, eller investera i till exempel våtmarker som tillhandahåller ekosystemtjänster. Stöd bör även inriktas på en hållbar förvaltning av jordbruk med ett högt naturvärde och de svenska landskapen, marina skyddsområden och Natura 2000-områden samt andra områden med stor biologisk mångfald. Detta gäller särskilt förvaltningen av halvnaturliga gräsmarker som innehåller en stor del av Sveriges natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet och som tillhandahåller kollektiva nyttigheter förenade med dess kvalitet. Det är också viktigt att bevara de öppna landskapen och marken i jordbruksproduktion för få att landsbygdsbefolkningen att stanna och därmed även för att bibehålla andra strukturer och tjänster i skogsdominerade landsbygdsområden som bidrar till att bevara ekosystemtjänster, den biologiska mångfalden samt natur- och kulturvärden. Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken bör bidra till ett hållbart fiske samt främja den ekonomiska utvecklingen i fiskesamhällen. Sverige bör investera i att vidareutveckla den blåa ekonomin och främja ekonomisk tillväxt och en hållbar sysselsättning. 12
3. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT EFFEKTIVT GENOMFÖRANDE Den nya grundförordningen kommer att innehålla förhandsvillkor som är en förutsättning för en ändamålsenlig och effektiv användning av EU-medel och som ska vara uppfyllda innan ett program godkänns. Kommissionen kommer att formellt granska den information som Sverige lämnar inom ramen för sin bedömning av partnerskapsavtalet och programmen. Om förhandsvillkoren inte är uppfyllda när partnerskapsavtalet överlämnas till kommissionen måste Sverige ange en rad åtgärder som ska vidtas på nationell och regional nivå och en tidsplan för att genomföra dem. Alla förhandsvillkor måste vara uppfyllda inom den överenskomna tidsfristen och senast inom två år från antagandet av partnerskapsavtalet eller den 31 december 2016. Inom fisket handlar förhandsvillkoren om att anta en flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket och om att uppvisa en administrativ kapacitet för datainsamling för fiskeriförvaltningen och genomförandet av ett EU-system för kontroll, inspektion och tillsyn. Förhandsvillkoret om fiskerikontroll är endast delvis uppfyllt. Det krävs ytterligare insatser för att uppfylla villkoret fullt ut. När det gäller datainsamling bör Sverige arbeta vidare med att förbättra kvaliteten på och tillgången till data för att garantera en smidig övergång från direkt till gemensam förvaltning. 4. PRIORITERINGAR FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Inom många utvecklingsområden krävs det samarbete och utbyte av erfarenheter över gränserna för att ta itu med utmaningar och möjligheter på ett ändamålsenligt sätt. Under 2014 2020 finns det i Sverige flera områden som är av särskild betydelse för europeiskt territoriellt samarbete samt för samarbete inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen: Forskning och innovation, konkurrenskraft för små och medelstora företag. Energi, miljö och åtgärder för att minska klimatförändringen och anpassa sig till den. Konnektivitet och tillgänglighet. Gränsöverskridande utbyten på sysselsättnings- och utbildningsområdet. Marin kunskap, fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad förvaltning av kustområden, integrerad övervakning till havs, skydd mot större katastrofer till sjöss och på land samt hållbar tillväxt och sysselsättning i den maritima ekonomin. Det kommer att vara viktigt att bevara samstämmigheten mellan prioriteringarna för det territoriella samarbetet och prioriteringarna inom investering för tillväxt och sysselsättning för att tillvarata synergieffekter och främja en kritisk massa och/eller investeringarnas banbrytande roll. EU:s strategi för Östersjöregionen För att makroregionala strategier och havsområdesstrategier ska vara effektiva krävs det EU-finansiering. Alla målen i de territoriella samarbetsprogrammen och i framtida operativa program inom GSR-fonderna bör vara förenliga med prioriteringarna i EU:s strategi för Östersjöregionen. Program som samfinansieras av GSR-fonderna förväntas prioritera verksamheter som härrör från EU:s strategi för Östersjöregionen (t.ex. genom att anordna särskilda upphandlingar eller prioritera dessa verksamheter i urvalsförfarandet). Det territoriella samarbetet bör här ses som ett verktyg för att öka samstämmigheten mellan territorier kring specifika teman för varje havsområde. För att 13
förbättra genomförandet av Östersjöstrategin uppmanar kommissionens avdelningar Sverige att fortsätta att utveckla den nationella samordningen mellan de olika departementen. Sverige väntas vidare fortsätta att delta i olika prioriterade områden inom EU:s strategi för Östersjöregionen och att avsätta tillräckligt med resurser för och ägna tillräcklig uppmärksamhet åt rollen som samordnare av prioriterade områden och styrgrupperna. I norra Sverige (och Finland och Norge) gör den mycket glesa befolkningen (och avfolkningen; välutbildade unga, framförallt kvinnor, tenderar att flytta), det stränga klimatet och de långa inhemska avstånden och avstånden till de europeiska marknaderna att de sammankopplade utmaningarna på ovannämnda områden blir ännu större. Det ökande regionala samarbetet i den norra delen av EU och i grannländerna inom den arktiska Barentsregionen gör det möjligt att gemensamt ta itu med utmaningarna för maximal effekt. Den glesa befolkningen, utflyttningen av unga och konnektivitetsproblemen påverkar även sydöstra Sverige. Med lämpliga investeringar och mer gränsöverskridande kontakter och samarbete skulle de sydliga regionerna kunna dra bättre nytta av de nya handelsmöjligheterna i Öresundsregionen och med växande ekonomier i öst (de baltiska staterna, Ryssland och Kina). 14
BILAGA Denna bilaga innehåller åtgärder för ändamålsenlig programplanering och effektivt genomförande, en bedömning av finansieringsbehoven i förhållande till de tematiska målen och en bedömning av specifika aspekter av den administrativa kapaciteten. A. ÅTGÄRDER FÖR ÄNDAMÅLSENLIG PROGRAMPLANERING OCH EFFEKTIVT GENOMFÖRANDE I Sverige bör finansieringen användas på ett sätt som har potential att ge störst effekt genom att uppnå en kritisk massa och/eller främja innovativa lösningar (ha en banbrytande roll) som skulle kunna förändra system och strukturer och därmed förbättra ramvillkoren på medellång till lång sikt. Det är nödvändigt att generellt övergå till en mer sammanhängande och innovativ strategi för att tydligt kunna visa effekterna när det gäller att uppnå Europa 2020-målen. Finansiella instrument Finansiella instrument bör spela en viktig roll i arbetet med att uppfylla EU:s mål genom att tillhandahålla flexiblare och hållbarare former av finansiering och locka privata investerare med en betydande hävstångseffekt på offentliga resurser, och därmed förbättra tillgången till finansiering för mottagarna av GSR-stöd. De bidrar till att göra finansieringen av den offentliga politiken effektivare och hållbarare för att därmed hjälpa medlemsstaterna att klara de långsiktiga utmaningarna och öka politikens långsiktiga effekter. Sverige uppmanas att med stöd ur GSR-fonderna för 2014 2020 utöka användningen av finansiella instrument i sektorer där de är särskilt lämpade och där man vid en förhandsbedömning har konstaterat att det föreligger marknadsstörningar eller icke optimala investeringssituationer. Utöver användningen av dessa instrument för att främja investeringar i små och medelstora företag bör de också i större utsträckning användas för att investera i projekt som har visat sig kunna betala tillbaka hela eller delar av de investerade beloppen, bland annat för att främja integrerade insatser för stadsutveckling och energieffektivitet. Programmens struktur I förslaget till lagstiftning för GSR-fonderna för 2014 2020 har medlemsstaterna större flexibilitet att inrätta program som är lämpade för den institutionella strukturen. I bilaga I till kommissionens ändrade förslag till grundförordning beskrivs dessutom delar av den gemensamma strategiska ramen 11 och olika alternativ till integrerade strategier för programplaneringen, vilka Sverige uppmanas att utforska för att skapa samordning och synergieffekter under genomförandet. När det gäller landsbygdens utveckling skulle man genom att upprätta tematiska delprogram inom landsbygdsutvecklingsprogrammen kunna ägna mer uppmärksamhet åt vissa behov. Stöd måste beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. Det bör användas för att ta itu med verkliga marknadsstörningar och begränsas till minsta möjliga för att använda medlen effektivt, undvika överkompensation och begränsa snedvridningen av konkurrensen. 11 COM(2012) 496 final, 11.9.2012. 15
De operativa programmens struktur bör återspegla EU-insatsernas fokus på Europa 2020- målen och ta hänsyn till kompetensfördelningen mellan regional och nationell nivå. Man bör dessutom fastställa inom vilka områden det behövs ytterligare finansiellt stöd från olika fonder/instrument och införliva bästa praxis och innovativa insatser som kartlagts på EU-nivå, makroregional eller nationell/regional nivå. Man bör även se till att åtgärderna samordnas på nationell och regional nivå för att undvika överlappning och för att kunna använda medlen på ett bättre sätt. Balansen i finansieringen, antalet program och den lämpligaste strukturen bör utvecklas i samarbete med berörda parter i Sverige och efter förhandlingar med kommissionen. Samordning, komplementaritet och synergieffekter Sverige uppmanas att under den nya programperioden 2014 2020 bygga vidare på de lärdomar som dragits under 2007 2013. Det är viktigt att samordna olika politikområden och att se till att insatserna kompletterar varandra för att GSR-fonderna ska kunna genomföras på ett bra sätt. GSR-fonderna måste gemensamt bidra till flera tematiska mål. Sverige uppmanas därför att undersöka möjligheten att vidareutveckla genomförandet och de praktiska arrangemangen när det gäller GSR-fonderna för några utvalda tematiska mål/investeringsprioriteringar av gemensamt intresse. Departement och förvaltningsmyndigheter som ansvarar för genomförandet av GSR-fonderna bör samarbeta nära med att utarbeta, genomföra, övervaka och utvärdera partnerskapsavtalet och programmen. Det är viktigt att alla fonder är samordnade när det gäller genomförandet. En förutsättning för att kunna genomföra politiken på ett bra sätt är att det finns en tydlig beskrivning av samordningsmekanismer och gemensamma instrument (t.ex. databaser). En särskild utmaning är tillvägagångssätt och genomförande när det gäller en integrerad strategi för territoriell utveckling och lokalt ledd utveckling för alla GSR-fonder. För närvarande har ett antal lokala aktionsgrupper för fiske problem med genomförandet. Dessa måste åtgärdas för att se till att de lokala utvecklingsstrategierna i fiske-, kust- och inlandsområden genomförs på ett bra sätt. Politiken skulle kunna samordnas ytterligare. Sverige uppmanas därför att göra följande: Fundera över hur man ytterligare skulle kunna främja en sund ekonomisk förvaltning genom förenkling, bättre samordning av GSR-fonderna och programmen och genom att minska de administrativa kostnaderna och bördan för stödmottagarna och, när det gäller sammanhållningspolitiken, genom att bättre utnyttja möjligheterna till e- sammanhållning. Stödmottagarna skulle även kunna gagnas av en ökad användning av välutformade system för förenklade förfaranden, till exempel för redovisningskostnader. Fortsätta att utveckla GSR-fondernas programlogik, minska antalet indikatorer och kritiskt granska deras tillförlitlighet och giltighet (fångar indikatorerna det väsentliga i programmen på ett korrekt sätt). Se till att stödet till fiskerisektorn bidrar till en kraftig minskning av fiskekapaciteten. Hur GSR-fonderna kompletterar varandra bör fastställas på politisk nivå och genomföras i praktiken med hjälp av specifika genomförandelösningar, bland annat integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling. Integrerade territoriella investeringar i sammanhållningspolitiken gör det möjligt att genomföra delar av programmen på ett övergripande sätt och kan ge flexibilitet under programnivån för att genomföra integrerade åtgärder. Det kan till exempel handla om strategier för integrerade insatser för att ta itu med de ofta sammankopplade problemen med integrationen på arbetsmarknaden, social inkludering, segregation samt miljöns och klimatförändringens 16
inverkan på vissa svenska stadsområden. Man skulle även kunna använda sig av experimentella och innovativa metoder, där man kopplar samman strategier för smart specialisering med mål om hållbar utveckling (ren teknik, hållbar rörlighet i städer och på landsbygden, multifunktionella utrymmen och byggnader, offentliga tjänster) i städer och i tillväxtområden i städer och på landsbygden, inom integrerad utvecklingsplanering, funktionella arbetsmarknader och gränsöverskridande integrerade utvecklingsstrategier (t.ex. för norra Sverige och Finland och södra Sverige och Danmark). Lokalt ledd utveckling bygger på en integrerad nedifrån och upp-princip för att ta itu med komplexa territoriella och lokala utmaningar genom deltagande från lokala samfund. Sverige uppmanas att förklara sin strategi för lokalt ledd utveckling för GSRfonderna och ange de största utmaningarna, målen och prioriteringarna, typ av territorier, de lokala aktionsgruppernas och de olika fondernas roll samt samordningsmekanismer. Sverige bör även ange vilket förberedande stöd man ger till lokala aktörer. I tillämpliga fall bör GSR-fonderna användas för att utnyttja möjliga synergieffekter, inte bara mellan GSR-fonderna utan även med andra EU-instrument, till exempel Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet Kreativa Europa och Europeiska institutet för innovation och teknik. Syftet är att öka ländernas innovationskapacitet genom ökad integration av asyl- och migrationsfonden, fonden för inre säkerhet, Life-programmet, Erasmus för alla och Programmet för social förändring och social innovation. B. BEDÖMNING AV FINANSIERINGSBEHOVEN I FÖRHÅLLANDE TILL DE TEMATISKA MÅLEN I följande avsnitt presenterar kommissionens avdelningar sin syn på prioriteringarna för GSR-fonderna för Sverige. De bygger på kommissionens fördjupade granskning av landet 12 och har valts ut bland de elva tematiska mål som hämtats ur förslaget till grundförordning 13 om GSR-fonderna som antogs av kommissionen den 6 oktober 2011. Genom dessa elva tematiska mål omsätts Europa 2020-strategin i operativa mål som ska främjas med stöd ur GSR-fonderna. De elva tematiska målen är gemensamma för sammanhållnings-, landsbygdsutvecklings-, sjöfarts- och fiskeripolitiken. De ska se till att insatserna inom dessa politikområden är inriktade på att uppnå de gemensamma målen i Europa 2020-strategin. De utgör en översikt över möjliga finansieringsmål för hela EU. Utifrån varje medlemsstats specifika situation görs sedan ett mer fokuserat urval efter överenskommelse med de nationella myndigheterna. Sveriges utmaningar och finansieringsområden motsvarar följande tematiska mål: Finansieringsprioriteringar Stärka en konkurrenskraftig och innovationsdriven ekonomi Relaterade tematiska mål Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)) samt inom fiske och vattenbruk (Europeiska havs- och fiskerifonden) 12 SWD(2012) 328 final; webbplats: http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/nd/swd2012_sweden_sv.pdf. 13 KOM(2011) 615 final/2; http://ec.europa.eu/regional_policy/what/future/proposals_2014_2020_sv.cfm#1. 17
Öka anställningsbarheten och göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden Främja en hållbar och effektiv användning av resurser för hållbar tillväxt Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser FINANSIERINGSPRIORITERING: STÄRKA EN KONKURRENSKRAFTIG OCH INNOVATIONSDRIVEN EKONOMI Målen i finansieringsprioriteringen Stärka en konkurrenskraftig och innovationsdriven ekonomi kommer att uppnås främst genom de tematiska målen Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk. Tematiskt mål: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Överordnat mål i Europa 2020 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling Den rådande situationen i Sverige Nationellt mål till 2020 i det nationella reformprogrammet 3,42 % (2010) 4 % Landspecifik rekommendation nr 4 2012: Vidta ytterligare åtgärder i det kommande lagförslaget om forskning och innovation för att förbättra spetsforskning och inrikta sig på en förbättrad kommersialisering av innovativa produkter och utveckling av ny teknik. För detta tematiska mål omsätts finansieringsprioriteringen i följande prioriteringar och specifika mål som återspeglar landets specifika utmaningar och som ska stödjas genom GSR-fonderna: 1. Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum: Främja samarbete mellan företag, bland annat inom jordbruket, jordbruksindustrin, skogsbruket, sjöfarten, fisket och vattenbruket, och kunskapsinstitutioner, samt främja utvecklingen av strategiska kluster. Koppla närmare samman åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan i forsknings- och innovationssystemet, vilket skulle kunna öka tillväxten i unga innovativa företag. Undersöka möjligheterna till tillväxt inom sjöfartssektorerna i samband med initiativet för blå tillväxt 14. 2. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och första produktion inom viktig möjliggörande teknik: 14 Blå tillväxt är en långsiktig strategi för att utnyttja möjligheterna i Europas hav och kuster. Det har identifierats en rad lovande områden som kan bidra till hållbar tillväxt och sysselsättning i den blåa ekonomin, bland annat blå energi, havs-, kust- och kryssningsturism, havets mineralresurser, blå bioteknik och vattenbruk. 18
Öka Sveriges produktivitetstillväxt och externa konkurrenskraft genom att fortsätta diversifiera företagen och stärka de små och medelstora företagens ställning i ekonomin. Stödja produkt- och tjänsteinnovationer som kartlagts inom de europeiska innovationspartnerskap och kunskapscentrum för innovation som är kopplade till Europeiska institutet för innovation och teknik i samband med tillhörande samlokaliseringscentrum (Sverige och Stockholm). För att investeringar som görs med stöd av GSR-fonderna inom detta tematiska mål ska ge resultat måste relevanta förhandsvillkor uppfyllas före 2014. Dessutom skulle följande allmänna punkter förbättra förvaltning och genomförande: Synergieffekterna mellan GSR-fonderna (särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden) och Horisont 2020 bör baseras på en arbetsfördelning inom ramen för en nationell/regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering. GSR-fonderna bör främst vara inriktade på att ekonomiskt utnyttja kunskap och idéer, och Horisont 2020 på vetenskaplig kvalitet och förvärvandet av ny kunskap. Med tanke på att de svenska innovationssystemen är komplexa och avancerade uppmanas Sverige att analysera och presentera sin (preliminära) syn på vilken roll och plats stödet ur GSR-fonderna har i systemen, med beaktande av de nationella stödinstrumenten för innovation och den institutionella strukturen. Sverige bör i sina politiska bedömningar och val även ta hänsyn till de möjligheter som det makroregionala (EU:s strategi för Östersjöregionen) och det territoriella samarbetet ger. Vidare är det viktigt att i ett tidigt skede införliva tydligt definierade och konkreta mål för de investeringar som görs med hjälp av stöd ur GSR-fonderna. Sverige bör se till att forsknings- och innovationsstrategin för energi är helt förenlig med den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-planen), där Sverige är en aktiv aktör. Åtgärder inom detta tematiska mål kan i tillämpliga fall bidra till andra relaterade åtgärder som kartlagts inom de tematiska målen för de små och medelstora företagens konkurrenskraft, arbetsmarknad och utbildning, men även med tematiska mål för en koldioxidsnål ekonomi, anpassning till klimatförändringen och miljöskydd samt resurseffektivitet, i enlighet med forsknings- och innovationsstrategin för smart specialisering 15. Tematiskt mål: Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruk För detta tematiska mål omsätts finansieringsprioriteringen i följande prioriteringar och specifika mål som återspeglar landets specifika utmaningar och som ska stödjas genom GSR-fonderna: 1. Främja entreprenörskap och innovation, särskilt genom att underlätta den ekonomiska exploateringen av nya idéer, och främja skapandet av nya innovativa företag, samt främja innovation och kunskapsbasen på landsbygden: 15 De tematiska målen 3, 8 och 10, samt 4, 5 och 6 enligt förslaget till förordning. 19
Fokusera investeringarna på den kommersiella exploateringen av nya idéer och forskningsresultat och på att skapa mer kunskapsintensiva företag genom åtgärder som är skräddarsydda för de små och medelstora företagens behov i olika utvecklingsstadier och längs hela värdekedjan för innovationer. Kopplat till detta är även utvecklingen av nya affärsmodeller, bland annat nya värdekedjor och marknadsföringsorganisationer, särskilt för att underlätta internationaliseringen. Åtgärderna bör komplettera åtgärder som finansieras inom EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och bör även gälla jordbruket, jordbruksindustrin, skogsbruket och sjöfarten, till exempel fiske, vattenbruk och bearbetning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att ta itu med de faktorer som gör att kvinnor och andra underrepresenterade grupper inte väljer att bli företagare. Öka tonvikten på miljöinnovation och resurseffektivitet eftersom detta innebär nya affärsmöjligheter, genom att koppla samman tillväxt och nya arbetstillfällen med en hållbar användning av resurser, och främja innovation i små och medelstora företag, bland annat genom att främja kreativa tjänster och design. Öka den ekonomiska lönsamheten och den sociala och miljörelaterade hållbarheten i fiskerisektorn, samt främja mer innovationsbaserade åtgärder inom fiske, vattenbruk och fiskbearbetning. 2. Utveckla nya affärsmodeller för små och medelstora företag: Övergå från bidragsbaserade till huvudsakligen finansiella instrument, till exempel startkapital, såddkapital, lån, garantier och mezzaninkapital, för att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Förbättra tillgången till kapital för småskaliga producenter på landsbygden. Sverige bör överväga att införa möjligheten att genomföra finansiella instrument för företag inom jordbruket, jordbruksindustrin, skogsbruket, fisket och vattenbruket. Stödja åtgärder för att förbättra organisationen av marknaden för att öka konkurrenskraften och förmågan att skapa mervärde inom fiskeri och vattenbruk. 3. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av kvalitetssystem, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor: Fortsätta att stödja utvecklingen av livsmedelskvalitetssystem (t.ex. skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning), producentgrupper och/eller säljfrämjande åtgärder och informationsåtgärder, utbildning, rådgivning och lämpliga administrativa strukturer i syfte att öka konkurrenskraften för primärproducenter i jordbrukssektorn. För att investeringar som görs med stöd av GSR-fonderna inom detta tematiska mål ska ge resultat måste relevanta förhandsvillkor uppfyllas före 2014. Dessutom skulle följande allmänna punkter förbättra förvaltning och genomförande: Sverige uppmanas att basera stödet på en grundlig marknadsanalys och rikta in sig på områden där det inte görs tillräckligt med privata investeringar och där det finns tydliga bevis för marknadsstörningar. Man bör även ta hänsyn till erfarenheterna från de regionala riskkapitalfonderna (som samfinansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden) i programmen för 2007 2013. Stödet till små och medelstora företag/företagande bör bli mer målinriktat genom att man ökar kopplingen till nationella och regionala/lokala förhållanden (med fokus på 20