SFI Bollnäs Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen Nämnd: Lärande och Arbete Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i skolornas kvalitetsarbete i strävan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitet inom samtliga skolverksamheter är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, skolplan, lokal arbetsplan och arbetslagens prioriterade mål. Det gäller även hur väl verksamheten svarar mot nationella krav och riktlinjer. För bedömning av måluppfyllelsen har Bollnäs kommun valt att använda sig av Skolverkets verktyg BRUK som bygger på 6 kriterier: 1. Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2. Inledande diskussioner om hur man ska arbeta för att nå detta har inletts 3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Skolan kännetecknas till stor del av detta 6. Denna egenskap kännetecknar skolan 1. INLEDNING Varje studerande i Sfi erbjuds 15 studietimmar per vecka som förläggs till förmiddagar Flyktingar kommer via integrationsenheten och har en handläggare som kontakt. Övriga invandrare söker till Sfi via studie-och yrkesvägledningen i Bollnäs stadshus Enligt Skolverkets direktiv görs grupplacering utifrån individens skolbakgrund från hemlandet samt nivån på ev kunskaper i svenska Det har funnits sex studiegrupper under 0809 Nya kursplaner och betygskriterier har kommit under året och dessa är under bearbetning Nya studerande tas emot var 6:e vecka. Var 12:e vecka sker kunskapsavstämning med ev betygsättning,byte av grupp eller avslut med intyg. 525 timmar är riktvärdet för Sfi. Skäl till fler timmar är att eleverna behöver mer tid för att uppnå kursmålen När elevs studiegång upphör på skolans initiativ utan att målen uppnåtts beror det på att eleven inte gör tillfredställande framsteg. Då ges eleven intyg på sin kunskapsnivå. 2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNING Kvalitetsarbetet vid Sfi pågår kontinuerligt under året. Möten och kommunikationen med de studerande är grunden för utveckling av verksamheten. Muntliga utvärderingar och när det är möjligt även skriftliga görs med de studerande. Planerade pedagogiska samtal, kvalitetsutvecklingsdagar, arbetsplatsträffar har använts för att följa upp och analysera resultat, bedömning och betygsättning samt studerandes delaktighet och inflytande. Officiell statistik och verksamhetens egen statistik med studieresultat och avbrott ligger till grund för analyser och åtgärder.
3. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ARBETSORGANISATION OCH LEDNING AV VERKSAMHETEN Sfi är organiserat under nämnden för Lärande och Arbete och finns tillsammans med övrig kommunal vuxenutbildning Administrationen för registrering av studerande, närvaro- samt betygsadministration sköts på 25% tjänst. Intag var 6:e vecka, statistik till olika instanser, byte av grupper ingår i arbetsuppgifterna Ledning Under rektors ansvarsområden finns förutom Sfi också Komvux, Komvux Vård, gymnasiets omvårdnadsprogram samt uppdragsutbildning. 3.2 ELEVER Elever med 11 olika språk har undervisats vid Sfi under året Hösten 2008 var 104 st inskrivna på Sfi. 65 flyktingar och 39 övriga invandrare Våren 2009 var 101 st inskrivna på Sfi. 76 flyktingar och 25 övriga invandrare 3.3 PERSONAL 7 lärare har arbetat med Sfi-undervisningen Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever har varit 6.0 i Bollnäs Enligt officiell statistik har antal lärare per 100 elever varit 6.1 i kommungruppen Utbildning: Alla lärare har pedagogisk utbildning och varierande grad av yrkeserfarenhet. 57 % har svensk pedagogisk högskoleexamen Arbetslaget har bestått av jämn fördelning mellan kvinnor och män. En lärare har utomnordisk lärarutbildning och yrkeserfarenhet. Under året har två lärare studerat Svenska som andra språk vid universitet. Rektor har pedagogisk utbildning och erfarenhet samt rektorsutbildning från universitet. Analys: Målet har varit att få bredd i ålder och kön inom arbetslaget på Sfi. Det har lyckats bra. Lärarna som studerat svenska som andra språk samt skrivit på sina uppsatser inför examen har stöttats bl.a genom omfördelning av arbetstider vid behov. Åtgärder 09/10: 2 lärare kommer att ta ut sin högskoleexamen på gymnasienivå 3.4 PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING Varje tills vidare anställd har en kompetensutvecklingsplan som reviderades vid medarbetarsamtal på hösten 08. Arbetslaget där stor erfarenhet finns och Sfi-nätverket i Hälsingland används för kompetenshöjning. Samarbetet med integrationen breddar personalens kompetens i aktuella integrationsfrågor. 3.5 EKONOMI Budget för Sfi 2008 var 1 504. Utfallet var 95 Budget för 2009 är 2 089
3.6 MATERIELLA RESURSER Utbildningen bedrivs i Komvux lokaler och grupperna har hemklassrum samt tillgång till datasalar och grupprum. Lokalerna är integrerade med övriga Komvux verksamheter. De studerande har enligt förordningen rätt till kostnadsfria läromedel förutom vissa hjälpmedel 4 UPPFÖLJNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Sammanställning av beslutade åtgärder utifrån kvalitetsredovisning 2007-2008 Förbättringsområden i 2007-2008 års kvalitetsredovisning Vad har hänt? Revidera kompetensutvecklingsplaner Utfört i medarbetarsamtal hösten 08 Göra upp kompetensutvecklingsplaner som Utfört i medarbetarsamtal hösten 2008 saknas 5. ARBETET I VERKSAMHETEN 5:1 NORMER OCH VÄRDEN Normer och värden i studiemiljö och samvaro Sfi har tillsammans med övriga inom vuxenutbildningen lyft fram att studerande vid Vuxenutbildningen ska förberedas för Kommande yrkesfunktioner Fortsatta studier Alla kulturers integration i samhället Utveckling till medvetna samhällsmedborgare Personalen vid Sfi har enats med övriga inom vuxenutbildningen om vad som ska utmärka verksamheten för studerande och personal: Framtidstro Kvalitet Kompetens Delaktighet Personlig utveckling Lustfyllt lärande Miljön är trygg och positiv. Plan finns mot kränkande behandling.
Under året har trepartssamtal använts för att bearbeta en konflikt mellan två personer där en känt sig utsatt av annan person. Öka medvetenheten i arbetslaget om när och hur ett aktivt värdegrundsarbete kan ske inom Sfi. 5:2 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Studerande som kommer till Sfi är vuxna med stor livserfarenhet. Hur de förhåller sig till studierna påverkas starkt av deras personaliga situation som nya i Sverige men också av den typ av skola man kommer ifrån. Ett antal studerande är analfabeter eller mycket lågutbildade medan andra är högutbildade. Många elever vid Sfi kommer från kulturer där läraren bestämmer och det är då en process att utveckla elevernas vilja och förmåga att arbeta i ett mer demokratiskt arbetssätt Studerande med högre utbildning har lättare att utöva inflytande över sina studier. Sfi fortsätter arbetet med att öka elevernas ansvar och inflytande över sina studier 5:3 UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Utbildningsval arbete och samhällsliv Varje flykting har en ansvarig handläggare vid integrationsenheten. En utvecklingsplan upprättas där tidigare skolgång, yrkeserfarenheter samt mål ingår. Sfi är utbildning i svenska språket och där finns viss möjlighet att bättre förstå svenska samhället och yrkeslivet genom texter, filmer och mötet med lärare. Utanför Sfi ges samhällsinformation och arbetslivsinformation till flyktingarna. Övriga invandrare ingår inte i detta upplägg då uppdrag /resurser saknas Förbättra samverkan mellan Sfi och samhälls- /arbetslivsinformationen för att öka tydlighet för de flyktingar som studerar vid Sfi.
5:4 JÄMSTÄLLDHET Medveten planering för att erbjuda både manliga och kvinnliga lärare som förebilder har gjorts. För närvarande finns tre manliga och tre kvinnliga lärare i arbetslaget. Det kan ibland vara hämmande för familjemedlemmar att gå i samma undervisningsgrupp som sin partner och gruppdelning kan underlätta När det finns behov och är möjligt görs gruppdelning kortare pass för att ge varje individ möjlighet att uttrycka sig fritt. 5:5 ELEVER MED FUNKTIONSHINDER OCH ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Tillströmningen till Sfi har varit stor och att identifiera, göra planer för och genomföra extra stöd är ett förbättringsområde. Funktionshinder och behov av särskilt stöd kan vara svårare att identifiera på ett tidigt stadium i Sfi på grund av brister i svenska språket. Stödbehovet att lära svenska språket och att läsa är mest uttalat i spår 1 där analfabeter och lågutbildade går. Möjligheterna att ge stöd till personer som läser enkel text och till analfabeter i samma grupp är problematiskt. Att ge dessa personer eget arbete för att arbeta i smågrupper är inte möjligt. Analfabeter skulle ha bästa möjligheterna i egen grupp. Resurser till det har hittills inte funnits. Från våren 09 har några timmar extra stöd till spår 1A funnits. Från hösten finns 5 timmar speciallärare för särskilda behov på Sfi och främst då för spår 1A. Möjligheter att erbjuda delvis alternativ pedagogik eftersöks under hösten 09.
5:6 KUNSKAPER, BEDÖMNING OCH BETYG Bedömning och betygsättning fungerar väl utifrån nationella mål och författningar. De individuella studieplanernas utformning behöver diskuteras mer då flyktingar och övriga invandrare inte har samma ingång till studier vid Sfi. Uppföljning och kommunikation av resultat har fungerat i stort sett väl. Den studerandes tidigare utbildning tas tillvara när hon/han placeras i rätt studiegrupp vid Sfi. Kursplanemålen anger tydligt inriktningen för utbildningen Särskilt stöd till elever som har svårigheter med utbildningen har inte getts i tillräcklig grad då resurser saknats för ytterligare lärartid. Nya kursplanerna och betygskriterier bearbetas av arbetslaget. Individuella studieplaner/utvecklingsplaner diskuteras och bearbetas tillsammans med introduktionsenheten och studievägledare. 6 LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplan finns för vuxenutbildningen Studerande har tillgång till planen genom First Class FC, elevmappen. Analys: Ett ärende har dokumenterats under 0809. Verksamheten präglas av lugn och positiv studiemiljö. Åtgärder 09/10: Likabehandlingsplanen revideras under hösten 2009 7 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer Sfi-lärarna har löpande samarbete med integrationshandläggarna på integrationsenheten. Varje flykting har en utvecklingsplan där Sfi-studierna är en del av planeringen. Övriga invandrare som kommer via kommunens studievägledning ska ha en individuell studieplan som följs upp tillsammans med lärarna. Samarbete finns också med arbetsförmedlingens representant. Integrationssamverkan är ett regelbundet återkommande möte där en Sfi-lärare och rektor deltar tillsammans med representanter från kommunens andra berörda verksamheter. Lärarna har ingått i vuxenutbildningens Arbetsplatsträffar med möten var 3:e - var 4:e vecka Varannan vecka hålls arbetslagsmöte för praktiska ärenden och utvecklingsfrågor inom Sfi. Lärarna har ansvarsområden, ex integrationssamverkan, inköp, nya elever m.m. Samhällsinformation/arbetslivsinformation har getts till flyktingarna under året. Det ligger utanför Sfi-uppdraget.
Åtgärder 09/10 Samordning mellan Sfi och samhällsinformation/arbetslivsinformation krävs och är ett pågående förbättringsområde Flera elever erbjuds via integrationen/arbetsförmedlingen olika insatser som yrkessvenska eller praktik. Då görs avbrott eller uppehåll från Sfi.. 8 UTBILDNINGENS RESULTAT Antal elever (%) som börjat 05/06 och godkänts 07/08 enligt: Studieväg 3 Kurs D 50%i Bollnäs 35%i kommungruppen Studieväg 2 Kurs C 2 % i Bollnäs 8% i kommungruppen Studieväg 1 Kurs B 0% i Bollnäs 2% i kommungruppen Antal elever som avbrutit utbildningen 20% i Bollnäs 31 % i kommungruppen Antal elever som fortsätter utbildningen 08/09 29% i Bollnäs 23 % i kommungruppen Antal elever som studerat Sfi under 07/08 i Bollnäs har varit 172 st varav 52 % kvinnor 26% i studieväg 1 26% i studieväg 2 48 % i studieväg 3 Antal elevtimmar 07/08 per elev som godkänts enligt Studieväg 3 : 292 timmar i Bollnäs 443 timmar i kommungruppen Studieväg 2 : 897 timmar i Bollnäs 715 timmar i kommungruppen Antal nybörjare 05/06 totalt I Bollnäs 56 varav 41 % med max 6 års utbildning Kommungruppen 2469 varav 22 % med max 6 års utbildning För gruppen med 9 år eller längre skolgång har Bollnäs haft god genomströmning i jämförelse med kommungruppen. För studerande med kortare skolgång har Bollnäs haft fler studietimmar per elev än kommungruppen. Det kan delvis förklaras med den höga andel lågutbildade elever (41%) som kommit till Bollnäs. Den som inte har studievana har större behov av lärarledd undervisning i mindre grupper. I en stor grupp där läraren är den enda som talar svenska krävs teknisk utrustning i form av dataprogram för övning. Även användandet av datorer kräver handledning. Möjligheten att dela upp i mindre grupper har inte varit genomförbart mer än vid enstaka tillfällen då lärarresurserna inte räckt till för det.
Väl fungerande dataprogram för övning i att läsa, skriva och lyssna, bearbetning av de nya kursplanerna och betygskriterier, pedagogiska utvecklingsdiskussioner i arbetslaget. Exempel på arbetssätt kan vara Rollspel där två lärare samtalar inför gruppen. Det kräver dock att en annan grupp har eget arbete under tiden. Nationella proven kommer successivt att läggas på webben vilket kräver övning vi datorerna. Enligt närvarolista från 2 juli 2009 var 34 elever inskrivna i kurs 3 D. 12 av dessa har fått fler än 525 timmar 18 elever var inskrivna i kurs 3C varav 1 med mer än 525 timmar 17 elever var inskrivna i kurs 2C varav 2 hade mer än 525 timmar 20 elever var inskrivna i kurs 2B varav 0 hade fler än 525 timmar 15 elever var inskrivna i kurs 1B varav 3 hade fler än 525 timmar 9 elever var inskrivna i kurs 1A varav 1 hade fler än 525 timmar De elever på D-nivå som hunnit göra nationellt prov är genomsnittligt bäst på grammatik, bra på läsförståelse. Sämst klarar de eget skrivande. Muntlig kommunikation på svenska är den del som är svårast att få att fungera bra med stora grupper där endast läraren talar svenska. Praktikmöjligheter för Sfi-studerande har inte fungerat tillfredställande under året. I kursen 1A går analfabeter och personer med ytterst lite skolgång. Att hitta en pedagogisk modell som hjälper dessa elever att lära sig läsa, förstå svenska samhället och språket är en mycket stor utmaning och behov av utveckling finns. Mer koncentration läggs på eget skrivande och på att hitta fler former av muntlig kommunikation. Träffar och kulturutbyte med svensktalande elever inom Lärande och arbete. Mer möjligheter att få språk och yrkespraktik ges till flyktingar genom ett samarbete med arbetsförmedlingen och integrationen. Samarbetet mellan Sfi och samhällsinformation/arbetslivsinformation förbättras genom planeringsträffar och fortlöpande avstämning. Om en elev går fort fram kan det bli svårt att byta grupp på grund av platsbrist. I vissa fall kan eleven läsa ny kurs men fysiskt stanna i sin grupp. Ett projekt eller annat upplägg som blandar analfabeternas/lågutbildades Sfi-dagar med mer praktiska aktiviteter för att göra lärandet mer meningsfullt.