Sundsta bad- och idrottshus Renovering och eventuell nybyggnad av badhus

sid 1 (9) KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2008-03-20 Thomas Holmberg, 054-29 68 72 thomas.holmberg@karlstad.se Kultur och fritidsnämnden Sundsta bad- och idrottshus Renovering och eventuell nybyggnad av badhus Dnr KFN 2007-0850 Dpl 292 Sammanfattning Sundsta badhus är byggt 1978-1979 och har varit i drift i snart 30 år. Det flitiga nyttjandet har slitit hårt på anläggningen. Underhållsinsatserna har samtidigt varit otillräckliga vilket ytterligare minskat byggnadens livslängd. Parallellt har antalet badgäster stigit (bara befolkningsökningen är 10 000 inv) och kundernas önskemål om utbud och service ökar kontinuerligt. Badhuset är i grunden dimensionerat för ett mindre antal badande än vad som man har idag och detta innebär att vattenreningsanläggningen måste bytas för att klara dagens krav och nyttjande. Det akuta behovet av en ny reningsanläggning, och den förhållandevis stora investering denna innebär, uppmärksammar samtidigt behovet av att lägga fast en långsiktig strategi i badhusfrågan. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 mars 2008. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige den 13 mars 2008. Ärende Svar på uppdrag från kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en snabbanalys av de viktigaste för- och nackdelar med en långsiktig lokalisering i nuvarande läge kontra ett nybygge på annan plats, innehållande en rehabliteringsbassäng, möjlighet till äventyrsdel samt verksamhets- och kostnadsjämförelse mellan 25 m respektive 50 m bassäng. Bakgrund Antalet besökande har ökat mot ursprungligt dimensionerat och uppgår idag till 215 000 besök/år. Utöver allmänhetens dagliga nyttjande har även föreningslivet (simföreningen, dykarna, korpen, reumatikerföreningen, somaliska föreningen m.fl.) stora behov av bassängtid som idag inte kan tillgodoses i alla delar. Simundervisning bedrivs av både simföreningen och kommunen. Simföreningen har 500 barn på simlinjen varje söndag. Kommunen som koncern bedriver simverksamhet som ett samarbete mellan KFF och BUF där BUF står för schemaläggning, transporter etc. och KFF står för simlärare, bassäng etc. Postadress: Kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: V. Torggatan 26 www.karlstad.se Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-29 85 45 Epost: kulturochfritidsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695-7244

sid 2 (9) Gymnasieskolor, högstadieskolor och friskolor har behov av bassängtid för sin idrottsundervisning, livräddning, klädsim, m.m. Det är idag brist på plats och brist på bassängtid. Badhuset är byggt 1978-1979 och har varit i kontinuerlig drift sedan dess. Snart 30 års nyttjande har slitit hårt på anläggningen: samtliga tätskikt i bjälklag måste ersättas, pool-delens tätskikt är bristfälliga, skador på betong och bjälklag har konstateras. Därutöver är överbyggnaden (huset) 30 år och i stort behov av en större renovering. d v s fasader, takavvattning och glaspartier. Under senare år har ett minimum av åtgärder utförts för att möjliggöra ett nyttjande från år till år i avvaktan på en mer långsiktig strategi för verksamheten. Normallivslängden på ett badhus är 30-40 år. Eftersom många kommunala badhus byggdes under 1970-talet finns diskussioner motsvarande den i Karlstad runt om i Sverige. I de flesta fall verkar kommunerna välja byggnation av nya badhus. Under 2007 har tillsynsmyndighetens krav på vattenkvalitet (renhet, temperatur) tydliggjorts så att nuvarande reningsanläggning måste bytas snarast för att klara dagens nyttjandegrad. En ny reningsanläggning måste stå klar senast till säsongen 09-10. Dessutom skall provtagningarna på badvattenkvalitén intensifieras och verksamheten bör vara beredd på att minska antalet badande under tiden fram till dess den nya reningsanläggningen tas i bruk, beroende på vad provtagningen visar. Strategi Som första steg i en analys måste man se om det finns något värde i befintligt badhus. Renoveringar av badhus är mycket svåra att kostnadsbedöma och har i många fall slutat långt över budgeterat. Inledande frågeställningar är då: 1. Anser verksamheten att nuvarande bassängstruktur är bra? 2. Tillbyggd badyta kompletteras med 6 st - 8 st 25 m längder? 3. Tillbyggd badyta kompletteras med 8 st 10 st 50 m längder? 4. Befintlig bassängyta förlängs med 25 m, för att få en 50 m bassäng? 5. Tillbygg rehabbassäng 6. Tillbyggd äventyrsdel 7. Renovering av övriga delar 8. Nybyggnad på annan plats a. med 25 m 6-10 banor? b. med 50 m 8-10 banor? c. Läktare?

sid 3 (9) Analys av utformningen och innehållet i Karlstads framtida badanläggning. När en analys av utformning och innehåll skall göras måste frågeställningen om vem eller vilka anläggningen byggs för ställas. I den debatt som har pågått under den senaste tiden har simföreningens utveckling stått i fokus då samtalet har förts om 50 meter eller 25 meters bassäng. För att få en balanserad bild av den frågan måste man komma ihåg att det rör sig om en handfull personer som skulle få nytta av en sådan satsning och detta måste balanseras mot alla andra behov som finns bland alla innevånare. När Karlstad senast byggde ett badhus var det precis i brytningstiden mellan att bygga traditionella bad med simidrotten i fokus och den då framväxande familjebadsinriktningen med vågmaskiner, vattenrutschkanor, bubbelpooler och relaxavdelningar. Dessa anläggningar byggdes ofta tillsammans med en avdelning bestående av 25 meters simbassäng och en undervisningsbassäng. De mindre kommunerna som inte hade möjlighet att bygga så stora anläggningar byggde mindre äventyrsbad typ Torsby. Under de senaste 25 åren är det nästan uteslutande sådana anläggningar som har byggts i Sverige. Detta bör man beakta då det förmodligen är så att en bred allmänhet tror och förväntar sig att den nya generationens bad kommer att byggs i Karlstad. När en verksamhetsjämförelse skall göras mellan 50 och 25 m bassäng så konstateras först att enbart en 50 m bassäng inte är något bra alternativ ur flera synpunkter. De alternativ som är möjliga för Karlstads del är 25+25 eller 25+50 varav alternativet 25+25 är det mest realistiska. En 50 meters bassäng En 50 m bassäng byggs nästan enbart för simidrotten och bör därför hålla de mått och funktioner som simidrotten kräver för sin träning och tävlingsverksamhet. Vattenpoloverksamheten kräver en plan på 30 meter som har ett minsta djup på 1,80 m. En sådan plan brukar man förlägga i mitten på en 50 m bassäng och avgränsa den med linor. Bassängen måste också ha ett djup på 1,80 m vid startsidan för simtävlingar. Detta betyder att större delen av denna stora bassäng som har måtten 50 gånger 20 meter kommer att vara mycket svår att använda för andra grupper än elitsimmare/duktiga motionärer samt vattenpolospelare. Om det bara byggs en 50 m bassäng blir hela anläggningen stängd vid simtävlingar och vattenpolomatcher. Ytterligare saker att beakta angående 50 m bassäng är att den har mindre attraktionskraft för betalande gäster vilket leder till dyrare driftskostnader. För att få en bild av nuvarande lokalsubventioner till Karlstads simsällskap kan nämnas att den är 1,7 miljoner per år beräknade efter de kostnader som finns i den 30 år gammal anläggningen och de banor och tider som föreningen använder där. Tävlingar i 50 metersbassäng arrangeras oftast i mästerskapsform och då i samarrangemang med Svenska Simförbundet. Förbundet har särskilda kriterier och parametrar för tilldelning av tävlingar. Det är mycket sällan, för att inte säga aldrig, att mästerskapstävlingar arrangeras utanför Stockholms, Göteborgs, och Malmöregionerna. Sannolikheten att Karlstad skulle tilldelas simtävlingar med

sid 4 (9) internationell status är inte stor. TV, radio och övriga media ställer stora krav på att anläggningarna är anpassade för produktion av bild och ljud. Två stycken 25 metersbassänger Anläggningen skall kunna användas av olika grupper samtidigt utan att konflikt uppstår i användningen av lokalerna eller verksamheten. Om man bygger två stycken 25 meters bassänger bör de därför vara åtskilda i två olika lokaler med en vägg i mellan vilket möjliggör att olika verksamheter kan pågå samtidigt utan att störa varandra. Ett exempel på detta är att det samtidigt kan vara simträning i den ena bassäng medan det är motionssimning med klassisk musik och levande ljus för allmänheten i den andra. Andra exempel kan vara att det på dagtid kan vara skolor som har undervisning i den ena bassängen medan det kan vara simning för pensionärer i den andra osv. Den ena bassängen bör ha en djupdel för att möjliggöra simhoppning medan den andra med fördel kan vara grundare över hela bassängen, 1,10-1,60 kan vara lämpligt, då detta möjliggör vattengymnastik över så gott som hela bassängen och att den lättare kan användas för simundervisningen. Den grundare bassängen bör utformas så att den väl kan fungera som tävlingsbassäng och kan därför förses med teleskopsläktare efter ena långsidan. Om man använder sig av teleskopsläktare i stället för fast läktare så kan ytan användas till andra saker då det inte är tävling. Med två separata 25 m bassänger skulle simklubben kunna utvecklas oerhört mycket och en satsning på att få fram simmare av världsklass helt möjlig. Merparten av de simtävlingar som genomförs för ungdomar (8-18 år) genomförs i 25 metersbassäng. Med tanke på att simföreningarna i kommunen huvudsakligen bedriver verksamhet i de åldrarna är bedömningen att en 25 metersbassäng uppfyller behoven för tävlingsverksamheten i kommunen. Med två separata bassänger kan också tävlingar pågå samtidigt som allmänheten har tillgång till en simanläggning. För att kunna utnyttja bassängerna på ett effektiv sätt är det en fördel med en liknade konstruktion som finns idag på Sundsta med en L-formad bassäng med en separat hoppdel. En 25 meter och en 50 meter Verksamhetsmässiga likheter med 25+25 men några viktiga saker skiljer. En 50 m fungerar bättre för vattenpolo och skulle vara en fördel för den eller de simmare som når den absoluta elittoppen och vill göra en internationell satsning inom sin idrott. Om man tar bort elitsimmare av världsklass och vattenpolospelare blir en 50 m bassäng, med de mått som den skall ha, mycket svår att använda utöver motionssimning för duktiga simmare. Mindre duktiga simmare däremot skulle uppleva bassängen som ett hot mot deras säkerhet. Bassängen blir nästan omöjlig att använda till simundervisning, vattengymnastik, lek eller rekreation. Produktionskostanden är väsentligt dyrare för en 50 m och användningsområdet mindre vilket gör att driftskostnaden blir betydligt större då intäkterna blir mindre och kostnaderna högre.

sid 5 (9) Mindre äventyrsdel inklusive barnlagun. Denna del är mycket viktig för att upplevelse av ett nytt badhus skall bli positivt. För att inte göra den så kostnadskrävande bör den inte innehålla några egentliga bassänger utan bestå av vattenrutschkanor och lekutrymme för de allra minsta barnen i form av barnlagun som är en grund plastbassäng med lite sprutande djur och leksaker. Om kostnaderna skall hållas nere ytterligare för denna del kan man med fördel lägga delar av rutschkanorna utvändigt med start och landning inomhus. En bubbelpool måste ingå i en modärn badanläggning och den bör placeras på ett lugnt ställe gärna med fin utsikt. Rehabilitering/undervisningsbassänger I Karlstadsregionen saknas möjlighet att träna i varm och tillräckligt djup bassäng. Denna form av träning är skonsam för leder och muskler och samtidigt effektiv samt lämplig för personer som har svårt att utföra annan träning exempelvis överviktiga och reumatiker. Nuvarande undervisningsbassäng är inte tillräcklig för att klara dagens behov varför nästa anläggning bör innehålla två separata undervisningsbassänger varav den ena kan anpassas för rehabilitering. En undervisningsbassäng byggs med ljuddämpande väggar och insynsskyddad. Bassängen skall speciellt anpassas för rörelsehindrade och förses med lyftanordningar och hörselslingor. Rum för simlärare och vårdare i anslutning till denna bassäng. Bassängen bör vara 10 gånger 12,5 meter. Denna bassäng kan med fördel vara höj och sänkbar för att kunna nyttjas av såväl vuxna rörelsehindrade som småbarn. Denna bassäng skall också användas för simundervisning och babysim. Slutsats Vidareutveckla nuvarande anläggning Att lokalisera framtidens bad till nuvarande läge vid Sundstatjärn har flera fördelar. I de centrala delarna av Karlstad bor många människor och det finns väldigt få alternativ till motion och friskvård där varför bad och idrottshuset utgör ett bra alternativ i dag vilket skulle stärkas ytterligare. Det är ett bra läge för att ta sig dit då flera busslinjer går förbi på båda sidorna om tjärnen och man kan med lätthet ta sig dit från de flesta bostadsområdena. En mycket stor grusplan finns norr om anläggningen idag som kan göras om till buss och bilparkering. Säker gångväg kan skapas därifrån till entrén. Ett flertal skolor ligger inom gångavstånd till området och gymnasieskolan använder till största delen idrottshuset för sina idrottslektioner vilka då får behålla närheten till badhuset som dagligen används i undervisningen. Samordningsvinster kan göras på personalsidan med övriga idrottshuset, framförallt på vaktmästeriet men också i reception och i viss mån inom lokalvården. Sammantaget beräknas samordningsvinsterna för personalen uppgå till 1 mnkr per år. Då arbetet med att förbättra vattenkvalitén i Sundstatjärn redan har påbörjats så finns förutsättningarna för att i framtiden få en åretruntverksamhet inom badverksamheten som innefattar både ute- och inomhusbad i en mycket central och

sid 6 (9) vacker miljö. Detta utgör en unik möjlighet för Karlstad då ett sort antal av de kommuner som har större badanläggningar har dem förlagda till ytterområdena. Redan beslutade investeringar som skall görs i nuvarande anläggning kan tas tillvara till 100 %. Svar på de inledande frågeställningarna blir då följande. 1. Anser verksamheten att nuvarande bassängstruktur är bra? Svar i enlighet med ovan: Ja 2. Tillbyggd badyta kompletteras med 6 st - 8 st 25 m längder? Svar i enlighet med ovan: Då befintlig bassäng innehåller 8 banor som i dag används för tävlingsverksamhet bör tillbyggd bassäng innehålla 6 banor. 3. Tillbyggd badyta kompletteras med 8 st 10 st 50 m längder? Svar i enlighet med ovan: Enligt nuvarande gällande detaljplan inryms inte detta. Verksamheten anser inte att det föreligger ett motiverat behov. 4. Befintlig bassängyta förlängs med 25 m, för att få en 50 m bassäng? Svar i enlighet med ovan: Ombyggnadskostnaderna kommer då att motsvara nyproduktion på annan plats. Verksamheten anser inte att utöka 25 m bassäng till 50 m motsvarar dagens behov. 5. Tillbygg rehabbassäng Svar i enlighet med ovan: Behov finns för både för Rehabbassäng och ytterligare en undervisningsbassäng vilket resulterar i ett samnyttjande av en ny bassäng. 6. Tillbyggd äventyrsdel Svar i enlighet med ovan: Mycket viktigt för upplevelsen att om- och tillbyggnad skapar något mervärde för badgästerna. 7. Renovering av övriga delar Svar i enlighet med ovan: Stor behov föreligger enligt tidigare skrivelse. Nybyggnad på annan plats De olika lägen för nyetablering som har nämnts är: 1. Södra Råtorp 2. Vid tingvallais-området 3. Vid Löfbergslila arena 4. På gamla flygplatsen Södra råtorp På området finns en gällande detaljplan för idrottsverksamhet. Detaljplanen gäller som Y-område (för idrottsverksamhet) med en högsta byggnadshöjd på 15 meter. Infrastruktur med anslutningsvägar och parkering måste delvis nyskapas, dock är området mycket tillgängligt med en direkt närhet till E18. Mediaförsörjning finns i området, VA-nätets dimensionering bör dock vidare utredas. Området har kända grundläggningsförhållanden. Tingvallais-området Ingen gällande byggbar detaljplan

sid 7 (9) Infrastrukturen med planfri järnvägskorsning samt lösning för akutfordon måste till, nyskapande av p-platser. Mediaförsörjning finns på området Kända grundläggningsförutsättningar Vid Löfbergslila arena På området finns en gällande detaljplan för idrottsverksamhet. Infrastruktur med anslutningsvägar och parkering finns Mediaförsörjning finns i området Kända grundläggningsförutsättningar På gamla flygplatsen Ingen gällande byggbar detaljplan Infrastrukturen troligen beroende av södra-leden, nyskapande av p-platser Mediaförsörjning finns ej på området Okända grundläggningsförutsättningar I enlighet med ovanstående resonemang kvarstår endast Södra Råtorp som ett möjligt alternativ. Nybyggnad på Södra Råtorp a. med 25 m 6-8 banor? Svar i enlighet med ovan: Uppfyller inte verksamhetens behov. b. med 50 m 8-10 banor? Svar i enlighet med ovan: Uppfyller inte verksamhetens behov. c. med 2 st 25 m bassänger med 6-8 banor/st Svar i enlighet med ovan: Uppfyller verksamhetens behov. d. med 1st 25 m bassäng samt 1 st 50 m bassäng med 6-10 banor/st Svar i enlighet med ovan: Uppfyller verksamhetens behov. Dock begränsningar i användandet av 50 m bassängen. e. Läktare? Svar: Att bygga ny yta för fasta läktare som nyttjas mycket sparsamt, är inte god ekonomisk hushållning. Däremot är nyttjande av temporära läktare eller teleskopläktare kostnadseffektivt om bedömningen är att behov föreligger. Ekonomi Värdet på Karlstads badhus är värdet av ett omfattande markarbete med en avancerad grundläggning, en grundmur och en bassängstomme av rimligt god kvalité. Det finns även ett värde i byggnadsstommen som har klarat sig väl under driftperioden. Bjälklagen över källardelen samt ytorna i källaren har ett värde. Om man antar att det övriga kostar lika mycket att bygga nytt som att renovera kan man bedöma ett värde på ca 60-80 milj om man antar att vid flytt måste lokalerna i källardelen ersättas med nya. Ett helt nybyggt badhus kan förväntas kosta ca 250 miljoner och kan ett om- och tillbyggt badhus på Sundsta kosta ca 60-80 miljoner mindre.

sid 8 (9) Badhus är komplexa byggnader och snabbt kan man få en oönskad kostnadsökning som tillslut ändå motsvarar nybyggnation. Alltså kan man i mångt och mycket inte jämföra en nybyggnad med en om- och tillbyggnad, detta är ett vägval som måste göras på verksamhets- och medborgarperspektiv då verksamhet skall bedrivas i 30-40 år i investeringen. Vid kostnadsjämförelsen mellan 50 m bassäng och 25 m bassäng har vi rådfrågat en konsultfirma i Stockholm, WSPgroup som för närvarande bygger badhus åt Upplands-Väsbys kommun. De siffror som redovisas här skall tas för att belysa relationen och inte som fakta för Karlstads del då det alltid till sist beror på grundförhållande, marknadsläge osv. vad en byggnad kommer att kosta. Kostnaden för en 50 meters bassäng ligger på nästan tre gånger mer än en 25 meters bassäng. Detta beror bland annat på att en 50 meters måste ha fler banor och banorna skall vara bredare för att bassängen skall vara godkänd som tävlingsbssäng och att kringytorna runt en 50 meters bassäng såsom läktarplats mm blir större. Om man utgår från att bara redovisa simhallsdelen (bassäng med kringytor) ligger kostnaden exklusive moms på ca 25 miljoner för en 25 meters och ca 70 miljoner för en 50 meters. Drift, energi och miljö Ett badhus förbrukar mycket energi och kräver en mycket noga balans i klimatet, för att byggnaden skall bestå. Vid istillverkning producerar man mycket värme som bieffekt, många tycker att det är förenligt att lägga ett badhus i direkt närhet av en sådan anläggning för att nytta denna spillvärme. Då tingvallais (utomhusbana) har diskuterats är inte dessa två direkt förenliga då ismaskinerna producerar som mest värme då det är som varmast ute och ingen värme alls då det är som kallast, precis tvärt om vad som ett badhus har behov av. Dimensionerande energiförbrukning måste på ett badhus göras för kallaste perioden i alla fall. Överskottsvärmen borde helt miljömässigt i stället anslutas till fjärrvärmenätet och avlasta produktionen där i stället. Således är inte det avgörande att placera ett badhus i direkt närhet av istillverkning för att ta hand om överskottsvärmen. Däremot kan man med mycket små investeringar ta över områdets fjärrvärmenät och göra detta till ett internt fjärrvärmenät, där överskottsvärme och tillverkad värme från solfångare tas hand om och styras internt efter behov på de olika anläggningarna. Spetsvärme köps in på nätet från fjärrvärmenätet. Ett nytt badhus kan förbruka mindre energi men är helt beroende på vad som inryms och hur bra balans i klimatet man uppnår, befintligt badhus har mycket bra balans i klimatet. Vid en samlokalisering som nuvarande placering vid Sundstatjärn kan samordningsvinster göras på personalsidan med övriga idrottshuset. Sammantaget beräknas samordningsvinsterna för personalen uppgå till 1 miljon per år.

sid 9 (9) Driftkostnader är den stora kostnaden, idag kostar badverksamheten ca 11 miljoner med en intäkt på ca 5 miljoner, detta ger en nettokostnad på 6 miljoner, en utbyggnad ger ökade driftkostnader på ca 4 miljoner i form av media (el+va+fjärrvärme) samt personalkostnader då antalet besökare förväntas öka med ca 100 000 personer. Vid en investering på 175 miljoner blir kapitalkostnaden ca 13 miljoner samt en ökning av driftkostnaderna med ca 4 miljoner totalt 17 miljoner i ökning. Om man antar en ökning till 300 000 besökare med en förhöjd avgift till 30 kr/snittbesökare blir intäkterna 9 miljoner. Kostnad Idag 11 miljoner + 17 miljoner intäkter 9 miljoner = 19 miljoner netto/år Vid en nyproduktion kan en investeringskostnad antas till ca 250 miljoner med en kapitalkostnad på ca 19 miljoner/år med en driftkostnad på 16 miljoner totalt 35 miljoner/år. Kostnad 35 miljoner intäkter 9 miljoner = 26 miljoner netto/år. Detta ger en årlig kostnadsskillnad på ca 7 miljoner mellan om och tillbyggnad eller nybyggnad på annan plats. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag 1. Kultur och fritidsnämnden förordar en långsiktig lokalisering till befintlig plats vid Sundstatjärn. 2. Kultur och fritidsnämnden förordar en renovering av nuvarande bassänger samt en tillbyggnad av en 25 meters bassäng med 6 banor, rehabiliteringsbassäng samt en äventyrsdel. Mats Ahrén Kultur- och fritidsdirektör Thomas Holmberg bitr. förvaltningschef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Thomas Holmberg kultur- och fritidsförvaltningen Kjell Sahlén, teknik- och fastighetsförvaltningen