Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar. Föreställningen och materialet är lämpligt för lärare och elever från årskurs nio till gymnasiet. Vår förhoppning är att nå och påverka ungdomar som både lever under trygga förhållanden och dem som kanske är på glid. Vissa frågor som tas upp är relativt tunga och några av eleverna kommer därför att känna igen sig och på så sätt kanske beröras mer. Därför är det viktigt att du är förberedd på detta och efter föreställningen diskuterar och samlar upp de tankar som dyker upp. Ämnet extremism är ingen enkel fråga och vårt upplägg syftar snarare till att lyfta och låta eleverna diskutera de beståndsdelar och drivkrafter som extremism består av än att diskutera definitionen och teorier. För att motverka alla former av intolerans och extremism krävs ett långsiktigt demokratiarbete. Det är viktigt att känna till att i varje klassrum sitter det i genomsnitt 1-3 intoleranta elever. Vi hoppas att vi kan vara ett av verktygen för att låta eleverna diskutera och uttrycka sin syn på samhället och världen. Om besöket Teater Fryshuset vill genom föreställningen Hatets röst visa vad som driver en ung människa till att bli högerextrem. Den lyfter många relevanta frågor som utanförskap, rädsla, makt och demokrati. Ulf Stenberg, konstnärlig ledare, om syftet med satsningen: Det finns ingen poäng i att hata de som hatar. Vi vill genom föreställningen skapa en förståelse för varför man söker sig till den högerextrema miljön. För vill man jobba förebyggande så måste man börja med att förstå, på djupet förstå, varför man söker sig dit. Pjäsen är cirka 60 minuter lång och tanken är att skådespelarna tillsammans med eleverna diskuterar och reflekterar över innehållet efter föreställningen. Därför bör du kanske avsätta minst en och en halv timme för pjäs och diskussion. Vi på Teater Fryshuset ser fram emot ett spännande samarbete med er och hoppas att vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för ungdomars tillvaro i och utanför skolan! Teater är enligt våra erfarenheter och gängse pedagogisk litteratur ett effektivt inslag i utbildningen om den kan kopplas till andra utbildningsverktyg. Med teater väcks känslor och engagemang, som kan göra att signaler och budskap lättare fångas upp. Något som gör teaterformen till ett kraftfullt utbildningsverktyg. Det är vanligt att teater används som en slags dörröppnare och diskussionsunderlag.
Om materialet: Materialet kan användas i både svensk- och samhällsundervisning, mentorskap och i den allmänna värdegrundsdiskussionen. Det innehåller en inledande övning inför besöket och föreställningen. Med hjälp av den inledande övningen vill vi sätta en grund och så ett frö hos eleverna inför besöket. Vår förhoppning är att du även genomför en avslutande övningen tillsammans med klassen efter att ni sett pjäsen. Med hjälp av denna hoppas vi att du ska kunna knyta ihop säcken. Vi har även tagit fram ett antal kortövningar som du kan välja att använda i samband med någon av de två övningarna eller helt separat. Använd gärna relevanta tidningsartiklar eller nyhetsinslag som komplement till de övningar som vi tagit fram. Bokning och kontakt: Teater Fryshuset Mårtendalsgatan 2-8/Box 92022 120 06 Stockholm Email: teaterfryshuset@fryshuset.se Telefon: 0739 50 24 07 Att arbeta vidare: Exit - http://fryshusetexit.se/ Expo - http://expo.se/ Forum För Levande Historia - http://www.levandehistoria.se/
Defintioner Vad är en extremist? Någon som befinner sig i bortre änden av en tänkt skala, sedd ur majoritetens synvinkel. Det som betecknas som extremism vid en tidpunkt kan ses som normalt vid en annan. (Källa: Nationalencyklopedin) Högerxtremism Antidemokratiska, fascistiska och nationalsocialistiska rörelser benämns ofta som högerextrema. Ursprungligen är det en beskrivning av att dessa rörelser står till höger om högerorienterade politiska rörelser som till exempel konservativa partier. Högerextremister vägrar dock ofta placera in sig på höger-vänsterskalan. Högerextrema rörelser är enligt en strikt definition antidemokratiska, alltså motståndare till demokrati. Istället ser man ett samhälle uppdelat i två delar - de som styr och de som är styrda. En liten samhällselit, eller kanske en militär regim, styr befolkningen som inte har någon egentlig makt. Gemensamt för högerextrema rörelser är också rasismen, en uppdelning av människor grundat på etnisk härkomst eller kultur. Knutet till rasismen är också nationalismen, en ideologi som genomsyrar den högerextrema rörelsen. (Källa: Expo) Fördomar Att säga hur människor av en viss grupp är betyder alltid att man klumpar ihop människor eftersom alla grupper består av individer som är olika. En stereotyp är en förutfattad mening som beskriver hur en grupp är. Exempel på stereotypa beskrivningar kan vara homosexuella män gillar schlager eller fransmännen äter sniglar. Påståendena ovan innebär att människor klumpas ihop och får likadana egenskaper som om alla inom gruppen vore på samma sätt. Det finns däremot ingen värdering i påståendena, inget som säger att egenskapen är bra eller dålig. När det finns en värdering i den förutfattade meningen handlar det om en fördom. Påståendena smålänningar är snåla och invandrare är kriminella är fördomsfulla eftersom man inte bara beskriver utan också värderar. Det som är gemensamt för alla negativa fördomar är att man klumpar ihop människor och skuldbelägger hela gruppen för vad någon i gruppen har gjort eller påstås ha gjort. Att uttrycka eller inte uttrycka fördomar? En del menar att om inte fördomar kommer upp till ytan så att de kan diskuteras riskerar de att bli ännu starkare. Därför är det viktigt med ett samhällsklimat där även intoleranta åsikter kan uttryckas.
Andra hävdar att det är viktigt att tydligt visa att vissa åsikter inte är ok. Om det är fult att ha negativa åsikter om invandrare, homosexuella, muslimer och judar leder det till att färre uttrycker sig på ett intolerant sätt. Det gör att negativa åsikter om olika grupper sprids mindre vilket kan leda till färre fördomar i samhället. (Källa: Expo)
Inledande övning Utanförskap, rädsla och fördomar Inledning & Syfte Tanken är att du tillsammans med dina elever ska diskutera ett antal frågor som gör att föreställningen och den efterföljande diskussionen blir än mer givande. Ni behöver inte gå in djupare på pjäsens innehåll, utan tanken är att diskutera mer generella frågor som föreställningen kommer beröra. Du kan gärna berätta att övningen kommer att följas av en föreställning som tar upp liknande frågor. Övningen låter eleverna fundera över och arbeta med frågor som berör fördomar, rasism och utanförskap. Som avslutning får eleverna kort fundera över hur utanförskap kan göra att man söker sig till extrema grupper. Tidsåtgång Cirka 60 minuter Arbetssätt Muntlig diskussion, Gruppdiskussion Tillsammans med eleverna Inledning till frågan (10 minuter) Lista och diskutera Låt eleverna lista enskilt och diskutera sedan kort i helklass: Vad finns det för olika fördelar med att känna personer från olika kulturer? Att så ett frö (10 minuter) Heta stolen eller handuppräckning (går även att genomföra som diskussion) - Tjejer har större förutsättningar än killar att lyckas i samhället! - Man måste vara duktig i skolan för lyckas med det man vill! - Utöya händelsen skulle kunna inträffa i Sverige! - Det är viktigt att ungdomar intresserar sig för politik! - Sverige är ett bra land att växa upp i för här har alla samma förutsättningar! - Demokrati är en självklarhet alla har rätt till vilka åsikter som helst! - Det är stor skillnad på höger- och vänsterextremism! - Det är viktigt med religionsfrihet! - Vem som helst kan bli extremist!
Att nå kärnan (20 minuter) Diskutera först i par (eleverna antecknar) och sedan i helgrupp Varför tror ni att människor blir rasistiska eller fördomsfulla? Vad innebär det att vara fördomsfull eller rasist? Vad man kan göra för att undvika missförstånd mellan människor från olika kulturer och de krockar som sådana missförstånd kan medföra? Hur tycker ni att det ultimata bostadsområdet/skolan ser ut när det gäller blandning av kulturer? Var kultur för sig? Helt blandat? Eller majoritet av svenskar och en liten del människor från andra kulturer? Tror eller tycker du att rasismen ökar i Sverige? Summering och knyta ihop säcken (10 minuter) Diskussion i helklass Vad händer med de personer som känner att de står utanför samhället och inte har möjligheter till att till exempel plugga vidare eller få jobbet de vill ha? På vilka sätt tror du att människor som känner att det står utanför samhället försöker att ta kontrollen över sina liv? Är ett sätt att söka sig till olika grupper med till exempel extrema politiska eller religiösa åsikter? På vilket sätt kan individer och samhället drabbas av att individer organiserar sig extrema rörelser eller grupper? Vad kan samhället göra för att motverka att individer hamnar i utanförskap och på grund av detta organiserar sig i odemokratiska grupper?
Avslutande övning - Extremism Inledning & Syfte Övningen låter eleverna diskutera och fundera hur de ser på extremism, vad som driver en extremist och vem som kan bli det. Tanken är att föreställningen ska agera som en katalysator och dörröppnare i diskussionen. Tidsåtgång Cirka 60 minuter Arbetssätt Muntlig diskussion, Gruppdiskussion, Rollspel Tillsammans med eleverna Inledning till frågan (10 minuter) Lista och diskutera Låt eleverna lista enskilt och diskutera sedan kort i helklass Vad handlade pjäsen om och vad tyckte du om den? Vad påverkade dig mest och vad var mest intressant? Kan du känna igen dig i något som pjäsen tar upp? Lärde du dig något av pjäsen? Motivera gärna både för nej och ja! Att så ett frö (10 minuter) Diskutera i helklass Vad tror du krävs för att bli så pass extrem? Vem blir extremist? Hur skulle du beskriva extremism? Vad står definitionen för och vad betyder den för dig? Finns det olika typer av extremism? Om ja, motivera! Vem eller vilka kan drabbas av någon som är extremist? Motivera! Att nå kärnan (30 minuter) Rollspel Kort rollspel i par eller grupper om tre. Tanken är att en av eleverna i varje grupp/par ska spela sig själv och välja ut ett antal frågor som den vill ställa karaktärerna i pjäsen. De andra i gruppen får därmed spela karaktärerna från föreställningen (Obs kort förberedelse och prestigelöst). Klassen diskuterar sedan de olika scenerna som avslutning.
Summering och knyta ihop säcken (10 minuter) Diskutera i helklass Vad tror ni kan vara tänkbara orsaker till att en person får radikala åsikter och kanske till och med organiserar sig med andra med liknande åsikter? Varför blir inte fler extremister? Motivera! Vad tror du att uttrycket Pojkar som gått vilse står för? Varför är de flesta i extremrörelsen killar eller män? Hur kan man påverka någon som är på väg att bli extrem?
Kortövningar (cirka 10-30 minuter) Använd dessa som komplement till de två övningarna eller plocka det som passar. Gruppövning om extremism i Sverige Låt eleverna i mindre grupper fundera över varför det inte finns fler extremister i Sverige? Berätta att de ska försöka hitta minst fem olika orsaker till att det inte finns fler extremister i Sverige. Diskutera sedan de olika förslagen i helklass. Att söka sig till en viss grupp Gemensam diskussion i klassrummet. Varför tror du att människor söker sig till en viss grupp? (Exempelvis för att få tillhöra en grupp och ha en relation till andra individer, stärka sin egen identitet, uppleva en självkänsla och nå en viss status och få uppleva en samstämmighet i sin syn och bedömning av omvärlden och få sina värderingar verifierade.) Vad för olika grupper kan man tillhöra? (Exempelvis: politiska, religiösa, olika referensgrupper som musikstilar, klädsel eller fritidsintresse och supportrar till ett lag.) Varför tror du att den unga killen i pjäsen valde just en högerextrem grupp? Tror du att han skulle kunna valt någon annan grupp? I så fall vilken? Vad tror du gruppen ger honom som han annars saknar? Grupptryck Lista i par sedan gemensam diskussion i klassrummet. Vad betyder grupptryck för dig? Finns de olika former av grupptryck, till exempel positivt eller negativt? Hur påverkas ni av grupptrycket? Hur tror ni andra påverkas av grupptryck? Kan ni ge exempel från pjäsen på positivt och negativt grupptryck? Kom med exempel!
Respekt Gemensam diskussion i klassrummet. Vad betyder respekt för dig? Är det någon man är? (Exempelvis en känd person eller om man är duktig på något) Är det något man gör? (Exempelvis yrke eller coolhet) Är det någon man har? (Exempelvis Nikeskor eller en cool mobiltelefon) Vem eller vilka tycker du förtjänar respekt? (Exempel: Gamla, Kända, Folk som hjälper andra, Rika) Vad leder respekt till? (Exempel: Framgång, Makt, Kompisar, Partner) Tror du att den unga killen i pjäsen drivs av att få respekt? Av vem eller vilka tror du han får respekt? Manligt och kvinnligt Grupparbete och diskussion. Dela in eleverna i mindre grupper. Gruppernas uppgift är att lista egenskaper och ord som de förknippar med en man respektive kvinna utifrån frågan: Hur bör en riktig man/kvinna vara? De ska även redovisa och diskutera sina svar. Avsluta övningen med att diskutera följande frågor: Känner ni någon som har alla de egenskaper som ni listat som typiskt kvinnliga eller manliga? Hur är de män och kvinnor ni känner? Släktingar, tränare, föräldrars arbetskamrater osv. Vad tror ni påverkar vår syn på vad som är manligt och kvinnligt?