Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården? Hur kan man finna ekologiskt relevant historisk kunskap! Växelverkan mellan kunskap om natur och kultur
Gentianella campestris, fältgentiana Uppsala & Uppland Gentianella campestris i Uppland ca 1945 1994 Ca 500 lokaler 90% av populationerna försvunna
Gentianella campestris i Uppland ca 1945 1994 Biotopförlust förklarar ca 80 % av minskningen 1945-1994 Varför går det dåligt för växter i naturbetesmarker (i många trakter)? Trots hävd!!!
Varför är ohävdade miljöer ofta rikare på krävande hävd-arter än hävdade miljöer? Skötsel av gräsmarker FÖRR Slåttermark Ostörd försommar Höhantering Lindbruk Efterbete Åkergärden Sen hävd Ofta vartannat år (tvåsäde) Betad utmark Rumsligt varierad Ved- virkeshuggning etc. På lätta jordar
Skötsel av gräsmarker FÖRR Slåttermark Ostörd försommar Höhantering Lindbruk Efterbete Åkergärden Sen hävd Ofta vartannat år (tvåsäde) Betad utmark Rumsligt varierad Ved- virkeshuggning etc. På lätta jordar IDAG Naturbetesmark Årlig, ofta rel. hård avbetning Vanligen bete från maj-juni Slåttermark Sällan efterbete eller höhantering Igenväxningsmark Med eller utan träd Mest i bryn & på mager mark Skog eller åker Betad utmark Ofta skogsbete Få likheter Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt.
Hävd betyder inte att vi automatiskt har de traditionella komponenterna som arterna behöver! Kanske det finns mer av det i det ohävdade?? Om man betar på fel sätt Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt. Ohävd kan temporärt ge fler traditionella nyckelstrukturer än felaktig hävd.
Historien kan visa... Många biotoper & områden är otraditionella i skötsel och biotopstruktur. Rimligt antagande: de fungerar inte långsiktigt. Ohävd kan temporärt ge fler traditionella nyckelstrukturer än felaktig hävd. Många viktiga hävdbiotoper saknas idag Historisk markanvändning Ekologiskt relevanta komponenter i historisk markanvändning Arternas krav Orealistiskt Biologisk mångfald Arternas krav Vilka är de ekologiska nyckel komponenterna? Komponenter i modern markanvändning Modern markanvändning
Vad är hävd (enl. tidig fältgentiana)? Hävd Slåtter Bete Tidig slåtter Sommarslåtter Sen slåtter Hässjning/volmning Grönhö Lindbruk Efterbete Slåtteruppehåll Tidigt bete Sent bete Hårt bete Svagt-måttligt bete Oregelbundet bete Bete på varierad mark Hur kan vi använda de historisk källorna för att ta reda på ekologiska nyckelfaktorer? Vad vill vi veta? Vad kan vi få reda på? Frågor som är relevanta för naturvården Möjligheter och begränsningar med historiska källor
Hur kan vi använda de historisk källorna för att ta reda på ekologiska nyckelfaktorer? Vad vill vi veta? Vad kan vi få reda på? Hävdtidpunkt Betestryck Djurslag Dynamiken Trädstrukturer Marken: Historiska kartor Jordbruksstatistik Historiska källor Djuren: Skattelängder Bouppteckningar Jordbruksstatistik Geometrisk jordebok, 1640 Boskapslängd, 1620-1641 Djurtäthet och betestryck
Undersökningsområden Selaön (Södermanland) Ö nära Stockholm i Mälaren. Slättbygd. Kristberg (Östergötland) Skogsbygd nära bergslagen. Boskapsskötseln dominerat jordbruket Fornåsa (Östergötland) Slättbygd på näringsrika jordar. Åkerbruket starkt dominant. Alseda (Småland) Skogsbygd på höglandet. Boskapsskötsel och oxdrifter.. Tidsdynamik Inom en säsong (hävdtidpunkt) Mellan enskilda år (inom några tiotal år) I ett längre perspektiv (under några hundra år)
Tidig hävd Kalorp 1698 (Kristberg, Ög) Bete tidig sommar: -betesmark (114 ha) -- ett gärde (15 ha) Sen hävd Kalorp 1698 (Kristberg, Ög) Bete tidig sommar: -betesmark (114 ha) -- ett gärde (15 ha) Bete sen sommar -betesmark (114 ha) --slåtteräng (80 ha) --andra gärdet (15 ha)
Korttidsvariation Variation i antal djur per by Inom en 20-årsperiod (1620-1641) 90 80 70 60 50 40 hästar nötkreatur får Betesekvivalenter 30 20 10 0 1620 1622 1624 1626 1628 1630 1632 1634 1636 1638 1640 Year Källa: Boskapslängder Klahammar, Selaön (Sörmland) Nyodlingens dilemma Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna
Nyodlingens dilemma Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna Fler djur per hektar betesmark Ekologisk konsekvens Större åkrar kräver mer djur (arbete och gödsel) Nyodlingen orsakade en minskning av de naturliga fodermarkerna Fler djur per hektar betesmark Ökat betestryck och/eller allt öppnare mark (ökad produktion av foder)
Förändringar på längre sikt Markanvändning och mängd boskap 1620-1860 land and livestock in Fornåsa parish number of ha or livestock equiva 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 Förr är inte enbart 1800-talets slut!!! arable field hay meadow outland forest livestock equivalents 200 0 1600 1650 1700 1750 1800 1850 1900 1950 2000 year Tidsdynamik i olika skalor Gradvis intensifiering av nyttjandet på utmarken (1620-1850) Varierat betestryck på kortare sikt Olika hävdrytmer inom en två säsonger
Rumslig dynamik i olika skalor Inom en by Mellan närliggande byar Mellan regioner även mellan liknande regioner Det har funnits en betydande dynamik i hur landskapet har nyttjats historiskt i tid och rum i mindre och större skala
Hur såg landskapet egentligen ut? Fornåsa socken, Skriksta 1730, Östergötland små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle
små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion
Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Landskap har förändrats
Historien räcker inte till... Säger lite om biotopers utseende och funktion Restaurering är inte alltid att reversera en förändring: Svaga populationer kräver särskild hänsyn Landskap har förändrats Fler kvalitéer måste rymmas på mindre yta idag än förr små granskog vide och enebuskar, bete för 2 par dragare en tid om sommaren: skog till nödhielp af trinne och något bräntsle små gran, en, vide och björkebyske, hvarest då manföre är om vintern, finns nödhielp af något trinne uti en liten dunge, jämwäl något ris bräntsle beväxt med något små gran, björk och asp, som allenast till något trinne, risbränsle och löfbrått gagnas., skog af små gran och ene till nödhielp ibland af något trinne och risbränsle
Utan historisk kunskap ofta fel skötsel Man behöver veta mer om hur den traditionella skötseln var organiserad Man måste återinföra eller imitera omistliga historiska hävd-komponenter Historisk kunskap står sällan på egna ben i naturvårdssammanhang Koppla samman historisk kunskap med biotop- och artkunskap!