FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

Relevanta dokument
Språket inom social- och hälsovård

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Rapport från den finlandssvenska tankesmedjan i Tallinn augusti 2006

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors,

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Lärarexemplar med facit

Europeiska utblickar

Kårkulla samkommuns allmänna strategi

Språket inom allmän förvaltning

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

- Ca svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon

Servicestrukturreformen och Svenskfinland

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

- Ca svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

Attraktivitet, Sogndal, Lokalt näringslivsklimat Jörgen Lithander

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Nya vindar inom omsorgen

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Möjligheter att få din röst hörd

Nytt handlingsprogram

Direktörens julhälsning

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

Begäran om utlåtande SHM

Språkliga rättigheter

Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering. inom försörjningen av dagligvaror

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Ruotsin kielen asema Svenskans ställning

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Sune Lang,

Effektivare resursutnyttjande i svensk hälso- sjukvård

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Sveriges internationella överenskommelser

Ulrika Krook, Juridiskt ombud, VH, ,

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I FRAMTIDEN Sammandrag

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Digitaliseringens transformerande kraft

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Manual för medlemsvärvning

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Digitaliseringens transformerande kraft

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

Begäran om utlåtande SHM

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012

Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Riksdagens förvaltningsutskott Helsingfors,

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)

Transkript:

1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den finlandssvenska tankesmedjan Ska jobba för det svenska språkets ställning i Finland på lång sikt I bakgrunden snarare än i förgrunden Fem finansiärer, styrelse, fyra anställda Arbetet har precis börjat Fyra insatsområden har identifierats 2

INSATSOMRÅDEN 2008 2009 Public service (Finlandssvenska institutioner, sammanhållning, offentligt/privat) Invandringsfrågan (Demografi, hot och möjligheter mot den svenskspråkiga minoriteten) Metropolfrågan (svenskan i huvudstadsregionen men också politik, förvaltning och service på svenska i en bredare mening) Märkesåret 1809 2009 (kampen om historieskrivningen, det svenska arvet i Finland) 3 HÖGLJUDDA OCH TYSTLÅTNA FÖRVALTNINGSREFORMER Strukturreformerna kommer med buller och bång (kommuner, landskap, sjukvårdsdistrikt, polisdistrikt, länsstyrelser...) Innehålls- och styrningsreformerna är tysta men omfattande Nationella program (t.ex. KASTE) Ekonomisk styrning Politik som befrämjar användande av privata alternativ Interna omorganiseringar (med eller utan förändring av de yttre strukturerna) 4

ÄR REFORMERNA SVÅRARE I SVENSKFINLAND ÄN I RESTEN AV LANDET? Tja: sammantaget innebär reformerna både hot och möjligheter En stor del av reformerna är inte särskilt bra för någon (kommun, anställd eller kommuninvånare) Men Svenskfinland lider särskilt av: Många samtidiga krav på ökad volym Krav på ett visst befolkningsunderlag för serviceproduktionen Krav på sektorsöverskridande aktiviteter och stora projekt både lokalt och nationellt 5 SVENSKFINLAND OCH KOMMUNREFORMEN OLIKA UTGÅNGSPUNKTER GEMENSAMMA UTMANINGAR Kommunindelningen Offentlig service på svenska, språkautonomi Privata och halvoffentliga alternativ Särskild utmaning för... Mindre kommuner Större kommuner Samkommuner Större kommuner med liten svensk minoritet...men en gemensam angelägenhet eftersom Svenskfinland definieras genom kommunindelningen Tillgången på högkvalitativ svensk service är en ödesfråga Nya mekanismer behövs för att skapa handlingsalternativ 6

STRUKTURREFORMEN INNEBÄR INTE Att den svenskspråkiga servicen automatiskt förbättras eller försämras Omedelbara förändringar för förvaltningen och de serviceproducerande enheterna 7 STRUKTURREFORMEN INNEBÄR Förändringar i kommunens beslutsstruktur Förändringar i den interna organisationen Förändringar av samarbetsomgivningen 8

FÖRÄNDRINGAR I BESLUTSOMGIVNINGEN Kommunens interna beslutsfattande (majoriteter, beslutsregler) Nya grannkommuner och nya preferenser Ta hem och gör själv Omprövning av samarbetsriktning Svagare stöd för traditionella svenska lösningar t.ex. Kårkulla 9 BEHOV AV ATT SE ETT STEG LÄNGRE De interna förändringarna (organisation, program, personal) Ökat inslag av upphandling och alternativa servicemodeller Förhållandet till övergripande regionala och nationella reformer (sjukvård, regionala strukturer, ökad valfrihet) 10

TVÅ TESER Problemet är inte att det saknas svenskspråkiga alternativ utan att de riskerar att inte betyda något i den nya beslutsomgivningen De nya tvåspråkiga kommunerna och samarbetsområden har ett ansvar som sträcker sig utanför den egna kommunen när det gäller förvaltning och service på svenska 11 GÅ INTE I DET ÄR BARA SERVICEN SOM RÄKNAS -FÄLLAN I många kommuner finns en risk att svenskspråkiga serviceenheter (skolor, daghem) blir den enda reellt svenska nivån Resurser bör styras till att stödja personalen i serviceenheterna Men: svensk service utan svensk förvaltning och ledning är sårbar i förändringssituationer Därför: vaksamhet och långsiktighet behövs när förvaltningsstadgor formuleras och implementeras 12

DET GEMENSAMMA ANSVARET Former och modeller för svensk service behöver utvecklas och spridas Svenskfinland en aning på efterkälken i de allmänna trenderna inom organisering av offentlig service Kapaciteten att producera tjänster på svenska är ojämnt fördelad system för att få det mesta ut av helheten Den finlandssvenska förvaltnings- och servicekulturen har speciella drag som går utöver samma på svenska Trevligt på svenska vs. professionellt på svenska 13 VILKEN TYP AV (SVENSKT) KUNNANDE EFTERFRÅGAS I DE NYA STRUKTURERNA? Personal/professionella i ensamma svenska enheter behöver vara mångkunnigare än sina finska kolleger (ekonomi, administration, förmåga att argumentera) Tvärsektoriella organisationer Substanskunnande på svenska i allmänhet (mota svenskan som översättning och information) Fortbildning för finskspråkiga ledare/chefer i organisationer som har en tvåspråkig publik 14