AVGIFTSBESTÄMMELSER FÖR ÅR 2009

BESLUTSUNDERLAG 1 Ledningsstaben Juridiska gruppen LiÖ 2008-683 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden AVGIFTSBESTÄMMELSER FÖR ÅR 2009 1. Allmänt 2. Justeringar Härmed överlämnas bifogat ledningsstabens förslag till avgiftsbestämmelser för år 2009 för såväl öppen som sluten sjukvård liksom för sjukresebestämmelser med mera. Vårdavgiftsbestämmelserna ska på förslag från Landstingsstyrelsen fastställas av landstingsfullmäktige. Ärendets inledningsvisa behandling i Hälso- och sjukvårdsnämnden är dock viktig för att markera att landstinget i första hand ser vårdavgifter som ett vårdpolitiskt instrument. Det ökade det personliga ansvaret för hälsa, vård och behandling markeras i en översyn av landstingets patientavgiftsregler. Avgiftsnivåerna för öppen och sluten sjukvård föreslås förändras inför kommande år. De som mindre frekvent söker vård får betala en högre avgift medan de som har större vårdbehov skyddas av gällande regler om högkostnadsskydd. Likaså föreslås med beaktandet av ökat personliga ansvar bestämmelserna om egenavgifterna och ersättningsregler för sjukresor förändras. De taxebestämmelser som gäller för 2008 förutsätts gälla även för 2009 i den mån inte annat beslutas. För 2009 föreslås höjda avgifter för den öppna sjukvården. Avgifterna för sjukvårdande behandling föreslås höjd från 80:- till 100:- kr och avgiften för besök hos primärvårdsläkare från 100:- till 150:- kr. För besök hos annan specialitet än primärvård föreslås avgiften höjas från 250:- till 300 kr. För 2009 föreslås vidare att de undantagsregler som finns för avgiftsfria hembesök av distriktssköterska avskaffas. Avgifterna faller inom ramen för högkostnadsskyddet. Detta skydd fanns inte när det första beslutet om avgiftsbefrielse fattades på 1970 talet. Patienter som uteblir får ändå betala sin patientavgift med undantag för barn. I den mån en patient får återvända hem beroende på att en behandling eller operation ställts in får endast ersättning för utlägg i forma ab återbetalning av patientavgift och reseersättning. Det bör övervägas att införa en 2008-10-07; 11:24:55

2 generell ersättning till patienter som kallats till vård som inte kan genomföras. Ledningsstaben bör få i uppdrag att utreda detta och under 2009 återkomma med förslag på en sådan ersättning. Reglerna för den ersättning som landstinget ger patienter för sjukresor föreslås förändras. Den hittillsvarande ersättningen för resa med egen bil samt med kollektivtrafik föreslås avskaffad med undantag för resor som görs av dagpatienter och i samband med remitterad vård till an dra landsting. Karensbeloppet för taxiresor föreslås också höjas. Transporter med ambulans och andra liggande sjuktransporter är sedan tidigare avgiftsfria och det bör övervägas huruvida avgifter ska införas. Ledningsstaben bör få i uppdrag att utreda detta och under 2009 återkomma med förslag på sådan avgift. Smärre justeringar av avgiftsbestämmelserna kommer att alltid att behöva kunnas för att anpassa dessa till nya förutsättningar som kan uppstå under året. Under löpande år ska Hälso- och sjukvårdsnämnden ha rätt att fastställa dessa justerade regler. 3. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen rekommendera landstingsfullmäktige BESLUTA a t t fastställa landstingets avgiftsbestämmelser för 2009 enligt föreliggande förslag a t t uppdra åt ledningsstaben att utreda och under 2009 återkomma med förslag till bestämmelser om ersättning till patienter för utebliven behandling a t t uppdra åt ledningsstaben att utreda och under 2009 återkomma med förslag till avgifter för ambulans- och andra liggande sjuktransporter, samt a t t uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att under 2009 besluta om mindre förändringar av landstingets avgiftsbestämmelser. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör 2008-10-07; 11:24:55

Avgiftsbestämmelser för år 2009 Förslag till taxor mm

Innehåll 1. INLEDNING...1 1.1. Allmänt...1 2. ÖPPENVÅRDSTAXAN...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Läkarvård...2 2.3. Preoperativ undersökning...3 2.4. Sjukvårdande behandling...3 2.5. Avgiftsfri sjukvård för barn och ungdomar...4 2.6. Tandvård...5 2.7. Avgiftsbefrielse...5 2.8. Högkostnadsskydd...6 2.9. Delbetalning av öppenvårdsavgifter...6 2.10. Intyg, hälsoundersökningar, vaccinationer m.m...7 2.11. Asylsökande...8 2.12. Ersättning till patient för utebliven eller uppskjuten behandling...8 2.13. Särskilda avgiftsregler...8 3. SLUTENVÅRDSTAXAN...12 3.1. Allmänt...12 3.2. Generell avgiftstaxa för sluten vård...12 3.3. Nedsättning av slutenvårdsavgifter med anledning av låg inkomst...12 3.4. Avgiftsnedsättning inom psykiatriska vården...13 3.5. Avgiftsbefrielse av medicinska och/eller sociala skäl...13 3.6. Avgiftsbefrielse enligt särskilda regler...13 3.7. Avgiftsbefrielse för studenter...13 3.8. Vård vid sjukhus i annat landsting...13 4. TAXOR FÖR VÅRD AV UTOMLÄNSPATIENTER...14 5. RIKTADE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR...14 6. ERSÄTTNING FÖR SJUKRESOR...14 7. AMBULANSTRANSPORTER...16 8. TRANSPORT AV AVLIDNA...16 9. TAXEJUSTERINGAR UNDER ÅRET...17 10. AVGIFTSHANDBOKEN...17 LeS 2008-10-07 12:55

BESLUTSUNDERLAG 1 Ledningsstaben Sakkunniggruppen LiÖ 2008-683 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden Avgiftsbestämmelser för år 2009 1. Inledning 1.1. Allmänt Vårdavgifterna har länge i första hand använts som ett instrument att styra patientens val av vårdnivå och i mindre utsträckning som finansieringsinstrument. Då den enskilde ska ta ett större ansvar för sin egen vård bör avgifterna även kunna användas för att finansiera vården. De som har högst behov av sjukvård skyddas av högkostnadsskyddet för öppen vård medan de som endast sporadiskt söker sjukvård får räkna med att kostnaderna kan bli högre. Det finns skäl att höja avgifterna för besök hos läkare i öppen vård. Det är dock viktigt att behålla avgiftsskillnader mellan primärvård och icke primärvård. Även avgifterna för sjukvårdande behandling bör i konsekvens med de övriga höjningarna höjas men inte i samma utsträckning för att markera skillnad mellan de olika vårdslagen. Även med höjda avgifter så kommer de avgifter patienten erlägger ligga väsentligt under de faktiska kostnaderna för den vård som ges. Härmed redovisas i detalj ledningsstabens förslag till avgiftsbestämmelser för år 2009 för såväl öppen som sluten sjukvård liksom för sjukresebestämmelser med mera. Vårdavgiftsbestämmelserna ska på förslag från Landstingsstyrelsen fastställas av landstingsfullmäktige. Ärendets inledningsvisa behandling i Hälso- och sjukvårdsnämnden är dock viktig för att markera att landstinget i första hand ser vårdavgifter som ett vårdpolitiskt instrument. Avgiftsnivåerna för öppen och sluten sjukvård föreslås förändras inför kommande år. Likaså föreslås bestämmelserna om egenavgifterna och ersättningsregler för sjukresor ändras. Det ar under åren funnits ett antal undantag från den generella bestämmelsen att man som patient betalar avgift i samband med sjukvårdsbesök. Dessa undantag har under åren i stor utsträckning blivit färre men ännu återstår vissa. Det undantag som idag finns för exempelvis hembesök av distriktssköterska bör avskaffas. LeS 2008-10-07 12:55

2 2. Öppenvårdstaxan 2.1. Bakgrund 2.2. Läkarvård 2.2.1. Generella avgiftsregler 2.2.2. Remissbesök Vård som ligger utanför sjukvårdsansvaret, beroende på att åtgärden inte är medicinskt motiverad eller att landstinget beslutat så, bör även de i större utsträckning undantas från landstingets subventionering. Samma sak kan sägas gälla bidragsgivning till glutenintoleranta. De taxebestämmelser som gäller för 2008 förutsätts gälla även för 2009 i den mån inte annat beslutas. Inför 1993 gjordes en stor förändring av vårdavgiftsbestämmelserna för öppen vård jämfört med vad som gällt tidigare. Avgifterna för läkarvård hade tidigare varit enhetliga men differentierades nu med olika avgifter för besök inom primärvården och övrig vård, främst öppen vård på sjukhus. Avgifterna fastställdes till 100 kr respektive 150 kr. 1996 höjdes avgiften för öppen vård vid annat än primärvård till 200 kr för att för 1997 höjas till 250 kr. Avgiften för läkarbesök inom primärvården har varit oförändrad sedan 1993. För sjukvårdande behandling fastställdes avgiften för 1993 till 75 kr. I samband med avgiftsbesluten för 1997 sänktes avgiften till 50 kr. En uppdelning liknande avgiften för läkarvård gjordes 2004 med 50 kr för primärvård och psykiatri och med 100 kr för sjukvårdande behandling vid sjukhus. 2005 återinfördes en enhetlig avgift på 80 kr oavsett inom vilken vårdform behandlingen ägde rum. Inför 2009 föreslås att avgiften för läkarbesök i primärvården höjs från nuvarande 100:- kr till 150:- kr. På samma sätt föreslås avgiften för läkarbesök i annat än primärvård fastställas till 300:- kr. För hembesök inom primärvården föreslås tilläggsavgiften vara oförändrad 50 kr. Avgiften för remissbesök efter remiss från en lägre till högre vårdnivå är sedan 1997 reducerad till 150 kr. Vissa oklarheter i regeltillämpningen har tidigare förekommit i samband med remisser till och från, samt mellan, privata vårdgivare. För att undvika dessa tveksamheter har därför från 2003 fastställts att avgiftsnedsättningen fortsättningsvis endast ska tillämpas när en patient remitteras från primärvården till privatpraktiserande specialistläkare eller från primärvården till mottagning på sjukhus.

3 2.2.3. Telefonrådgivning 2.2.4. Hembesök i särskilda boenden För telefonrådgivning är avgiften 50 kr. Avgiften tas endast ut då recept förskrivs och då Apoteket kan ta ut avgiften. Avgiften föreslås oförändrad. För sjukvårdsinsatser inom kommunernas särskilda boenden svarar i huvudsak kommunernas egen personal med undantag för läkarinsatserna som landstingets läkare svarar för. Merparten av insatserna utförs av distriktsläkare och avgiftsmässigt räknas insatserna som hembesök. I vissa fall svarar dock läkare från sjukhuskliniker undantagsvis för sjukvårdsinsatserna på de särskilda boendena. Vårdinsatserna är av liknande primärvårdskaraktär i bägge fallen varför avgift som vid besök från primärvårdsläkare sedan 2006 ska tas ut även om en klinik svarar för vårdinsatsen. 2.2.5. Direkthänvisning mellan landstingets vårdenheter 2.3. Preoperativ undersökning 2.4. Sjukvårdande behandling 2.4.1. Generella avgiftsregler Avgiftsfrihet vid remissbesök gäller för besök efter direkthänvisning samma dag från landstingets mottagningar till i första hand akutmottagning men även annan specialistmottagning.. Som avsändande landstingets mottagning räknas även privat enhet som har vårdavtal eller samverkansavtal (nationella taxan) med landstinget. Innan en patient ska opereras sker en preoperativ undersökning. Denna kan ske i sluten vård dagen innan operationen men också i öppen vård flera dagar innan operationen. Sker undersökningen när patienten är inlagd debiteras slutenvårdsavgift 80 kr, medan när den sker i öppen vård debiterades en särskild avgift på 100:- kr. vård. Då besöket i huvudsak kan jämföras med ett vanligt läkarbesök bör avgift som för ett sådant besök tas ut, normalt 300: kr. Avgiften räknas ini högkostnadsskyddet. Efter att under 2004 varit differentierad beroende på vårdenhet återinfördes 2005 en enhetlig patientavgift om 80:- kr för sjukvårdande behandling. Denna avgift föreslås under 2009 höjas till 100:- kr Distriktssköterskevård har tidigare generellt varit avgiftsfri. Inför 2008 bestämdes att avgift skulle tas ut för besök hos distriktssköterska på mottagning. För 2009 föreslås nu att avgift ska tas ut även för hembesök av distriktssköterska. Avgift ska även tas ut inom distriktsvården för besök som görs av undersköterska.

4 2.4.2. Vård hos kiropraktor och naprapat 2.4.3. Dagsjukvård 2.4.3.1. Hemsjukvård 2.4.3.2. Hjälpmedelsförsörjning Avgiften för vård given av legitimerad kiropraktor eller naprapat, inom ramen för vårdavtal med landstinget, föreslås höjd till 200 kr. Periodiskt återkommande dagsjukvård debiteras i allmänhet som sjukvårdande behandling varför avgiften då är 100 kr i enlighet med de ovan redovisade förslaget till avgifter för sjukvårdande behandling. Denna avgift gäller även inom psykiatrin. Kostpriset för patienter i dagsjukvård som erbjuds kost föreslås oförändrat, 40 kr. LAH/PAH-vård, dvs. vård inom lasaretts- eller primärvårdsanknuten hemsjukvård är också sedan länge befriad från avgift. Genom organisatoriska ändringar har även annan verksamhet än den ursprungliga, palliativa vården, kommit att bedrivas inom samma organisation och har därvid i många fall klassats som avgiftsfri. Endast palliativ vård inom LAH/PAH framgent ska vara avgiftsfri. I övriga fall ska avgift tas ut även vid hembesöksverksamhet, det kan röra sig om så kallad hem-rehab och mobila team inom psykiatrin. 2008 avskaffades e gamla reglerna om att besök i för utprovning och anpassning av tekniska hjälpmedel skulle vara avgiftsfria. Sådana besök jämställs numera med övriga besök för exempelvis sjukvårdande behandling. Någon förändring föreslås inte för 2009. 2.4.3.3. Laboratoriebesök som ersätter läkarbesök Laboratoriebesök som ersätter läkarbesök används exempelvis för kontroll av medicinering och liknande. Med laboratoriebesök ska även jämställas röntgenundersökningar för liknade ändamål. Avgift för sådana besök tas ut som för sjukvårdande behandling, 100:- kr och inom ramen för högkostnadsskyddet. 2.5. Avgiftsfri sjukvård för barn och ungdomar Barn och ungdomar upp till och med 19 års ålder föreslås även under 2009 få fri öppen sjukvård, det vill säga såväl fria läkarbesök som fri sjukvårdande behandling. I och med att landstinget avstår från att ta ut en avgift kan heller inte någon avgift i samband med uteblivande tas ut från denna patientkategori.

5 2.6. Tandvård 2.7. Avgiftsbefrielse 2.7.1. Generella regler Från och med 1999 fick landstinget ett utökat ansvar för tandvård som avser personer i särskilda boendeformer m.fl. och personer som behöver tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling. Sedan tidigare hade landstingen ansvaret för oralkirurgisk verksamhet och tandvård till barn och ungdom. Landstingens avgiftssystem för öppen hälso- och sjukvård skulle gälla även för det nya ansvarsområdet på samma sätt som det tidigare gällt för oralkirurgin. För denna tandvård bör under år 2009 gälla oförändrade avgiftsprinciper. Patientavgiften för oralkirurgisk behandling och annan specialisttandvård ska vara densamma som för öppen vård i annat än primärvård (300 kr). För allmäntandvård ska primärvårdens patientavgifter (150 kr) gälla och för tandvård som ges av annan än tandläkare (tandhygienist eller tandsköterska) ska avgift som för sjukvårdande behandling (100 kr) tas ut. Patientavgifterna gäller även i de fall privattandläkare ger vård som ersätts av landstinget. Avgift ska debiteras för varje besök för tandvård och högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård gäller vid denna vård. Uppsökande tandhälsobedömningar hos personer i särskilt boende m.fl. ska ske avgiftsfritt för patienten. För ett antal besöksformer gäller sedan tidigare avgiftsbefrielse. Behovsstyrda hembesök som påkallas av vårdpersonal och där patienten motsatt sig vårdkontakt. Forskningsbesök, dvs. besök där forsknings- och/eller undervisningsinsatser förlänger eller besöket eller på annat sätt förorsakar patienten besvär. Medicinhämtning, patienter som (främst inom psykiatrin) får hjälp med sin dagliga medicinering (inkl provtagning för kontroll av medicineringen). Vissa vårdinsatser inom den psykiatriska vården (besök där betalning utgör allvarligt hinder för vård). Sjukvård som aktualiseras vid hälsoundersökning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2008 beslutat att alla besök på ungdomsmottagning ska ske avgiftsfritt även om patienten fyllt 20 år Dessa besök föreslås även framgent vara avgiftsfria.

6 2.8. Högkostnadsskydd 2.8.1. Generella regler Högkostnadsskydd är sedan 1997 uppdelat på ett separat skydd mot höga läkemedelskostnader och ett mot höga sjukvårdskostnader. Båda högkostnadsskydden har riksgiltighet även om det för sjukvård administreras av respektive landsting. Den högsta avgift som ska erläggas för att sedan få fri sjukvård är enligt lag fastställd till 900 kr. Denna avgiftsgräns har sedan 1997 gällt inom Landstinget i Östergötland och föreslås gälla även under 2009. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2008 beslutat att registrering i högkostnadskort skulle kunna ske även då en patient fick en räkning för ett besök. Det har dock visat sig att det inte gått att införa en fungerande rutin för detta varför det föreslås att beslutet i denna fråga upphävs. 2.8.2. Överprövning av tillämpning av regler för högkostnadsskydd 2.9. Delbetalning av öppenvårdsavgifter Från och med 1998 infördes i lagstiftningen vad gäller högkostnadsskyddet för läkemedel en regel om att landstinget ska pröva rätten till denna förmån. I samband med förändringar i laggstiftningen rörande läkemedelsförmånen kvarstår denna regel (lag 2002:160; 23 ). Regeln innebär att om en tvist uppkommer vid apotekets tillämpning av läkemedelshögkostnadsskyddet är det patientens hemlandsting som ska lösa denna. Ledningsstaben har i uppdrag att fullgöra landstingets åligganden i dessa fall. Beslutandrätten är delegerad till för patientavgiftsfrågor ansvarige tjänsteman. Ett sådant beslut är numera möjligt att överklaga genom förvaltningsbesvär. För 2009 föreslås oförändrade regler. Prövning av landstingets högkostnadsskydd för öppen sjukvård sker sedan tidigare utan att särskilt beslut fattats om detta av de olika patientadministrativa enheterna. Sedan 1998 har ledningsstaben att pröva rätten till högkostnadsskydd, även här med beslutanderätten delegerad till för patientavgiftsfrågor ansvarige tjänsteman. För 2009 föreslås oförändrade regler. Patienterna har från och med 2002 kunnat fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök över tiden genom att erlägga en avgift per månad. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett öppenvårdsbesök kan teckna en överenskommelse om att månatligen betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen.. Samtidigt som överenskommelsen tecknas erhålls ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år och det belopp som ska betalas är det som ska betalas för att erhålla ett frikort, för närvarande 900 kr. Från och med 2008 bestämdes att betalningen endast ska kunna fördelas på 6 eller 9 månader.

7 En patient som efter tecknande av delbetalningsöverenskommelse inte utnyttjar frikortet för sjukvårdsbesök har inte rätt att få tillbaka någon till landstinget erlagd avgift. Någon aviseringsavgift tas inte ut vid den månatliga faktureringen från landstinget. 2.10. Intyg, hälsoundersökningar, vaccinationer m.m. 2.10.1. Allmänt 2.10.2. Influensavaccination Taxan för intyg, hälsoundersökningar, vaccinationer m.m. bygger på principen om en självkostnadsersättning. För laboratorie- och röntgenundersökningar tillämpas gällande interna taxor. För 2009 föreslås inga principiella förändringar av denna taxa. Föreliggande avgifter föreslås kvarstå och Hälso- och sjukvårdsnämnden kan under löpande år besluta om justeringar i taxan. Under 2008 har avgiften för intyg för att behålla eller återfå körkort i samband med missbruksproblematik höjts kraftigt. Denna avgift föreslås vara oförändrad. Den grupptaxa som finns för olika vaccinationer justeras årligen i enlighet med underlag från vaccinationsmottagningen på infektionskliniken på Universitetssjukhuset. Grunden för taxan är att avgift erläggs förutom preparatkostnaden med 100 kr för injektion och administrativa kostnader. Denna princip bör även fortsättningsvis gälla och avgiftsbeloppen fastställas administrativt av ledningsstaben. Intyg och utlåtanden som begärs av Försäkringskassan är enligt tidigare "Dagmaröverenskommelse" avgiftsfria. Ersättningsbeloppen för intyg och utlåtanden som begärs av länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen föreslås att liksom tidigare regleras av Riksförsäkringsverkets författning, RFFS 1977:27, i dess senaste lydelse. Det kan noteras att dessa avgifter inte berättigar till frikortsförmån och att någon reseersättning i samband med besök inte heller ges enligt landstingets sjukresereglemente. Influensavaccinering har tidigare år varit avgiftsbelagt även för riskgrupperna men avgiften fick räknas in i högkostnadsskyddet. Från och med vaccinationssäsongen 2005 har beslutats vaccination av riskgrupper enligt Socialstyrelsens definition (personer över 65 år samt personer med vissa hjärt- och lungsjukdomar) ska ske kostnadsfritt. Avgiftsfriheten föreslås gälla även för 2009.

8 2.11. Asylsökande Det ekonomiska ansvaret för de asylsökandes sjukvård har 1997 övergått till landstingen som får schablonersättning från staten för detta. Verksamheten som tidigare reglerades av särskilda överenskommelser mellan staten och landstingen regleras sedan i juli 2008 av särskild lag. Den asylsökande betalar avgifter enligt särskilda statliga bestämmelser. Behandlande enhet debiterar internt inom landstinget ersättning motsvarande gällande utomlänstaxa. Inom detta område föreslås inga förändringar av taxan. 2.12. Ersättning till patient för utebliven eller uppskjuten behandling 2.13. Särskilda avgiftsregler 2001 fastställdes regler för utebliven eller uppskjuten behandling. Dessa regler föreslås kvarstå oförändrade. Bestämmelserna innebär i korthet att en patient som inte får den vård denne kallats till har rätt att återfå sin patientavgift samt få reseersättning utan avdrag med karensbelopp direkt från den vårdenhet som skulle ha givit vården. Någon ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller lämnas inte. Ledningsstaben bör dock få i uppdrag att utreda och under 2009 återkomma med förslag till nya regler rörande ersättning till patienter som drabbats av utebliven eller uppskjuten behandling. 2.13.1. Avgift för flyttning av stationär hjälpmedel 2.13.2. Hörapparater Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 208 beslutat att avgift ska införas för flytt av stationära hjälpmedel. Avgiften är 1.250 kr per hjälpmedel och tas ut för högst tre hjälpmedel, 3,750 kr. Denna avgiftsbestämmelse föreslås gälla även fortsättningsvis. 1997 infördes avgifter för hörapparater, något som tidigare varit kostnadsfritt. Avgiften för utprovade hörapparater fastställdes till 500 kr per apparat. Kostnaden för en hörapparat begränsades till 3.000 kr per apparat. En patient som önskar en dyrare hörapparat får erlägga mellanskillnaden mellan 3.000 kr och den faktiska apparatkostnaden. Apparaten är patientens egendom. Om patienten hade behov av två hörapparater hade denne att erlägga två apparatavgifter.

9 2.13.3. C-paputrustning Barn och ungdom är befriade från att erlägga avgift för utprovade hörapparater så länge de går i gymnasieskolan. För det fåtal patienter som av medicinska skäl kan antas behöva en dyrare apparat, bör den för verksamheten medicinskt ansvarige läkaren (klinikchefen eller motsv.) kunna medge att en sådan hörapparat får provas ut utan extra kostnad för patienten. För 2004 bestämdes att enbart en hörapparat, för det första örat, ska ges patienten till de villkor som gällt tidigare. Patienten ska erbjudas utprovning av en hörapparat för det andra örat men få betala hela kostnaden själv för denna apparat. Landstinget ska även fortsättningsvis svara för service av hörapparater. En avgift med 50 kr per servicetillfälle infördes 2004 och ska gälla även fortsättningsvis. Reglerna föreslås vara oförändrade 2009. Hörseltekniska hjälpmedel i övrigt, med undantag för nedanstående, utlämnas kostnadsfritt för patienten. Hörseltekniska hjälpmedel som finns att tillgå på öppna marknaden betalas av patienten. Det gäller idag huvudsakligen hjälpmedel för att höra TV och radio samt telefon med ställbar ringsignal och volymkontroll i luren. Hörcentralen rekommenderar lämpliga hjälpmedel. Från att tidigare under en period utlånats gratis återinfördes 2004 hyresavgift för lån av C-paputrustningen. En avgift om 450 kr per kvartal (1.800 kr per år) tas ut från patienten vid utlämning av C-paputrustningen. I hyran ingår masker och andra nödvändiga tillbehör medan filter och extra reservdelar får betalas av patienten. Patienten har även att betala sedvanliga patientavgifter vid besök på kliniken för utprovning och kontroller med mera. Samma regler föreslås gälla för 2009. 2.13.4. Egenavgifter för ortopedtekniska hjälpmedel Sedan tidigare finns särskilda avgiftsregler för vissa ortopedtekniska hjälpmedel. Dessa avgifter föreslås på förslag av ortopedicentrum justerade för år 2009. Ortopedtekniska hjälpmedel som en patient är i behov av ska, med undantag för nedanstående, utlämnas kostnadsfritt för patienten. Nedanstående taxa ska tillämpas då en patient av medicinskt/ortopediska skäl har behov av anpassade skor eller skoinlägg. Några tilläggsavgifter får i detta sammanhang inte tas ut.

10 Inlägg Egenavgift på skor till vuxna Egenavgift på skor till barn (vid onormal förslitning p.g.a. handikapp tas egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor erhålles avgiftsfritt) Skoreparation, sulning Skoreparation, klackning 500 kr 1.000 kr 500 kr 250 kr 200 kr 2.13.5. Specialkost 2.13.6. Glutenbidrag 2.13.7. Ljusskåp 2.13.8. Avgifter för peruker mm Landsting erbjuder specialkost, sondmat och vissa kosttillskott till vissa patienter. Specialkosten ersätter många gånger helt annan kost. De kostnader som inte täcks av patientavgiften svarar hälso- och sjukvårdsnämnden för. Inga förändringar föreslås för 2008. Efter en justering i avgiftsbestämmelserna under 2002 fastställdes att sondmat ska debiteras med 1.200 kr per månad om sondmat motsvarande full nutrition erhålls och 600 kr per månad för tilläggsnutrition. För kosttilllägg upp till tre stycken per dag, debiteras 170 kr per månad. Personer med glutenintolerans har sedan början av 1990-talet kunna få ett kontantbidrag från landstinget som kompensation för höga livsmedelskostnader. Glutenfria livsmedel finns tillgängliga i dagligvaruhandeln. Det finns inget formellt skäl för landstinget att lämna bidrag för exempelvis sådan kost. Bidraget infördes beroende på att man från statsmakterna under ett antal år utlovat en reform av de statliga ersättningsreglerna för specialkost. En offentlig utredning presenterades även 1999 men har ännu inte resulterat i något förslag. Från och med 2009 föreslås att landstinget inte längre ska lämna bidrag till glutenintoleranta. Under tidigare år har det förekommit uthyrningsverksamhet av ljusskåp för ljusbehandling inom psykiatrin. Denna verksamhet har upphört varför någon hyresavgift inte längre behöver fastställas. Peruk, postisch, toupé eller lösögonfransar kan förskriva vid uttalat eller totalt håravfall förorsakat av vissa medicinska skäl: Förskrivning ska ske enligt följande regler:

11 2.13.9. Utanför sjukvårdsansvaret Patienten har rätt att erhålla två peruker per år/tolvmånadersperiod. Varje peruk ersätts från landstinget med upp till 3.000 kr per styck. Patientavgift med 750 kr uttages genom perukleverantörens försorg en gång per år/tolvmånadersperiod. För barn och ungdomar under 20 år tas inte någon avgift ut. Tatuering av ögonbryn ska inte ersättas av landstinget. En klinik som anser att det av medicinska/sociala skäl finns anledning att förskriva peruker etc. till ett större värde än 3.000 kr per gång har rätt att göra detta. Som skäl till ytterligare förskrivning kan nämnas de fall då hårbortfallet är sekundärt som en följd av behandlingsinsatser mot en sjukdom, klinikchef/motsv. bör i sådant fall fatta detta beslut. Under 2006 justerades ersättningsbestämmelserna och avgiftsbeslutet föreslås gälla även framgent. Vissa medicinska åtgärder inom sjukvården ligger utanför det sjukvårdsansvar landstinget tagit på sig och för vilket Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar ersättning till vårdenheterna. Vissa av dessa åtgärder finns noterade i vårdavgiftsbestämmelserna för det fall som dessa utförs inom landstinget. IVF, In Vitro Fertilisering/Äggdonation Vissa steriliseringsoperationer på icke medicinsk grund Refertiliseringsoperationer Omskärelse av pojkar Borttagande av godartade hudförändringar Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar Insemination på icke medicinsk grund Om dessa åtgärder erbjuds patienter ska dessa i princip betala självkostnad eller en delvis subventionerad avgift enligt särskilda beslut. Vid IVF-behandling har hittills erbjudits upp till två behandlingar till normal sjukvårdsavgift. Behandling nr två kan vara mer begränsad i de fall det finns nedfrysta embryon från det första behandlingstillfället. Nu föreslås att endast den första behandlingsomgången ska erbjudas till subventionerad avgift medan alla ytterligare behandlingar ska ske enlig självkostnad. Vid insemination på icke medicinska grunder erbjuds en kvinna två inseminationsbehandlingar mot en avgift om 3.000 kr. I det fall den första behandlingen resulterar i en graviditet har kvinnan inte rätt till en andra behandling. Ytterligare behandlingar betalas enligt gällande regional taxa.

12 3. Slutenvårdstaxan 3.1. Allmänt 3.2. Generell avgiftstaxa för sluten vård För steriliseringsoperationer på icke medicinsk grund föreslås fasta avgifter gällande oavsett vid vilken klink eller vis vilket sjukhus ingreppet sker. För manlig sterilisering föreslås en avgift på 7.600 kr och för kvinnlig sterilisering en avgift på 13.000 kr. Omskärelse av pojkar på rituell grund har hittills varit delvis subventionerad från landstingets sida. Nu föreslås att denna åtgärd fullt ut ska betalas enligt gällande DRG-taxa. Landstingen har från och med 1998 ett samlat ansvar för debiteringen av slutenvårdsavgifterna för såväl pensionärer som patienter som inte är pensionärer. Dessförinnan hade landstingen endast ansvar för debiteringen av de patienter som inte är pensionärer. Patienter från 20 till och med 64 års ålder betalar en avgift om 80 kr per dag, medan äldre patienter betalar en avgift om 50 kr per dag. Inga förändringar av dessa avgifter föreslås. Barn och ungdomar under 20 år ska som tidigare vara befriade från slutenvårdsavgifter. Yngre förtidspensionärer ska även fortsättningsvis efter anmälan kunna få avgiften nedsatt till hälften (40 kr) under de 30 första vårddagarna. Beslutet grundar sig på en överenskommelse mellan landstingen och staten från 1997. De dagar en patient har permission ska avgift inte tas ut. Som permission räknas idag en dag då en patient vistas utanför sjukhuset sammanhängande minst tolv timmar under ett kalenderdygn. Vistelse utanför sjukhuset kortare tider än 12 timmar under ovan nämnda tid räknas avgiftsmässigt ej som permission. 3.3. Nedsättning av slutenvårdsavgifter med anledning av låg inkomst Det har sedan landstinget övertagit ansvaret för debitering av slutenvårdsavgifterna från Försäkringskassan funnits vissa möjligheter att få nedsatt avgift med hänvisning till låg inkomst. Sedan 2005 är denna möjlighet avskaffad och alla patienter ska debiteras enhetliga avgifter oavsett inkomstförhållanden. 3.4. Avgiftsnedsättning inom psykiatriska vården Inom den psykiatriska vården ska som tidigare avgiften kunna jämkas till lämpligt belopp i den mån en ojämkad avgift har negativ inverkan på patientens totala situation. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande).

13 3.5. Avgiftsbefrielse av medicinska och/eller sociala skäl I övrigt kan avgiften föreslås liksom tidigare kunna sättas ned till 0 kr per vårddag om avgiften av medicinska och/eller sociala skäl kan anses utgöra ett hinder i vården. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande). 3.6. Avgiftsbefrielse enligt särskilda regler 3.7. Avgiftsbefrielse för studenter 3.8. Vård vid sjukhus i annat landsting 4. Taxor för vård av utomlänspatienter Vissa patientkategorier är sedan tidigare befriade från patientavgifter vid sluten vård; värnpliktiga, intagna vid kriminalvårdsanstalter och häktade samt asylsökande. Bestämmelser om detta finns i författningar och överenskommelser mellan staten och Landstingsförbundet. Studenter med studiemedel från CSN som studerar på en utbildning i Sverige som berättigar till studiemedel har sedan hösten 2006 rätt till avgiftsbefrielse inom den slutna sjukvården i landstinget. Avgiftsbefrielsen ska även fortsättningsvis ges efter särskild ansökan och mot uppvisande av intyg från CSN om pågående studier. Patient som vårdas vid sjukhus i annat landsting ska i enlighet med reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård betala den patientavgift som är fastställd i detta landsting. Patienter som bor i länets gränstrakter söker många gånger vård vid ett sjukhus i ett annat landsting än Östergötland. Avgiftsreglerna kan skilja sig mellan landstingen varvid en patient kan drabbas av högre avgifter vid vård i ett annat landsting än den avgift han skulle få om han vårdades i Östergötland. En östgöte som vårdas i sluten vård vid lasaretten i Eksjö eller Västervik och då fått betala högre avgift än om vården givits vid sjukhus i Östergötland, föreslås därför även fortsättningsvis att efter ansökan till landstinget återfå mellanskillnaden mellan erlagd avgift i det andra landstinget och den avgift som skulle ha erlagt om vården givits i Östergötland. Vid vård av patienter som inte är bosatta i Landstinget i Östergötland ska tillämpas gällande regionala taxor. De taxor som berörs är bl.a. avgifter för vård av patienter från andra landsting eller främmande länder samt asylsökande patienter De regionala taxorna fastställs av Regionsjukvårdsnämnden.

14 5. Riktade hälsoundersökningar 6. Ersättning för sjukresor Under 1991 infördes en avgift om 50 kr för vissa hälsoundersökningar, mammografi och gynekologisk cellprovskontroll. Avgiften höjdes 1994 till 75 kr för respektive undersökning och 1997 till 100 kr samt 2004 till 140 kr. Avgifterna föreslås vara oförändrade 2009. Avgifterna för dessa hälsokontroller berättigar inte till frikortsförmån och någon sjukreseersättning ges inte i samband med undersökningstillfället. Landstinget har sedan 1992 ansvaret för administration och ekonomi för sjukreseersättning. Landstinget har enligt gällande lag rätt att fastställa ersättningsregler och egenavgifter. Sjukresereglementet ingår som en del av landstingets Avgiftshandbok. Landstinget har inget ansvar för att en patient kan resa till och från sjukvården. Till skillnad från färdtjänsten (kommunal färdtjänst och länsfärdtjänst) har landstinget i sjukresesammanhang inget så kallat trafikeringsansvar. Det är sålunda den enskilde patienten som svarar för att denne kan ta sig till och från sjukvården. Landstinget kan dock enligt särskild lagstiftning och enligt egna regler ekonomiskt bidra till att minska den enskildes kostnader för sådana resor särskilt i de fall då på främst medicinska grunder ett dyrare färdmedel måste används. Endast en mycket ringa del av alla tänkbara sjukresor ersätts från landstingets sida. Baserat på antalet redovisade vårdtillfällen i landstinget kan man anta att det teoretiskt årligen görs fem miljoner sjukresor. Endast en tiondel av dessa (500.000 stycken) är föremål för landstingets ersättning. Övriga resor faller antingen utanför reglerna för ersättning eller så avstår den enskilde från att söka ersättning. Traditionellt har landstinget sedan övertagandet av sjukreseansvaret från Försäkringskassan 1992 lämnat ersättning för såväl resor med taxi, egen bil, olika former av sedvanlig kollektivtrafik som vissa udda former av kompletteringstrafik. Generellt tas karensbelopp ut vid resorna men patienter i periodiskt återkommande dagsjukvård är befriade från sådana avgifter. För resor med egen bil har utgetts ett under åren i reella termer allt mer minskad ersättning. Då ersättningen också har reducerats med ett karensbelopp har korta resor därför inte inneburit någon ersättning från landstinget till patienten. Då ersättningen för resa med egen bil har blivit mer och mer symbolisk torde ingen välja att resa till och från sjukvården med egen bil med tanke på den ersättning som ges utan det är rimligtvis bekvämlighetsskäl som styr detta resande.

15 Resor med kollektivtrafik till och från sjukvården kan i stor utsträckning ske med Östgötatrafiken såväl inom respektive kommuner som mellan länets kommuner. Landstinget har här betalat hela biljettkostnaden minskat med ett mindre karensbelopp. Sjukreseersättning för såväl resa med egen bil som med kollektivtrafik inom länet föreslås i princip avskaffas från och med 2009. Ersättning för resor med egen bil och kollektivtrafik bör dock även fortsättningsvis ges för resor till och från periodiskt återkommande dagsjukvård och i samband med remitterad vård till andra landsting. Taxi är för många patienter det ända sättet att ta sig till och från sjukvården då man inte alltid av främst medicinska skäl kan utnyttja billigare färdmedel. Ersättning bör därför även fortsättningsvis ges för sådana resor men med en högre egenavgift. För att ersättning för sjukresor med taxi ska ges ska resan göras med av landstinget anvisat transportör. Landstinget samverkar med länets kommuners färdtjänst och länsfärdtjänsten om att taxiresorna ska ske i dessa organisationers fordon. Denna samverkan förutsätter samåkning, tidtabellstyrd trafik och fordonsbyten samt att beställning sker via särskilda beställningscentraler, inte taxis vanliga växlar. Sedan 2005 är egenavgiften för taxiresor som betalas av en enskild 50 kr per enkel resa. Denna egenavgift föreslås från och med 2009 höjas till 80 kr. För resor där en färdtjänstberättigad resenär betalat resan enligt färdtjänsttaxa ska dock landstinget ersätta kommunen för den kostnad som överstiger 40 kr per resa medan kommunen/färdtjänstansvarig står för mellanskillnaden mellan erlagd avgift och 40 kr. Sedan 2004 ersätts resa med egen bil med 1.00 kr per km. Karensbeloppet är 20 kr motsvarande ett karensavstånd på 20 km. För 2009 föreslås denna ersättning generellt tas bort. Undantag ska göras för dagpatienters resor och vidare för resor i samband med utomlänsvård efter remiss. För dagpatienter och utomlänspatienter gäller hittillsvarande ersättnings- och karenbelopp. För resor med kollektivtrafik (tåg/buss) gäller ett karensbelopp med 10 kr per enkelresa. För 2009 föreslås denna ersättning tas bort. Undantag ska göras för dagpatienters resor som sker utan karensbelopp och för resor i samband med utomlänsvård efter remiss. Inte heller i det senare fallet ska karensbelopp tas ut för att underlätta för landstinget att kunna tillhandahålla biljetter direkt från resebyrå. Att utnyttja kollektivtrafiken i länet är även utan sjukreseersättning en skattesubventionerad verksamhet. Biljettpriserna är i sig relativt låga och den som behöver åka mer frekvent kan utnyttja taxesystemets möjligheter till olika former av periodkort som naturligtvis även kan utnyttjas för andra resor.

16 7. Ambulanstransporter 8. Transport av avlidna 9. Taxejusteringar under året Den praktiska hanteringen av sjukreseersättning sköts av Sjukresekontoret inom landstingets Försörjningscentrum. Överprövning av sjukresekontorets beslut har sedan landstinget övertog ansvaret för sjukreseverksamheten gjorts av landstingets ledningsstab. Beslutsrätten är delegerad till för patientavgiftsfrågor ansvarige tjänsteman. Antalet fall har under åren varit relativt få (högst ett 10-tal per år). För 2008 föreslås oförändrade regler. Landstinget har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att det finns en organisation för transport till och från vården i fordon särskilt anpassade för ändamålet, i dagligt tal ambulanser och fordon för liggande sjuktransport. Denna verksamhet upphandlas från landstingets sida av externa entreprenörer. En ny avtalsperiod träder i kraft vid årsskiftet 2008-2009 vad avser ambulanser och för sjuktransportfordon från sommaren 2009. Sjuktransporter har hittills skett utan avgift i vårt landsting. I viss andra landsting finns avgifter för dessa transporter enligt skilda regler. Det bör övervägas huruvida avgift för sjuktransport bör införas i landstinget. Ledningsstaben bör få i uppdrag att utreda och komma med förslag till sådana avgifter. Ikraftträdande bör om avgift ska införas ske under sommaren 2009 när de nya avtalen om liggande sjuktransporter träder i kraft. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget svara för omhändertagande av avlidna. Ansvaret gäller för de som landstinget har vårdansvar för antingen vården sker på sjukhus eller i hemmet. Antalet personer som avlider i hemmet har ökat och torde framöver att öka allt mer. Det saknades tidigare regler i landsting avseende transporter av avlidna. Sedan hösten 2006 har detta ansvar slagits fast Det ankommer därvid också på landstinget att fastställa taxor för dessa transporter. Enligt gällande beslut ska kostnaderna för transporterna ska debiteras dödsboet. Under våren 2007 har en upphandling skett av transporttjänsterna. Transporterna utförs av tre uppdragstagare i hela landstinget. Vidare har rutiner för debiteringen utarbetats. Transportören fakturerar landstinget som i sin tur debiterar dödsboet den faktiska kostnaden. Gällande regler föreslås gälla även fortsättningsvis. Landstingets avgifts- och sjukresebestämmelser är utarbetade mot bakgrund av idag kända förhållanden. Det är inte är uteslutet att förändringar och anpassningar av taxorna kan behöva göras under det kommande året. Den långa beredningstiden inför fullmäktiges fåtaliga sammanträden kan därvidlag innebära svårigheter att snabbt kunna genomföra behövliga förändringar.

17 10. Avgiftshandboken För att inte heller behöva belasta fullmäktige med småfrågor föreslås därför Hälso- och sjukvårdsnämnden få uppdraget att under året besluta om mindre förändringar av avgiftsbestämmelserna. Under tidigare år har för politiskt beslut hela avgiftshandboken förelagts nämnd, styrelse och fullmäktige. Numera görs inte så utan avgiftshandboken arbetas fram inom ledningsstaben baserat på de taxebestämmelser som fastställs politiskt. I handboken har under åren kommit att ingå bestämmelser av många olika slag. Förutom de av fullmäktige fastställda taxebestämmelserna innehåller handboken exempelvis detaljerade regler avseende patienter från främmande länder som bygger på lagstiftning i Sverige och i vissa fall inom EU. Vidare finns bestämmelser om asylsökandes sjukvård, som likaså regleras i särskild lagstiftning. Bestämmelser om tillämpning av högkostnadsskyddet samt detaljerade bestämmelser om sjukreseersättning är också exempel på områden med administrativa regler som inte behöver fastställas politiskt. Att ledningsstaben sammanställer handboken möjliggör en smidigare hantering av förändringar som påkallas under löpande år.

SAMMANFATTNING 1 Ledningsstaben Juridiska gruppen Avgiftssakkunnig Lennart Schilling 1. Öppenvårdstaxan 1.1. Läkarvård TAXA 2009 Nedan redovisas ett sammanfattande förslag till landstingsfullmäktiges beslut av vårdavgiftstaxa. I taxehandboken återfinns detaljerade regler för tillämpning av taxan samt bestämmelser fastställda av annan myndighet än landstinget. Primärvård: Annat än primärvård: Första remissbesök (från PV): Hembesökstillägg i primärvården: Telefonrådgivning: 150 kr 300 kr 150 kr 50 kr 50 kr 1.2. Sjukvårdande behandling Kiropraktor-/naprapatvård: Övriga vårdgivare: 200 kr 100 kr 1.3. Barn och ungdom Avgiftsfria besök för läkarvård och sjukvårdande behandling under 20 års ålder. 1.4. Tandvård Tandvård där avgift ska erläggas enligt sjukvårdens avgiftssystem Allmäntandläkare Specialisttandläkare Annan vårdgivare (ex tandhygienist) 150 kr 300 kr 100 kr 1.5. Avgiftsbefrielse Avgiftsbefrielse gäller vid: Behovsstyrda hembesök initierade av vårdpersonal Forskningsbesök Palliativ LAH/PAH-vård Medicinhämtning Vissa besök inom den psykiatriska vården LeS 2008-10-07 12:55

2 1.6. Högkostnadsskydd Högkostnadsgräns: 900 kr 1.7. Anhörigdygn Avgift per dygn för anhörig som stannar på sjukhus hos nybliven moder 250 kr 1.8. Övrigt Dagpatients kost: 40 kr 1.9. Intyg, hälsoundersökningar, vaccinationer m.m. Oförändrad taxa undantaget vissa smärre justeringar i texten och smärre justeringar av vaccinationstaxan. Princip för vaccinationstaxan är 100 kr samt preparatkostnad, enhetligt för landstinget. 1.10. Hörapparater Utprovningsavgift per apparat: 500 kr (gäller första örat) Maximalt bidrag per apparat 3000 kr (gäller första örat) 1.11. C-papapparat Avgift för det andra örat: självkostnad för utprovad hörapparat. Avgiftsfrihet gäller för barn och ungdom under 20 år. Hyra av C-papapparat per kvartal 450 kr 1.12. Egenavgifter för ortopedtekniska hjälpmedel Egenavgift på skor till vuxna Egenavgift på skor till barn (vid onormal förslitning p g a handikapp tas egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor erhålles avgiftsfritt) Inlägg Skoreparation, klackning Skoreparation, sulning 1.000 kr 500 kr 500 kr 150 kr 250 kr

3 1.13. Specialkost Sondmat, hel kost: Sondmat, halv kost: Kosttillägg: 1 200 kr per månad 600 kr per månad 170 kr per månad 1.14. Peruker Årsavgift för peruker Årsavgift för barn under 20 år Maximal ers från landstinget 750 kr 0 kr 2 x 3.000 kr 2. Slutenvårdstaxan Nettoersättning tillämpas Åldersgruppen 0-19 Åldersgruppen 20-64 Åldersgruppen 65 - w 0 kr 80 kr 50 kr 3. Hälsoundersökningar Möjlighet till jämkning av avgiften inom psykiatrin samt då medicinska/sociala skäl talar mot avgift. Mammografi och gynekologisk cellprovskontroll 140 kr 4. Sjukresereglementet Karensbelopp för resa med taxi/specialfordon uppgår till 80 kr. (resenär med färdtjänstbevis betalar samma avgift som vid resa inom färdtjänsten, dock högst 80 kr, Östgötatrafikens periodkort gäller också som betalning.) Reseersättning för resa med allmänna kommunikationer (tåg/buss) eller med egen bil ges endast i samband med remitterad vård till annat landsting eller i samband med periodiskt återkommande dagsjukvård. För resa med tåg eller buss tas inget karensbelopp ut. För resa med egen bil lämnas en ersättning med 1:00 kr per km och ett karensbelopp tas ut med 20 kr. Dagpatienter ska inte betala något karensbelopp Karensbelopp för resa med övriga kommunikationsmedel 40 kr. Karensbelopp avräknas för såväl fram- som återresa.