Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport 2017-02-17 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017

Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 17 februari 2017 redovisa utgiftsprognoser för 2017 2021 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...15 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...20 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...20 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...26 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...31 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...39 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....42 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....78 1:3 Handikappersättningar...101 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....109 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...114 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...118 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...139 2:1 Försäkringskassans förvaltningsanslag...142 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...146 1:1 Barnbidrag...146 1:2 Föräldraförsäkring...157 1:3 Underhållsstöd...178 1:4 Adoptionsbidrag...183 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...186 1:8 Bostadsbidrag...195 3

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 209 miljarder kronor 2017. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 226 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt högre än de som lämnades i januari 2017. För de flesta prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Men prognosen för sjukpenning och rehabilitering m.m. har höjts något, vilket främst beror på att antalet startade sjukfall beräknas bli något fler och att varaktigheten i sjukfall längre än 2 år förväntas bli något högre. Inom assistansersättningen har prognosen sänkts till följd av att antalet brukare har skrivits ned. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för sju anslag/anslagsposter med sammanlagt 222 miljoner kronor. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. 5

Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn), se diagram ovan. För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2019 för att sedan öka. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor 2016. Utgifterna beräknas öka till 28,4 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Det är ännu för tidigt för att kunna bedöma hur stor effekt arbetet med detta kommer ha på utvecklingen framöver. Antalet brukare har minskat sedan hösten 2015. I 6

prognosen förväntas de fortsätta minska i år och något nästa år och därefter antas antalet vara oförändrat. Jämfört med föregående prognos antas de bli färre. Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under septemberdecember 2016 minskade till och med timmarna. Det är ännu för tidigt att tala om ett trendbrott och prognosen för timutvecklingen lämnas oförändrad jämfört med januari. Detta innebär att medeltimmarna antas öka något långsammare under prognosperioden än den historiska utvecklingen. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjönk utgifterna tillfälligt under hösten 2016. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick under 2016 till 5,5 miljarder kronor och beräknas öka till 6,8 miljarder kronor år 2021. Ökningen drivs främst av att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, vilket i sin tur beror dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska svagt under prognosperioden, vilket beror på att antalet beviljade bilstöd beräknas minska. Prognosen har tagit hänsyn till de regelförändringar som infördes 1 januari 2017. 1 1 Regelförändringarna syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget ( Ett reformerat bilstöd, Prop. 2016/17:4). 7

Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas minska under 2017 2018, för att därefter öka något under resterande del av prognosperioden. Utgifterna prognostiseras uppgå till 40,8 miljarder kronor 2021. Prognosen för utgifterna är något högre jämfört med föregående prognos. Höjningen förklaras främst av att antalet startade sjukfall nu förväntas bli något fler och att varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år förväntas bli något högre. Därutöver har även medelersättningen höjts något mot bakgrund av utfall under de senaste månaderna. Prognosrevideringarna är var för sig relativt små, men samtliga har en höjande inverkan. Ytterligare ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron i samhället. Utvecklingen under 2016 indikerar att de åtgärder 2 som vidtagits inom sjukförsäkringen sammantaget har haft effekt. Antalet startade sjukfall ökar betydligt långsammare och sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska i år, för att därefter vara konstant. Varaktigheten i de längre sjukfallen beräknas fortsatt ligga på en hög nivå under prognosperioden. I samspel med borttagandet av den bortre 2 För en beskrivning av åtgärderna se sidan 41. 8

tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning leder detta till en utveckling med en allt större andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Försäkringskassan prognostiserade i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att fördröjas något men bedömningen är fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under 2017. I dagsläget är det framför allt två faktorer som motverkar en tydlig vändpunkt i sjukfrånvaron: den kraftiga ökningen av långa sjukfall samt att inflödet ännu inte börjat minska. 3 Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av nya sjukfall är en central komponent för en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka mellan 2019 och 2021. Det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, vilket beror på att antalet personer inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Utgiftsökningen från 2019 förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Ohälsotalet 4, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i december 2016. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar år 2021. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,5 miljarder kronor 2021. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 3 Se avsnittet om sjukpenning och rehabilitering m.m. för en djupare analys av dessa faktorer. 4 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9

Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under 2016. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 36,2 miljarder kronor för 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,4 miljarder kronor 2021. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 29,6 miljarder kronor år 2021. Detta till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i fyra anslagsposter: allmänt barnbidrag 1:1.1, flerbarnstillägg 1:1.2, förlängt barnbidrag 1:1.3 och tilläggsbelopp vid familjeförmån 1:1.4. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2016. Bostadsbidragets utgifter beräknas under prognosperioden öka med 1 miljard till 5,7 miljarder kronor år 2021. En bidragande orsak till ökningen är att inkomstgränsen höjs 2017. 10

Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,5 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med december 2016 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med november 2016. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2 2020 2 2021 2 Föregående prognosbelopp 203 318 208 581 211 155 214 153 219 400 225 547 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -32-77 -147-111 -252 Volym- och strukturförändringar -274 +171 +176 +297 +523 +473 Regelförändringar - - - - - - Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter - - - +63 +82 - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 203 043¹ 208 720 211 254 214 365 219 893 225 768 Differens i 1000-tal kronor -274 +139 +99 +212 +493 +221 Differens i procent -0,1 +0,1 +0,0 +0,1 +0,2 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna marginellt höjts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 18 januari 2017. Utgifterna beräknas bli 139 miljoner kronor högre 2017. År 2021 är utgifterna i denna prognos 221 miljoner kronor högre än i föregående prognos. Den prognostiserade utgiftsökningen beror av volym- och strukturförändringar. Det är framför allt prognoserna för sjukpenning och rehabilitering m.m. som har höjts. Höjningen beror främst på att antalet startade sjukfall beräknas bli något fler och att varaktigheten i sjukfall längre än 2 år förväntas bli något högre. Samtidigt motverkas detta av att prognosen för statlig assistansersättning har sänkts, vilket beror på att antalet brukare förväntas bli färre under prognosperioden än i januari. 11

En uppdaterad version av FASIT har använts till prognosen för bostadsbidrag. Den nya versionen, som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets decemberprognos från 2016, sänker prognosen från 2017 och framåt. Förändringarna redovisas under ändrade makroekonomiska antagen. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -1,5 0 Anslagna medel 213,7 212,0 Summa tilldelade medel 212,2 212,0 2016 1 2017 2018 2019 2 2020 2 2021 2 Utfall 203,0 Prognos 208,7 211,3 214,4 219,9 225,8 Avvikelse från anslagna medel 10,7 3,3 Avvikelse från tilldelade medel 9,2 3,3 Begäran om tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2016 var 213,7 miljarder kronor. Tilldelade medel 5 för 2016 var 212,2 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för sakanslagen var 203 miljarder kronor. Det var 10,7 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 9,2 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2017 är 212 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2017 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,7 miljarder kronor. Detta är 3,3 miljarder kronor lägre än anslagna medel. 5 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel 12

Tabellen nedan redovisar sju anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel under 2017 6. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 7 för dessa anslagsposter. Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2016 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg -3 009 101 623 111 092-12 478-7 397 1:1.8 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 72 331 100 625-28 294-24 677 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 169 200 255 200-86 000-77 540 1:2.7 1:7 Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar 0 28 606 32 301-3 695-2 265 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 810 000 880 000-70 000-29 500 01:02 Flerbarnstillägg 0 3 367 748 3 388 557-20 809-20 809 01:04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 0 17 000 17 279-279 -279 Totalt -3 009 4 566 508 4 785 054-221 555-162 467 För de anslag och anslagsposter i tabellen ovan som Försäkringskassan avser att begära tilläggsanslag begärdes också tilläggsanslag i januari. Jämfört med de prognoser som lämnades i januari 2017 för dessa anslag/anslagsposter har prognoserna höjts marginellt för arbetshjälpmedel, flerbarnstillägg och tilläggsbelopp vid familjeförmån. För resten av anslagen/anslagsposterna är prognoserna antingen lägre, boendetillägg, sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar eller oförändrade, ersättning för höga sjuklönekostnader. 6 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 7 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 13

Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för december 2016 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med december 2016 har beaktats för samtliga anslag. Från och med januari 2017 är det prognos. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2016 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2016 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2017 2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2017 2021 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2017 4. redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 14

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-43 156 0 0 0 Anslag 5 608 503 5 739 335 6 175 826³ 6 386 632³ 6 657 046³ 6 943 179³ Tilldelade medel 5 608 503 5 739 335 6 132 670 6 386 632 6 657 046 6 943 179 Utfall/Prognos 5 519 933 5 782 491 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Avvikelse från anslag 88 570-43 156 159 817 128 875 119 558 109 016 Avvikelse från tilldelade medel 88 570-43 156 116 661 128 875 119 558 109 016 Högsta anslagskredit 280 425 286 967 308 791³ 319 331³ 332 852³ 347 158³ Tillgängliga medel 5 888 928 6 026 302 6 441 461 6 705 963 6 989 898 7 290 337 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 5 520 miljoner kronor, vilket var 89 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 5 782 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 6 016 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 117 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 15

Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. Den 1 juli 2017 höjs det allmänna tandvårdsbidraget från 150 kronor till 300 kronor för personer mellan 65 och 74 år. Åldersgränsen för fri tandvård höjs också i tre steg, 1 januari 2017 höjdes åldersgränsen till 21 år, 2018 höjs åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år. Analys av 2016 Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under 2016 var 5 520 miljoner kronor vilket är ökning med 4,9 procent jämfört med 2015. Ökningen berodde främst på 16

den höjning av referenspriserna som gjordes i januari 2016, vilket innebar att utgifterna inom högkostnadsskyddet ökade med 6,1 procent. Både totala antalet besök och antalet personer som besökte tandvården minskade något under 2016 jämfört med 2015 men antalet personer som nyttjade det statliga tandvårdsstödet ökade något för samtliga bidragstyper. För det allmänna tandvårdsbidraget minskade utgifterna trots att antalet personer som nyttjade bidraget ökade. Det beror till stor del på ett lägre nyttjande av bidraget bland personer i åldern 20-24 år, som jämfört med andra åldersgrupper är berättigade en högre ersättning, vilket innebar att det den genomsnittliga ersättningen sjönk. Fler personer nyttjade också det särskilda tandvårdsstödet, utgifterna ökade från 35 miljoner kronor 2015 till 42 miljoner kronor 2016. Analys av 2017 2021 Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 4,5 procent per år under perioden 2017 2021. Störst ökning beräknas högkostnadsskyddet stå för, från 4 484 miljoner kronor år 2016 till 5 737 miljoner kronor år 2021. Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar bidraget ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget förväntas öka under 2017 då bidraget för personer i åldern 65-74 år höjs från 150 kronor till 300 kronor i juli 2017. Ökningen dämpas av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år den 1 januari 2017, vilket innebär att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. 2018 och 2019 prognostiseras utgifterna minska ytterligare inom det allmänna tandvårdsbidraget då åldersgränsen för fri tandvård höjs till 22 respektive 23 år. Utgifterna för det särskilda tandvårdsbidraget beräknas öka från 42 miljoner kronor 2016 till 75 miljoner kronor 2021. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Högkostnadsskydd 4 484 131 4 700 128 4 944 868 5 195 952 5 458 742 5 737 245 Tandvårdsbidrag 993 828 1 034 795 1 017 198 1 000 557 1 010 997 1 021 979 Särskilt tandvårdsbidrag 41 975 47 568 53 943 61 249 67 749 74 938 Totalt 5 519 933 5 782 491 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. 17

Alternativscenario med ökande beloppsgränser I föreliggande prognos antas att beloppsgränserna är konstanta, 3 000 respektive 15 000 kronor hela perioden. Om beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förändras enligt tabellen nedan skulle det innebära att utgifterna ökar i långsammare takt då det ersättningsgrundande beloppet blir mindre. Ökande beloppsgränser 2017 2018 2019 2020 2021 Nedre beloppsgräns 3 000 3 300 3 400 3 400 3 500 Övre beloppsgräns 15 000 16 500 16 800 16 800 17 500 Utgifterna 2018 skulle bli ungefär 142 miljoner kronor lägre och 2021 skulle det innebära att utgifterna skulle bli 495 miljoner kronor lägre jämfört med oförändrade beloppsgränser. Prognos alternativscenario med ökande beloppsgränser 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Huvudscenario 5 782 491 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Alternativscenario 5 782 491 5 873 674 5 979 884 6 155 308 6 339 167 Differens 0-142 335-277 874-382 180-494 996 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 5 519 881 5 901 651 6 175 826 6 386 632 6 657 046 6 943 179 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +52-119 160-159 817-128 875-119 558-109 016 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 5 519 933¹ 5 782 491 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Differens i 1000-tal kronor +52-119 160-159 817-128 875-119 558-109 016 Differens i procent +0,0-2,0-2,6-2,0-1,8-1,6 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föreliggande prognos används faktiska referenspriser vilket, jämfört med de prognostiserade som användes vid förra prognosen, medför en sänkning av prognosen för 2017-2021. 19

1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 503 094 485 476 469 415³ 478 755³ 488 419³ 498 419³ Tilldelade medel 503 094 485 476 469 415 478 755 488 419 498 419 Utfall/Prognos 478 603 458 293 467 226 476 466 486 026 495 916 Avvikelse från anslag 24 491 27 183 2 189 2 289 2 393 2 503 Avvikelse från tilldelade medel 24 491 27 183 2 189 2 289 2 393 2 503 Högsta anslagskredit 25 155 24 274 23 470³ 23 937³ 24 420³ 24 920³ Tillgängliga medel 528 249 509 750 492 885 502 692 512 839 523 339 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 479 miljoner kronor, vilket var 24 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 458 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 467 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. 20

Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 8 I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom, mål nr 4175-15 9, är det dock oklart i dagsläget till vilken nivå Sverige ersätter kostnader för vård utförd i utlandet. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 10 8 Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 9 http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/domstolar/regeringsratten/avgöranden/2016/ April/4175-15.pdf 10 (EG) 883/2004. 21

Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 11 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 12 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 13. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 14 Analys av 2016 Under 2016 betalades 479 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det är 22 miljoner kronor (4,7 procent) mer än under 2015. 2012¹ 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Konventionsvård 192 176 175 197 183 187 187 187 187 187 Pensionärsvård 331 279 187 193 217 224 230 237 244 252 Sjuk- och tandvårdstjänster 69 136 12 10 7 7 7 7 8 8 Turistvård 106 189 115 56 72 41 43 45 47 50 Totalt 698 781 489 457 479 458 467 476 486 496 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Utgiften för konventionsvård minskade med 14 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2015. Under 2016 betalades 72 miljoner kronor ut för turistvård och det utgör därmed den största procentuella ökningen (27 procent) jämfört med 2015. Anledningen till den stora ökningen är att en utbetalning om cirka 44 miljoner kronor gjordes i 11 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 12 2011/24/EU. 13 16 Folkbokföringslagen. 14 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 22

december för vårdkostnader som uppstått åren 2010-2013 i Storbritannien. Hade denna utbetalning inte gjorts hade utgiften för turistvård istället minskat. I absoluta tal ökade utgiften för pensionärsvård mest med 24 miljoner kronor (12 procent) under 2016. Många medlemsstater har gått från att debitera Sverige med fasta belopp för pensionärsvård till att debitera faktiska belopp. Det har efter en övergångsperiod inneburit en lägre utgiftsnivå för pensionärsvård. Sedan 2015 har den underliggande uppåtgående trenden återigen höjt utgifterna för utgiftsområdet eftersom flödet av fakturor har stabiliserats. Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster blev 7 miljoner kronor 2016, vilket är en minskning med 3 miljoner kronor jämfört med 2015. Analys av 2017 2021 Konventionsvård Utgiften för konventionsvård väntas öka med 2 procent, vilket är i linje med den genomsnittliga ökningen de senaste tre åren, till 187 miljoner kronor under 2017 och förväntas sedan ligga på den nivån 2017-2021. Pensionärsvård Då många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska vårdkostnader bedöms utgifterna för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med 3 procent per år från och med 2017. Turistvård Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting som trädde i kraft den 1 oktober 2013 antas ha uppnått full effekt under 2016. Det vill säga att det inte väntas några eftersläpande fakturor med vårdkostnader som uppstått före lagens ikraftträdande. Detta leder till att en underliggande ökande trend återigen förväntas vara synlig från och med 2017 med en ökning på 5 procent per år. Ökningstakten är baserad på en tidigare långsiktig trend och på ett antagande om en ökande befolkning och därmed mer resande. Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober 2013. Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien. Tidigare, under åren 2007-2009, var beloppet som 23

betalades till Storbritannien runt 10 till 11 miljoner kronor per år, och vi räknar med ungefär samma belopp 2017-2021. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster var något lägre än prognosticerat och har endast påverkats marginellt på grund av utfallsjusteringen som gjordes för december 2016. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Effekten av det antas ha stabiliserats och nu förväntas återigen en ökningstakt på 2,5 procent. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och att Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober 2013. Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien framöver. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU, är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och andra medlemsländer kommer att se ut. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. 24

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 478 349 460 387 469 415 478 755 488 419 498 419 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +254-2 094-2 189-2 289-2 393-2 503 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 478 603¹ 458 293 467 226 476 466 486 026 495 916 Differens i 1000-tal kronor +254-2 094-2 189-2 289-2 393-2 503 Differens i procent +0,1-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan prognosen som levererades i januari 2017 har endast marginella justeringar gjorts. Utfallet för konventionsvård 2016 var något högre än estimerat, men nivån på prognosen för 2017-2021 behålls ändå tills vidare. Utfallet för turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster 2016 var något lägre än estimerat. Detta innebär endast en marginell sänkning av prognosen med 0,5 procent. 25

4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -12 962 0 0 0 0 0 Anslag 327 995 266 995 266 995³ 266 995³ 266 995³ 266 995³ Tilldelade medel 315 033 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Utfall/Prognos 288 367 262 633 257 400 254 385 252 298 250 461 Avvikelse från anslag 39 628 4 362 9 595 12 610 14 697 16 534 Avvikelse från tilldelade medel 26 666 4 362 9 595 12 610 14 697 16 534 Högsta anslagskredit 13 350 13 350 8 009³ 8 009³ 8 009³ 8 009³ Tillgängliga medel 328 383 280 345 275 004 275 004 275 004 275 004 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 288 miljoner kronor, vilket var 40 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 263 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 257 miljoner kronor, vilket är 9,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 26

5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från 60 000 kronor till 30 000 kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger 121 000 kronor är bidraget maximalt 40 000 kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. Prognosen tar 27

hänsyn till att ansökningar som inkom innan 1 januari 2017 behandlas enligt tidigare regelverk och ansökningar som inkom efter behandlas enligt nuvarande regelverk. När det gäller de nya reglerna baseras prognosen på de antaganden och beräkningar som gjordes i promemorian Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9). 15 Analys av 2016 Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev under 2016 drygt 288 miljoner kronor. Detta inkluderar de uppskjutna utbetalningarna från 2015 om 27 miljoner kronor som betalades ut i januari. Utgifterna sjönk med 8 miljoner jämfört med 2015. En anledning till att utgifterna är lägre är att det genomsnittliga utbetalda beloppet, medelbeloppet, för anpassningsbidraget har minskat ytterligare under 2016. Sedan införandet av förmånen har medelbeloppet ökat kraftigt fram till och med 2013, men har minskat sedan dess. En möjlig orsak till minskningen kan vara de förändringar i bedömningen av anpassningsbidragets storlek som gjordes 2014. Bland annat förtydligades det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. 16 Under 2016 har medelbeloppet fortsatt att minska och en förklaring till detta kan vara ytterligare förtydliganden som gjorts avseende handläggningen av anpassningsbidraget. Bland annat har en ny tolkning av RÅ 2000 ref. 24 17 gjorts avseende bedömning huruvida utrustningen utgör standardutrustning eller är normalt förekommande tilläggsutrustning. Detta har medfört en lägre beviljningsgrad av ersättning för originalmonterad utrustning. En annan förklaring kan vara de förtydliganden som gjordes i ett rättsligt ställningstagande (Dnr. 13277:2016). 18 Enligt 52 kap. 19 andra stycket i socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt med hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassan anser att ett fordon är uppenbart olämpligt om anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande. 15 http://www.regeringen.se/contentassets/b31ba44cab4f4c83a72245ea01b76ccc/ett-reformeratbilstod-20159 16 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b4d53b64-0380-46b1-9276- 25f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES 17 https://lagen.nu/dom/ra/2000:24 18 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/77e3d1db-2da2-4765-9095-92e7aecf42af/fkrs_2016_02.pdf?mod=ajperes 28

Analys av 2017 2021 Antalet beviljade bilstöd beräknas minska under hela prognosperioden. Detta beror främst på att antalet återbeviljade bedöms minska då antalet som beviljade bilstöd var lägre efter 2006 jämfört med tidigare år och nytt grundbidrag kan i normalfallet beviljas först efter nio år. Antal beviljade bilstöd Källa: Försäkringskassan (STORE). Färre beviljade bilstöd medför färre utbetalningar, vilket tillsammans med de nya reglerna är de främsta orsakerna till att utgifterna minskar under hela prognosperioden. Prognos för de olika bidragen, tusental kronor År 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Grundbidrag 74 686 51 501 37 905 37 119 36 857 36 507 Anskaffningsbidrag 5 350 10 228 12 652 12 547 12 486 12 410 Anpassningsbidrag 208 125 183 116 168 628 163 634 160 400 157 702 Tilläggsbidrag 0 15 086 32 819 35 704 37 186 38 483 Övrigt 205 2 702 5 395 5 381 5 369 5 359 Totalt 288 367 262 633 257 400 254 385 252 298 250 461 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anpassningsbidraget bedöms minska under hela prognosperioden, vilket främst beror på att vissa kostnader kommer täckas av tilläggsbidragen. Antalet personer som får anpassningsbidrag prognostiseras också minska under prognosperioden, dels på grund av färre beviljade och dels på grund av att vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag C. Eftersom 29

beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017 och från 2018 har de halverats i jämförelse med 2016. På grund av de höjda inkomstgränserna för anskaffningsbidraget ökar utgifterna för anskaffningsbidraget under 2017 och 2018 för att sedan endast minska marginellt på grund av färre beviljade bilstöd. Utgifterna av tilläggsbidragen beräknas bli ungefär hälften så stora under 2017 jämfört med övriga år i prognosperioden, detta då ansökningar som inkommer innan 1 januari 2017 behandlas enligt nuvarande regelverk. Osäkerhetssanalys I föreliggande prognos är den största osäkerhetsfaktorn de antaganden som gjorts med anledning av det nya reglerna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 289 164 262 057 263 055 263 006 262 999 263 037 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -797 +576-5 655-8 621-10 701-12 576 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 288 367¹ 262 633 257 400 254 385 252 298 250 461 Differens i 1000-tal kronor -797 +576-5 655-8 621-10 701-12 576 Differens i procent -0,3 +0,2-2,1-3,3-4,1-4,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs marginellt för 2017 då medelbeloppet för anpassningsbidraget höjs något, detta motverkas av att antalet beviljade och antalet utbetalningar sänks. Sammantaget innebär detta att utgifterna sänks för perioden 2018 2021. 30

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -661 957 0 0 0 0 0 Anslag 26 344 000 25 931 000 26 334 000³ 27 091 000³ 27 858 000³ 28 635 000³ Tilldelade medel 25 682 043 25 931 000 26 334 000 27 091 000 27 858 000 28 635 000 Utfall/Prognos 21 511 404 25 420 000 26 109 000 26 859 000 27 618 000 28 387 000 Avvikelse från anslag 4 832 596 511 000 225 000 232 000 240 000 248 000 Avvikelse från tilldelade medel 4 170 639 511 000 225 000 232 000 240 000 248 000 Högsta anslagskredit 1 317 200 1 296 550 790 020³ 812 730³ 835 740³ 859 050³ Tillgängliga medel 26 999 243 27 227 550 27 124 020 27 903 730 28 693 740 29 494 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 21 511 miljoner kronor, vilket var 4 833 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 4 171 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 25 420 miljoner kronor, vilket är 511 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 26 109 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 31

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Antaganden Utgifterna för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas som ersättning per timme för utförd assistans. Regeringen beslutar om schablonbelopp på årsbasis. Schablonbeloppet för 2017 är 291 kronor per timme, vilket är 3 kronor (1,05 procent) högre än för 2016. I föreliggande prognos antas att schablonbeloppet skrivs upp med 1,05 procent per år, även efter 2017. Analys av 2016 Antalet brukare var i snitt 15 917 under 2016, vilket är 1,5 procent mindre än 2015. Minskningen för antalet brukare startade i november 2015 och har fortsatt med i genomsnitt 0,2 procent per månad under 2016. Sedan september 2016 har även antalet timmar per månad och brukare minskat med i genomsnitt 0,6 procent per månad. Men sett över hela året var antalet medeltimmar 554,8 timmar per person och månad, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med 2015. Sammantaget minskade den totala utgiften för 2016 med 13,5 procent. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. Antalet brukare minskar mer för kvinnor än för män, 1,8 respektive 1,2 procent, se tabell nedan. Antalet brukare har minskat inom alla personkretsar, utom inom personkrets 1 som istället har ökat med 0,7 procent. Minskningen är störst, både procentuellt sett och i antal, inom personkrets 3. 32

Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets 19 Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 2015 16 152 7 420 8 732 6 891 839 7 954 2016 15 917 7 288 8 629 6 938 816 7 719 Differens i procent -1,5-1,8-1,2 0,7-2,7-2,9 Källa: Försäkringskassan. På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. De ökade både när de delas upp på kön och när de delas upp på personkrets, se tabell nedan. Ökningen var lika stor för kvinnor som för män och personkrets 1 och 3 ökade något snabbare än personkrets 2. Dock minskade antalet medeltimmar per månad och brukare i slutet av 2016 och det dämpar den årliga ökningen. Antal timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 2015 547 538 554 560 650 529 2016 555 546 562 569 655 535 Differens i procent 1,5 1,5 1,5 1,6 0,8 1,3 Källa: Försäkringskassan. I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att de utbetalningar som normalt hade gjorts i slutet av året försköts till efterföljande månader, vilket har påverkat månadsfördelningen och helårsutfallet för 2016. I diagrammet nedan visas utbetalningarna månadsvis. Det är en tydlig nedgång i september och oktober 2016 till följd av införandet av efterskottsutbetalning. Det innebär också att 2016 års utfall inte kan jämföras med tidigare år eftersom det innehåller färre månadsutbetalningar. 19 Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 33

Utgifter för statlig assistansersättning Miljoner kronor, månadsdata 2015 och 2016 Källa: Försäkringskassan. Analys av 2017 2021 Under 2016 minskade antalet brukare med statlig assistansersättning med 1,5 procent. Eftersom antalet brukare minskade kraftigare mot slutet av året 2016 beräknas antalet brukare minska något mer (2,2 procent) under 2017 än under 2016. Antalet brukare har varierat kraftigt över tid och prognosen är osäker på längre sikt. Därför antas minskningen av antalet brukare avta under 2018, och antalet väntas ligga på samma nivå som 2018 åren 2019-2021. Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansens utveckling 20 kan det minskande antalet brukare bero på att en mindre andel av de sökande beviljas assistans. En möjlig förklaring till att både brukare och ersatta timmar har minskat är att det, efter en dom i högsta domstolen 21, är svårare att få statlig assistans beviljad för det grundläggande behovet nr 5, annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen 22. Domen tydliggör att endast individer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till statlig assistans för det ovannämnda grundläggande behovet. Givet detta antas en svagare timutveckling under prognosperioden jämfört med den historiska timutvecklingen. Eftersom det är svårare att få statlig assistans för annan hjälp som kräver ingående kunskap om 20 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:4, Assistansersättningens utveckling 21 HFD 2015 ref. 46 22 Lagen specificerar att grundläggande behov är 1) personlig hygien, 2) måltider, 3) att klä av sig och på sig, 4) kommunicera med andra och 5) annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. 34

personen kan det också innebära att individer som söker statlig assistans för det tillsammans med timmar för andra grundläggande behov inte sammantaget kommer upp i mer än 20 timmar assistansersättning, vilket är kriteriet för att bli beviljad statlig assistans. Antalet medeltimmar per månad och brukare väntas vara 562 timmar 2017 och öka med i genomsnitt 1,6 procent 2018 2021. Totalt förväntas utgifterna för 2017 2021 att öka med 18,2 procent under 2017 och med i genomsnitt 2,8 procent per år 2018 2021. Att ökningen är så stor mellan 2016 och 2017 beror på att utgifterna för 2016 är ovanligt låga på grund av efterskottsbetalningarna som implementerades då. Känslighetsanalys Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under septemberdecember 2016 minskade till och med timmarna, se diagrammet nedan. I huvudscenariot antas en timutveckling som ligger i linje med den genomsnittliga utvecklingen under hela 2016. Med tanke på att medeltimmarna minskade i slutet av 2016 är det inte omöjligt att ökningstakten blir långsammare än i huvudscenariot. I alternativscenariot antas medeltimmarna endast öka med i genomsnitt 0,6 procent per år under 2017-2021, vilket är 0,9 procentenheter lägre än i huvudscenariot, se tabell nedan. Även antalet brukare har minskat (sedan november 2015) och i alternativscenariot antas antalet brukare fortsätta att minska även efter 2018 till att vara 347 personer färre än i huvudscenariot år 2021, se tabellen nedan. 35

Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Antalet timmar per månad och brukare i huvudscenario och alternativscenario Huvudscenario Alternativscenario Differens Differens i procent 2017 562 557-5 -0,9 2018 572 561-11 -1,9 2019 581 564-16 -2,9 2020 589 568-21 -3,6 2021 598 572-27 -4,3 Antalet brukare i huvudscenario och alternativscenario Huvudscenario Alternativscenario Differens Differens i procent 2017 15 562 15 516-47 -0,3 2018 15 515 15 360-156 -1,0 2019 15 515 15 279-236 -1,5 2020 15 515 15 220-295 -1,9 2021 15 515 15 169-347 -2,2 Om medeltimmar och brukare skulle utvecklas som i alternativscenariot skulle utgifterna bli 284 miljoner kronor lägre 2017 (1,1 procent) än i huvudscenariot, se tabell och diagram nedan. Skillnaden ökar sedan successivt till drygt 2 miljarder (7,2 procent) 2021. I alternativscenariot är det minskningen i timmarna som ger det största bidraget till differensen, men det är också de som har störst differens procentuellt sett. 36

Alternativscenariots effekt på utgiften Fördelat på brukare och timmar, tusental kronor Huvudscenario Alternativscenario Differens Varav Brukare Varav Timmar 2017 25 420 000 25 136 000-284 000-54 983-229 017 2018 26 109 000 25 303 000-806 000-228 429-577 571 2019 26 859 000 25 617 000-1 242 000-376 158-865 842 2020 27 618 000 25 968 000-1 650 000-491 331-1 158 669 2021 28 387 000 26 332 000-2 055 000-597 360-1 457 640 Total utgift för statlig assistans Tusental kronor, utfall tom 2016 och huvudscenario, samt alternativscenario 2017-2021 Källa: Försäkringskassan. 37

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 21 826 000 25 528 000 26 334 000 27 091 000 27 858 000 28 635 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -314 596-108 000-225 000-232 000-240 000-248 000 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 21 511 404¹ 25 420 000 26 109 000 26 859 000 27 618 000 28 387 000 Differens i 1000-tal kronor 314 596-108 000-225 000-232 000-240 000-248 000 Differens i procent -1,5-0,4-0,9-0,9-0,9-0,9 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2016 var 315 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. Antalet brukare har minskat sedan november 2015. Därför sänks antalet brukare med 2,2 procent för 2017 och med 0,3 procent för 2018. På grund av osäkerheten på längre sikt lämnas därefter prognosen för antalet brukare konstant 2019 2021. Antalet medeltimmar per brukare har minskat sedan september 2016. Timmarna brukar utvecklas lugnare under höst-/vintermånaderna och ännu är det för tidigt att avgöra huruvida minskningen innebär ett trendbrott eller ej. Därför lämnas antalet medeltimmar per månad och brukare oförändrat jämfört med föregående prognos. Sammantaget sänker justeringarna prognosen med 0,4 procent 2017 och med 0,9 procent per år 2018 2021. 38

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men med en klart lägre ökningstakt under helåret 2016 jämfört med föregående år. Utgifterna beräknas minska under 2017 2019, för att sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos, som lämnades i januari, har de samlade utgifterna höjts något för hela prognosperioden. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10 Miljarder kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 49,4 48,3 47,1 46,7 47,1 47,7 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39,7 39,5 39,1 38,9 39,7 40,8 Övriga anslag exklusive förvaltning 8,2 8,2 8,1 8,0 7,9 7,9 Summa 97,3 96,0 94,4 93,6 94,8 96,5 Bedömning i föregående prognos 97,3 95,7 93,9 93,0 94,1 95,8 Differens 0,0 0,4 0,5 0,6 0,7 0,6 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,8 10,6 10,3 10,1 10,0 9,9 Ungefärligt Ohälsotal 27,8 26,8 25,8 25,1 24,5 24,2 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren 2015. Flera faktorer har bidragit till minskningen. Nu verkar dock nedgången ha avstannat och antalet nybeviljanden har ökat något de senaste månaderna. I prognosen höjs därför nybeviljandet av sjukersättning något. Bedömningen är emellertid fortfarande att nivån kommer fortsätta att vara låg, sett ur ett historiskt perspektiv. Prognosen för nybeviljandet av aktivitetsersättning är däremot relativt oförändrad och det väntas öka något under hela prognosperioden. I slutet av 2016 slutfördes en rättslig granskning av nybeviljandet av aktivitetsersättning, vars generella slutsats är att Försäkringskassan har varit för generös i handläggningen. Granskningen är beaktad i föreliggande prognos och nybeviljandet av aktivitetsersättning har därför sänkts något. Det är svårt att bedöma effekterna på antalet personer med aktivitetsersättning och i ett alternativscenario visas hur det skulle kunna utvecklas om effekterna blir större. Försäkringskassan kommer att följa utvecklingen noggrant och återkomma med nya bedömningar av effekterna av den rättsliga granskningen. Sammantaget innebär detta ett marginellt större antal personer med aktivitets- och sjukersättningar under hela prognosperioden, i jämförelse med föregående prognos, vilket innebär en marginell höjning av utgifterna för hela prognosperioden. 39

Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har höjts något i föreliggande prognos. Mot bakgrund av de senaste månadsutfallen beräknas antalet startade sjukfall 23 nu bli något fler och den förväntade varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år bli något högre än i föregående prognos. Utvecklingen under 2016 indikerar dock att de åtgärder 24 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt avslutssannolikheterna vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat tydligt samtidigt som den tidigare snabba ökningen i inflödet har dämpats. Försäkringskassan prognostiserade i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att fördröjas något, men bedömningen är fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under 2017. Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av nya sjukfall är en central komponent för att åstadkomma en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Socialstyrelsen har granskat och uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet för sjukskrivningar inom psykisk ohälsa. 25 Generellt innebär det nya beslutsstödet en ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen. Det innebär att sjukskrivningstiden har delats upp i betydligt fler steg än i dag, med kortare och längre tider beroende på patientens situation. Även möjligheten att sjukskriva partiellt framhålls i de nya rekommendationerna. 23 Avser startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 24 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardspro gram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige 25 Socialstyrelsen, pressmeddelande 2016-09-30 http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/merindividanpassadesjukskrivningslangdervidpsyk iskohalsa 40

Vidare har fler lindriga diagnoser fått rekommendationen att sjukskrivning bör undvikas. En individuell bedömning ska dock alltid göras och det är därför svårt att förutsäga hur de uppdaterade rekommendationerna kommer påverka sjukskrivningsbedömningarna hos aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Det nya beslutsstödet beaktas därför inte i föreliggande prognos, men sammantaget kan de uppdaterade rekommendationerna potentiellt innebära färre startade sjukfall och således ett lägre sjukpenningtal. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i december 2016. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar år 2021. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan. Som framgår av diagrammet ovan har det skett en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningar har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. 41

Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den uppgång i sjuk- och rehabiliteringspenningen som skett sedan 2010. 26 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 39 652 560 39 533 437 39 132 548 38 875 953 39 731 850 40 836 548 Därav 1:1.21 Sjukpenning 33 710 591 33 792 007 33 637 857 33 901 665 34 468 178 35 161 104 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 4 000 000 3 665 000 3 505 042 2 951 232 3 168 313 3 456 336 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 250 807 1 270 703 1 281 796 1 308 887 1 348 099 1 392 906 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 168 000 150 000 111 805 86 521 88 974 136 923 1:1.15 Närståendepenning 162 746 169 810 175 506 181 320 187 259 193 374 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 19 000 16 096 16 616 16 355 19 009 1:1.5 Boendetillägg 100 600 111 092 115 751 119 750 125 125 130 509 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 74 494 100 625 120 495 136 762 151 347 163 187 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 166 320 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 26 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 42

Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -70 985 0 0-411 857-831 522-1 241 700 Anslag 37 142 000 35 693 000 33 226 000³ 33 482 000³ 34 058 000³ 34 772 000³ Tilldelade medel 37 071 015 35 693 000 33 226 000 33 070 143 33 226 478 33 530 300 Utfall/Prognos 33 710 591 33 792 007 33 637 857 33 901 665 34 468 178 35 161 104 Avvikelse från anslag 3 431 409 1 900 993-411 857-419 665-410 178-389 104 Avvikelse från tilldelade medel 3 360 424 1 900 993-411 857-831 522-1 241 700-1 630 804 Högsta anslagskredit 1 858 650 1 784 650 1 661 300³ 1 674 100³ 1 702 900³ 1 738 600³ Tillgängliga medel 38 929 665 37 477 650 34 887 300 34 744 243 34 929 378 35 268 900 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 37 711 miljoner kronor, vilket var 3 431 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 360 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 43

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 792 miljoner kronor, vilket är 1 901 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 33 638 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Antaganden Utgiftsutvecklingen för sjukpenning drivs av antalet startade sjukfall, sjukfallens varaktighet samt deras medelersättning. De externa prognoser som används är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2016 Anslagsbelastningen för sjukpenning blev 2 miljarder kronor (6 procent) högre under 2016 jämfört med 2015. Nettodagarna blev 2,5 miljoner (4 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakten trappades successivt av under året och jämfört med 2015 halverades utgifternas helårsvisa ökningstakt. Den kraftiga avtrappningen medförde att samtliga prognoser som levererades under 2016 överskattade helårsutfallet. Startade sjukfall För helåret 2016 beräknas inflödet av nya sjukfall vara i princip oförändrat jämfört med 2015, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser 27 sammantaget. 27 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 44

Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan. Inflöde av sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till januari 2017. Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Diagrammet ovan bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa. Statistiken är hämtad från Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilken rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilka rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel, men viss osäkerhet föreligger bland annat på grund av hur avslagsfrekvensen i ansökningarna utvecklas. Det råder även stor osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Antalet inkomna ansökningar har stabiliserats under 2016 och modellen skattar därför ett inflöde i nivå med 2015 för helåret. Det är en kraftig dämpning jämfört med 2015 då inflödet ökade med omkring 6 procent. Däremot indikerar utvecklingen under de sista månaderna 2016 och januari 2017 återigen ett svagt ökande inflöde. Även antalet utbetalda nettodagar i korta fallängder vilket är en annan indikator på inflödets utveckling som rapporteras utan eftersläpning har ökat något under de senaste månaderna. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under 2010 2014 med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av 45

arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 28 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 29 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och en allt större andel sjukfall avslutas nu under det första sjukskrivningsåret. I diagrammet nedan framgår detta för både psykiatriska och övriga diagnoser, särskilt vid rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under första kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den 28 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 29 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 46

bortre tidsgränsen leder detta till att andelen långa sjukfall i sjukfallsbeståndet ökar betydligt. Pågående sjukfall Då den tidigare ökningen av inflöde och varaktighet brutits ökar inte heller antalet pågående sjukfall när det gäller fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i september 2016 överlag något färre än vid motsvarande tidpunkt 2015. Däremot ökar antalet långa sjukfall markant, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka 4 000 sjukfall (2 procent) jämfört med 2015, se diagram nedan. Pågående sjukfall i september respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 45 procent i september 2016. I september 2015 var motsvarande andel 43 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180 364 dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (51 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt under 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar har avskaffats. De personer som tidigare hade så långa sjukfall hade antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen som fanns i det gamla regelverket. Även andelen psykiatriska diagnoser har ökat tydligt bland de 47

längsta sjukfallen, dessa diagnoser var ovanliga bland de som beviljades undantag från tidsgränsen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan åren att öka i takt med att antalet personer med långa sjukfall ökar. Borttagandet av tidsgränsen medför samtidigt att antalet korta sjukfall minskar då en klar majoritet av de som tidigare uppnådde maximal ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning. I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av det senaste årets minskade varaktighet och dämpade inflöde kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 1 år, där de utbetalda nettodagarna är färre än under motsvarande period 2015. Ersatta nettodagar under respektive år Tusental Källa: Försäkringskassan. Nettodagarna ökar dock fortfarande i fallängder över 1 års sjukskrivning. Som tidigare nämnts finns det ett antal möjliga förklaringar till detta: färre övergångar till sjukersättning, högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Den tydliga ökningen i de längsta sjukfallen, de som pågått i mer än 2 år, beror dock i huvudsak på att tidsgränsen avskaffats och även här kommer skillnaderna mellan åren att öka i kommande uppdateringar. Prognos för 2017 2021 Inflödet har stabiliserats under 2016, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Helårsinflödet 2016 beräknas ligga nästan exakt i nivå med 2015 års inflöde. Utfall för de två sista månaderna 2016 samt januari 2017 indikerar dock att 48

inflödet återigen ökat svagt jämfört med motsvarande månader 1 år tidigare. I föregående prognos beräknades inflödet minska i svag takt under 2016 och 2017, men mot bakgrund av de senaste månadsutfallen höjs prognosen något och inflödet beräknas nu att utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procent ökning årligen) för hela prognosperioden. I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från december 2016 för den framtida arbetskraften. Inflödet har historiskt uppvisat en stor variation som inte entydigt kan förklaras av förändringar i till exempel folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling. Att sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret minskat under 2016 beror sannolikt till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra utredningarna och bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskilt fokus på detta område under prognosperioden. Varaktigheten i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas minska under 2016 och ytterligare något 2017, för att därefter vara oförändrad. Däremot ökar varaktigheten bland längre sjukfall (>2 år) och dessa sjukfall utgör en allt växande andel av sjukfallsbeståndet. Ökningen är i huvudsak en mekanisk och förväntad effekt av att den bortre tidsgränsen tagits bort. Utöver den mekaniska effekten har även kvarståendesannolikheten ökat generellt bland långa sjukfall, vilket sannolikt beror på färre utbyten från sjukpenning till sjukersättning. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter minska marginellt i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka, se avsnittet aktivitets- och sjukersättningar för mer information. Sammantaget innebär den prognostiserade utvecklingen av inflöde och varaktighet en stabilisering av antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. 49

Pågående sjukfall uppdelat på fallängd Tusental. Glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Osäkerhetsanalys Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av diagrammet ovan. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Inflödet och varaktigheten tenderar att samvariera positivt, när inflödet ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i inflöde och varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 30 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 31 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Nedan visas en genomgång av den historiska träffsäkerheten i Försäkringskassans prognoser, med särskild fokus på de tre senaste årens utfall. 30 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 31 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 50

Storleken på sjukfallsbeståndet beror på hur många sjukfall som startas, samt hur långa sjukfallen blir. Därför utgår Försäkringskassans prognosmetod ifrån att prognostisera antalet startade sjukfall och deras varaktighet, i syfte att simulera det framtida beståndet av pågående sjukfall. Därefter omvandlas de pågående sjukfallen till nettodagar och produkten av de aggregerade nettodagarna och medelersättningen blir själva utgiftsprognosen. Utfallsmåttet som används i analysen nedan är de sammanlagda nettodagarna ersatta med sjuk- och rehabiliteringspenning. Själva utgiftsprognosen för respektive förmån är utöver detta beroende av prognosen för medelersättningen samt den förväntade andelen av samtliga sjukfall som får rehabiliteringspenning, men analysen avgränsas till de sammanlagda nettodagarna. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. I diagrammet nedan visas absolutvärdena av prognosfelen för de 3 senaste årens utfall, uppdelat efter prognosernas respektive horisont. Detta innebär att 36- månadersstapeln för 2016 visar prognosfelet för prognosen som levererades i början av 2014 med avseende på 2016. Motsvarande stapel för 2015 är prognosfelet för prognosen som levererades vid samma tidpunkt 2013 och så vidare. 12-månadersstapeln är helårsprognosen som levererades i början på det aktuella året och 3-månadersstapeln prognosen som levererades i oktober respektive år då endast 3 månadsutfall saknades för helårsutfallet. I diagrammet visas även medelvärdet av de absoluta prognosfelen (MAPE) för respektive prognoshorisont för utfallsåren 2005 2016. 51

Absolut procentuellt prognosfel per utfallsår och prognoshorisont Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. Källa: Försäkringskassan. I juli 2013 genomfördes en större upprevidering av utgiftsprognosen för sjukpenning och rehabiliteringspenning. Prognoshöjningen var i sin tur resultatet av en mer modellstyrd prognosmetod på kortare prognoshorisonter, som i större utsträckning tar hänsyn till rådande trender. Sedan dess har prognosfelen generellt blivit lägre. I diagrammet ovan illustreras detta för alla perioder avseende 2016, för 2015 från 30 månaders horisont samt för 2014 från 18 månader. Ovanstående diagram visar även tydligt att prognoser på längre sikt är betydligt osäkrare än på kortare sikt. Det framgår även i nedanstående diagram, där prognosfelens spridning är klart större på långa prognoshorisonter. 52

Procentuellt prognosfel per prognoshorisont Källa: Försäkringskassan. I diagrammet ovan syns inga tydliga tecken på systematisk över- eller underskattning av prognoserna levererade under tidsperioden, prognosfelens medelvärde är inte signifikant skilt från 0 för någon av prognoshorisonterna. Däremot har prognoserna överlag underskattat styrkan och/eller uthålligheten i den rådande trenden. Under nedgångsfasen 2005 2010 överskattade prognoserna generellt utvecklingen, vilket i diagrammet illustreras med överlag negativa prognosfel för den perioden. Det omvända gällde initialt under de senaste årens uppgångsfas. Sedan 2015 har ökningstakten av antalet nettodagar trappats av vilket har medfört att prognoserna återigen varit för höga, särskilt för utfallsår 2016. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Regeringen aviserade i september 2015 ett mål för sjukfrånvaron, sjukpenningtalet ska maximalt uppgå till 9,0 nettodagar år 2020. Sjukpenningtalet har ökat sedan 2010 och ligger i dagsläget på 10,8. Ökningstakten har dock trappats av markant under 2016 och sjukpenningtalet ökar nu endast i en mycket svag takt. Mot bakgrund av den snabba avtrappningen prognostiserade Försäkringskassan i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att dröja, men Försäkringskassan bedömer fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under 2017. Minskningen beror dock i huvudsak på att nämnaren (befolkningen 16 64) ökar, medan täljaren (nettodagarna) endast minskar ytterst marginellt. I dagsläget är det framför allt två faktorer som motverkar en tydlig vändpunkt för sjukpenningtalet: den kraftiga ökningen av långa sjukfall samt att inflödet ännu inte börjat minska 53

(utan snarare ser ut att ha ökat något i årstakt under de senaste månaderna). Nedan följer en fördjupad analys av dessa faktorer. Långa sjukfall Som tidigare nämnts har antalet långa sjukfall (>2 år) ökat kraftigt sedan den bortre tidsgränsen togs bort i februari 2016. Enligt sjukfallsstatistiken har dessa sjukfall ökat med 111 procent mellan oktober 2015 och oktober 2016. Sjukfallsstatistiken blir dock missvisande då många som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid sedan återvände till sjukskrivning. År 2015 återvände cirka 80 procent av alla som lämnade försäkringen på grund av maxtid. När en person återvände startades ett nytt sjukfall från dag 1 och det nya sjukfallet klassades således som ett kort sjukfall enligt sjukfallsstatistiken, trots att det föregåtts av ett eller flera långa sjukfall. I diagrammet nedan korrigeras detta genom att återvändare med pågående sjukfall som är kortare än 2 år räknas som om de vore över 2 år. Vidare ingår även personer som den aktuella månaden befann sig i Arbetsförmedlingens program arbetslivsintroduktion (ALI). Personer som inte återvände till sjukskrivning efter ALI har exkluderats, likaså personer vars ALI inte föregicks av att de lämnade sjukförsäkringen på grund av maxtid. Även den tidsbegränsade sjukersättningen, som fasades ut i december 2012, utgjorde ett substitut till långa sjukskrivningar och för att öka jämförbarheten över tid inkluderas även personer med tidsbegränsad sjukersättning i diagrammet nedan. 54

Korrigerat antal långa sjukfall Tusental, månadsdata. Antal pågående ersättningsepisoder som pågått längre än 2 år vid det aktuella månadsslutet Anm: Sjukfall > 2 år är pågående sjukfall som är längre än 2 år enligt sjukfallsstatistiken. Återvändare < 2 år är pågående återvändarsjukfall som ännu inte blivit 2 år långa. ALI är personer som det aktuella månadsslutet befann sig i programmet Arbetslivsintroduktion. Personer som inte återvände till sjukskrivning efter ALI har exkluderats, likaså personer vars ALI inte föregicks av att de lämnade sjukförsäkringen på grund av maxtid. Tidsbegränsad SE är pågående tidsbegränsade sjukersättningar. Källa: Försäkringskassan. Som framgår ovan har antalet långa sjukfall ökat betydligt de senaste åren, även efter korrigeringarna. Procentuellt sett är dock inte ökningen under 2016 lika dramatisk som sjukfallsstatistiken indikerar. Det framgår även att den riktigt långvariga sjukfrånvaron, efter korrigeringarna, nådde sin lägsta nivå under 2013 och inte 2010 då de första försäkrade nådde den nya bortre tidsgränsen. Därefter började de långa sjukfallen öka, en utveckling som har fortsatt fram till idag. En stor del av uppgången sedan 2013 kan förklaras av att inflödet tidigare ökade i snabb takt om inflödet ökar en given månad kommer, allt annat lika, antalet sjukfall som passerar 2 års sjukskrivning att öka 24 månader senare. Sjukfrånvaron har historiskt kännetecknas av att sjukfallen i perioder av ökad sjukfrånvaro tenderat att bli längre och därigenom allt fler i längre sjukfallslängder vilket är och har varit ett generellt mönster i svensk sjukfrånvaro. Vidare framgår ovan att ökningen av antalet långa sjukfall enligt sjukfallsstatistiken i stort var en förväntad effekt av tidsgränsens avskaffande. Det svarta heldragna strecket visar Försäkringskassans prognos från oktober 2015, det vill säga några månader innan reformens ikraftträdande. De långa sjukfallens varaktighet har emellertid ökat även utöver den rent mekaniska effekt som avskaffandet av tidsgränsen innebär. 55

Kvarståendesannolikheten för långa sjukfall har ökat generellt, vilket till stor del sannolikt kan förklaras av färre utbyten från sjukpenning till sjukersättning. Det går inte att utesluta att borttagandet av tidsgränsen har påverkat utvecklingen av utbyten från sjukpenning till sjukersättning en stor del av utbytena till sjukersättning skedde tidigare i samband med att den bortre tidsgränsen i sjukfallet uppnåddes. Det är i dagsläget svårt att bedöma huruvida borttagandet av tidsgränsen även medfört beteendeförändringar i övrigt, och om så är fallet, hur stor effekten av dessa är. Målet om ett sjukpenningtal på 9,0 år 2020 sattes med ett bivillkor om att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska överstiga 18 000 per år, vilket är klart högre än den nu aktuella prognosen för nybeviljandets storlek. Försäkringskassan visade i prognosen från oktober 2016 att målet skulle kunna uppnås genom att antalet utbyten till sjukersättning ökar så att det sammanlagda nybeviljandet uppgår till 18 000 årligen 2017 2020. 32 Det finns dock inget som tyder på att antalet nybeviljanden kommer öka till 18 000, varken under ett givet år eller som ett genomsnitt under prognosperioden. Men antalet långa sjukfall kan naturligtvis även minskas genom en förhöjd återgång till arbete bland långtidssjukskrivna. Inflöde Historiskt har vändpunkter i sjukfrånvaron alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Försäkringskassan bedömde redan i oktober 2015 i samband med att målet om 9,0 aviserades att målet sannolikt inte kunde uppnås enbart med förkortningar av sjukfallens varaktighet. 33 Under 2016 har sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret minskat avsevärt, samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Utvecklingen har medfört en snabb utplaning av sjukpenningtalet, men det ökar fortfarande i svag takt. I huvudscenariot antas inflödet öka i takt med arbetskraften under hela prognosperioden, vilket ger ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år 2020. Nedan visas två alternativa utvecklingar för inflödet under 2017, med efterföljande konsekvenser på sjukpenningtalet. I alternativscenariot om högre inflöde nedan visas en utveckling där inflödet växlar upp under 2017 till att motsvara 2013 års ökningstakt (det år då inflödet ökade snabbast under den senaste uppgångsfasen). Inflödet antas därmed öka med drygt 9 procent under 2017 och därefter följa arbetskraftens utveckling under resterande del av prognosperioden. Scenariot ger ett sjukpenningtal om 10,6 år 2020, givet att varaktigheten utvecklas enligt huvudscenariot. I alternativscenariot om lägre inflöde nedan antas inflödet under 2017 minska med drygt 9 procent jämfört med 2016 och därefter utvecklas i takt med arbetskraften. 32 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2016-10-26, Dnr 1375-2016 33 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2015-10-23, Dnr 811-2015 56

Scenariot visar således hur mycket inflödet, allt annat lika, behöver minska under 2017 för att sjukpenningtalet ska bli 9,0 nettodagar år 2020. Sjukpenningtalet alternativa inflödesutvecklingar Källa: Försäkringskassan. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 kan uppnås. Utvecklingen under 2016 indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt. Avslutssannolikheterna vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat betydligt, samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Även om prognosen för sjukpenningtalet nu har höjts något jämfört med föregående prognos så har förutsättningarna för att uppnå målet förbättrats avsevärt under 2016. I förra årets februariprognos beräknades sjukpenningtalet till 12,1 nettodagar år 2020, att jämföra med 10,0 i föreliggande prognos. Givet osäkerheten som råder för prognoser på lång sikt är en utveckling där målet uppnås inte osannolik. Försäkringskassan har i tidigare analyser identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Nu minskar sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret, medan inflödet än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av sjukfall och i synnerhet sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där målet uppnås. Att därutöver hitta vägar för en förhöjd återgång till arbete bland personer med riktigt långa sjukfall skulle ytterligare förbättra förutsättningarna för att uppnå målet. 57

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 33 702 944 33 391 124 33 148 699 33 335 416 33 839 358 34 480 467 Överföring till/från andra anslagsposter - +22 966 +45 745 +69 189 +93 838 +119 714 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +7 647 +377 917 +443 413 +497 060 +534 982 +560 923 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 33 710 591¹ 33 792 007 33 637 857 33 901 665 34 468 178 35 161 104 Differens i 1000-tal kronor +7 647 +400 883 +489 158 +566 249 +628 820 +680 637 Differens i procent 0,0 +1,2 +1,5 +1,7 +1,9 +2,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har sänkts gradvis under de senaste prognosomgångarna och justeras nu ner ytterligare, mot bakgrund av preliminärt januariutfall. En möjlig förklaring till den låga andelen är en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Volym- och strukturförändringar Ökningstakten i inflödet har justerats upp jämfört med föregående prognos, en marginell höjning för de kvarvarande månaderna 2016 och drygt en procentenhet för 2017. Även varaktigheten för sjukfall längre än 2 år har justerats upp något 58

jämfört med föregående prognos. Därutöver har även medelersättningen höjts något mot bakgrund av utfall under de senaste månaderna. Prognosrevideringarna är var för sig relativt små men samtliga har en höjande inverkan. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 654 000 1 685 000 1 316 000³ 1 367 000³ 1 427 000³ 1 494 000³ Tilldelade medel 1 654 000 1 685 000 1 316 000 1 367 000 1 427 000 1 494 000 Utfall/Prognos 1 250 807 1 270 703 1 281 796 1 308 887 1 348 099 1 392 906 Avvikelse från anslag 403 193 414 297 34 204 58 113 78 901 101 094 Avvikelse från tilldelade medel 403 193 414 297 34 204 58 113 78 901 101 094 Högsta anslagskredit 82 700 84 250 65 800³ 68 350³ 71 350³ 74 700³ Tillgängliga medel 1 736 700 1 769 250 1 381 800 1 435 350 1 498 350 1 568 700 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 1 251 miljoner kronor, vilket var 403 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 271 miljoner kronor, vilket är 414 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 1 282 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. 59

Antaganden Det som driver prognosen för rehabiliteringspenning är antalet startade sjukfall, dels nystartade sjukfall och dels sjukfall relaterade till återflöde, sjukfallens varaktighet samt medelersättningen. De externa antaganden som används i prognosen är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2016 Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt den som råder för sjukpenning. Detta samband tycks dock ha brutits under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Utgifterna för rehabiliteringspenning har under 2016 minskat med drygt 3 procent jämfört med 2015. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid, en utveckling som har förstärkts under 2016. Sannolikt har den förändring av tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat något under 2016 jämfört med 2015. För 2016 var den genomsnittliga andelen 4 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,6 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad. Källa: Försäkringskassan. 60

Analys av 2017 2021 De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att öka marginellt under 2017 och 2018, för att därefter öka i en något snabbare takt. Rehabiliteringspenningens andel av anslagsbelastningen beräknas bli 3,6 procent 2016, för att åren därefter närma sig en genomsnittlig andel på knappt 4 procent. Andelen förväntas öka något de kommande åren då antalet långa sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. Den långsamma ökningstakten för utgifterna kan även relateras till att ökningstakten för utgifterna inom sjukpenningen prognostiseras bli låg. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 1 250 890 1 279 560 1 310 314 1 358 058 1 419 658 1 488 499 Överföring till/från andra anslagsposter - -22 966-45 745-69 189-93 838-119 714 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -83 +14 109 +17 227 +20 018 +22 279 +24 121 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 1 250 807¹ 1 270 703 1 281 796 1 308 887 1 348 099 1 392 906 Differens i 1000-tal kronor -83-8 857-28 518-49 171-71 559-95 593 Differens i procent 0,0-0,7-2,2-3,6-5,0-6,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för hela prognosperioden, se sjukpenningsavsnittet för mer information. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningsavsnittet. 61

1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 171 000 185 000 178 000³ 184 000³ 189 000³ 194 000³ Tilldelade medel 171 000 185 000 178 000 184 000 189 000 194 000 Utfall/Prognos 162 746 169 810 175 506 181 320 187 259 193 374 Avvikelse från anslag 8 254 15 190 2 494 2 680 1 741 626 Avvikelse från tilldelade medel 8 254 15 190 2 494 2 680 1 741 626 Högsta anslagskredit 8 550 9 250 8 900³ 9 200³ 9 450³ 9 700³ Tillgängliga medel 179 550 194 250 186 900 193 200 198 450 203 700 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 163 miljoner kronor, vilket var 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 170 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 176 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Antaganden Utgifterna för närståendepenning beror på hur många svårt sjuka som har en närstående som använder förmånen, hur många nettodagar per sjuk som ersätts, samt medelersättningen för dessa nettodagar. På lång sikt används en demografisk modell som baseras på ökningstakten i SCB:s befolkningsprognos för populationen som är 60 år eller äldre. Under 62

perioden 2008 2016 bestod cirka 80 procent av de vårdade av individer i åldrarna 60 år eller äldre. Analys av 2016 Utgifterna för närståendepenning sjönk med omkring 2,6 miljoner kronor (1,6 procent) under 2016 jämfört med 2015. Antalet utbetalda nettodagar blev cirka 177 000, vilket är knappt 4 000 (2 procent) färre än 2015. Utgiftsminskningen beror i första hand på att färre svårt sjuka individer har vårdats av en närstående, se tabell nedan. Ett färre antal sjuka har följaktligen även sänkt antalet vårdare som ersatts med närståendepenning under 2016 jämfört med 2015. Som framgår av nedanstående tabell har antalet nettodagar per sjuk inte påverkats nämnvärt av nedgången av antalet vårdare. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk 2008 7 793 9 391 87 882 11,3 2009 8 699 10 599 102 547 11,8 2010 9 511 11 282 132 153 13,9 2011 11 148 13 251 155 803 14,0 2012 11 764 14 021 157 334 13,4 2013 12 570 15 028 172 841 13,8 2014 13 268 15 620 181 338 13,7 2015 13 526 15 670 180 501 13,3 2016 13 319 15 429 176 716 13,3 Källa: Försäkringskassan. En förklaring till ökningen mellan 2010 och 2015 kan vara den regeländring som infördes den 1 januari 2010, vilken innebar att det maximala antalet ersättningsdagar höjdes från 60 till 100 dagar. Förmånen fick i samband med detta en ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Vilken relation har den som vårdas till vårdaren? Kvinnor vårdar en nära anhörig i större utsträckning än män, drygt 70 procent av alla vårdare är kvinnor. Förmånen används i störst omfattning av personer som vårdar sin förälder, se diagram nedan. Detta har en naturlig förklaring i att många av vårdarna då befinner sig i arbetsför ålder och avstår förvärvsarbete i samband med vården. Män vårdar i större utsträckning sin make/maka/partner än kvinnor, som i sin tur i större utsträckning vårdar en förälder. 63

Den vårdades relation till sin manliga vårdare, antal under respektive år Källa: Försäkringskassan. Den vårdades relation till sin kvinnliga vårdare, antal under respektive år Källa: Försäkringskassan. Analys av 2017 2021 Trots utgiftsminskningen under 2016 beräknas användandet av förmånen öka under prognosperioden, vilket medför ett ökat antal nettodagar. Ökningen förväntas i första hand bero på att fler svårt sjuka beräknas ha närstående som använder förmånen. Nettodagarna prognostiseras öka med strax över 1 procent per år under hela prognosperioden. Medelersättningen prognostiseras öka med 64

omkring 2 procent per år, vilket ger en årlig tillväxt för utgifterna om mellan 3 och 4 procent. Nettodagar per helår Tusental, rullande 12-månaderssummeringar Anm: De höga utfallen under hösten 2014 (september och oktober) beror till stor del på eftersläpningar i handläggningen och är inget som beräknas varaktigt höja prognosen. Utfallet för december 2014 återgick till mer normala nivåer. Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Regeländringen som, den 1 januari 2010, utökade det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar förklarar sannolikt den kraftiga ökningen i antalet nettodagar under 2010 och 2011. Från 2009 till och med 2011 ökade antalet nettodagar med drygt 50 procent. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande höjning av antal nettodagar. Om antalet nettodagar mellan 2018 och 2020 ökar med motsvarande antal som under 2009 2011, cirka 27 000 per år, leder det till att utgifterna under 2018 2020 ökar med cirka 53 miljoner per år (30 procent per år), allt annat lika. 65

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 165 086 171 887 177 653 183 538 189 549 195 740 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 340-2 077-2 147-2 218-2 290-2 366 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 162 746¹ 169 810 175 506 181 320 187 259 193 374 Differens i 1000-tal kronor -2 340-2 077-2 147-2 218-2 290-2 366 Differens i procent -1,4-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Efter utfallsjustering har prognosen sänkts med drygt 2 miljoner per år (1,2 procent per år) för hela prognosperioden. 66

1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 409-3 009 0 0 0 0 Anslag 99 000 101 623 127 831³ 137 240³ 146 534³ 154 752³ Tilldelade medel 97 591 98 614 127 831 137 240 146 534 154 752 Utfall/Prognos 100 600 111 092 115 751 119 750 125 125 130 509 Avvikelse från anslag -1 600-9 469 12 080 17 490 21 409 24 243 Avvikelse från tilldelade medel -3 009-12 478 12 080 17 490 21 409 24 243 Högsta anslagskredit 4 600 5 081 6 391³ 6 862³ 7 326³ 5 150³ Tillgängliga medel 102 191 103 695 134 222 144 102 153 860 159 902 Överskridande av anslagskredit 0-7 397 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 101 miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 111 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 12 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 7 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 12 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 116 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. 67

Antaganden Utgifterna för boendetillägg styrs av inflöde av personer och varaktigheten för dessa som får ersättning från sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sedan den 1 februari 2016, då den bortre tidsgränsen avskaffades, försvinner den grupp som tidigare bestod av personer som uppbar aktivitetsstöd under arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Analys av 2016 Under 2016 betalades cirka 101 miljoner kronor ut i boendetillägg till 2 200 personer (se tabellen nedan). Detta innebär en ökning av utgifterna med cirka 14 procent jämfört med året innan. Detta kan delvis förklaras av ett högre inflöde. Utbetalt belopp under 2016 samt antalet unika individer som har fått en utbetalning Tusental kronor Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari 7 745 1 517 Februari 7 883 1 507 Mars 7 678 1 529 April 7 920 1 549 Maj 8 107 1 572 Juni 8 286 1 598 Juli 8 415 1 631 Augusti 8 664 1 636 September 8 794 1 641 Oktober 8 889 1 648 November 8 920 1 665 December 9 299 1 667 Totalt 2015 100 600 2 200 1 1 Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan. Analys av 2017 2021 Antal personer som får boendetillägg förväntas öka 2017 jämfört med året innan för att därefter öka marginellt under resterande del av prognosperioden. Ett högre inflöde och en ökande medelersättning leder till att utgifterna ökar under hela prognosperioden. Känslighetsanalys Under 2016 har inflödet till förmånen varierat kraftigt. Detta leder till ökad osäkerhet kring utvecklingen av utgifterna under prognosperioden. Om inflödet till boendetillägg blir 10 procent lägre respektive högre under 2017 än vad som är prognostiserat påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. 68

Effekten på utgifterna för boendetillägg Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Prognos 111 116 120 125 131 10 % lägre inflöde +4 +10 +14 +17 +19 10 % högre inflöde -4-10 -14-17 -19 Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 100 157 115 079 127 831 137 240 146 534 154 752 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +443-3 987-12 080-17 490-21 409-24 243 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 100 600¹ 111 092 115 751 119 750 125 125 130 509 Differens i 1000-tal kronor +443-3 987-12 080-17 490-21 409-24 243 Differens i procent +0,4-3,5-9,4-12,7-14,6-15,7 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgiften för boendetillägg blev något högre för 2016 jämfört med föregående prognos. En utfallsjustering av utgiften för 2016 redovisas i tabellen ovan. Prognossänkningen i sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall (se nästa avsnitt) leder till en sänkning av prognosen för boendetillägg för den resterande prognosperioden. 69

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 75 000 72 331 127 045³ 145 486³ 161 831³ 175 060³ Tilldelade medel 75 000 72 331 127 045 145 486 161 831 175 060 Utfall/Prognos 74 494 100 625 120 495 136 762 151 347 163 187 Avvikelse från anslag 506-28 294 6 550 8 724 10 484 11 873 Avvikelse från tilldelade medel 506-28 294 6 550 8 724 10 484 11 873 Högsta anslagskredit 2 550 3 617 6 352³ 7 274³ 8 091³ 8 753³ Tillgängliga medel 77 550 75 948 133 397 152 760 169 922 183 813 Överskridande av anslagskredit 0-24 677 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 74 miljoner kronor, vilket var 506 000 kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 101 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 25 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 28 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 120 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012. 70

Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Antaganden Utgiftsutvecklingen för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beror på antalet startade sjukfall, sjukfallens varaktighet och medelersättning. Analys av 2016 Under 2016 betalades drygt 74 miljoner kronor ut i sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, vilket är en ökning med drygt 22 miljoner kronor (43 procent) jämfört med året innan. Sammanlagt fick strax över 1 900 personer sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utbetalt under 2016. Detta är något fler än antalet unika individer 2015. Antalet nettodagar och medelersättningen blev 30 dagar/individ respektive 155 kronor, vilka är oförändrade jämfört med året innan. Utbetalt belopp under januari december 2016 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Tusental kronor Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari 4 577 1 018 Februari 4 837 1 100 Mars 5 272 1 205 April 5 958 1 285 Maj 6 048 1 315 Juni 6 646 1 348 Juli 6 383 1 392 Augusti 6 945 1 412 September 6 783 1 445 Oktober 6 726 1 486 November 7 153 1 528 December 7 167 1 572 Total 74 494 19 491 1 1 Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan. Antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall har ökat under 2016 jämfört med 2015, vilket delvis kan förklaras av ett ökat inflöde av personer med aktivitetsersättning under 2016. 71

Analys av 2017 2021 Antal personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall förväntas öka under hela prognosperioden. Ökningen förklaras främst av en ökning i övergången av individer med aktivitetsersättning som lämnar förmånen. För 2017 prognostiseras antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall till cirka 1 800 individer och sedan förväntas det öka till ungefär 3 000 individer 2021. Antalet nettodagar och medelersättningen per nettodag förväntas ligga i linje med det historiska underlaget på 30 dagar/individ respektive 155 kronor per dagar under hela prognosperioden. Ökningen i antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall leder till en ökning i utgifterna under hela prognoshorisonten. Känslighetsanalys Den utökade målgruppen för sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall har nu funnits i fyra års tid. I vilken utsträckning personer med aktivitetsersättning som fyller 30 år kommer att få sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utgör fortfarande en osäkerhetskälla. Om inflödet till sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blir 20 procent lägre respektive högre, allt annat lika, än prognostiserat för 2017 påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. Effekten på utgifterna för sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Prognos 74 101 120 137 151 20 % lägre inflöde från aktivitetsersättning -21-14 -27-36 -44 20 % högre inflöde från aktivitetsersättning +16 +18 +34 +47 +56 Källa: Försäkringskassan. 72

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 74 801 104 350 127 045 145 486 161 831 175 060 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -307-3 725-6 550-8 724-10 484-11 873 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 74 494¹ 100 625 120 495 136 762 151 347 163 187 Differens i 1000-tal kronor -307-3 725-6 550-8 724-10 484-11 873 Differens i procent -0,4-3,6-5,2-6,0-6,5-6,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgiften för året 2016 blev lägre än vad det prognostiserades förut. Detta kan bero på ett lägre inflöde av nya sjukfall till förmånen jämfört med prognosen som lämnades tidigare. På grund av eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader skattas antal personer med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter Utfallsjusteringen innebär att prognosen för inflödet sänks för hela prognosperioden, detta leder i sin tur till - att prognosen för utgifterna sänks. 73

1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 175 000 169 200 170 200³ 175 200³ 180 200³ 185 200³ Tilldelade medel 175 000 169 200 170 200 175 200 180 200 185 200 Utfall/Prognos 166 320 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Avvikelse från anslag 8 680-86 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Avvikelse från tilldelade medel 8 680-86 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Högsta anslagskredit 8 750 8 460 8 510³ 8 760³ 9 010³ 9 555³ Tillgängliga medel 183 750 177 660 178 710 183 960 189 210 194 755 Överskridande av anslagskredit 0-77 540 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 166 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 255 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 78 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 86 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 168 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 74

Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 34 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Antaganden Inga externa antaganden används i prognosen. Analys av 2016 Mellan 2011 och 2012 skedde en kraftig minskning av utgifterna för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU) på grund av att dessa fördes över till att omfattas av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Försäkringsmedicinska utredningar är från och med 2014 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Utgifterna för FMU/SLU har därefter fortsatt att minska för att 2015 uppgå till endast 49 000 kronor. Under 2016 har det skett en ökning av utgifterna, se tabellen nedan. Fördelning av utgifter 2013 2016 Tusental kronor, procent av total inom parentes 2013 2014 2015 2016 FMU/SLU 278 (0) 82 (0) 49 (0) 161 (0) Bidrag till arbetshjälpmedel 59 636 (44) 56 767 (35) 60 365 (38) 73 371 (44) Övrigt (inkl. resor) 74 796 (56) 103 785 (65) 97 019 (62) 92 789 (56) Totalt 134 709 160 634 157 433 166 320 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen för åren 2013 och 2016. Källa: Försäkringskassan. 34 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 75

Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari 2017. Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebär att de hjälpmedel det rör sig om får användas till 31 december 2017. Effekten av besluten är att utgifterna för delposten Bidrag till arbetshjälpmedel förväntas fortsätta öka under 2017. Under 2016 har det skett en ökning men inte så stor som förväntat. En tänkbarförklaring kan vara att informationen inte nådde fram till de arbetstagare som berörs. En annan möjlig förklaring kan vara att i och med beslutet den 31 oktober kanske ett antal väntade med att byta ut utrustningen och istället gör det i år. Posten Övrigt som inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas istället för sjukpenning) utgör den största andelen av utgifterna. Mellan 2013 och 2014 skedde en större ökning. En orsak till den är att i posten ingår från 2014 även kostnader som rör avstämningsmöten med läkare. Tidigare bokfördes de kostnaderna mot förvaltningsanslaget. Mellan 2014 och 2015 minskade utgifterna. En förklaring till minskningen är att kostnaderna som rör avstämningsmöten minskade med ungefär 6 miljoner kronor. Minskningen av delposten fortsatte under 2016, vilket kan bero på att utgifterna för resor minskade. Analys av 2017 2021 För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. Fördelning av utgifter 2017 2021 Tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 FMU 200 200 200 200 200 Bidrag till arbetshjälpmedel 160 000 71 000 74 000 77 000 80 000 Övrigt (inkl resor) 95 000 97 000 99 000 101 000 103 000 Totalt 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Källa: Försäkringskassan. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen 2016. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2017 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 160 miljoner kronor. Ökningen beror på de hörseltekniska hjälpmedel som måste bytas ut. Därefter är bedömningen att 76

utgifterna minskar under 2018 och sedan ökar något igen till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna minskar från 255 miljoner kronor 2017 till 168 miljoner kronor år 2018 för att sedan öka till 183 miljoner kronor 2021. Känslighetsanalys Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då en förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljats eller inte kan få stort genomslag på kostnaderna. En annan osäkerhet i prognosen är hur många personer som har hörselteknisk utrustning som måste bytas ut. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 171 200 254 200 170 200 175 200 180 200 185 200 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -4 880 +1 000-2 000-2 000-2 000-2 000 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 166 320¹ 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Differens i 1000-tal kronor -4 880 +1 000-2 000-2 000-2 000-2 000 Differens i procent -2,9 +0,4-1,2-1,1-1,1-1,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 5 miljoner lägre än prognosen som lämnades i januari. Prognosen för 2017 höjs med 1 miljon kronor då utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel förväntas öka med 3 miljoner kronor. Ökningen av prognosen 2017 beror på antagandet att de som har hjälpmedel som ska bytas ut väntar med att göra det till i år. Utfallet för Övrigt blev lägre än prognosen, vilket gör att prognosen justeras ner för hela prognosperioden. 77

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 49 424 077 48 312 707 47 148 507 46 724 332 47 090 455 47 726 059 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 37 148 216 36 389 069 35 933 771 35 763 466 36 015 546 36 676 071 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 7 385 555 6 876 000 6 137 731 5 852 340 5 955 602 5 933 972 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 857 728 5 015 337 5 044 596 5 075 784 5 086 043 5 082 095 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 32 577 32 301 32 409 32 742 33 264 33 921 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. 78

Aktivitets- och sjukersättningar Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kommer även 19 29- åringar kunna ha rätt till ersättning för hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2017 höjdes ersättningen till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. 79

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -500 165 0 0 0 0-203 546 Anslag 37 928 695 36 684 000 35 956 000³ 35 784 000³ 35 812 000³ 36 174 000³ Tilldelade medel 37 428 530 36 684 000 35 956 000 35 784 000 35 812 000 35 970 454 Utfall/Prognos 37 148 216 36 389 069 35 933 771 35 763 466 36 015 546 36 676 071 Avvikelse från anslag 780 479 294 931 22 229 20 534-203 546-502 071 Avvikelse från tilldelade medel 280 314 294 931 22 229 20 534-203 546-705 617 Högsta anslagskredit 1 896 760 2 567 880 2 516 920³ 2 504 880³ 2 506 840³ 2 532 180³ Tillgängliga medel 39 325 290 39 251 880 38 472 920 38 288 880 38 318 840 38 502 634 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 37 148 miljoner kronor, vilket var 780 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 280 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 36 389 miljoner kronor, vilket är 295 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 35 934 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Antaganden Prognosen för aktivitets- och sjukersättningar drivs av nybeviljandet av aktivitetsrespektive sjukersättning, medelersättningen för aktivitets- respektive sjukersättning samt utflödet från förmånerna. Nybeviljandet av sjukersättning är den faktor där variationen och osäkerheten är störst och som därför påverkar prognosen mest. Nybeviljandet av sjukersättning påverkas i sin tur av bland annat antal avslutade sjukfall inom sjukpenning som övergår till sjukersättning. Det externa antagande som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets prognos om utvecklingen av prisbasbeloppet. Analys av 2016 Det totala antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år 2003. Efter en kulmen på nära 556 000 personer under våren 2007 har antalet personer minskat kontinuerligt och antalet personer var drygt 330 000 i december 2016. Sedan december 2015 betyder det en minskning med knappt 14 000 personer, vilket innebär att minskningen var större än året 80

innan. Minskningen av antalet personer beror under hela perioden framför allt på att nybeviljandet av sjukersättning har varit lägre än utflödet. Detta eftersom många som uppbär sjukersättning har lämnat förmånen till följd av att de har fyllt 65 år. Under 2016 minskade antalet personer med sjukersättning med knappt 15 000 och uppgick i december 2016 till drygt 292 000. Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period från drygt 37 500 i december 2015 till knappt 39 000 i december 2016. Nybeviljande av aktivitets- och sjukersättning för perioden 2005 2016 Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. Antalet nybeviljade sjukersättningar per år låg under en längre period på en betydligt högre nivå än i dag, vilket syns tydligt i diagrammet ovan. Efter att drygt 33 000 personer nybeviljades år 2008 minskade antalet kraftigt fram till och med 2011, då drygt 7 500 personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet av sjukersättning till och med 2014 för att återigen minska under 2015. Minskningstakten tilltog sedan under 2016 då cirka 8 600 personer nybeviljades sjukersättning. Detta i jämförelse med knappt 12 000 år 2015. Tre olika faktorer kan förklara de två senaste årens minskningar av antalet nybeviljanden inom sjukersättning. 35 Under 2015 omorganiserades handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan, så att handläggningen koncentrerades till en avdelning. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. Den faktiska anledningen till varför 35 Se Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016. för ytterligare resonemang kring omorganisationen och den rättsliga granskningen. 81

omorganisationen innebar en minskning av antalet nybeviljanden är dock inte fastslagen. 36 Det finns däremot ett antal möjliga förklaringar som på egen hand eller i samspel med varandra kan ha påverkat. Bland annat medförde omorganisationen en ny överlämning mellan olika organisatoriska delar, vilket innebar nya arbetsrutiner som möjligtvis inledningsvis inte fungerade optimalt. Dessutom har fokus inom den del av organisationen som initierar utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning flyttats mer mot rehabiliteringskedjans tidsgränser. De personliga handläggarna kan därför i praktiken ha fått mer begränsad tid för att arbeta med att identifiera och utreda utbytesärenden. Vidare blev en följd av omorganisationen under åtminstone 2015 att de personliga handläggare som ska identifiera sjukskrivna som kan vara aktuella för utbyte till sjukersättning var mindre erfarna inom detta område. Inledningsvis fanns det därför kompetensutvecklingsbehov inom den avdelning som hanterar sjukpenning. Den andra faktorn till att nybeviljandet har minskat är att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden successivt har blivit allt högre under 2015 och 2016, vilket kan ha sin förklaring i att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. 37 Urvalet omfattade endast beslut som innebar att den försäkrade beviljades sjukersättning och resultaten visade att det fanns betydande förbättringspotential när det gällde både utredningen och bedömningen av rätten till sjukersättning. Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i närmare hälften av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Granskningen identifierade därför ett behov av att höja kompetensen och kunskapen om lagstiftningen inom den avdelning som hanterar sjukersättningen. Signalerna som skickades ut i verksamheten var följaktligen att kvaliteten skulle höjas, vilket bedöms ha bidragit till att avslagsandelen gick upp från en nivå på mellan 50 och 60 procent till omkring 70 procent under 2016. Detta syns tydligt i diagrammet nedan. 36 Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag där utvecklingen av nybeviljandet inom sjukersättning och aktivitetsersättning ska analyseras. Effekterna av omorganisationen skulle kunna vara en faktor som analyseras i det uppdraget. Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet senast den 1 juni 2017. 37 Rättslig uppföljning 2015:4, Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden 82

Andel avslag för ansökningar 2014 2016 Procent Källa: Försäkringskassan. Effekterna av både omorganisationen och den rättsliga granskningen kunde skönjas redan under 2015, men fick fullt utslag under ett helår först 2016. Nybeviljandet fortsatte därför att vara lågt under början av 2016. Den tredje faktorn som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenningen togs bort 1 februari 2016. Borttagandet ledde till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. Både andel personer med långa sjukfall som ansöker om sjukersättning och andel långa sjukfall där Försäkringskassan tar initiativ till utbyte minskade tydligt från 2016. Förutom att den rent mekaniska effekten försvann har därtill ingen tydlig prövningspunkt ersatt denna tidsgräns, varför utbyten därefter har minskat ytterligare. Sammantaget har det sålunda varit flera faktorer som har påverkat de senaste två årens nedgång av nybeviljandet av sjukersättning. Även nybeviljandet av aktivitetsersättning minskade under 2016, från drygt 8 600 personer 2015 till knappt 8 000 personer 2016. Detta efter att nybeviljandet hade ökat varje år sedan 2010. Nivån 2016 var dock högre än samtliga år innan 2014. Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga inom aktivitetsersättning minskade, men utvecklingen drevs av gruppen med nedsatt arbetsförmåga vars totala nybeviljande minskade med drygt 600 personer 2016 i jämförelse med 2015. Precis som för sjukersättning är en förklaring till minskningen att andelen avslag har ökat, vilket syns i diagrammet ovan. Medelersättningen för både aktivitets- och sjukersättning, uttryckt i prisbasbelopp, ökade något 2016 i jämförelse med 2015. Den 1 oktober 2015 höjdes den 83

inkomstrelaterade ersättningen från 64 till 64,7 procent, vilket bidrog till ökningen då 2016 var det första hela året med den nya nivån. Analys av 2017 2021 Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka under resten av prognosperioden. Ökningen förklaras av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Det totala antalet personer för aktivitets- och sjukersättning förväntas fortsätta minska under hela prognosperioden, från drygt 330 000 i december 2016 till 321 000 i december 2017. Minskningen beräknas avta något på längre sikt och i december 2021 antas antalet personer vara knappt 300 000 personer. Sjukersättning Minskningen av det totala antalet personer av aktivitets- och sjukersättning har berott på att antalet personer med sjukersättning minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under prognosperioden med ett prognostiserat antal personer med sjukersättningen på drygt 282 000 personer i december 2017 som minskar till 256 000 i december 2021, se diagrammet nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. Antal personer med sjukersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Som beskrivits var nybeviljandet av sjukersättningar på en historiskt låg nivå under 2016. Prognosen för 2017 är ett ökat antal nybeviljanden, men fortfarande 84

på en relativt låg nivå. Några ytterligare effekter av omorganisationen bedöms inte uppstå, utan handläggningen väntas fungera på samma sätt som under 2016 men eventuellt med ett något större fokus på att genomföra utbyten. Detta till viss del som en konsekvens av att antalet personer med långa sjukfall ökar. I takt med att omorganisationen ligger längre bak i tid stärks också rutinerna och kompetensen att identifiera utbyten. I prognosen antas att de, i jämförelse med de senaste åren, högre avslagsandelarna kommer att hålla i sig och vara konstanta över prognosperioden. Försäkringskassan arbetar för närvarande med en uppföljande granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. Denna väntas bli klar under våren. Några resultat därifrån är därför inte beaktade i föreliggande prognos. Sammanfattningsvis förväntas antalet nybeviljanden bli knappt 11 000 under 2017 som konsekvens av att antalet långa sjukfall ökar, vilket medför en ökad övergång till sjukersättning. Därefter bedöms antalet att öka successivt från år till år och hamnar år 2021 på en nivå strax över 13 000 nybeviljanden, se diagrammet nedan. Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjs med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017. Detta leder även till en ökning mellan 2017 och 2018. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 85

Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Mellan december 2016 och december 2017 väntas dock antalet personer i stort vara oförändrat. Det finns framför allt två anledningar till detta. För det första kommer hel sjukersättning från och med 1 mars 2017 att kunna beviljas från och med 19 års ålder. På grund av detta antas därför knappt 3 000 personer som nu uppbär aktivitetsersättning istället att ansöka och beviljas sjukersättning under prognosperioden. Denna övergång antas genomföras kontinuerligt under en treårsperiod och påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna eftersom ersättningen till den försäkrade är lika stor oavsett i vilken delförmån personen befinner sig i. Försäkringskassan vill dock betona osäkerheten i detta antagande då det inte är helt klarlagt exakt vilka som är aktuella för en övergång. Det går därför inte heller att precisera när i tiden övergångarna väntas ske och det kan mycket väl bli så att övergångar sker med ett annat mönster än ett konstant antal övergångar varje månad. Den andra anledningen till att antalet personer prognostiseras att vara oförändrat är den rättsliga kvalitetsuppföljning av aktivitetsersättning som gjordes under slutet av 2016. 38 Granskningen undersökte den rättsliga kvaliteten i ärenden där Försäkringskassan beviljade aktivitetsersättning på grund av att den försäkrade bedöms ha nedsatt arbetsförmåga. Resultaten visade att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning gällande nedsatt arbetsförmåga. Närmare en tredjedel av ärendena bedömdes vara bristfälligt utredda och av de ärenden där utredningen var tillräcklig bedömdes beslutet som tveksamt i nästan hälften av fallen. Likt den rättsliga granskningen av sjukersättning som genomfördes 2015 föreslås därför bland annat en rad kompetenshöjande åtgärder. Det är därför också rimligt att anta att andelen avslag kommer att öka framöver. I prognosen antas därför att avslagen kommer öka svagt för nedsatt arbetsförmåga. Hur stor den faktiska effekten blir på nybeviljandet är dock väldigt osäkert. Se alternativscenariot avseende aktivitetsersättning i avsnittet Känslighetsanalys för vidare resonemang. Sammanfattningsvis prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till knappt 38 700 både i december 2016 och i december 2017 för att därefter öka svagt. På lång sikt väntas samtliga personer med aktivitetsersättning som egentligen har rätt till hel sjukersättning ha övergått till sjukersättning och antalet personer väntas därför öka något snabbare. I slutet av 2021 antas antalet personer vara 42 000, se diagrammet nedan. 38 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 86

Antal personer med aktivitetsersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet av aktivitetsersättning prognostiseras att öka under hela prognosperioden. Ökningstakten antas vara omkring 3 procent per år, förutom för 2018 då den bedöms bli lägre. Detta eftersom att 2018 är det första året då effekten av den rättsliga granskningen på avslagsandelarna väntas synas fullt ut. Avslagsandelarna väntas öka redan under 2017, men då i en mer begränsad utsträckning. Sammanfattningsvis prognostiseras utvecklingen för både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga att öka under hela prognosperioden, se diagrammet nedan. 87

Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka mellan 2016 och 2017 på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Detta leder även till en ökning mellan 2017 och 2018. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Känslighetsanalys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar beräknas till 35 934 miljoner kronor för budgetåret 2018 39. En avvikelse med 100 kronor från prisbasbeloppet 2018 påverkar prognosen med 79 miljoner kronor. Om medelantalet personer med sjukersättning avviker med 1 000 personer år 2018, ändras prognosen med 114 miljoner kronor (109 miljoner kronor om antalsförändringen avser aktivitetsersättning). Om medelbeloppet ändras med 1 procentenhet och avvikelsen rör gruppen med sjukersättning kommer prognosen att påverkas med 317 miljoner kronor. Motsvarande värde för de med aktivitetsersättning är 42 miljoner kronor. 39 Alla avvikelser i detta stycke avser 2018. 88

Trots många faktorer som påverkar utvecklingen och bidrar till osäkerhet har dock prognosfelen 40 för utgifterna 41 avseende aktivitets- och sjukersättningar varit förhållandevis små, vilket framgår av diagrammet nedan. På ett års sikt har avvikelsen i prognosen i genomsnitt varit mindre än 1 procent av utgifterna, medan det genomsnittliga prognosfelet på två års sikt har varit ungefär 3 procent. Den största förklaringen till de små prognosfelen är att variationen inom antalet personer med sjukersättning är liten och att sjukersättningen är en stor majoritet av det samlade antalet personer inom aktivitets- och sjukersättningar. Av de omkring 300 000 personer som uppbär sjukersättning flödar endast drygt 10 000 personer in per år samtidigt som 25 000 30 000 personer har lämnat per år de senaste åren. Av de som flödar ut gör en överväldigande majoritet det i samband med att de ålderspensionerats. Parallellt avlider ungefär 1 promille av antalet personer per månad. Dessa två faktum gör att utflödet är relativt lätt att prognostisera och att svårigheterna i prognosen främst återfinns inom nybeviljandet som varierar mer, om än på en låg nivå. Likaså varierar nybeviljandet, utflödet och sedermera även antalet personer med aktivitetsersättning mer än motsvarande inom sjukersättningen. I och med att aktivitetsersättningen är en sådan liten del av det samlade antalet personer får detta emellertid en liten påverkan på det samlade prognosfelet. 40 För en formell beskrivning och definition av prognosfelen, se sjukpenningavsnittet. 41 Notera att i beräkningen av prognosfelen har inga justeringar gjorts för regelförändringar och fastställande av prisbasbelopp under utfallsperioden. Dylika faktorer som inte Försäkringskassan kan påverka eller förutse i sitt prognosarbete innebär troligen att prognosfelen på lång sikt blir högre avseende utgifterna, eftersom Försäkringskassan då inte har kännedom om dessa. Denna beräkning har trots detta gjorts på utgifterna, till skillnad från prognosfelsberäkningen inom sjukpenning som har räknat på nettodagarna. Detta för att belysa att osäkerheten på det stora hela taget är låg inom aktivitets- och sjukersättningar. 89

Historiska procentuella prognosfel avseende de samlade utgifterna för aktivitetsoch sjukersättningar per utfallsår och prognoshorisont Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. Källa: Försäkringskassan. Alternativscenario större effekt av rättslig granskning på aktivitetsersättning I huvudscenariot har resultaten i den genomförda granskningen av den rättsliga kvaliteten av nybeviljandet inom aktivitetsersättning avseende nedsatt arbetsförmåga beaktats. Eftersom det råder stor osäkerhet huruvida granskningen får effekt i form av högre avslagsandelar och i så fall hur stor effekten blir på avslagsandelarna samt när effekten kommer att bli synlig, har nybeviljandet endast sänkts marginellt i huvudscenariot. Försäkringskassan ämnar naturligtvis att följa utvecklingen och uppdatera prognosen vartefter nya utfall blir tillgängliga. Det är emellertid inte otänkbart att effekten av den rättsliga granskningen kommer att bli större än i huvudscenariot. I alternativscenariot i diagrammet nedan har därför en uppskattning gjorts där avslagsandelen beräknas ha ökat med drygt 10 procentenheter året efter att den rättsliga granskningen blev slutförd. Detta motsvarar ungefär den ökningen av avslagsandelarna inom sjukersättningen året efter att den rättsliga granskningen 2015 blev klar. Vid en sådan utveckling, allt annat lika, kan antalet personer med aktivitetsersättning komma att minska svagt de kommande åren, i motsats till huvudscenariot där antalet personer är mer stabilt på kort sikt för att sedan öka på längre sikt. Sammanfattningsvis skulle den rättsliga granskningen tillsammans med lagändringen om att 19 29-åringar från och med mars 2017 kan ha rätt till 90

sjukersättning kunna bryta de senaste årens ökningar av antalet personer med aktivitetsersättning. Alternativscenario aktivitetsersättning. Antalet personer 2016 2021 Tusental, utfall, prognos och alternativscenario Källa: Försäkringskassan. 91

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 37 145 310 36 353 063 35 876 683 35 706 784 35 963 613 36 623 548 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 906 +36 006 +57 088 +56 682 +51 933 +52 523 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 37 148 216¹ 36 389 069 35 933 771 35 763 466 36 015 546 36 676 071 Differens i 1000-tal kronor +2 906 +36 006 +57 088 +56 682 +51 933 +52 523 Differens i procent 0,0 +0,1 +0,2 +0,2 +0,1 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för december 2016 med knappt 3 miljoner kronor. Prognosen höjs därför med ungefär motsvarande nivå över hela prognosperioden. Den största anledningen till prognosfelet var att nybeviljandet av sjukersättning underskattades något, men även nybeviljandet av aktivitetsersättning för både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång underskattades. Dessa har därför utfallsjusterats uppåt. Nedsatt arbetsförmåga har dock sänkts med anledning av resultaten från den rättsliga granskningen som bedöms leda till högre avslagsandelar framöver. Totaleffekten för aktivitetsersättning är därför en nästintill oförändrad prognos för nybeviljandet, medan sjukersättning är marginellt höjd. 92

1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -140 758-13 486 0 0-1 784 0 Anslag 4 985 000 5 118 000 5 045 000³ 5 074 000³ 5 133 000³ 5 204 000³ Tilldelade medel 4 844 242 5 104 514 5 045 000 5 074 000 5 131 216 5 204 000 Utfall/Prognos 4 857 728 5 015 337 5 044 596 5 075 784 5 086 043 5 082 095 Avvikelse från anslag 127 272 102 663 404-1 784 46 957 121 905 Avvikelse från tilldelade medel -13 486 89 177 404-1 784 45 173 121 905 Högsta anslagskredit 249 250 255 900 252 250³ 253 700³ 256 650³ 260 200³ Tillgängliga medel 5 093 492 5 360 414 5 297 250 5 327 700 5 387 866 5 464 200 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 4 858 miljoner kronor, vilket var 127 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 5 015 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 89 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 5 045 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Antaganden Prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar drivs av antalet personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning, andelen av dessa som får bostadstillägg samt medelersättningen för bostadstillägg. De externa antaganden som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av prisbasbeloppet och boendekostnaderna. Analys av 2016 Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar har sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg minskade något under 2016 och var knappt 105 000 i december 2016. Under samma period ökade antalet personer med aktivitetsersättning och bostadstillägg från knappt 21 000 i december 2015 till drygt 22 000 i december 2016. Andelen personer som har 93

bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna för både aktivitets- och sjukersättning ökade med cirka 1 procentenhet för respektive grupp under 2016 i jämförelse med 2015. Andelen för aktivitetsersättning var 57 procent i december 2016, medan andelen för sjukersättning under motsvarande period var knappt 36 procent. Medelbeloppet för gruppen med sjukersättning och bostadstillägg ökade något under året och var drygt 35 000 kronor per år under 2016. Även medelbeloppet för gruppen med aktivitetsersättning och bostadstillägg ökade, men ytterst marginellt, och var knappt 40 000 kronor per år under motsvarande period. Andelen med endast garantiersättning var större bland de som nybeviljats sjukersättning i jämförelse med de som har flödat ut. En höjd andel med endast garantiersättning innebär en ökad andel personer berättigade till bostadstillägg. Det har även inneburit att medelersättningen för bostadstillägg har blivit högre, eftersom garantiersättningen är lägre än den inkomstrelaterade ersättningen och lägre sjukersättning innebär högre bostadstillägg. För antalet personer med aktivitetsersättning och bostadstillägg har den största delen endast garantiersättning, vilket förklarar det något högre medelbeloppet för den gruppen. Analys av 2017 2021 Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar har sjukersättning. Denna fördelning beräknas bestå under hela prognosperioden, även fast andelen med aktivitetsersättning väntas öka något. Trenden som innebär att andelen personer, som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning, ökar med ungefär 1 procentenhet per år för respektive grupp väntas fortgå under prognosperioden, se diagrammet nedan. Emellertid bedöms ökningstakten för andelen med aktivitetsersättning och bostadstillägg avta något i takt med att personer som är 19 29 år har möjlighet att övergå till sjukersättning istället för aktivitetsersättning. Av personerna inom denna grupp har rimligtvis en stor andel endast garantiersättning, vilket ökar sannolikheten för att även uppbära bostadstillägg. 94

Andelar av antalet personer inom aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan. Den 1 januari 2017 höjdes ersättningen till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Bedömningen i Försäkringskassans oktoberprognos var att dessa regelförändringar skulle höja utgifterna med 182 miljoner kronor per år, vilket var samma bedömning som regeringen gjorde. Hur detta skulle påverka antalet personer som uppbär bostadstillägg var dock betydligt mer osäkert. Utfall för januari 2017 visar nu att antalet personer som får bostadstillägg inte har påverkats nämnvärt, medan antalet personer som får särskilt bostadstillägg har mer än dubblerats. I december 2016 fick 4 328 personer särskilt bostadstillägg, medan motsvarande antal för januari 2017 var 9 967 personer. I och med att de aggregerade utgifterna för särskilt bostadstillägg tidigare har legat på omkring 5 miljoner kronor per månad av anslagspostens omkring 400 miljoner kronor per månad har detta emellertid en liten betydelse för helheten. Regelförändringarna bedöms därför fortsatt kunna innebära en höjning av utgifterna med 182 miljoner kronor per år. Försäkringskassan kommer emellertid följa utvecklingen noga och göra bättre bedömningar av utvecklingen i takt med att fler utfall blir tillgängliga efter regelförändringarna ägde rum. 95

Prisbasbeloppet är 1,1 procent högre år 2017 än vad det var år 2016, vilket har en sänkande effekt på utgifterna, eftersom aktivitets- respektive sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. 42 Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, sänks i regel bostadstillägget och vice versa. Även mellan 2017 och 2018 väntas prisbasbeloppet att höjas med 1,1 procent, vilket har en sänkande effekt på utgifterna för bostadstillägg. För resten av prognosperioden förväntas prisbasbeloppet öka med mellan 1,8 och 3,4 procent per år och därmed fortsätta att ha en sänkande effekt på utgifterna. Konjunkturinstitutet prognostiserar att hyror för hyres- och bostadsrätter ska fortsätta att öka under prognosperioden. Hyrorna förväntas öka med 0,9 procent under år 2017 för att öka något mer under 2018. Under resterande delen av prognosperioden antas hyrorna öka med 2,0 procent per år. Höjningarna har en höjande effekt på utgifterna. Känslighetsanalys Statens utgifter för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar för budgetåret 2018 beräknas till 5 045 miljoner kronor. Prognosen för bostadstillägg påverkas bland annat av prognoserna för prisbasbelopp och hyror för hyres- och bostadsrätter. Om hyrorna höjs med 1 procentenhet över Konjunkturinstitutets prognos bedöms utgifterna för bostadstillägg öka med 48 miljoner kronor ytterligare år 2018. En boendekostnadsökning höjer medelbeloppet och innebär även ett ökat antal individer som får bostadstillägg. Prisbasbeloppet påverkar utgifterna för bostadstillägg eftersom det påverkar utgifterna för aktivitets- respektive sjukersättningen. Om prisbasbeloppet avviker med 100 kronor 2018 bedöms utgifterna för bostadstillägg förändras med ungefär 11 miljoner kronor samma år. 42 Höjt prisbasbelopp sänker inte alltid bostadstillägget för alla, då även fribeloppet vid inkomstberäkningen följer prisbasbeloppet. Detta medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat belopp. 96

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 4 861 644 5 028 211 5 057 144 5 089 986 5 100 878 5 096 080 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 916-12 874-12 548-14 202-14 835-13 985 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 4 857 728¹ 5 015 337 5 044 596 5 075 784 5 086 043 5 082 095 Differens i 1000-tal kronor -3 916-12 874-12 548-14 202-14 835-13 985 Differens i procent -0,1-0,3-0,2-0,3-0,3-0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för december 2016 med knappt 4 miljoner kronor (1 procent). Prognosen har av denna anledning sänkts för resten av prognosperioden. Sänkningen uppvägs dock något av att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har höjts vilket innebär ett högre potentiellt antal personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. 97

1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -782 0 0-18 -35-46 Anslag 35 000 28 606 32 391³ 32 725³ 33 253³ 33 911³ Tilldelade medel 34 218 28 606 32 391 32 707 33 218 33 865 Utfall/Prognos 32 577 32 301 32 409 32 742 33 264 33 921 Avvikelse från anslag 2 423-3 695-18 -17-11 -10 Avvikelse från tilldelade medel 1 641-3 695-18 -35-46 -56 Högsta anslagskredit 1 425 1 430 1 619³ 1 636³ 1 662³ 1 695³ Tillgängliga medel 35 643 30 036 34 010 34 343 34 880 35 560 Överskridande av anslagskredit 0-2 265 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 33 miljoner kronor, vilket var 2,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1,6 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 3,7 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 18 000 kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Antaganden Prognosen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar drivs av antalet personer med aktivitets- respektive sjukersättning, andelen av antalet personer som har tre fjärdedels ersättning samt medelersättningen för vissa personer med aktivitets- respektive sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning påverkas i sin tur exempelvis av nybeviljandet som bland annat beror på antalet avslutade sjukfall inom sjukpenning som övergår till sjukersättning. De externa antaganden som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av timlönerna. 98

Analys av 2016 Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar har varierat omkring och över 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Mellan 2015 och 2016 ökade utgifterna med 14 procent, vilket motsvarar knappt 4 miljoner kronor. Den största andelen av utgifterna under anslagsposten betalas ut till Samhall AB. Denna andel av de totala utgifterna har ökat de senaste åren då ersättningen till Samhall AB har ökat från år till år, medan ersättningen som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag har minskat från år till år. Uppgifter för 2016 tyder på att ersättningen till Samhall AB fortsatte att öka, medan ersättningen till Arbetsförmedlingen inte minskade lika tydligt som tidigare. Sammantaget innebär detta en större procentuell ökning av utgifterna under 2016 i jämförelse med 2015. Analys av 2017 2021 Utgifterna väntas att minska marginellt under 2017 eftersom antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning prognostiseras att minska. Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas därefter att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. Utgifter för anslagsposten Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Årsvärden, miljoner kronor, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. 99

Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 32 miljoner kronor. Om timlöneutvecklingen för 2018 ändras med 1 procentenhet kommer utgiftsprognosen för detta år att avvika med 0,3 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 32 594 32 308 32 391 32 725 33 253 33 911 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -17-7 +18 +17 +11 +10 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 32 577¹ 32 301 32 409 32 742 33 264 33 921 Differens i 1000-tal kronor -17-7 +18 +17 +11 +10 Differens i procent -0,1 0,0 +0,1 +0,1 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen är utfallsjusterad och därmed sänkt ytterst marginellt. På längre sikt motverkas detta av att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har höjts marginellt. 100

1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 815 0 0 0 0-6 000 Anslag 1 370 000 1 384 000 1 398 000³ 1 436 000³ 1 478 000³ 1 529 000³ Tilldelade medel 1 368 185 1 384 000 1 398 000 1 436 000 1 478 000 1 523 000 Utfall/Prognos 1 342 864 1 366 000 1 395 000 1 433 000 1 484 000 1 548 000 Avvikelse från anslag 27 136 18 000 3 000 3 000-6 000-19 000 Avvikelse från tilldelade medel 25 321 18 000 3 000 3 000-6 000-25 000 Högsta anslagskredit 68 500 69 200 69 900³ 71 800³ 73 900³ 76 450³ Tillgängliga medel 1 436 685 1 453 200 1 467 900 1 507 800 1 551 900 1 599 450 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 1 343 miljoner kronor, vilket var 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 366 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 1 395 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. 101

I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, men de har inte trätt i kraft. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Antaganden Beräkningarna grundas på Konjunkturinstitutets prognos om prisbasbeloppets utveckling samt på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Analys av 2016 Antal handikappersättningar Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningstakten i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före 2003. Sedan december 1996 har antalet handikappersättningar ökat från 53 800 till 64 300 i december 2016, se diagram nedan. 102

Antal mottagare av handikappersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Antalet personer med handikappersättning ökade under 2016, se tabell nedan. Både antalet kvinnor och män med handikappersättning ökade under 2016. Procentuellt sett ökade antalet mest bland personer i åldersgruppen 65+ år. Mottagare av handikappersättning Antal samt förändring mellan åren fördelat på nivå, kön och åldersgrupp i december 2015 och 2016 Förändring under 2016 2015 2016 Antal Procent Nivå: 36 % av prisbasbeloppet 40 207 40 497 +290 +0,7 53 % av prisbasbeloppet 10 806 10 804-2 -0,0 69 % av prisbasbeloppet 13 049 12 976-73 -0,6 Totalt 64 062 64 277 +215 +0,3 Kvinnor 34 251 34 346 +95 +0,3 Män 29 811 29 931 +120 +0,4 19 39 år 14 142 14 109-33 -0,2 40 54 år 17 200 17 142-58 -0,3 55 64 år 13 983 14 060 +77 +0,6 65 år 18 737 18 966 +229 +1,2 Källa: Försäkringskassan. 103

Nybeviljade handikappersättningar Antalet nybeviljade handikappersättningar låg på omkring 3 000 under 2010-2012. Under 2013 steg de till nästan 3 900. De minskade något under 2014, men under 2015 var de tillbaka på nästan 3 900 igen. Under 2016 minskade antalet till drygt 3 300. Den vanligaste diagnosgruppen för nybeviljade var psykiska sjukdomar och syndrom. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 2010 för de åtta vanligaste diagnosgrupperna. I gruppen övriga diagnoser ingår även de som saknar uppgift om diagnos. I storleksordningen rör det sig om cirka 22 procent av de nybeviljade som saknar uppgift i Försäkringskassans statistiksystem om diagnos. Antal nybeviljade handikappersättningar 2010 2016 fördelat på diagnosgrupp 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Psykiska sjukdomar och syndrom 615 629 685 990 1 048 1 063 941 Sjukdomar i nervsystemet 379 371 371 461 429 483 393 Sjukdomar i ögat 114 98 118 120 128 126 114 Sjukdomar i örat 223 205 189 197 179 211 199 Cirkulationsorganens sjukdomar 149 149 139 177 139 155 137 Rörelseorganens sjukdomar 115 100 112 143 152 162 130 Medfödda missbildningar 128 133 140 176 169 174 117 Skador och förgiftningar 129 96 95 129 111 139 111 Övriga diagnoser 1 009 997 1 208 1 481 1 315 1 356 1 196 Totalt 2 861 2 778 3 057 3 874 3 670 3 869 3 338 Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som beviljats handikappersättning för psykiska sjukdomar och syndrom har varierat mellan 600 och 700 under åren 2010 till 2012. 2013 ökade det kraftigt till 990, det vill säga med ungefär 45 procent. Ökningen har fortsatt under 2014 och 2015, men inte lika mycket som mellan 2012 och 2013. Under 2016 minskade antalet till ungefär 940. Andelen personer bland nybeviljade som tillhör denna diagnosgrupp har legat mellan 21 och 29 procent över åren. Av diagrammet nedan framgår det att män står för majoriteten av antalet nybeviljade handikappersättningar inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste inom denna diagnosgrupp är att handikappersättning betalas ut med 36 procent av prisbasbeloppet. Totalt sett står män med psykiska sjukdomar och syndrom för 15 procent av alla nybeviljade handikappersättningar under 2016. 104

Nybeviljade handikappersättningar till personer inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2016, fördelat på bidragets nivå samt kön Källa: Försäkringskassan. Retroaktiva utbetalningar Mellan 2 och 6 miljoner kronor betalades varje månad ut under 2016 i form av retroaktiva utbetalningar. Dessa består av: utbetalningar i nya ärenden på grund av rätt till handikappersättning för tid före ansökningsmånaden. utbetalningar på grund av rätt till handikappersättning för handläggningstiden (tiden mellan ansökningsdatum och utbetalningsdatum) utbetalningar av daghandikappersättning (mycket marginell utgift) återkrav. 43 Summan av de retroaktiva utbetalningarna under 2016 motsvarade ett påslag på 3,9 procent på de ordinarie månadsutbetalningarna. De retroaktiva utbetalningarna påverkas av hur många nya ärenden som beviljas, hur lång retroaktivitet dessa har och hur långa handläggningstiderna för handikappersättning är. Under åren 2009 och 2010 blev handläggningstiderna för handikappersättning succesivt kortare, men under 2011 ökade den igen för att från 43 Sista kvartalet 2011 infördes förändrade bokföringsrutiner avseende återkrav. Dessa påverkade endast marginellt. 105

mitten av 2012 och under 2013 bli kortare igen. 44 Under 2014 2016 ökar handläggningstiderna igen, men det har inte skett en ökning av de retroaktiva utbetalningarna. Analys av 2017 2021 Antalet handikappersättningar uppvisar en ökande trend under perioden 2016-2021, se tabell och diagram nedan. Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2014 och 2016. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer December 2016 December 2021 Förändring i procent 36 % 40 497 43 622 +7,7 53 % 10 804 11 258 +4,2 69 % 12 976 12 991 +0,1 Totalt 64 277 67 871 +5,6 Anm: Handikappersättning har tre ersättningsnivåer se Bakgrundsfakta. Källa: Försäkringskassan. 44 Andelen ärenden som avgjorts inom 90 dagar efter ansökan var 37,5 procent under 2008 och steg till 71,4 procent under 2010. Under 2011 vände dock trenden och andelen avgjorda ärenden inom 90 dagar sjönk till 67,1 procent. Under 2012 och 2013 ökade andelen avgjorda ärenden inom 90 dagar till 68,6 procent och under 2013 till 76,1 procent. Under 2014 minskade andelen till 69,6 procent. Under 2015 minskade andelen ytterligare till 65,2 procent. Under 2016 minskade andelen till 51,9 procent. 106

Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för Handikappersättningar till 1 395 miljoner kronor för 2018. En avvikelse med 100 kronor för prisbasbeloppet på 45 300 kronor påverkar anslagsbehovet med 3 miljoner kronor. Om antalet på den högsta nivån av handikappersättning, 69 procent, skulle avvika med 100 personer jämfört med prognosen påverkar detta anslagsbehovet med 2 miljoner kronor. På motsvarande sätt skulle en avvikelse med 100 personer på ersättningsnivån 36 procent påverka anslagsbelastningen med 1 miljon kronor. 107

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 1 343 000 1 366 000 1 395 000 1 433 000 1 484 000 1 548 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -136 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 1 342 864¹ 1 366 000 1 395 000 1 433 000 1 484 000 1 548 000 Differens i 1000-tal kronor -136 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 140 000 kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. 108

1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 118 871 2 976 298 2 830 134 2 701 278 2 588 887 2 498 574 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 2 888 871 2 750 298 2 613 641 2 494 898 2 393 615 2 307 731 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 230 000 226 000 216 493 206 380 195 272 190 843 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -65 352-63 223-24 521-32 162-42 060-57 675 Anslag 2 891 000 2 789 000 2 606 000³ 2 485 000³ 2 378 000³ 2 284 000³ Tilldelade medel 2 825 648 2 725 777 2 581 479 2 452 838 2 335 940 2 226 325 Utfall/Prognos 2 888 871 2 750 298 2 613 641 2 494 898 2 393 615 2 307 731 Avvikelse från anslag 2 129 38 702-7 641-9 898-15 615-23 731 Avvikelse från tilldelade medel -63 223-24 521-32 162-42 060-57 675-81 406 Högsta anslagskredit 144 550 278 900 260 600³ 248 500³ 237 800³ 265 400³ Tillgängliga medel 2 970 198 3 004 677 2 842 079 2 701 338 2 573 740 2 491 725 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 2 889 miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 109

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 2 750 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 2 614 miljoner kronor, vilket är 7,6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 32 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både inkomstindex och prisbasbelopp. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Antaganden Egenlivräntor som beviljas enligt Socialförsäkringsbalken indexeras med hjälp av ett särskilt indextal. Det särskilda indextalet baseras på inkomstindexet och prisbasbeloppet. Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbelopp och Pensionsmyndighetens prognos för inkomstindex används för beräkningen av det särskilda indextalet. Livräntor enligt äldre regelverk samt till dem som är födda 1937 eller tidigare indexeras endast med hjälp av prisbasbeloppet. Övriga utgifter inom anslaget 110

antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet används vid beräkningen av dessa förmåner. Analys av 2016 Utgifterna för arbetsskadeersättningen har minskat över tiden. Under 2016 betalades knappt 2,9 miljarder kronor ut i arbetsskadeersättning, vilket motsvarar en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2015. Utgifterna för egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står för cirka 85 procent av de totala utgifterna. Under 2016 minskade utgiften med drygt 7 procent till 2,4 miljarder kronor. Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för cirka 11 procent av utgifterna. Även dessa utgifter minskade med knappt 9 procent mellan 2015 och 2016, till 314 miljoner kronor. Antal personer med egenlivränta enligt äldre regelverk var cirka 25 000 personer i slutet av 2016. Detta motsvarar en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2015. Bland de övriga arbetsskadeersättningarna, som tillsammans utgör 4 procent av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den största delen utgifterna. De övriga utgifterna uppgick till cirka 125 miljoner kronor under 2016, vilket motsvarar en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Analys av 2017 2021 Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2007 var de totala kostnaderna 5,3 miljarder kronor. År 2016 hade de totala utgifterna minskat med cirka 50 procent jämfört med 2007, till 2,9 miljarder. År 2017 beräknas utgifterna fortsätta minska med ytterligare cirka 5 procent, till 2,8 miljarder kronor och sedan med i genomsnitt 5 procent årligen till 2,3 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning kommer fortsätta att vara den största utgiftsposten inom anslaget under prognosperioden och motsvarar 85 procent av utgifterna varje år. Utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning beräknas minska med cirka 5 procent årligen under 2017 2019. Sedan förväntas utgifterna minska med cirka 4 procent för den resterande prognosperioden. Minskningstakten förväntas avta något under prognosperioden på grund av ett högre indextal och ett högre prisbasbelopp för 2021 jämfört med 2017. Egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas uppgå till 11 procent av arbetsskadeersättningen under hela prognosperioden. Utgifterna för livränta enligt den äldre lagstiftningen prognostiseras till 220 miljoner kronor 2021. Detta innebär en årlig minskning med cirka 7 procent för hela prognosperioden, se diagram nedan. Ett högre prisbasbelopp 2021 jämfört med 2017 leder till en avtagande minskningstakt för egenlivränta enligt äldre regelverk. 111

Utgifterna för övriga ersättningar, som begravningskostnader, efterlevandelivräntor, sjukpenning och sjukvård beräknas öka från drygt 125 miljoner kronor 2016 till drygt 137 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. Anledningen till att utgifterna ökar är att prisbasbelopp beräknas vara högre 2021 än 2016. Utgifter för arbetsskadeersättning, miljarder kronor Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 2 614 miljoner kronor 2018. De antaganden som påverkar beräkningen är antaganden om minskningstakten av de olika utgiftsslagen, prisbasbeloppet och det särskilda indextalet. Det särskilda indextalet påverkas i sin tur av prisbasbeloppet och inkomstindex. Om det särskilda indextalet blir en procent högre år 2018 än prognostiserat beräknas utgiften bli 21 miljoner kronor högre detta år förutsatt att prisbasbeloppet inte har förändrats. En höjning av prisbasbeloppet för 2018 med en procent beräknas, allt annat lika, medföra en höjning av utgifterna med 15 miljoner kronor samma år. Osäkerhet Prognosen för utgiften för arbetsskadeersättning baseras på en tidsseriemodell på utgifterna för varje delförmån. Statistik för antal personer med egenlivränta innehåller inte bara statistik för de personer med egenlivränta på grund av arbetsskada, utan också de som får egenlivränta på grund av personskadeskyddet. På grund av den bristfälliga statistiken är det inte möjligt att göra en prognos på statistiken för personer som får egenlivränta endast på grund av 112

arbetsskadeersättning, vilket leder till osäkerhet i prognoserna för utgifterna. Försäkringskassan jobbar med att lösa problematiken med statistiken. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 2 886 067 2 750 298 2 613 641 2 494 898 2 393 615 2 307 731 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 804 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 2 888 871¹ 2 750 298 2 613 641 2 494 898 2 393 615 2 307 731 Differens i 1000-tal kronor +2 804 0 0 0 0 0 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2016 för delförmånerna livränta enligt nuvarande regelverk och livränta enligt äldre regelverk blev något högre än prognosen medan utfallet för de övriga ersättningarna blev något lägre än prognosen. Sammantaget leder dessa till en höjning i utgiften för 2016. 113

1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 35 469 33 412 31 518 29 774 28 120 26 526 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 34 511 32 583 30 728 28 981 27 334 25 783 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 958 829 790 793 786 743 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-135 -135-135 -135 Anslag 34 700 32 448 30 728³ 28 981³ 27 334³ 25 783³ Tilldelade medel 34 700 32 448 30 593 28 846 27 199 25 648 Utfall/Prognos 34 511 32 583 30 728 28 981 27 334 25 783 Avvikelse från anslag 189-135 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 189-135 -135-135 -135-135 Högsta anslagskredit 1 735 1 622 1 536³ 1 449³ 1 366³ 1 289³ Tillgängliga medel 36 435 34 070 32 129 30 295 28 565 26 937 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 35 miljoner kronor, vilket var 189 000 kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 114

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 135 000 kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 31 miljoner kronor, vilket är i nivå med anslagsbeloppet och 135 000 kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Antaganden Inga externa antaganden beaktas i beräkningen av utgifter för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys av 2016 Utgifterna för anslaget har minskat över tiden. Den totala utgiften för 2016 blev cirka 35 miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor lägre än året innan. Utgiften för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Numera regleras Ersättning inom det statliga personskadeskyddet i Socialförsäkringsbalken. Före 2011 reglerades ersättningen i Lagen om statligt personskadeskydd (LSP) varför den gamla benämningen LSPersättningar lever kvar för ersättningar enligt nuvarande regelverk. Utgifterna inom anslaget domineras av utgifterna för äldre skador som står för cirka två tredjedelar av den totala utgiften. Utgifterna för äldre skador blev 23 miljoner kronor 2016, vilket var en minskning med cirka 6 procent jämfört med året innan. Utgiften för LSP ersättningar och Skadeståndlivräntor uppgick till nästan 10 miljoner kronor respektive drygt 1 miljon kronor för 2016. 115

Analys av 2017 2021 Utgifterna för anslaget Ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. Alla delförmåner i anslaget beräknas minska, vilket är i linje med den minskade trenden under de senaste åren. År 2017 prognostiseras den totala utgiften till 33 miljoner kronor. Sedan förväntas utgifterna minska med cirka 6 procent årligen till 26 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. Utgifter för det statliga personskadeskyddet Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Osäkerhet Prognosen baseras på en tidsseriemodell på utgiften för varje delförmån inom det statliga personskadeskyddet. Bristfällig statistik om antal personer med egenlivränta på grund av det statliga personskadeskyddet leder till att det inte går att använda denna statistik i prognoserna. Detta resulterar till osäkerhet i prognoserna. Se osäkerhetsavsnittet för arbetsskadeersättning. 116

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 34 490 32 583 30 728 28 981 27 334 25 783 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +21 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 34 511¹ 32 583 30 728 28 981 27 334 25 783 Differens i 1000-tal kronor +21 0 0 0 0 0 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för hela året 2016 blev högre än vad som tidigare prognostiserades. Detta leder till en utfallsjustering för 2016. 117

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 2 913 084 2 941 349 2 947 000 2 947 000 2 947 000 2 947 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 697 705 0 0 0 0 0 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 331 919 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 647 727 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 33 081 0 0 0 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 47 602 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 240 932 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 1:6.10 Bidrag till hälsooch sjukvården 914 118 1 438 349 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 118

1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 698 000 0 0 0 0 0 Tilldelade medel 698 000 0 0 0 0 0 Utfall/Prognos 697 705 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 295 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 295 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 698 000 0 0 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 697,7 miljoner kronor, vilket var 0,3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det ingen prognos för anslaget 2017-2021 Bakgrundsfakta Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar 2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas från och med 2017. Antaganden Anslagsposten försvinner från och med 2017 och det görs därför inga antaganden för åren 2017-2021. 119

Analys av 2016 För 2015 års verksamhet slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om rehabiliteringsgarantin och som redogörs kortfattat ovan. 45 Utbetalningar avseende detta avtal gjordes vid tre tillfällen under 2015 och den sista utbetalningen avseende kvartal 4 gjordes under 2016, vilken var på ungefär 198 miljoner kronor. Enligt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 skulle anslagsposten även finansiera det som rör ett av villkoren i överenskommelsen. Totalt rör det sig om 500 miljoner kronor, vilket också betalats ut under 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Föregående prognosbelopp 697 705 0 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 697 705¹ 0 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor 0 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari 2017. 45 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgarantin 2015 för en närmare redogörelse om avtalet. https://skl.se/download/18.32ed962b14a4d52a261e3ba/1418889141312/skl+rehabiliteringsg arantin+med+bilaga+undertecknad+2015.pdf 120

1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 339 000 339 000 339 000³ 339 000³ 339 000³ 339 000³ Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 331 919 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 7 081 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 7 081 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 332 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från budgetpropositionen för samma år. För 2018 2021 antas samma anslagsbelopp som 2017. 121

Analys av 2016 Utfallet för 2016 blev drygt 332 miljoner kronor. Det är något lägre än anslaget på 339 miljoner kronor. Några orsaker till att hela anslaget inte förbrukades är att några förbund inte startat som planerat under 2016, att utbetalningen till samordningsförbunden rörande den extra insatsen för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning blev lägre än beräknat och att de administrativa kostnaderna för nationellt stöd till förbunden också blev lägre än beräknat. Analys av 2017 2021 Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas då endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 334 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 081 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 331 919¹ 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Differens i 1000-tal kronor -2 081 0 0 0 0 0 Differens i procent -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 2 miljoner lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. 122

1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 0 55 000 55 000² 55 000² 55 000² 55 000² Tilldelade medel 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0² 0² 0² 0² Tillgängliga medel 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I Prop. 2016/17 finns förslag på att Medicinsk service från 2017 är en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Medicinsk service finansierades tidigare av Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Syftet med bidraget är att förebygga sjukskrivning och att vid sjukskrivning öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från budgetpropositionen för 2017. För åren 2018 2021 antas samma anslagsbelopp som för år 2017. Analys av 2017 2021 Medicinsk service har tidigare finansierats av anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvården, men har nu lyfts ur och är från och med 2017 en egen anslagspost. För år 2016 betalades hela summan på 55 miljoner kronor ut och för 2015 var 123

utbetalningen något lägre. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas då endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service då de finansierades av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Differens i 1000-tal kronor 0 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Det finns inget utfall för 2016 då anslagsposten endast finns från och med 2017. 124

1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 709 000 709 000 709 000³ 709 000³ 709 000³ 709 000³ Tilldelade medel 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 647 727 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 61 273 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 61 273 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 648 miljoner kronor, vilket var 61 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1) för 2017. För åren 2018 2021 antas samma anslagsbelopp som för 2017. 125

Analys av 2016 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har som tidigare år, delat upp de avsatta medlen på tre huvudområden; förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Anslagsbelastningen för 2016 blev 648 miljoner kronor, vilket var 61 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till den lägre anslagsbelastningen är bland annat att Arbetsförmedlingens programkostnader (där aktiva rehabiliteringsinsatser ingår) blev lägre än beräknat. Analys av 2017 2021 Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 659 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 273 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 647 727¹ 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Differens i 1000-tal kronor -11 273 0 0 0 0 0 Differens i procent -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är drygt 11 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. 126

1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående överföringsbelopp 28 081 0 0 0 0 0 Anslag 5 000 0 0 0 0 0 Tilldelade medel 33 081 0 0 0 0 0 Utfall/Prognos 33 081 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag -28 081 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 33 081 0 0 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 33 miljoner kronor, vilket var 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel. Anslagsposten finns inte kvar från och med 2017. Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013 2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna i huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). Analys av 2016 Projektet nådde i början av året målet med 1 000 deltagare, vilket var viktigt för att få statistiskt säkerställt resultat. Tilldelade medel för 2016 förbrukades i sin helhet och projektet är nu avslutat. 127

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Föregående prognosbelopp 33 081 0 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 33 081¹ 0 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor 0 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari 2017. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 100 000 100 000 100 000³ 100 000³ 100 000³ 100 000³ Tilldelade medel 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Utfall/Prognos 47 602 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 52 398 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 52 398 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. 128

Anslagsbelastningen för 2016 blev 48 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med 7 000 kronor för varje sådan insats. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1). För åren 2018 2021 antas samma anslagsbelopp som för 2017. Analys av 2016 Utfallet för 2016 är ungefär 48 miljoner kronor. Det är 52 miljoner kronor lägre än anslaget. Jämfört med 2015 är det en ökning med ungefär 18 miljoner kronor. En förklaring till att utfallet är lägre än anslaget är att arbetsgivares kännedom om ersättningen inte varit stor. Ersättningen introducerades 2014 och har därmed inte funnits länge. I syfte att öka arbetsgivarens kännedom om det arbetsplatsnära stödet har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att vidta informationsinsatser om det arbetsplatsnära stödet. Den primära målgruppen är arbetsgivare och anordnare av företagshälsovård, men även fackliga företrädare, vårdgivare och Arbetsmiljöverket är viktiga målgrupper för informationen. Kommunikationsplanen för 2016 för informationsinsatser har främst fokus på digital information i samverkan med radio-, press- och PR-aktiviteter. Analys av 2017 2021 Bedömningen är att anslagsbelastningen kommer att fortsätta att öka och att anslaget förbrukas i sin helhet för alla år. 129

Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom anslagsposten introducerades 2014 är utvecklingen av utgifterna behäftad med stor osäkerhet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 398 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 47 602¹ 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Differens i 1000-tal kronor -2 398 0 0 0 0 0 Differens i procent -4,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är drygt 2 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. 130

1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-50 000-100 000-150 000 Anslag 250 000 250 000 250 000³ 250 000³ 250 000³ 250 000³ Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Utfall/Prognos 240 932 250 000 300 000 300 000 300 000 300 000 Avvikelse från anslag 9 068 0-50 000-50 000-50 000-50 000 Avvikelse från tilldelade medel 9 068 0-50 000-100 000-150 000-200 000 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 250 000 250 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0-50 000-100 000-150 000-200 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 241 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 300 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor högre än anslaget och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 50 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014 2015 (200 miljoner årligen) och dels en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor). I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. 46 Överenskommelsen gäller 167 miljoner kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Denna överenskommelse gäller 41,5 miljoner kronor. 46 TMU står för Teambaserad utredning och SLU står för Särskilt läkarutlåtande. 131

I oktober 2016 slöts en ny överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november 2016 även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för 2017. Analys av 2016 Utfallet för 2016 var knappt 241 miljoner kronor. Det är 9 miljoner kronor lägre än anslaget, men en ökning jämfört med 2015 då anslagsbelastningen var 226 miljoner kronor. Av utfallet avser drygt 39 miljoner kronor det nya avtalet som slöts i oktober 2016, se bakgrundsfakta. Analys av 2017-2021 Försäkringskassan utreder förutsättningarna för att utöka beställningarna då vi ser ett ökat behov av Försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen. Bedömningen är att utgifterna för Försäkringsmedicinska utredningar ökar till 250 miljoner för 2017 och de antas öka ytterligare till 300 miljoner kronor för 2018. Utgifterna antas ligga kvar på 300 miljoner kronor för åren 2019 2021. 132

Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Uppgifterna om anslagsbelastningen för 2018 är en bedömning av efterfrågan på utredningar. Lagstiftningen gällande Försäkringsmedicinska utredningar ses för närvarande över och för 2018 och framåt är utvecklingen väldigt osäker. Anslagsbelastningen antas i brist på information ligga kvar på 2018 års nivå. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 240 932 350 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - -100 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 240 932¹ 250 000 300 000 300 000 300 000 300 000 Differens i 1000-tal kronor 0-100 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Differens i procent 0,0-28,6-25,0-25,0-25,0-25,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari 2016. Prognosen för åren 2017 2021 har sänkts med 100 miljoner per år beroende på att beställningstakten av utredningar har avtagit. 133

1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 141 452 0 0 0 0 0 Anslag 802 000 1 444 000 1 444 000³ 1 444 000³ 1 444 000³ 1 444 000³ Tilldelade medel 943 452 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Utfall/Prognos 914 118 1 438 349 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Avvikelse från anslag -112 118 5 651 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 29 334 5 651 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 943 452 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 914 miljoner kronor, vilket var 112 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 29 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 438 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 1 444 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014 2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del för respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret 2016. Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansieras av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren 2017 2018 med utbetalningar 2017 2019. 134

Antaganden Inga antaganden om ej uppfyllda villkor har gjorts för verksamhetsåret 2017. Därför bedöms prognosen för 2018 vara samma som anslaget det vill säga 1 444 miljoner kronor. För åren 2019 2021 antas anslagsbelastningen vara samma som för 2018 det vill säga 1 444 miljoner kronor årligen. Analys av 2016 Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till 2016 enligt avtalet som slöts i slutet på 2013. 47 Ett landsting uppfyllde inte villkor 1 och några landsting uppfyllde inte det som rör koordination under villkor 3. Det gjorde att utbetalningarna till landstingen avseende dessa villkor blev något lägre än vad de maximalt kunde ha fått. När det gäller den rörliga delen i avtalet kunde maximalt 230 miljoner kronor betalas ut. Men bara ungefär hälften av landstingen uppfyllde båda målen och övriga landsting uppfyllde bara ett av målen eller inget av målen. Det gjorde att utbetalningen av den rörliga delen blev 171 miljoner kronor, vilket är lägre än maximalt belopp. 48 Totalt betalades det ut ungefär 740 miljoner kronor till landstingen. Under villkor 5 ska betalningar även göras till Sveriges Kommuner och Landsting (55 miljoner kronor) och till Socialstyrelsen (6 miljoner kronor) vilket har gjorts. Under villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning har Sveriges Kommuner och Landsting fått ungefär 10 miljoner kronor. En del av medlen avseende villkoren 5 och 7 ges till Försäkringskassan, vilket har gjorts. I slutet på 2015 slöts ett avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting 49. Avtalet avser verksamhetsåret 2016 med utbetalningar både 2016 och 2017. Under villkor 4 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär gjordes en utbetalning till landstingen på 500 miljoner kronor men det 47 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014 2015 för en redogörelse av avtalet. http://skl.se/download/18.3e6904914b309136e36f3ac/1424072764294/skl+%c3%b6verensk ommelse+sjukskrivningsmiljard+kvalitetss%c3%a4ker+och+effektiv+sjukskrivningsprocess +2014-2015.pdf 48 För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med januari 2016. Där finns en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen (http://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivningsmiljarden). 49 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet. http://skl.se/download/18.37b886bd15180686650567d7/1450361550304/overenskommelsekvalitetssaker-och-effektiv-sjukskrivnings-och-rehabiliteringsprocess-2016.pdf 135

beloppet belastade anslagsposten Rehabiliteringsgarantin. Övriga betalningar görs under år 2017. Utfall för villkor 1 5 under 2015 (med utbetalning 2016) Tusental kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process 50 000 49 031 98,1 Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompentenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 150 000 100 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen 150 000 150 000 100 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen: Koordinationsfunktion 25 000 21 450 85,8 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär 100 000 100 000 100 Utökat elektroniskt informationsutbyte 100 000 100 000 100 Totalt 575 000 570 481 99,2 Analys av 2017 2021 Nedan redovisas de utbetalningar som betalas till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret 2016. 136

Utfall för villkor 1 5 under 2016 (med utbetalning 2017) Tusental kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process 30 000 30 000 100 Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin 150 000 146 190 97,5 Funktion för koordinering: Grundnivå 30 000 30 000 100 Utökad nivå 315 000 315 000 100 Särskild stimulans 15 000 12 159 81,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (betalas ut senast den 28 april) 50 000 Utökat elektroniskt informationsutbyte 100 000 100 000 100 Totalt 690 000 I december 2016 slöts ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. 50 Det är ett tvåårigt avtal med utbetalningar 2017 2019. Bedömningen är att utgifterna för 2017 blir något lägre än anslaget och att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 50 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017-2018 för en närmare redogörelse av avtalet. https://skl.se/download/18.1e9e054d159029c422f4b7e/1481874824519/overenskommelsekvalitetssaker-effektiv-sjukskrivnings-rehabiliteringsprocess-2017-2018.pdf 137

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 913 914 1 432 330 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +204 +6 019 - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 914 118¹ 1 438 349 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Differens i 1000-tal kronor +204 +6 019 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 +0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 200 000 kronor högre än prognosen som lämnades i januari 2017. En ny bedömning avseende utbetalningen av det som gäller under villkor 3 i avtalet: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 har gjorts och det gör att prognosen för 2017 justeras upp med drygt 6 miljoner kronor. 138

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-70 000-140 000-210 000 Anslag 810 000 810 000 810 000³ 810 000³ 810 000³ 810 000³ Tilldelade medel 810 000 810 000 810 000 740 000 670 000 600 000 Utfall/Prognos 799 377 880 000 880 000 880 000 880 000 880 000 Avvikelse från anslag 10 623-70 000-70 000-70 000-70 000-70 000 Avvikelse från tilldelade medel 10 623-70 000-70 000-140 000-210 000-280 000 Högsta anslagskredit 70 000 40 500 40 500³ 40 500³ 40 500³ 40 500³ Tillgängliga medel 880 000 850 500 850 500 780 500 710 500 640 500 Överskridande av anslagskredit 0-29 500-29 500-99 500-169 500-239 500 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10.888 Anslagsbelastningen för 2016 blev 799 miljoner kronor, vilket var 10,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 880 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 29,5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 70 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 880 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 29,5 miljoner kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Anslagsposten ersatte högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för 2013. 139

Analys av 2016 Anslaget har funnits sedan 1 januari 2015, men utgifterna för anslaget finns redovisat i bokföringssystemet från och med 2016. Utfallet för 2016 är drygt 799 miljoner kronor. Det är ungefär 10 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till att utfallet är lägre än anslaget är återkraven, som var högre än förväntat. Återkraven är betalningar från arbetsgivare till Försäkringskassan. Analys av 2017 2021 Inför prognosen som lämnades i januari togs uppgifter fram om ersättningen för både jan-okt 2015 och jan-okt 2016. I prognosen för 2017 antas att utgifterna ökar ungefär lika mycket procentuellt sett mellan 2016 och 2017 som ersättningen gjorde mellan jan-okt 2015 och jan-okt 2016. Utgiften för 2017 bedöms därför bli 80 miljoner kronor högre än 2016, det vill säga 880 miljoner kronor. För resten av prognosperioden antas att utgiften för anslaget kommer förbli 880 miljoner kronor per år. Osäkerhetsanalys Uppgifterna som togs fram om ersättningarna är dock osäkra. En orsak till osäkerheten är att uppgifterna för november och december inte är med. I april görs den årliga beräkningen för föregående år och baserad på den kan en ny prognos göras. En annan osäkerhet med prognosen är att vi bara har ett årsutfall och det är därför svårt att veta hur utgifterna kommer att utvecklas framöver. 140

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 800 000 880 000 880 000 880 000 880 000 880 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -623 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 799 377¹ 880 000 880 000 880 000 880 000 880 000 Differens i 1000-tal kronor -623 0 0 0 0 0 Differens i procent -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 600 000 kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2017. 141

2:1 Försäkringskassans förvaltningsanslag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 182 974 119 895-63 284-318 738-559 591-775 164 Anslag³ 8 201 906 8 395 404 8 516 376 8 694 358 8 885 019 9 058 053 Tilldelade medel 8 384 880 8 515 299 8 453 092 8 375 620 8 325 428 8 282 889 Utfall/Prognos 8 264 985 8 578 583 8 771 830 8 935 211 9 100 592 9 270 592 Avvikelse från anslag -63 079-183 179-255 454-240 853-215 573-212 539 Avvikelse från tilldelade medel 119 895-63 284-318 738-559 591-775 164-987 703 Högsta anslagskredit 246 057 251 862 255 491 260 830 266 550 271 742 Tillgängliga medel 8 630 937 8 767 161 8 708 583 8 636 450 8 591 978 8 554 631 Överskridande av anslagskredit 0 0-63 247-298 761-508 614-715 961 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Hermes, budgetversion 2017:RK17:feb Anslagsbelastningen för 2016 blev 8 265 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 120 miljoner kronor lägre än tilldelade medel 2016. 142

Analys I denna prognos ingår och kommenteras följande poster: Prognospost i mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Kommentar Nya reformer som regeringen har angivit i budgetproposition 2017. 51 5 12,2 12,2 12,2 12,2 Ökad ambitionsnivå inom assistansersättningen för att förbättra kvaliteten i handläggningen och förstärka kontrollerna för att förhindra brottslighet. Nya förmåner omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning 30 60 60 60 60 45 180 177 176 176 Volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden. Dessa ärenden har ökat markant under 2016 och vi ser en fortsatt ökning även kommande år. 32 32 32 32 32 Ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända. Beloppen är i enlighet med lämnat underlag till Socialdepartementet den 10 november 2016. 130 109 109 109 109 Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos I prognosen ingår inte eventuellt ökade kostnader för Servicekontoren som är en samverkan mellan tre myndigheter. Andra eventuellt ökade kostnader som inte ingår är kostnader för reformer inom Försäkringskassans ansvarsområde som inte har aviserats i budgetpropositionen 2017 eller tydliggjorts på annat sätt. Exempel är begränsning av föräldrapenning och diverse regelförenklingar inom familjeförmånerna. Försäkringskassan har fått i uppdrag att beskriva konsekvenserna för myndigheten om ansvaret för handläggning och beslut om etableringsersättning överförs till Försäkringskassan från Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan ska särskilt bedöma kostnaderna för uppbyggnad för IT-stöd och andra införandekostnader, liksom löpande kostnader för handläggningen. Utgångspunkten är att förändringen av ansvaret sker den 1 januari 2018. Uppdraget redovisades den 15 februari 2017 till regeringen. Eventuella ökade kostnader ingår inte i denna prognos. 51 SA-nivåhöjning garantiersättning, höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag, höjning av flerbarnstillägget, höjning av adoptionsbidraget, höjning av underhållsstödet för äldre barn, bidrag till växelvis boende, avskaffande av underhållsstöd vid växelvis boende, sänkt utvecklingsersättning för unga, en prövotid för studier med bibehållen AE, hel sjukersättning från 19 år. 143

Vidare har vi inte i denna prognos tagit med eventuellt ökade kostnader som kan uppkomma för Försäkringskassan kring regeringens proposition Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer (prop. 2016/17:58). Konsekvenser Myndigheten kan finansiera de nya förmånerna och ökade volymer enlig ovan genom att utnyttja anslagskrediten med ca 63 miljoner kronor år 2017 men för åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, som innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Prognosen visar att målet inte kommer att uppfyllas och den främsta anledningen är att myndigheten inte har finansiering för de nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning samt för ökade administrationskostnader med anledning av volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden samt ökad befolkningsmängd. Därutöver bedömer vi att behovet för att åstadkomma resultat inom assistansområdet kräver ytterligare insatser och resurser än de 30 miljoner kronor som har tilldelats. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 18 januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 8 283 000 8 578 583 8 771 830 8 935 211 9 100 592 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt -18 015 - - - - Utfall/Ny prognos 8 264 985 8 578 583 8 771 830 8 935 211 9 100 592 Differens i 1000-tal kronor - 18 015 0 0 0 0 Differens i procent -0,22% - - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 144

Förklaringar till förändringar sedan förgående lämnade prognos i januari Den enda justering som har gjorts jämfört med prognosinlämningen den 18 januari är att prognosen för 2016 har ändrats till faktiskt utfall för 2016. Justeringen innebär en minska anslagsbelastning med 18 miljoner kronor. 145

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 26 348 828 27 362 069 28 084 688 28 644 294 29 215 913 29 638 277 Därav 01:01 Barnbidrag 26 348 828 0 0 0 0 0 01:01 Allmänt barnbidrag 0 23 726 984 24 354 740 24 838 515 25 332 199 25 697 217 01:02 Flerbarnstillägg 0 3 388 557 3 470 655 3 538 539 3 609 925 3 666 520 01:03 Förlängt barnbidrag 0 229 249 242 014 249 961 256 510 257 261 01:04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 0 17 279 17 279 17 279 17 279 17 279 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1 Barnbidrag Utfall anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående överföringsbelopp -22 344 0 0 0 0 0 Anslag 26 425 291 0 0 0 0 0 Tilldelade medel 26 402 947 0 0 0 0 0 Utfall/Prognos 26 348 828 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 76 463 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 54 119 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 1 321 265 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 27 724 212 0 0 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. 146

Anslagsbelastningen för 2016 blev 26 349 miljoner kronor, vilket var 76 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 54 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen barnbidrag betalas ut som allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Anslaget finansierar också tilläggsbelopp vid EUfamiljeförmåner. Från och med 2017 delas anslaget Barnbidrag i 4 anslagsposter allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg och EU-tilläggsbelopp. Barnbidraget är skattefritt. Antaganden Inom anslaget Barnbidrag beräknas prognoser för de olika delförmånerna var för sig. Dessa summeras sedan till en prognos för hela anslaget. Från och med 2017 delas anslaget Barnbidrag i 4 anslagsposter som prognostiseras och redovisas var för sig. Dessa summeras sedan till en prognos för hela anslaget. Analys av 2016 Den totala utgiften för anslaget Barnbidrag var 26,3 miljarder kronor år 2016. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 585 miljoner kronor vilket motsvarar omkring 2 procent. Utgiftsökningen beror på att antalet barn som är berättigade till barnbidrag har ökat jämfört med föregående år. 147

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Föregående prognosbelopp 26 331 985 0 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +16 843 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 26 348 828¹ 0 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor +16 843 0 0 0 0 0 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp 0 0 0-298 219-641 702-1 049 968 Anslag 0 23 733 013 24 056 521² 24 495 032² 24 923 933² 25 318 199² Tilldelade medel 0 23 733 013 24 056 521 24 196 813 24 282 231 24 268 231 Utfall/Prognos 0 23 726 984 24 354 740 24 838 515 25 332 199 25 697 217 Avvikelse från anslag 0 6 029-298 219-343 483-408 266-379 018 Avvikelse från tilldelade medel 0 6 029-298 219-641 702-1 049 968-1 428 986 Högsta anslagskredit 0 1 367 351 1 202 826² 1 224 751² 1 246 196² 1 265 909² Tillgängliga medel 0 25 100 364 25 259 347 25 421 564 25 528 427 25 534 140 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0-163 077 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. 148

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 23 727 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 24 355 miljoner kronor, vilket är 298 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta År 2017 är allmänt barnbidrag 1 050 kronor per barn och månad. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Antaganden I denna prognos antas förändringstakten för utgifterna inom Barnbidrag följa Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos som publicerades i april 2016. Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0-16 år. Analys av 2016 Utgifterna för allmänt barnbidrag har ökat de senaste åren eftersom antalet barn har ökat. Under 2016 betalades sammanlagt 23,1 miljarder kronor i allmänt barnbidrag ut till i genomsnitt 1,83 miljoner barn per månad. Antalet barn som får allmänt barnbidrag varje månad har ökat med i genomsnitt 36 800 barn sedan år 2015. Analys av 2017 2021 Allmänt barnbidrag står för knappt 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas antalet barn öka varje år under hela prognosperioden. Detta medför att utgifterna för allmänt barnbidrag beräknas öka från 23,1 miljarder kronor 2016 till 25,7 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med omkring 11 procent. 149

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 0 23 726 023 24 353 754 24 837 510 25 331 174 25 696 176 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - +961 +986 +1 005 +1 025 +1 041 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 0 23 726 984 24 354 740 24 838 515 25 332 199 25 697 217 Differens i 1000-tal kronor 0 +961 +986 +1 005 +1 025 +1 041 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-49 416-106 976-175 736 Anslag 0 3 367 748 3 421 239³ 3 480 979³ 3 541 165³ 3 597 848³ Tilldelade medel 0 3 367 748 3 421 239 3 431 563 3 434 189 3 422 112 Utfall/Prognos 0 3 388 557 3 470 655 3 538 539 3 609 925 3 666 520 Avvikelse från anslag 0-20 809-49 416-57 560-68 760-68 672 Avvikelse från tilldelade medel 0-20 809-49 416-106 976-175 736-244 408 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 3 367 748 3 421 239 3 431 563 3 434 189 3 422 112 Överskridande av anslagskredit 0-20 809-49 416-106 976-175 736-244 408 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. 150

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 3 389 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 21 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 3 471 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 49 miljoner kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget år 2017 är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för tredje barnet, 1 010 kronor för det fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn. Antaganden Utvecklingen av flerbarnstillägg antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0-16 år. Familjestrukturerna antas vara de samma som år 2016 under hela prognosperioden. Analys av 2016 Utgifterna för flerbarnstillägg var 3 miljarder kronor 2016, vilket är en ökning med 93 miljoner, eller 3 procent, sedan 2015. Analys av 2017 2021 Antalet barn som är berättigade till flerbarnstillägg beräknas öka när antalet barn ökar. I prognosberäkningarna antas att andelen barn som är berättigade till tvåbarnstillägg, trebarnstilägg, fyrbarnstillägg och så vidare är konstant över prognosperioden och motsvarar de andelar som gällde under 2016. Utgifterna beräknas öka från 3 miljarder till 3,7 miljarder kronor mellan 2016 och 2021. Detta motsvarar en utgiftsökning med 12 procent. En större del av ökningen förklaras av att flerbarnstillägget höjs från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet från och med 1 januari 2017. Regeringen beräknade i höstbudgeten att regeländringen skulle höja utgiften med 300 miljoner kronor 2017. Försäkringskassan delar denna bedömning av storleken på utgiftsökningen. Från och med 2018 beräknas utgifterna öka i takt med att antalet barn ökar. 151

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 0 3 372 053 3 453 751 3 521 304 3 592 342 3 648 662 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - +16 504 +16 904 +17 235 +17 583 +17 858 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 0 3 388 557 3 470 655 3 538 539 3 609 925 3 666 520 Differens i 1000-tal kronor 0 +16 504 +16 904 +17 235 +17 583 +17 858 Differens i procent 0,0 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp 0 0 0-11 748-25 790-41 163 Anslag 0 229 250 230 266² 235 919² 241 137² 244 842² Tilldelade medel 0 229 250 230 266 224 171 215 347 203 679 Utfall/Prognos 0 229 249 242 014 249 961 256 510 257 261 Avvikelse från anslag 0 1-11 748-14 042-15 373-12 419 Avvikelse från tilldelade medel 0 1-11 748-25 790-41 163-53 582 Högsta anslagskredit 0 0 0² 0² 0² 0² Tillgängliga medel 0 229 250 230 266 224 171 215 347 203 679 Överskridande av anslagskredit 0 0-11 748-25 790-41 163-53 582 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. 152

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 229 miljoner kronor, vilket är i nivå med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 242 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 12 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, dvs. 1 050 kronor per barn i månaden. Antaganden De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan. Majoriteten av dem är i åldern 17-21 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet barn som är 16 år samt personer mellan 17 och 21 år. Analys av 2016 Utgifterna för förlängt barnbidrag har minskat under en längre period, dock har minskningstakten succesivt planat ut. Under 2016 betalades 220 miljoner kronor ut vilket är en minskning med knappt 1,5 miljoner kronor jämfört med 2015. Analys av 2017 2021 Antalet ungdomar och unga vuxna i åldrarna 16-21 år beräknas öka under prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta medför att utgifterna för förlängt barnbidrag också beräknas öka. Under 2017 beräknas utgifterna för förlängt barnbidrag uppgå till 229 miljoner kronor, för att sedan öka med 12 procent fram till år 2021 då utgifterna prognostiseras bli 257 miljoner kronor. 153

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 0 229 404 242 147 250 098 256 651 257 403 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - -155-133 -137-141 -142 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 0 229 249 242 014 249 961 256 510 257 261 Differens i 1000-tal kronor 0-155 -133-137 -141-142 Differens i procent 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den sänks under hela prognosperioden. 1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-79 -158-237 Anslag 0 17 000 17 200³ 17 200³ 17 200³ 17 200³ Tilldelade medel 0 17 000 17 200 17 121 17 042 16 963 Utfall/Prognos 0 17 279 17 279 17 279 17 279 17 279 Avvikelse från anslag 0-279 -79-79 -79-79 Avvikelse från tilldelade medel 0-279 -79-158 -237-316 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 17 000 17 200 17 121 17 042 16 963 Överskridande av anslagskredit 0-279 -79-158 -237-316 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. 154

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 17,3 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 0,3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 0,3 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 17,3 miljoner kronor, vilket är 79 000 kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 79 000 kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta Anslaget bekostar också tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. 52 Försäkringskassan ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EUfamiljeförmåner. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemma-varande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. 53 Antaganden Utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån utgifternas historiska utveckling. Analys av 2016 Utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner har minskat över tiden. En orsak är att fler förmåner, som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, har tagits bort från sakområdet. Mellan 2015 och 2016 ökade dock utgifterna med 3,2 miljoner kronor, från 14 till 17,2 miljoner kronor. Analys av 2017 2021 På grund av utgifternas svaga korrelation med antalet barn i befolkningen samt stora historiska variation antas utgifterna ligga på samma nivå som år 2016 under hela prognosperioden. 52 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004, (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/2009. 53 Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1 september 2011 togs även föräldrapenning bort. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla från och med den 1 februari 2016. Försäkringskassan kan dock under en övergångsperiod komma att hantera denna som en familjeförmån. 155

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 0 17 200 17 200 17 200 17 200 17 200 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar - +79 +79 +79 +79 +79 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 0 17 279 17 279 17 279 17 279 17 279 Differens i 1000-tal kronor 0 +79 +79 +79 +79 +79 Differens i procent 0,0 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 156

1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 40 532 556 41 691 596 43 737 743 45 610 064 47 752 960 49 944 128 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 29 202 995 30 501 030 31 935 191 33 248 455 34 686 554 36 207 447 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 965 508 2 884 632 3 023 381 3 184 199 3 394 086 3 559 192 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 570 261 6 875 749 7 251 121 7 620 925 8 032 008 8 434 484 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 704 535 678 893 763 338 745 053 783 382 829 110 1:2.12 Graviditetspenning 622 874 660 755 698 269 739 345 784 353 832 100 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 63 475 66 537 66 443 72 087 72 577 81 795 1:2.1 Jämställdhetsbonus 402 908 24 000 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 157

1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-63 827-109 018-188 473-542 027 Anslag 29 740 542 30 437 203 31 890 000³ 33 169 000³ 34 333 000³ 35 835 000³ Tilldelade medel 29 740 542 30 437 203 31 826 173 33 059 982 34 144 527 35 292 973 Utfall/Prognos 29 202 995 30 501 030 31 935 191 33 248 455 34 686 554 36 207 447 Avvikelse från anslag 537 547-63 827-45 191-79 455-353 554-372 447 Avvikelse från tilldelade medel 537 547-63 827-109 018-188 473-542 027-914 475 Högsta anslagskredit 1 490 677 1 521 860 1 594 500³ 1 658 450³ 1 716 650³ 1 791 750³ Tillgängliga medel 31 231 219 31 959 063 33 420 673 34 718 432 35 861 177 37 084 723 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 29 203 miljoner kronor, vilket var 538 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 538 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 30 501 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 64 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 31 935 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 109 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. 158

För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, utom 60 dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Vilken förmånsnivå som är aktuell beror på hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. 159

Antaganden Utgifterna inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal barn och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Antalet barn tas från Statistiska centralbyråns befolkningsprognos och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Analys av 2016 Föräldrapenning utgjorde 72 procent av utgiften för Föräldraförsäkringen 2016. Utgifterna ökade med 1,2 miljarder kronor jämfört med år 2015. Utgiftsökningen beror på att det betalades ut en halv miljon fler föräldrapenningdagar samt att den totala medelersättningen ökade med 3 procent, jämfört med år 2015. Under 2016 betalades föräldrapenning för 53 miljoner dagar ut, vilket är 1 procent fler än året innan. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Männens uttag har dock ökat successivt sedan föräldrapenningen infördes 1974, från 0,5 procent av föräldrapenningdagarna vid införandet av förmånen till 23 procent år 2010 och därefter till 27 procent år 2016. De flesta av föräldrapenningdagarna 2016 (85 procent), betalades ut enligt förälderns sjukpenninggrundande inkomst (grundnivådagar och SGI-dagar) medan 15 procent betalades ut enligt lägstanivå (180 kronor per dag). Föräldrapenningdagar som betalats ut med den högsta dagersättningen (942 kronor per dag) utgjorde 12 procent av det totala antalet föräldrapenningdagar. Männens andel av dessa dagar var 52 procent, vilken kan jämföras med männens andel av grundnivådagarna vilken var 12 procent. Analys av 2017 2021 Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har länge ökat och beräknas fortsätta att öka med sammantaget 11 procent från år 2016 till 2021. Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 55 miljoner dagar i år och öka till knappt 56 miljoner dagar 2018. Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar fortsätta öka till 59 miljoner dagar år 2021. Ökningen beror framför allt på fler barn vilket i sin tur ger fler föräldrapenningdagar. 160

Antal nettodagar uppdelat på ersättningsnivå Miljontal, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) beräknas att öka från 7 miljoner dagar år 2017 till 8 miljoner dagar år 2021. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från 30 miljoner dagar år 2017 till 31 miljoner dagar år 2021. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 10 miljoner dagar år 2017 till 11 miljoner dagar år 2021. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8 miljoner dagar år 2017 till 10 miljoner dagar år 2021. Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 28 procent år 2017 till 31 procent år 2021 Osäkerhetsanalys Den största osäkerhetsfaktorn i prognosen för föräldrapenning är den framtida fördelningen av föräldrapenningdagar mellan de olika ersättningsnivåerna. Osäkerheten i Statistiska centralbyråns befolkningsprognos samt i Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och prisbasbelopp bidrar också till osäkerheten i prognosen för föräldrapenning. 161

Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för föräldrapenning till 32 miljarder kronor för år 2018. Ytterligare 1 000 nollåringar det året skulle höja anslagsbelastningen med 66 miljoner kronor. Om den förväntade timlöneutvecklingen för år 2018 avviker med 1 procentenhet påverkar det anslagsbelastningen med 202 miljoner. En avvikelse med 500 kronor från prisbasbeloppet påverkar anslagsbelastningen med 78 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 29 193 016 30 486 996 31 895 819 33 181 204 34 457 563 36 066 278 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +9 979 +14 034 +39 372 +67 251 +228 991 +141 169 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 29 202 995¹ 30 501 030 31 935 191 33 248 455 34 686 554 36 207 447 Differens i 1000-tal kronor +9 979 +14 034 +39 372 +67 251 +228 991 +141 169 Differens i procent 0,0 0,0 +0,1 +0,2 +0,7 +0,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med prognosen som lämnades i januari prognostiseras nu fler föräldrapenningdagar på SGI-nivå och färre dagar på de lägre ersättningsnivåerna (grund- och lägstanivå). Prognosen för det totala antalet föräldrapenningdagar är något lägre än i januari. Andelen SGI-dagar väntas dock vara högre än tidigare vilket resulterar i en marginell prognoshöjning i år och nästa är, på längre sikt är prognoshöjningen något kraftigare. Prognosrevideringen är till följd av ett nytt helårsutfall. 162

1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-6 349 0 0 0-1 266 Anslag 6 563 912 6 887 121 7 257 196³ 7 632 983³ 8 030 742³ 8 416 578³ Tilldelade medel 6 563 912 6 880 772 7 257 196 7 632 983 8 030 742 8 415 312 Utfall/Prognos 6 570 261 6 875 749 7 251 121 7 620 925 8 032 008 8 434 484 Avvikelse från anslag -6 349 11 372 6 075 12 058-1 266-17 906 Avvikelse från tilldelade medel -6 349 5 023 6 075 12 058-1 266-19 173 Högsta anslagskredit 328 196 344 356 362 859³ 381 649³ 401 537³ 420 828³ Tillgängliga medel 6 892 108 7 225 128 7 620 055 8 014 632 8 432 279 8 836 140 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 6 570 miljoner kronor, vilket var 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 6 876 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 7 251 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare 54 är sjuk. Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. 54 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand som barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 163

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, vilka dock inte kan användas vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda obegränsat antal dagar. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när han eller hon avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för de föräldrar som mister ett barn. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten 55. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Antaganden Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antal barn i olika åldrar och ersättningsnivån per dag. Antalet barn tas från SCB:s befolkningsprognos och för 55 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,97. 164

att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Analys av 2016 Under 2016 betalades drygt 6 570 miljoner kronor ut för tillfällig föräldrapenning, vilket är 287 miljoner kronor mer än 2015. Ökningen beror på att det betalades ut ersättning för 252 000 fler dagar än under 2015 samt att den totala medelersättningen ökade med 0,9 procent jämfört med år 2015. Under 2016 betalades tillfällig föräldrapenning ut för 7,2 miljoner dagar, vilket är 3,6 procent fler än året innan. Ökningen i antal dagar med tillfällig föräldrapenning är främst en följd av att antalet barn 0 12 år har ökat de senaste åren samt att många drabbades av influensa under februari till april och i december 2016. Antal uttagna nettodagar inom tillfällig föräldrapenningdagar för olika dagtyper Tusental 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vård av barn (VAB) 4 611 5 044 4 959 5 718 5 920 6 069 6 301 Barns födelse eller adoption 810 808 804 807 861 849 869 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS 12 13 13 13 13 14 15 Avlidet barn och allvarligt sjukt barn 4 6 7 7 8 7 Totalt 5 433 5 869 5 782 6 544 6 802 6 941 7 192 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn utgjorde 87,6 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning år 2016. Antalet uttagna VAB-dagar under 2016 var drygt 231 000 dagar fler än under 2015. Flest nettodagar betalades ut under februari april samt december 2016. Flera faktorer antas ha påverkat utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn ökar hela tiden och influensaaktiviteten var ovanligt hög under februari april och december år 2016. Antalet utbetalda nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgjorde 12,1 procent av antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning under år 2016. Det betalades ut 869 000 nettodagar, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med år 2015. Anledningen till ökningen är att det föddes fler barn under 2016 än 2015. Knappt 14 000 nettodagar betalades ut i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS. Det motsvarar 0,2 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. 165

År 2016 betalades cirka 7 400 nettodagar ut i samband med att ett barn har avlidit, vilket motsvarar 0,1 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning ökade från 905 kronor 2015 till 913 kronor 2016, se tabell nedan. Den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor var cirka 875 kronor per dag och för män 958 kronor per dag 2016. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Under 2016 tog kvinnor ut 54,9 procent av antalet nettodagar medan männens andel var 45,1 procent. Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vård av barn (VAB) 815 837 859 879 881 898 905 Barns födelse eller adoption 888 907 931 945 940 952 963 Kontaktdagar för barn som omfattas av (LSS) 837 861 879 894 902 918 916 Avlidet barn - 834 835 853 809 893 923 Totalt 826 846 869 887 889 905 914 Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs av män som har en högre medelersättning än kvinnor. Analys av 2017 2021 Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli drygt 7,3 miljoner dagar i år och öka till knappt 7,5 miljoner dagar 2018. Sammantaget beräknas antalet öka med 9,7 procent från i år till 2021. Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn ökar från cirka 121 300 år 2017 till 133 600 år 2021 samt att antal barn 0 12 år bedöms öka från knappt 1,6 miljoner år 2017 till 1,7 miljoner barn år 2021 enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Antalet avlidna barn 0 18 år bedöms också öka från 450 år 2017 till 480 år 2021. Antal nettodagar i samband med vård av barn beräknas utifrån ett antagande om att det kommer bli en normal influensa under år 2017. Det är svårt att prognostisera hur intensiv den årliga säsongsinfluensan kommer att bli. Eftersom influensasäsongen 2016 2017 drog igång redan under december 2016, antas influensaaktiviteten under det första kvartalet 2017 blir något lugnare jämfört med första kvartalet 2016. Enligt Folkhälsomyndighetens influensarapport för vecka 3 år 2017 fortsätter förekomsten av influensa att minska i hela Sverige jämfört med 166

senaste veckorna i januari. I övriga Skandinavien varierar influensaaktiviteten och i övriga Europa avtar influensaktiviteten. 56 Det beräknade antalet uttagna VAB-dagar för 2017 beräknas bli 6,4 miljoner vilket är 100 000 fler än 2016. Ökningen förklaras av att det finns fler barn 0 12 år i befolkningen år 2017 än år 2016. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn var 4,11 under 2016 och beräknas till 4,09 för 2017, se diagram nedan. Det genomsnittliga antalet nettodagar per barn har ökat från 3,48 dagar per barn år 2007. Huruvida antalet har ökat eller minskat varierar och beror till stor del på hur kraftig influensan har varit under enskilda år. Genomsnittliga antal nettodagar per barn och ålder, utfall från 2007 t.o.m. 2016 och prognos Källa: Försäkringskassan. För åren 2018 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antal barn 0 12 år i befolkningen. Antalet nettodagar för vård av barn beräknas öka från 6,4 miljoner dagar år 2017 till 6,9 miljoner dagar år 2021. Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption beräknas följa befolkningsutvecklingen. Dessa dagar beräknas att öka från 897 000 dagar år 2017 till 988 000 dagar år 2021. 56 https://www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=veckorapporter+2017 167

Antal nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten de 3 senaste åren. Dessa dagar beräknas, enligt samma princip, att fortsätta öka från 15 700 dagar år 2017 till 19 700 dagar år 2021. Antalet nettodagar i samband med att ett barn har avlidit beräknas följa utvecklingen av antal döda barn 0 18 år i befolkningen. Dessa beräknas att öka från 7 500 dagar år 2017 till 8 000 dagar år 2021. Antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning fördelade på olika dagtyper Miljontal nettodagar, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2017 beräknas till 939 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till 1 067 kronor per dag år 2021. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden 2010 2021. 168

Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan. Osäkerhetsanalys Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn (VAB) beräknas utgöra 87,4 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för nettodagar i samband med vård av barn inom tillfällig föräldrapenning drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn 0 12 år och inte minst av intensiteten i influensaaktiviteten. Förekomsten av influensa och luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antal nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är också källor till osäkerhet. En ny Novus-undersökning från Unionen visar att drygt sju av tio privatanställda tjänstemän vobbar (jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn) istället för att vabba. Samtidigt skulle fyra av tio som vobbar helst slippa göra det och drygt var tionde privatanställd tjänsteman upplever det som ett krav från arbetsgivaren att vobba. 57 Om vobbandet blir en norm och normaliseras kan effekten bli ett mindre nyttjande av VAB-dagar på bekostnad av barnets vårdbehov. Det är dock vanskligt att kvantifiera effekten av beteendeförändringar på nyttjandet av förmånen och framtida förändringar i beteendet beaktats inte i föreliggande prognos. 57 http://www.unionen.se/om-unionen/press/sju-av-tio-tjansteman-vobbar-istallet-att-vabba 169

Regeringen arbetar på ett förslag om förenkling för föräldrar i samband med vård av barn. Förslaget innebär att man avskaffar kravet på att föräldrar ska anmäla vård av sjukt barn till Försäkringskassan. Lagändringen syftar till att förenkla reglerna för att underlätta för föräldrar som är hemma från jobbet för vård av sjukt barn. I dagsläget måste både en anmälan till Försäkringskassan göras samma dag som föräldern behöver avstå från arbete samt en ansökan när barnet är friskt igen. Hur det kommande lagförslaget påverkar uttaget av nettodagar i samband med vård av barn är i dagsläget svårt att kvantifiera och inte beaktat i denna prognos. I tabellen nedan visas hur antalet nettodagar och utgifterna skulle utvecklas om det genomsnittliga antalet nettodagar per barn och år skulle ligga på samma nivå som 2016 resten av prognosperioden (4,11 dagar per barn). Ökningen av tillfällig föräldrapenningdagar och utgifter Tusental Huvudscenario (4,09 dagar per barn och år) 2017 2018 2019 2020 2021 Utgifter 6 875 749 7 251 121 7 620 925 8 032 008 8 434 484 VAB-dagar 6 402 6 548 6 667 6 794 6 889 Alternativscenario (4,11 dagar per barn och år) Utgifter 6 908 436 7 285 587 7 657 180 8 070 243 8 474 614 VAB-dagar 6 437 6 584 6 704 6 831 6 927 Differens Utgifter +32 686 +34 467 +36 255 +38 235 +40 129 VAB-dagar +35 +36 +37 +37 +38 Differens i procent Utgifter +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 VAB-dagar +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för tillfällig föräldrapenning till 7 251 miljoner kronor för år 2018. En avvikelse med 50 000 nettodagar påverkar anslagsbelastningen med 50 miljoner kronor. Om den förväntade timlöneutvecklingen för år 2018 avviker med 1 procentenhet påverkar det anslagsbelastningen med 6 miljoner kronor. En avvikelse med 500 kronor från prisbasbeloppet, som beräknas till 45 300 kronor år 2018, påverkar anslagsbelastningen med 11 miljoner kronor. 170

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 6 570 621 6 874 140 7 248 984 7 617 965 8 028 261 8 429 817 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -360 +1 609 +2 137 +2 960 +3 747 +4 667 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 6 570 261¹ 6 875 749 7 251 121 7 620 925 8 032 008 8 434 484 Differens i 1000-tal kronor 0 +1 609 +2 137 +2 960 +3 747 +4 667 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet nettodagar har justerats upp marginellt jämfört med föregående anslagsuppföljning vilket leder till en marginell höjning av utgifterna under hela prognosperioden. 171

1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 624 221 700 117 702 076³ 744 095³ 788 629³ 835 829³ Tilldelade medel 624 221 700 117 702 076 744 095 788 629 835 829 Utfall/Prognos 622 874 660 755 698 269 739 345 784 353 832 100 Avvikelse från anslag 1 347 39 362 3 807 4 750 4 276 3 729 Avvikelse från tilldelade medel 1 347 39 362 3 807 4 750 4 276 3 729 Högsta anslagskredit 31 211 35 006 35 103³ 37 204³ 39 431³ 41 791³ Tillgängliga medel 655 432 735 123 737 179 781 299 828 060 877 620 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 623 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 661 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de kan inte arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Från och med den 1 januari 2014 har gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö fått rätt till graviditetspenning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. 172

Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för graviditetspenning. Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift för förmånen bekostas från en egen anslagspost. Antaganden De externa antaganden som beaktas i prognosen för graviditetspenning är Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och Statistiska centralbyråns prognos för antalet födda barn. Analys av 2016 År 2016 betalades 623 miljoner kronor ut i graviditetspenning, vilket var en ökning med cirka 10 procent jämfört med året innan. Utgiftsökningen kan förklaras både av fler ersatta nettodagar och högre medelersättning per dag. Under 2016 ersattes drygt en miljon nettodagar, vilket var cirka 7 procent fler än 2015. Under samma period blev medelersättningen 584 kronor per nettodag, vilket innebär en ökning med 2,0 procent jämfört med 2015. Antalet kvinnor med graviditetspenning har ökat under de senaste åren. Drygt 27 000 kvinnor fick graviditetspenning under 2016, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år. En minskning av andelen avslag för de personer som ansökte om förmånen under 2016 kan delvis förklara ökningen i antalet kvinnor med graviditetspenning. 17 procent av de totala ansökningarna om graviditetspenning fick avslag under 2015, denna andel minskade till 12 procent för 2016. En möjlig förklaring till minskningen kan vara domen 2015:023 inom graviditetspenning, vilken innebär att vid bedömning av om en kvinna har rätt till förmånen, ska hänsyn tas till både arbetets art och den enskilda kvinnans förmåga att klarar av detta arbete. Tidigare beviljades endast kvinnor inom vissa yrkeskategorier. Antalet nettodagar blev i genomsnitt 39 dagar, vilket är nästan oförändrat jämfört med året innan. Analys av 2017 2021 Prognosen för graviditetspenning styrs av två faktorer, antalet nettodagar samt medelersättningen. Antalet nettodagar i sin tur baseras på antalet kvinnor som förväntas använda graviditetspenningen och antalet dagar per kvinna. Antalet kvinnor med graviditetspenning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta öka under hela prognosperioden. Däremot har antalet dagar per kvinna varit nästan oförändrat under den senaste tiden och prognostiseras till att vara drygt 39 dagar per kvinna årligen under hela prognosperioden. Sammantaget 173

leder detta till att det totala antalet nettodagar ökar från ungefär 1,1 miljoner dagar 2017 till drygt 1,2 miljoner dagar för 2021. Medelersättningen antas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. För 2017 prognostiseras medelersättningen till 600 kronor per dag. Sedan förväntas den öka till 685 kronor per dag 2021. En högre medelersättning och fler antal nettodagar per kvinna leder till en ökning i utgiften för graviditetspenning under hela prognosperioden. Utgiften förväntas öka i genomsnitt med 6 procent årligen från cirka 661 miljoner kronor 2017 till drygt 832 miljoner kronor 2021, se diagram nedan. Antalet nettodagar och utgifter för graviditetspenning Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för graviditetspenning beräknas bli drygt 698 miljoner kronor 2018. Varje antagande gäller enskilt, givet att allt annat är lika. År 2018 bedöms antal kvinnor med graviditetspenning bli cirka 29 000. Om antalet ökar med 1 procent så blir utgiften 7 miljoner kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 1 procent av utgiften. Antalet dagar per kvinna prognostiseras till 39,2 för 2018. Om detta ökar med ytterligare 1 dag så blir utgiften för graviditetspenning 18 miljoner kronor högre än vad prognostiseras. Detta innebär en ökning av utgiften med cirka 3 procent. Medelersättningen för år 2018 bedöms till 619 kronor per nettodag. En höjning i medelersättningen med 10 kronor leder till att utgiften ökar med drygt 2 procent, vilket motsvarar drygt 11 miljoner kronor. 174

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 626 221 663 712 701 395 742 654 787 863 835 824 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 347-2 957-3 126-3 309-3 510-3 724 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 622 874¹ 660 755 698 269 739 345 784 353 832 100 Differens i 1000-tal kronor -3 347-2 957-3 126-3 309-3 510-3 724 Differens i procent -0,5-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Medelersättningen ökade med cirka 2 procent för 2016 jämfört med året innan, vilket blev lägre än Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen för samma år. Prognosen för medelersättningen för ett år beräknas genom att skriva fram medelersättningen för året innan med hjälp av timlöneökningen för det året. Lägre medelersättning för 2016 minskar sålunda medelersättningen för hela prognosperioden. 175

1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 404 320 42 000 0 0 0 0 Tilldelade medel 404 320 42 000 0 0 0 0 Utfall/Prognos 402 908 24 000 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 1 412 18 000 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 412 18 000 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 16 566 2 100 0 0 0 0 Tillgängliga medel 420 886 44 100 0 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 403 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 24 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari 2017. Jämställdhetsbonus syftade till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna haft gemensam vårdnad om barnet, men behövde inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får var inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som var bonusgrundande togs ut betalades 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalades totalt 10 500 kronor ut. Analys av 2016 Under 2016 betalades knappt 403 miljoner kronor ut för jämställdhetsbonusdagar. Utgifterna ökade med drygt 60 miljoner kronor jämfört med år 2015. Utgiftsökningen beror på att det betalades ut ersättning för 547 000 fler dagar än under 2015. Under 2016 betalades jämställdhetsbonus ut för knappt 4 miljoner dagar, vilket är 16,1 procent fler än året innan. 176

Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari 2017. I och med detta prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 består av utbetalningar som avser dagar som genererades under år 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Föregående prognosbelopp 402 916 40 000 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -8-16 000 - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 402 908¹ 24 000 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor -8-16 000 0 0 0 0 Differens i procent 0,0-40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills har prognosen justerats ned för år 2017. 177

1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -49 832-62 985 0 0 0 0 Anslag 2 630 000 2 690 000 2 852 100³ 2 820 800³ 2 807 200³ 2 624 100³ Tilldelade medel 2 580 168 2 627 015 2 852 100 2 820 800 2 807 200 2 624 100 Utfall/Prognos 2 643 153 2 609 961 2 599 285 2 587 348 2 574 127 2 559 596 Avvikelse från anslag -13 153 80 039 252 815 233 452 233 073 64 504 Avvikelse från tilldelade medel -62 985 17 054 252 815 233 452 233 073 64 504 Högsta anslagskredit 184 100 134 500 142 605³ 141 040³ 140 360³ 134 785³ Tillgängliga medel 2 764 268 2 761 515 2 994 705 2 961 840 2 947 560 2 758 885 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 2 643 miljoner kronor, vilket var 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 2 610 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 17 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 2 599 miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 178

Om barnet eller ungdomen har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga 1 573 kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Antaganden SCB:s befolkningsprognos används som analysvariabel i prognosen. Analys av 2016 Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antal barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Dessa inbetalningar kommer dels direkt från de bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. Antal barn med underhållsstöd Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Mellan 2015 och 2016 sjönk antalet barn med underhållsstöd med 0,6 procent. Antalet barn med utfyllnadsbidrag och växelvist boende ökade emellertid under 2016 jämfört med 2015. 179

Antal barn i genomsnitt per år med underhållsstöd Utfyllnadsbidrag Växelvist boende Fullt underhållsstöd Totalt 1 2010 4 551 19 979 223 023 247 774 2011 3 817 17 541 217 281 238 809 2012 3 220 15 791 212 557 231 699 2013 3 008 15 042 208 662 226 868 2014 2 701 14 375 207 045 224 272 2015 2 377 14 372 204 851 223 029 2016 2 972 16 550 202 087 221 733 1 Inklusive antal barn med förlängt underhållsstöd. Källa: Försäkringskassan. Utbetalningar Under 2016 betalades 3 936 miljoner kronor ut i underhållsstöd. Utbetalningarna ökade med 444 miljoner kronor jämfört med 2015. Utbetalt belopp per barn och månad har ökat successivt sedan 2007. Den 1 september 2015 höjdes underhållsstödet med 300 kronor (från 1 273 kronor till 1 573 kronor) per barn och månad för underhållsstöd som avsåg tid efter den 30 september 2015. Inbetalningar Inbetalningarna beräknas utifrån inbetalningar direkt till Försäkringskassan och inbetalningar via Kronofogden. Utbetalda och inbetalda belopp för underhållsstöd Miljoner kronor, andel i procent Utbetalt Inbetalt direkt till Försäkringskassan Inbetalt via Inbetalt i förhållande till Kronofogden Totalt inbetalt utbetalt 2010 3 550 1 067 432 1 499 42 2011 3 415 996 387 1 384 41 2012 3 329 935 330 1 266 38 2013 3 283 917 314 1 231 38 2014 3 258 890 308 1 198 37 2015 3 492 933 302 1 236 35 2016 3 936 1 018 275 58 1 293 33 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen Totalt inbetalt med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. 58 Det avser januari till och november 2016. Inbetalningarna från december månad som är drygt 26,5 miljoner kronor kommer att bokföras för år 2017. 180

Inbetalningarna från Kronofogden utgörs av de fordringar som går vidare till Kronofogden. Det kan alltså röra sig om gamla skulder som betalas i efterhand och där själva skulden (debiteringen) härstammar från tidigare år. Debiterat belopp och inbetalningsbelopp från bidragsskyldiga samt inbetalningsgrad Miljoner kronor, inbetalningsgrad i procent Debiterat inbetalningsbelopp Debiterat underhållsbidrag Totalt debiterat belopp Inbetalt belopp Inbetalningsgrad 1 2010 1 450 82 1 532 1 067 69,67 2011 1 320 78 1 399 996 71,22 2012 1 253 59 1 331 935 70,27 2013 1 235 78 1 313 917 69,87 2014 1 213 80 1 292 890 68,85 2015 1 244 80 1 325 933 70,46 2016 1 385 81 1 466 1 018 69,44 1 Inbetalningsgraden baseras på inbetalt belopp i förhållande till debiterat belopp. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Analys av 2017 2021 Antal barn med underhållsstöd har minskat kontinuerligt sedan 1999. De senaste två årens utfall tyder dock på att antal barn inte längre minskar i samma takt som tidigare. Antalet barn med underhållsstöd minskade med 0,6 procent per år 2015 och 2016. I prognosen antas att antal barn med underhållsstöd fortsätter minska men med cirka 0,4 procent per år under prognosperioden. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan 2008. År 2016 har det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad ökat kraftigt på grund av att beloppet höjdes från och med december 2015. Utbetalningsbeloppet förväntas fortsätta öka från 1 485 kronor i månaden 2017 till 1 511 kronor i månaden 2021. Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas öka från 1 473 miljoner kronor år 2017 till 1 518 miljoner kronor år 2021. Faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed inbetalningens storlek. I prognosen för 2017 2021 beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 69,6 procent under hela prognosperioden. Bidragsskyldigas skulder hos Kronofogden i december 2016 var 1 276 miljoner kronor. Bidragsskyldigas genomsnittliga inbetalning av skulden hos Kronofogden beräknas till 2 procent per månad. 181

Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet minska under perioden 2017 2021. Detta beror främst på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskar. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 2 599 miljoner kronor. Om det debiterade beloppet förändras med 100 miljoner kronor påverkas utgiften med cirka 69 miljoner kronor. Ett högre debiterat belopp innebär en lägre utgift och ett lägre debiterat belopp innebär en högre utgift för anslaget. Inbetalningsgraden beräknas till cirka 69,6 procent. Om inbetalningsgraden avviker med 1 procentenhet påverkas utgiften med cirka 15 miljoner kronor. Om antalet barn med underhållsstöd avviker med 1 000 påverkar det utgiften med cirka 18 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 2 637 162 2 613 325 2 602 653 2 590 720 2 577 503 2 562 975 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +5 991-3 364-3 368-3 372-3 376-3 379 Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 2 643 153¹ 2 609 961 2 599 285 2 587 348 2 574 127 2 559 596 Differens i 1000-tal kronor +5 991-3 364-3 368-3 372-3 376-3 379 Differens i procent +0,2-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående anslaguppföljning underskattades utgifterna för 2016 med 0,2 procent. Prognosen för 2017 2021 har däremot justerats ned på grund av en sänkning av antalet barn med underhållsstöd. 182

1:4 Adoptionsbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 29 784 32 284 35 284³ 35 284³ 35 284³ 35 284³ Tilldelade medel 29 784 32 284 35 284 35 284 35 284 35 284 Utfall/Prognos 11 040 24 750 25 125 25 500 25 875 26 250 Avvikelse från anslag 18 744 7 534 10 159 9 784 9 409 9 034 Avvikelse från tilldelade medel 18 744 7 534 10 159 9 784 9 409 9 034 Högsta anslagskredit 894 969 1 058³ 1 058³ 1 058³ 1 058³ Tillgängliga medel 30 678 33 253 36 342 36 342 36 342 36 342 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 11 miljoner kronor, vilket var 19 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 25 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 25 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas adoptionsbidrag som lämnas vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. För att få bidraget får barnet inte ha fyllt 10 år när de blivande adoptivföräldrarna får barnet i sin vård. Verksamheten regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Sedan den 1 januari 2005 ska den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått föräldrautbildning innan Socialnämnden kan lämna medgivande att ta emot ett barn. Kommunen har skyldighet att anvisa till lämplig utbildning. Anslaget finansieras med statliga medel. 183

Antaganden Beräkningen görs efter samråd med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd som gör en bedömning om utvecklingen av antal anlända barn, vilken sedan ligger till grund för prognosen. Analys av 2016 2016 betalades drygt 11 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag, vilket motsvarar 276 beviljade bidrag. Utgiften minskade med cirka 4 miljoner kronor jämfört med 2015. En minskning i antalet adopterade barn förklarar minskningen av utgiften. Analys av 2017 2021 Utgiften för adoptionsbidrag antas öka gradvis till drygt 26 miljoner kronor 2021. Ett högre bidrag för varje adoptionsfall från och med årsskiftet 2017 kan ha en höjande effekt på antalet adopterade barn under hela prognosperioden. Men hur stor denna effekt kommer att bli är osäker. Antalet adopterade barn prognostiseras till 330 barn för 2017 och beräknas öka till 350 barn 2021. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas till drygt 25 miljoner kronor. Antalet utbetalda bidrag beräknas 2018 till 335. Om antalet anlända barn avviker med 20 påverkar det utgiften med 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 6 procent av hela utgiften. Bidraget för varje adoption är 75 000 kronor. Om bidraget ökar med 10 procent per adoption ökar utgiften med cirka 3 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 procent. 184

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2017. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp 11 480 24 750 25 125 25 500 25 875 26 250 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -440 - - - - - Regelförändringar - - - - - - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 11 040¹ 24 750 25 125 25 500 25 875 26 250 Differens i 1000-tal kronor -440 0 0 0 0 0 Differens i procent -3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Färre antal adopterade barn under 2016 ledde till en lägre utgift för förmånen. En utfallsjustering för 2016 redovisas i tabellen ovan. 185

1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 759 881 4 051 770 4 398 437 4 733 395 5 098 472 5 500 416 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 428 081 3 688 870 3 993 893 4 305 319 4 646 842 5 008 118 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 331 800 362 900 404 544 428 076 451 630 492 298 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -28 775-99 855-81 725-72 918-63 537-83 179 Anslag 3 357 000 3 707 000 4 002 700³ 4 314 700³ 4 627 200³ 4 946 700³ Tilldelade medel 3 328 225 3 607 145 3 920 975 4 241 782 4 563 663 4 863 521 Utfall/Prognos 3 428 081 3 688 870 3 993 893 4 305 319 4 646 842 5 008 118 Avvikelse från anslag -71 081 18 130 8 807 9 381-19 642-61 418 Avvikelse från tilldelade medel -99 856-81 725-72 918-63 537-83 179-144 597 Högsta anslagskredit 167 850 185 320 200 135³ 215 735³ 231 360³ 247 335³ Tillgängliga medel 3 496 075 3 792 465 4 121 110 4 457 517 4 795 023 5 110 856 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad 2017-02-10. Anslagsbelastningen för 2016 blev 3 428 miljoner kronor, vilket var 71 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 100 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 186

Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 3 689 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 82 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 3 994 miljoner kronor, vilket är 9 miljon kronor lägre än anslaget och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längs till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna, föreslås i utredningen träda i kraft den 1 januari 2017, men det har inte skett. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i föreliggande prognos. 187

Antaganden Beräkningarna grundas på Konjunkturinstitutets prognos på prisbasbeloppet samt på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Analys av 2016 Antal barn Antalet barn med vårdbidrag fortsatte att öka under 2016. De senaste 10 åren har antalet barn ökat med ungefär 20 000, från 43 200 i december 2006 till ungefär 63 000 i fjol. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och pojkarnas andel av vårdbidragen har ökat de senaste åren. 2016 utgjorde andelen pojkar 66 procent av alla barn med vårdbidrag. Barn med vårdbidrag som andel av befolkningen 0 19 år är ungefär 2,8 procent. För 10 år sedan var andelen 2 procent och de senaste tio åren har andelen barn med vårdbidrag ökat i stort sett kontinuerligt. År 2003 genomfördes en höjning av den övre åldersgränsen från 16 till 19 år, vilket har medfört att ökningen av antalet barn varit störst i den äldsta åldersgruppen. Antalet barn i åldrarna 15 19 år som föräldrar får vårdbidrag för har ökat från drygt 6 000 i december 2003 till ungefär 18 000 i december 2016. Det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10 14 år. Uttryckt som andel av befolkningen betalades det i december 2016 ut vårdbidrag för 4,5 procent av alla barn i åldern 10 14 år. För pojkar i åldern 10 14 år var andelen 6,2 procent i december 2016, och samma andel för flickor var 3,0 procent. De senaste åren har det blivit allt vanligare med vårdbidrag bland pojkar och flickor i denna åldersklass, vilket framgår i diagrammet nedan. 188

Barn med vårdbidrag som andel av befolkningen i aktuell åldersgrupp fördelat på kön i december respektive år Källa: Försäkringskassan. Antal vårdbidrag Ett vårdbidrag kan betalas ut för flera barn om behov finns och det avspeglar sig i statistiken där antalet barn är högre än antalet vårdbidrag. Antalet vårdbidrag har fortsatt att öka under 2016, se tabell nedan. Antalet utbetalningar av hela vårdbidrag minskade under 2016, medan antalet ökade för övriga nivåer. Möjligheten att få vårdbidrag med enbart merkostnadsersättning infördes 1998. Antalet mottagare av enbart merkostnadsersättning har ökat stadigt sedan införandet och uppgick till 745 i december 2016. Antal vårdbidrag med fördelning efter de olika bidragsnivåerna i december år 2015 och 2016 samt förändring mellan åren 2015 2016 Förändring i antal Förändring i procent En fjärdedels 20 003 20 997 +994 +5,0 Halvt 17 059 18 442 +1 383 +8,1 Tre fjärdedels 6 579 7 132 +553 +8,4 Helt 7 334 7 123-211 -2,9 Större än helt 1 231 1 313 +82 +6,7 Totalt 52 206 55 007 +2 801 +5,4 Källa: Försäkringskassan. Nybeviljade vårdbidrag Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat stadigt sedan 2010. Antalet nybeviljade vårdbidrag var drygt 11 000 år 2016 och den vanligaste diagnosgruppen var 189

psykiska sjukdomar och syndrom, se tabell nedan. Gruppen Övriga diagnoser är näst störst. Där ingår även de som saknar uppgift om diagnos. Cirka 11 procent av de nybeviljade vårdbidragen saknar uppgift om diagnos. Antal nybeviljade vårdbidrag 2010 2016 fördelat på diagnosgrupp 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tumörer 162 138 165 186 198 201 167 Endokrina systemets sjukdomar m.m. 690 677 729 753 813 707 763 Psykiska sjukdomar och syndrom 4 185 4 785 5 489 6 222 6 647 7 203 7 788 Sjukdomar i nervsystemet 243 248 278 333 329 312 282 Sjukdomar i örat 175 154 138 167 148 161 149 Andningsorganens sjukdomar 123 120 112 117 119 92 68 Matsmältningsorganens sjukdomar 83 92 81 95 89 93 68 Medfödda missbildningar 364 358 362 416 439 439 427 Övriga diagnoser 1 323 1 353 1 880 1 349 1 628 1 647 1 446 Totalt 7 348 7 925 9 234 9 638 10 410 10 855 11 158 Källa: Försäkringskassan. Antalet barn som beviljats vårdbidrag inom psykiska sjukdomar och syndrom har ökat med ungefär 86 procent sedan 2010. Även sett till andelen av alla nybeviljade barn med psykiska sjukdomar och syndrom har de ökat över perioden, från ungefär 57 procent 2010 till ungefär 70 procent 2016 Av diagrammet nedan framgår det att pojkar står för majoriteten av antalet nybeviljade vårdbidrag inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste är att vårdbidraget betalas ut på en fjärdedels nivå. Totalt sett står pojkar med psykiska sjukdomar och syndrom för ungefär 48 procent av alla nybeviljade vårdbidrag under 2016. 190

Nybeviljade vårdbidrag till barn inom gruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2016, fördelat på bidragets nivå samt kön Källa: Försäkringskassan. Mottagare Föräldrar som vill dela på utbetalningen av vårdbidrag ökar långsamt. 5000 av totalt 58 000 vårdbidragsmottagare fick i december 2016 utbetalning med delat belopp. Retroaktiva utbetalningar Under 2016 utgjorde retroaktiva utbetalningar och utbetalningar av ferievårdbidrag mellan 5 och 12 procent av månadsutgifterna och i genomsnitt över hela året 8 procent av månadsutgifterna. De retroaktiva utbetalningarna påverkas dels av hur många nya ärenden som beslutas, dels av hur långa handläggningstiderna för vårdbidrag är. Från 2008 till 2011 minskade handläggningstiderna, men under 2011 ökade de igen. Under 2012 och 2013 minskade de och under 2014 2016 ökade de igen. 59 De retroaktiva utbetalningarna har också ökat under 2014 2016. 59 Av de ärenden som beslutats under 2010 hade 76 procent avgjorts inom 90 dagar och under 2011 hade andelen som avgjorts inom 90 dagar sjunkit till 70 procent. Sedan oktober 2011 ingår dessutom på grund av ändrade bokföringsrutiner även vissa återkrav i de retroaktiva utbetalningarna. Under 2012 och 2013 ökade andelen inom 90 dagar till 71 respektive 77 procent. Men 2014 minskade andelen till 73 procent. Under 2015 minskade andelen till 68 procent. Under 2016 minskade andelen till 53 procent. 191

Analys av 2017 2021 Andelen barn i åldrarna upp till 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under perioden, se diagrammet nedan. Antalet vårdbidrag bland de yngre barnen beräknas dock bli fler på grund av att antalet barn i åldersgruppen beräknas öka. Bedömningen framöver är att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10 19 år. En orsak till detta är tidigare års ökning av barn med psykiska sjukdomar och syndrom. 60 Antalet barn i åldersgruppen 10 19 år ökar under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar över prognosperioden. Andelen barn med vårdbidrag i december respektive år, fördelade på åldersgrupp och kön Procent, prognos från och med 2017 Källa: Försäkringskassan. Av diagrammet nedan framgår hur utgifterna ökat sedan 2010. Ökningarna i slutet beror både på att prisbasbeloppet ökar och på att antalet vårdbidrag blir fler. 60 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon 192

Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor, prognos från och med 2017 Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys För 2018 beräknas anslagsposten belastas med 3 994 miljoner kronor. En avvikelse med 100 kronor från prisbasbeloppet på 45 300 kronor påverkar anslagsbelastningen med 8,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent. Om antalet nettobidrag 61 avviker med 100 från prognosen påverkar det anslagsbelastningen med 12,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent. 61 Antal nettobidrag är en omräkning av antal vårdbidrag till antal hela vårdbidrag. 193