Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län.
Vårt stora tack till alla som bidragit genom att svara på enkäten! Omslagsfoto Lasse O. Persson
OM RAPPORTEN En enkätundersökning till samtliga 60-åringar (födda 1942) och 50-åringar (födda 1952) boende i Örebro och Östergötlands län genomfördes hösten 2002. De födda 1942 hade studerats med liknande enkäter 1992 och 1997. År 1992 ingick även klinisk undersökning av ett urval. Frågorna handlade om självupplevd munhälsa, attityder till tänder och tandvård. Alla redovisade svar bygger på åsikterna från dem som svarat, ungefär 70% av dem som fick enkäten har svarat. OM HÄLSA Den allmänna hälsan hade försämrats något för 60- åringarna, 50-åringarna 2002 hade en bättre hälsa än 50-åringarna tio år tidigare. Andelen som upplevde sig friska hade ökat samtidigt som andelen med längre sjukskrivningar också hade ökat. En ökad polarisering kunde ses, de friska uppfattade sig som allt mer friska och de sjuka som sjukare. Var innevånarna bor tycktes inte ha någon avgörande betydelse för hur man har tillgång till hälsooch sjukvård.
Mått som hälsa, läkarkontakter, sjukskrivning eller läkemedelsanvändning skiljer inte med avseende på storlek på boendeort. Andelen dagligrökare hade minskat hos dem födda 1942 under tioårsperioden. 50-åringarna år 2002 var dagligrökare i lägre grad än femtioåringarna för tio år sedan. Andelen snusare hade ökat, speciellt bland 50- åriga kvinnor. Rökare hade kortare utbildning, var oftare ensamstående, hade sämre tuggförmåga och var oftare missnöjda med sina tänder. De hade också färre tänder i behåll. Endast var fjärde rökare angav att de fått information om tobaksbruk hos tandvården. OM KÖNSSKILLNADER I de flesta fall var skillnaderna mellan män och kvinnor små. Vad gällde läkemedelskonsumtion hade kvinnorna genomgående angivit mera frekvent sådan. Kvinnorna var också mer sjukskrivna och står för nästan hela den totala ökningen av sjukskrivningarna över tioårsperioden. Skillnaderna i mun- och tandhälsa var små, kvinnor anger oftare att de aldrig haft tandvärk. Kvinnor gick något oftare till tandvården än männen gjorde. Kvinnor angav oftare besvär av muntorrhet, speciellt dagtid. Hälsokansliet 3
OM TANDVÅRD De svarande ansåg att det var viktigt att besöka samma vårdgivare vid varje besök, endast mindre än fem procent ansåg att det inte var viktigt. De flesta angav att de fått besöka den tandläkare de själva ville. Man var nöjd eller mycket nöjd med den tandvård man fått tidigare. Man var dock mera nöjd för tio år sedan än nu, men mindre än fem procent angav att de var missnöjda år 2002. Cirka 10% angav att de velat byta vårdgivare pga missnöje, en något mindre andel hade genomfört byte. Tillgängligheten mättes även som restid till tandvård och 10% av dem som bodde i glesbygd uppgav mer än 60 min restid till tandvård vid senaste besöket. Väntetid i väntrummet hade minskat under 10-årsperioden. Andelen som fått vänta mer än 20 min hade sjunkit från 35% till under fem procent. Nästan alla svarande angav att de var regelbundna besökare, endast några få procent ansåg att de inte gick regelbundet. De flesta gick till privata vårdgivare, men andelen folktandvårdspatienter var högre hos 50-åringarna år 2002.
En liten del hade varit remitterade till specialisttandvård senaste året, och omkring var tredje svarande hade besökt tandhygienist. En liten del av de svarande angav att de avstått från besök pga kostnaden, för 60-åringarna var andelen 12% och för 50-åringar (år 2002) 19%. Ytterligare ett antal har avstått från den föreslagna behandlingen pga kostnaden. Endast mindre än sex procent av de svarande anger att de har haft behandlingskostnader över 8000 kr senaste året. Andelen som angav vårdkostnader över 8000 kr senaste året var ungefär dubbelt så hög hos 60-åringarna jämfört med 50-åringarna år 2002, och högre bland dem som hade inga eller få tänder kvar. Andel med uppgiven vårdkostnad >8000kr år 2002 7 6 5 4 3 2 1 0 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Privat vård Folktandvård Figur 1. Andel av dem födda 1942 respektive 1952 år 2002 som angett vårdkostnader över 8000 kr i respektive län (E=Östergötland, T=Örebro). Andel i procent.
OM TÄNDER Majoriteten var nöjda med sina tänder. Mest missnöjda var de 60-åriga kvinnorna. Tänder var viktigt för annat än tuggförmågan i högre grad år 2002 än tio år tidigare. Är du i allmänhet nöjd med dina tänder? MÄN 100 80 60 40 Män f 1952 Män f 1942 Män f 1942 1992 20 0 Ja mycket nöjd Ja i stort sett nöjd Nej inte Absolut inte särskilt nöjd nöjd Figur 2. Visar hur nöjda män är med sina tänder. Andel i procent. Är du i allmänhet nöjd med dina tänder? KVINNOR 100 80 60 40 20 Kvinnor f 1952 Kvinnor f 1942 Kvinnor f 1942 1992 0 Ja mycket nöjd Ja i stort sett nöjd Nej inte särskilt nöjd Absolut inte nöjd Figur 3. Visar hur nöjda kvinnor är med sina tänder. Andel i procent.
De födda i icke nordiskt land ansåg att utseendet på tänderna var viktigt i högre grad än andra grupper. Nästan alla svarande angav att de hade god tuggförmåga, endast mindre än fem procent angav mindre bra eller dålig tuggförmåga. De med färre tänder kvar angav sämre tuggförmåga, men nära 80% av de helt tandlösa 60-åringarna (2002) angav god tuggförmåga. De med god tuggförmåga var oftare regelbundna besökare. De födda utanför Sverige angav oftare sämre tuggförmåga. Ungefär var fjärde svarande angav att de haft tandvärk senaste året, och andelen var högre hos 50- åringarna (år 2002). 60-åringarna angav 2002 samma andelar nu som de gjorde för tio år sedan. År 2002 hade de utan regelbunden vård dubbelt så ofta tandvärk. Muntorrhet dagtid angavs av var femte man och av var tredje kvinna. 85% av de svarande anger att de har amalgam i tänderna. Under 1992 fick 38% nya amalgamfyllningar och denna siffra hade år 2002 minskat till 11%. 90% av de svarande angav 2002 att de aldrig bytt fyllningar pga besvär från dem. Andelen som angav att de bytt alla fyllningar var 0,9% år 1992 och var nu 0,5%.
Andel som uppgivit att de frågat om biverkningar från tandfyllnadsmaterial 20 15 10 5 2002 1992 0 Man Kvinna Total Figur 4. Andelen som uppger att de frågat om biverkningar från tandfyllnadsmaterial uppdelat på kön. Andel i procent. En mindre andel angav att de hade delproteser. 0,5% av femtioåringarna år 2002, och siffran var nära 4% hos femtioåringarna tio år tidigare. Andelen med helproteser var 1,8% år 1992 och 2002 års femtioåringar angav helproteser i 0,1%. Hos 60- åringarna hade andelen helprotesbärare ökat med 0,5%. Detta motsvarar att sammantaget 32 personer bland 60-åringarna blivit helprotesbärare under tioårsperioden.
OM FRAMTIDEN Landstingen har lagstadgat ansvar för att innevånarna har tillgång till god tandvård. Data som dessa behövs som underlag för planering av tandvården inom området vad gäller hur innevånarna uppfattar sin situation i frågor som expempelvis tandhälsa och tillgänglighet. Baserat på kunskap om sjukdomsförekomsten har yngre generationer en bättre utgångspunkt vad gäller tandhälsan med mindre sjukdom och färre skador. De borde kunna hålla sig friska under lång tid och därmed undvika omfattande reparativa insatser från tandvårdens sida. Olika regionala studier som denna ger en inträngande kunskap om förhållandena just nu och just här. Då samma enkät används igen efter ett antal år kan man dra slutsatser om skeenden i samhället och vad som påverkar attityderna.
Den fullständiga rapporten kan erhållas dels genom undertecknade dels via internet www.lio.se/tandrapp eller www.orebroll.se/rapport tandvard Ola Fernberg, övertandläkare, Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Box 1613, 701 16 Örebro E-post: ola.fernberg@orebroll.se Sven Ordell, odontologisk sakkunnig, Tandvårdsgruppen B Tand, 581 91 Linköping E-post: sven.ordell@lio.se
50-åring Kära Landstinget! Alla som håller på med dessa undersökningar och forskning i allmänhet. Lägg ned denna verksamhet så ni kan jobba bort dessa hemska vårdköer. Mera folk som jobbar med patienter istället för papper och forskningsleksaker. Så länge ni ej kan ta vara på patienterna så prioriteria bort forskning och annat ej direkt patientrelaterat 50-åring Har inte lagat tänder på ca 30 år. Mitt problem är bara tandhälsan pga idogt borstande under tonåren. Tandläkarbesöken innebär kontroll av tänder (tandhälsan) och borttagande av tandsten. Jag har en mycket bra privattandläkare, som har bytt ut alla mina amalgamfyllningar för ca 15 år sedan mot plast. Därefter upphörde mina tidigare återkommande bihåleinflammtioner (hade minst två/år tidigare). Hat haft en eller två under 15 år efter utbyte av amalgam!! SANT!! 60-åring Skulle vilja byta ut mina amalgamfyllningar, de missfärgar övriga tanden mörk! Vid problem skulle man kunna få viss subventionerat pris att göra detta. Skulle även önska att ungdomar över 20 år får ett subventionerat pris till 25 år t.ex. Jag har en som som ej går till tandläkaren föt att det är för dyrt. Han studerar i Stockholm. Vi föräldar bidrar/ hjälper till. 60-åring