Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga parter b) Avbetalningsköplagen tvingande, vanliga parter c) Konsumentköplagen tvingande, särskilda parter d) Konsumentkreditlagen, tvingande, särskilda parter e) Distans- och hemförsäljningslagen, tvingande, särskilda parter Gåva lag angående vissa utfästelser om gåva Avtal avseende fast egendom Avtal om nyttjanderätt Försäkringsavtal Anställnings- och uppdragsavtal Bolagsavtal Familjerättsliga avtal Obligationsrättsliga spörsmål: Frågeställningar mellan avtalsparterna, t.ex. köpare och säljare Sakrättsliga spörsmål: Frågeställningar som rör avtalsobjektet i förhållande mot tredje man, t.ex. borgenärer, den rättmätige ägaren Påföljder vid avtalsbrott (kontraktsbrott) Påföljderna är beroende av avtalstyp och vilken form av brott det är fråga om. Aktuella påföljder återfinns i respektive lag Fullgörelse: Det är nästan alltid möjligt att begära att avtalet följs Hävning av avtalet: Vanligtvis krävs att det är fråga om ett väsentligt avtalsbrott. Konsekvensen av att ett avtal hävs är att prestationerna ska återgå, t.ex. köparen lämnar tillbaka varan och återfår betalningen. En avtalspart som häver avtalet riskerar dock att själv göra sig skyldig till avtalsbrott. Prisavdrag: Tanken är att återställa värdemässig balans mellan parterna Det ska inte vara en överkompensation Skadestånd Ekonomisk ersättning till den skadelidande vid (vanligtvis) culpa.
Påföljden kan kombineras med påföljderna ovan t.ex. om en avtalspart kräver fullgörelse av ett avtal kan parten även kräva skadestånd Positiva kontraktsintresset: Avtalsparten ska bli försatt i samma ekonomiska situation som om avtalet hade följts (t.ex. ersättning för utebliven vinst) Negativa kontraktsintresset: Avtalsparten ska bli försatt i samma ekonomiska situation som om avtalet aldrig slutits. Köp av lös egendom Fast egendom: I lagen anges vad som är fast egendom. Lös egendom: Negativt definierat. Allt som inte är fast egendom är lös egendom. Inga form krav, s.k. konsensualavtal Köp av konsumenter från näringsidkare regleras i konsumentköplagen (1990:931, ), övriga köp regleras i köplagen (1990:932,) Tillämpningsområde Tillämplig avseende köp (och byte) av lös egendom (1 ) Gäller inte då gäller (4 ). Detta innebär att om båda parterna är näringsidkare eller om båda parterna är konsumenter, tillämpas är dispositiv (5 ). Detta innebär att om något annat är avtalat, eller framgår av praxis, handelsbruk och sedvänja, så har dessa bestämmelser företräde framför lagen. En konsekvens av detta är att det är vanligt med omfattande standardavtal. Tillämplig på köp (och byte) av lös egendom (1 ) Gäller endast när konsument köper av näringsidkare (1 ) är tvingande (3 ). Tänkt som en skyddslagstiftning för en påtagligt svagare part. Litet utrymme för standardavtal. Köpavtalets huvudsakliga innehåll När det gäller köpeavtalets huvudsakliga innehåll överensstämmer och till stora delar Priset Om inget överenskommits ska priset vara skäligt med utgångspunkt i marknadspriset (45, 35 ) Var och när ska vara levereras Om inget överenskommits ska om var varan ska levereras, ska den hämtas av köparen hos säljaren (6, 4 ) Om inget överenskommits om när varan ska leveras, så ska det ske inom rimlig tid (9, 5 ) Varans beskaffenhet Om inget överenskommits ska varans beskaffenhet vara av normal standard och motsvara köparens befogade förväntningar (17, 16 )
Avtalsparternas prestationer avhängiga av varandra Säljaren behöver inte lämna ifrån sig vara på kredit (10 1 st, 5 ), köparen behöver inte betala i förskott (49 1 st, 36 ) Ibland föreligger s.k. stoppningsrätt Risken för varan När risken övergår till köparen innebär det att köparen måste betala för varan, oavsett vad hänt (om händelsen inte beror på säljarens handlade). Riskövergången kopplas till när varan anses överlämnad (13, 8 ) Hämtningsköp (6 ): Varan ska hämtas hos säljaren. Avlämnad när köparen tagit hand om varan (6 ) Transportköp (7 ): Inom en och samma ort, när den överlämnas till köparen I annat fall när varan överlämnats till transportör Risken övergår när köparen får varan i sin besittning (6 och 8 ) Vid öppet köp har köparen risken för varan till dess att varan lämnats tillbaka (16, 8 ) Säljarens dröjsmål Om säljaren inte levererar i tid och det inte beror på köparen, föreligger dröjsmål från säljarens sida Köparen kan kräva att köpet ska fullgöras (23, 12 ) Vid väsentligt dröjsmål kan köparen häva köpet (25 1 st, 13 ). För att kunna häva enligt krävs dessutom att ska ha insett att det var ett väsentligt dröjsmål. Tilläggstid: Köparen kan sätta ut en skälig tilläggstid. Om denna överträds kan köparen häva köpet. Vad innebär en hävning? Att vardera prestation går åter. Skadestånd: Köparen har rätt till ersättning för skada som köparen lider genom säljarens dröjsmål Det krävs dock att det legat inom säljarens kontrollsfär (det s.k. kontrollansvaret). Ej skadeståndsansvar om: 1. Beror på hinder utanför säljarens kontroll 2. som säljaren inte borde ha räknat med vid köpet 3. vars följder säljaren inte heller kunde förväntas ha undvikit eller övervunnit (27 1 st, 14 ) För att säljaren enligt ska få stå för s.k. indirekta förluster (t.ex. utebliven vinst) krävs att säljaren varit försumlig. Enligt svarar säljaren för all förlust, även om denne inte kan anses ha varit försumlig.
Säljarens felansvar Vad är ett fel? Utgångspunkten är vad man avtalat om och i annat fall vad köparen med fog hade kunnat förvänta sig. Lagstiftaren utgår från tidpunkten för när risken övergår till köparen (21, 20 ) Köparen har bevisbördan Går att friskriva sig men det får inte innebära att varan väsentligen avviker från vad köparen med fog hade kunnat förutsätta. Inget fel om köparen kände till felet vid tidpunkten för köpet. Har säljaren uppmanat köparen att undersöka varan, kan köparen inte åberopa fel som köparen borde ha upptäckt. ( 20 1 st ). Undersökningsplikt efter köpet. Köparen måste inom skälig tid reklamera. En bortre gräns på 2 år. Vid fel kan köparen innehålla en så stor del av betalningen att det svarar mot felet (42 ) Vid fel kan köparen kräva att säljaren avhjälper felet. Vid väsentligt fel kan krävas omleverans (34 ). Även möjlighet till prisavdrag. Ytterst kan det bli frågan om hävning. Oavsett detta kan det aktualiseras med skadestånd. Skadeståndet omfattar dock inte s.k. produktskada, d.v.s. skada på annat en såld vara (67 ) Köparen har bevisbördan men det finns en presumtion om att felet funnits vid avlämnandet om felet visar sig inom sex månader (20 a ). Inget fel om köparen kände till felet. Även konsumenter måste reklamera. Dock har man alltid 2 månader på sig. En bortre gräns på 3 år. Vid fel kan köparen innehålla en så stor del av betalningen att det svarar mot felet (25 ) Vid fel kan köparen kräva att säljaren avhjälper felet. Vid väsentliga fel kan köparen kräva omleverans (26 ). Även möjlighet till prisavdrag. Ytterst kan det bli frågan om hävning. Oavsett detta kan det aktualiseras med skadestånd. Vid får man även ersättning för produktskada. Säljaren kan inte friskriva sig från skadeståndsansvar. Köparens betalningsdröjsmål Säljaren kan 1. Hålla fast vid köpet och kräva betalning (52, 39 ) Om säljaren väljer att hålla fast vid köpet och kräva betalning, måste köparen betala dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procent) 2. Häva köpet (krävs att det är ett väsentligt avtalsbrott) Dessutom krävs, efter det att köparen kommit i besittning av varan, att det finns ett s.k. återtagandeförbehåll (54 4 st, 40 )
Kan konsument avbeställa en vara? Ja, men måste ersätta säljaren för dess kostnader (dock inte eventuellt utebliven vinst). Gåvor Regleras i lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (s. 730) Traditionsprincipen, d.v.s. en utfästelse om gåva av lös egendom är bindande först när den kommer i gåvan överlämnats. Då anses gåvan fullbordad. (1 ). En utfästelse om en gåva är således inte bindande. Undantag från traditionsprincipen a) Utfästelse i skuldebrev eller annan urkund som överlämnats till gåvotagaren b) Utfästelsen är avsedd att komma till allmänhetens kännedom c) Undantag från undantagen Även bindande utfästelser (t.ex. i skuldebrev) kan frångås om utkrävandet skulle vara obilligt eller om gåvotagaren gjort gåvogivaren märklig orätt (5 ) 6.2 (s. 59) Detta är fråga om en utfästelse om gåva. I detta fall aktualiseras inte någon av undantagen, vilket gör att huvudregeln om traditionsprincipen gäller (1 Gåvolagen), d.v.s. Rut blir ej bunden. Om det skett vid en TV-gala? Sakrättsliga frågor vid köp Sakrätten ger skydd för avtalsobjektet mot tredje man Huvudregel Sakrättsligt skydd avseende lösa saker uppkommer när köparen kommer i besittning av varan (eller i vissa fall vid registrering), den s.k. traditionsprincipen. Godtrosförvärv Köparen blir sakrättsligt skyddad vid besittning och god tro. (2 Lagen om godtrosförvärv av lösöre, s. 673) Vindikation: Om den rätte ägaren förlorat varan p.g.a. stöd eller rån, så kan det inte bli fråga om godtrosförvärv (3 ). Kravet måste ställas inom sex månader från kännedom. Lösen: Ägaren har rätt att, inom sex månader från kännedom, få tillbaka varan mot lösen (köparens pris + eventuella förbättringskostnader) (5 och 6 ). Vid vindikation utgår inte lösen. Hävd: Om Köparen (och även andra köpare) varit i god tro och haft varan i 10 år aktualiseras inte frågan om vindikation eller lösen. Dubbelförsäljning A säljer först till B och därefter till C. Vem av B och C har rätt till varan? Så länge varan är kvar hos A, har B rätt till varan. Har varan kommit i B:s besittning och B var i god tro, har B rätt till varan (dock möjligt med lösen). Återtagarförbehåll B har av A köpt en vara med återtagarförbehåll. B säljer till C. Har då C sakrättsligt skydd mot A? Svar: Ja, om C har varit i god tro och inte hade kunskap om förbehållet.